Alternativ.nu
Övriga ämnen => Meka => Ämnet startat av: slaveboy skrivet 27 jun-16 kl 19:17
-
Vad är det för tomtar som sprider rykten om att däckdiametern får avika högst plus, minus 5%...?
Vid hjulbyte i Sverige.
Verkar vara en ap/papegojsägen som går, någon har hört, och sprider sedan vidare...
Anledningen var att jag tänkt sätta på mindre däck, och efter att jag tänkt efter lite, finns inga som helst nackdelarmed mindre däck ur trafiksäkerhetsynpunkt..
Hastighetsmätaren visar för fort, men det får, och ska den göra, du får köra sakta, 40 km/t på motorväg, men du får inte köra fort.
Bromsarna blir kraftigare och mindre påfrestning på bilenöver lag.
Tänkte att lagarna kan inte vara så korkade...
-
Läs på om vad "helbilsgodkänd" innebär.
-
Hastighetsmätaren får ha Max 5% avvikelse. Många bilar har redan från fabrik glädjemätare som och om du bytar dimension neråt så faller du väldigt lätt utanför den ramen.
Bromsarna blir inte kraftigare alls.
Däcken ingår i fjädringssytemet och ett mindre däck inverkar på väghållningen.
Bytar du även fälgdimension så kan du få problem med bromsok.
-
Det här med ± 5 % gäller som sagt för äldre bilar som inte är helbilsgodkända. Om bilen är helbilsgodkänd får endast de däckdimensioner som är uppräknade i registreringsbeviset användas.
Vad som är tillåten felvisning för hastighetsmätaren varierar beroende på vilken kategori fordon det är och hur gammalt det är.
För personbilar gällde generellt ± 15 % fram till 1980 års modell, på senare årsmodeller får hastighetsmätaren aldrig visa för lite, och felvisningen uppåt är uttryckt som ett nollställningsfel plus ett procentuellt fel. Exakta värden på tillåtet fel varierar beroende på om bilen är typbesiktigad enligt EU-regler, ECE-reglementen eller enligt svensk standard.
En sak jag har observerat är att på bilar med OBD-uttag, där man kan läsa av hastigheten via en dator eller handterminal kopplad till detta, så brukar hastighetsvärdet som man får ut digitalt stämma exakt med verklig hastighet mätt med t ex GPS. Om hastighetsmätaren visar fel så ligger felvisningen i själva instrumentet.
En allvarlig nackdel med mindre däck är att motorvarvtalet på högsta växeln blir högre för en given hastighet, vilket så gott som utan undantag ger högre bränsleförbrukning. Det kan också ställa till bekymmer för t ex ABS-system, om däcken har annan storlek och därmed annat tröghetsmoment än de däck som systemet är konstruerat för.
Eftersom vägmätaren och eventuell färddator också visar fel om man har fel däcksdimension, så blir det svårt att hålla kontroll på verklig bränsleförbrukning.
-
Ni har fel allihopa, det ni snackar om är EU-Regler, Sverige har lokala regler inom EU, inte bara dåliga sådana.
Känner igen reglerna från skolåldern där man bytte hjul hur man ville, bara dom var innanför skärmkanterna..
Sverige har nämligen behållt dessa regler, eller återgått till dom från 2006...
Kan man bara kalibrera hastighetsmätaren och däcken uppfyller kraven på att hålla för bilens vikt och inte tar i skärmkanter vid full fjädring och rattutslag är det ett godkänt däck, i Sverige bör tilläggas..
Skogsvilde, jo bromsarna tar bättre med mindre hjul, och väghållningen blir bättre..
Att mindre fälgar tar i bromsoket har du däremot rätt i..
Men sådana fälgar går inte att köra med, för hjulen snurrar inte när man skruvat åt fälgarna, och fälgarna blir sneda som åttor..
Nej, ska det spridas rykten ska dom vara trevliga, och helst sanna.
Torbjörn.
Det där med högre bränsleförbrukning med mindre däck beror helt och hållet på vad för utväxling du har i lådan och hur du kör..
I vissa hastigheter kan den bli högre, i andra lägre..
Har du till exempel en väldigt högt växlad högsta växel drar mindre hjul alla gånger mindre soppa.
Har du en 4 växlad gammal golf, kan möjligen den dra mindre med större däck..
Jag har testat att slänga på största möjliga, tog i vid rattutslag, därför olagliga hjul, pch mätt soppaförbrukningen efter gps.
Resultatet var +/- 0..
5 växlad bil..
Har tänkt sätta i en högre slutväxel, från 3,7 till 3,5.
Så i mitt fall blir soppaförbrukningen helt klart lägre om jag även byter till mindre hjul..
Även nya lägre fjädring planeras -50 eller -70 mm..
Har ingen användning för stora hjul, eftersom bilen ska vara sommarbil och köras på asfalt...
Med dom stora hjulen jag provat, blev även toppfarten lägre, för bilen orka inte varva ur på motorväg.
Den orka till 4-4500 varv ungefär..
Toppeffekten ligger för tillfället vid runt 5-5500 varv..
-
Ni har fel allihopa, det ni snackar om är EU-Regler, Sverige har lokala regler inom EU, inte bara dåliga sådana.
Känner igen reglerna från skolåldern där man bytte hjul hur man ville, bara dom var innanför skärmkanterna..
Sverige har nämligen behållt dessa regler, eller återgått till dom från 2006...
Kan man bara kalibrera hastighetsmätaren och däcken uppfyller kraven på att hålla för bilens vikt och inte tar i skärmkanter vid full fjädring och rattutslag är det ett godkänt däck, i Sverige bör tilläggas..
Det är nja på det ändå.
För man får faktiskt inte byta dimension hur som helst, men det är sällan man verkligen håller styvt på det.
Dock krävs det om man skall vara noga att det skrivs in i registreringsbeviset, då man i samband med detta gör ett promsprov samt att besiktningspersonalen gör en bedömning hurvida köregenskaperna förändras på ett menligt sätt.
Framförallt så är detta intressant för bilägare/förare vid en olycka där man kan misstänka att däcken är en bidragande orsak till olyckan
Samt gentemot försäkringsbolagen som kan få för sig att vägra ta kostnaderna för skadan.
-
Det är riktigt att någon +- 5% inte finns och inte heller några godkända däckdimensioner för helbilsgodkännande på registreringsbeviset att följa.
”Utbyte av hjul och däck på personbil, släpvagn med en totalvikt av högst 3 500 kg eller motorcykel under förutsättning att hjul och däck har fritt utrymme vid fjädringsrörelser samt att hjul och däck täcks av fordonets ursprungliga stänkskydd (stänkskärm). För personbil och motorcykel gäller dessutom att hjul och däck går fritt vid fulla manöverrörelser samt att hastighetsmätaren uppfyller föreskrivna krav.”
Vägverkets föreskrifter 2006:63 punkt 6
http://www.disab.nu/wp-content/uploads/2010/07/lagstiftning_VVFS_2006_43.pdf (http://www.disab.nu/wp-content/uploads/2010/07/lagstiftning_VVFS_2006_43.pdf)
-
Det är nja på det ändå.
För man får faktiskt inte byta dimension hur som helst, men det är sällan man verkligen håller styvt på det.
Dock krävs det om man skall vara noga att det skrivs in i registreringsbeviset, då man i samband med detta gör ett promsprov samt att besiktningspersonalen gör en bedömning hurvida köregenskaperna förändras på ett menligt sätt.
Framförallt så är detta intressant för bilägare/förare vid en olycka där man kan misstänka att däcken är en bidragande orsak till olyckan
Samt gentemot försäkringsbolagen som kan få för sig att vägra ta kostnaderna för skadan.
Bromsproven på besiktningen är till för att se hur ojämn bromsverkan mellan höger och vänster är..
Tar dom ungefär lika är det godkänt...
Banbilar kräver däremot överdimensionerade bromsar, titta på BMW..
Eftersom vissa tillverkare apar åt det hållet, har vissa bilar mycket kraftigare bromsar än andra, men det har inget med trafiksäkerhet att göra..
Dessa bromsar är tillräckligt kraftiga för att låsa hjulen med glödande skivor hela dagen lång..
Sådana situationer uppstår bara på bana...
Medans även dom klenaste bromsar på en bil är fullt godkända med marginal i trafiken, även om man får trycka hårdare på bromspedalen..
När jag sätter mig i en ny bil, håller jag på att flyga genomframrutan varje gång jag bromsar, eftersom min fot är van att trycka hårdare.
Rätt så obehagligt..
Foten Är van att trycka ungefär liks hårt som i moderna lastbilar..
Hur som helst blir bromspedalen känsligare med mindre hjul, men ändå lång ifrån lika känslig som på vissa nyare bilar..
Har även trumbromsar bak, och dom fungerar lika bra om inte bättre än skivor när dom är kalla, plus att man inte behöver byta dom lika ofta..
I mitt fall är dom även lättare än motsvarande skivbromsar..
-
Det är riktigt att någon +- 5% inte finns och inte heller några godkända däckdimensioner för helbilsgodkännande på registreringsbeviset att följa.
”Utbyte av hjul och däck på personbil, släpvagn med en totalvikt av högst 3 500 kg eller motorcykel under förutsättning att hjul och däck har fritt utrymme vid fjädringsrörelser samt att hjul och däck täcks av fordonets ursprungliga stänkskydd (stänkskärm). För personbil och motorcykel gäller dessutom att hjul och däck går fritt vid fulla manöverrörelser samt att hastighetsmätaren uppfyller föreskrivna krav.”
Vägverkets föreskrifter 2006:63 punkt 6
[url]http://www.disab.nu/wp-content/uploads/2010/07/lagstiftning_VVFS_2006_43.pdf[/url] ([url]http://www.disab.nu/wp-content/uploads/2010/07/lagstiftning_VVFS_2006_43.pdf[/url])
Där har vi det, heja Sverige...
-
Bromsproven på besiktningen är till för att se hur ojämn bromsverkan mellan höger och vänster är..
Tar dom ungefär lika är det godkänt...
Banbilar kräver däremot överdimensionerade bromsar, titta på BMW..
Eftersom vissa tillverkare apar åt det hållet, har vissa bilar mycket kraftigare bromsar än andra, men det har inget med trafiksäkerhet att göra..
Dessa bromsar är tillräckligt kraftiga för att låsa hjulen med glödande skivor hela dagen lång..
Sådana situationer uppstår bara på bana...
Medans även dom klenaste bromsar på en bil är fullt godkända med marginal i trafiken, även om man får trycka hårdare på bromspedalen..
När jag sätter mig i en ny bil, håller jag på att flyga genomframrutan varje gång jag bromsar, eftersom min fot är van att trycka hårdare.
Rätt så obehagligt..
Foten Är van att trycka ungefär liks hårt som i moderna lastbilar..
Hur som helst blir bromspedalen känsligare med mindre hjul, men ändå lång ifrån lika känslig som på vissa nyare bilar..
Har även trumbromsar bak, och dom fungerar lika bra om inte bättre än skivor när dom är kalla, plus att man inte behöver byta dom lika ofta..
I mitt fall är dom även lättare än motsvarande skivbromsar..
Det är inte lätt att diskutera med klon som ny begrip.
Retardationshastighet är det ett begrepp som du känner till?
Och på vad för slags papper såg du det senast?
-
Det är inte lätt att diskutera med klon som ny begrip.
Retardationshastighet är det ett begrepp som du känner till?
Och på vad för slags papper såg du det senast?
Retaration = inbromsning..
Såg vad?
Förstår inte riktigt vad du frågar efter, men dom enda fördelar jag ser med ett större hjul i trafiken är om man ska dra släp på isigt underlag.
Vad gäller bankörnin ger större hjul färre depåstopp för skifte, vilket man kan se på formel 1.
Annars är det nog bara nackdelar, förutom i terrängkörning..
Menar du att jag skulle vara en klon?
-
Det man kan göra med moderna bilar med enormt stora hjul och hjulhus är att hålla sig för skratt åt teknikens framsteg...
Särskillt om dom dessutom har låg markfri gång..
Någon tyckte någon gång att det var snyggt med stora hjul..
Bara att vänta och se vad som blir snyggt härnäst, en uppoch nervänd gräsklippare fastsvetsad på taket kanske?
Det roliga är att, om alla har det, blir det en sanning..
-
När jag sätter mig i en ny bil, håller jag på att flyga genomframrutan varje gång jag bromsar, eftersom min fot är van att trycka hårdare.
Rätt så obehagligt..
Foten Är van att trycka ungefär liks hårt som i moderna lastbilar..
Va fan säger du?
Tur att du varnade mig om jag ska börja köra moderna lastbilar.
Visste inte att man måste trycka hårt på pedalen i dom.
Tänk om jag hade tryckt lika lätt på bromsen som i mina gamla lastbilar, då hade jag kört på allt möjligt.
Däremot har jag problem att få stopp på nyare personbilar, när jag bromsar som jag är van att göra i mina gamla lastbilar .
-
Uppgiften om ± 5 % finns i STRO:s rekommendationer om utbyte av däck, P 600.01 . Dock framgår det att detta gränsvärde bara gäller för nationellt godkända bilar.
Jag skulle kunna tänka mig att siffran ursprungligen härstammar från något ECE-reglemente.
För helfordonsgodkända bilar står följande i P 600.01 :
Helfordonsgodkända bilar saknar nationella regler för "Utbyte av däck". Byte av däckdimension är endast tillåtet till dimension som finns med i bilens helfordonsgodkännande. Undantag medges om dimensionen storleksmässigt (rullomkrets) ryms mellan den största och minsta godkända dimensionen. Däcket får inte vara bredare än bredaste godkända dimension. Vinterdäck får vara smalare, men samma regler gäller för rullomkrets. Kontakta respektive billeverantör för klargörande av vilka däckdimensioner/fälgar bilen godkänts med.
Den sista meningen tolkar jag som att det inte är självklart att alla uppgifter om godkända däckdimensioner finns med i registreringsbeviset.
-
Det finns en viss hirarki i lagar och uttolkning av förordningar, och på ingen plats återfinns billeverantören.
Men det är ju roligt att torbjorn ger motsatta svar på frågan i två olika inlägg ;D
-
Det finns en viss hirarki i lagar och uttolkning av förordningar, och på ingen plats återfinns billeverantören.
Men det är ju roligt att torbjorn ger motsatta svar på frågan i två olika inlägg ;D
Jag har själv sett registreringsbevis med listor över godkända däckdimensioner, och det var detta jag baserade det första inlägget på. Dagens inlägg skrev jag efter att ha läst på i STRO handbok.
Jag skulle tro att uppgifterna om tillåtna däckdimensioner även finns hos någon myndighet, inte nödvändigtvis i Sverige men däremot i det land där helfordonsgodkännandet är utfärdat. I praktiken kanske det är enklare att fråga billeverantören om uppgifterna än att få svar från en utländsk myndighet som kanske inte är lika öppen och tillmötesgående mot medborgarna som vi är vana vid här i Sverige.
-
Va fan säger du?
Tur att du varnade mig om jag ska börja köra moderna lastbilar.
Visste inte att man måste trycka hårt på pedalen i dom.
Tänk om jag hade tryckt lika lätt på bromsen som i mina gamla lastbilar, då hade jag kört på allt möjligt.
Däremot har jag problem att få stopp på nyare personbilar, när jag bromsar som jag är van att göra i mina gamla lastbilar .
Har inte sagt att gamla lastbilar har mindre känsliga bromsar, trumbromsarna nyper rejält, särskillt om bilen är olastad..
-
Torbjörn.
Det här gällde ju Sverige, som har lokala avikelser inom EU.
Blir du stoppad i södra Italien kanske du får böter, men inte i Sverige..
Här brukar man till exempel skärmbredda bilar om man vill ha bredare däck, som sticker ut på sidorna..
Inte så vanligt idag, eftersom dom flesta bilar är framhjulsdrivna, och få vill ha breda däck fram och smala bak.
Men kör man street race kan det vara en fördel..
Tycker vi ska vara glada att vi kunnat behålla lokala lagar på sådana här punkter..
Norge har säkerligen samma, eftersom dom inte är med i EU...
Meka med bilen kan vara bra terapi för många, och det ska man inte ta ifrån folk..
Dessutom är det en bussines för vissa att sälja tuningdelar..
Tyvärr vill (verkar det som) en del av dessa att endast godkända (deras delar) får säljas..
Tanken slog mig nu att, i fall man sätter i en turbo, för ökad bränslesnålhet, men samtidigt stryper effekten på motorn, så den behåller ungefär samma som innan.
Måste man få göra det..
Med tanke på att det säljs överdimensionskolvar som är tänkta för cylinderreparation, kan man utan svårigheter öka motorns volym med några hundra kubik, vilket medför mer antal hästkrafter än vad som står i regbeviset..
Och vad jag vet är det fullt tillåtet att borra upp slitna cylindrar vid reparation...
Och detta ska alltså inte påverka besiktningen, dels för att motoreffekt inte mäts, och dels för att det är omöjligt att se om motorn är borrad eller inte...
Vilket jag ser som att en ökning på till exempel 10-15 hästar ligger inom marginalen för vad som är lagligt..
Det borde ligga i miljöpolitikens intresse att folk sätter i turbo i sina gamla bilar..
Och alla åtgärder på bilen som är gjorda för att minska ursläpp, ska rimligtvis inte vara olagliga...
-
Har inte sagt att gamla lastbilar har mindre känsliga bromsar, trumbromsarna nyper rejält, särskillt om bilen är olastad..
Vem har påstått att du sagt det?
-
Vem har påstått att du sagt det?
Jaha, du menar att foten är van att trycka hårt?
Det blir den om man kör mycket i sådana bilar som kräver mer kraft på bromspedalen..
-
Med tanke på att det säljs överdimensionskolvar som är tänkta för cylinderreparation, kan man utan svårigheter öka motorns volym med några hundra kubik, vilket medför mer antal hästkrafter än vad som står i regbeviset..
Och vad jag vet är det fullt tillåtet att borra upp slitna cylindrar vid reparation...
Och detta ska alltså inte påverka besiktningen, dels för att motoreffekt inte mäts, och dels för att det är omöjligt att se om motorn är borrad eller inte...
Glöm inte att du kan Stroka den för att få upp volymen också.
-
Jaha, du menar att foten är van att trycka hårt?
Det blir den om man kör mycket i sådana bilar som kräver mer kraft på bromspedalen..
Nej! jag är van att trycka lätt på mina gamla fordon och inte hårt som du i moderna lastbilar.
-
Vet nog vad dom här reglerna om +/- 5% härstammar från..
Det var sen taxibilarna satt på små däck för att lura kunden på pengar.
Men det ska inte drabba övriga bilentusiaster..
-
Glöm inte att du kan Stroka den för att få upp volymen också.
Du menar att man slipar om i fästet för vevstaken?
Har hört om det, men då måste man även hitta lager som passar den nya dimensionen..
Lättare då att sätta i ny vev med längre slaglängd..
Och eventuellt byta till ett högre block..
-
Tanken slog mig nu att, i fall man sätter i en turbo, för ökad bränslesnålhet, men samtidigt stryper effekten på motorn, så den behåller ungefär samma som innan.
Måste man få göra det..
Ja det får du, om bilen är från 1975 eller tidigare. Senare bilar har en avgascertifiering som inte får brytas. Vill du få din ombyggda motor godkänd får du göra samma test som biltillverkarna med olika körcykler och så vidare, till en kostnad av ett antal miljoner.
Med tanke på att det säljs överdimensionskolvar som är tänkta för cylinderreparation, kan man utan svårigheter öka motorns volym med några hundra kubik, vilket medför mer antal hästkrafter än vad som står i regbeviset..
Och vad jag vet är det fullt tillåtet att borra upp slitna cylindrar vid reparation...
Och detta ska alltså inte påverka besiktningen, dels för att motoreffekt inte mäts, och dels för att det är omöjligt att se om motorn är borrad eller inte...
Vilket jag ser som att en ökning på till exempel 10-15 hästar ligger inom marginalen för vad som är lagligt..
Det borde ligga i miljöpolitikens intresse att folk sätter i turbo i sina gamla bilar..
Och alla åtgärder på bilen som är gjorda för att minska ursläpp, ska rimligtvis inte vara olagliga...
Jag tror du får borra ganska mycket för att komma upp i "några hundra kubik", jag tvekar på att det finns överdimensionskolvar som är stora nog. Möjligtvis på en stor scania V8, men då blir det ju procentuellt försumbar effektvinst. För övrigt tror jag inte att de flesta av dagens motorer går att borra, och det behövs vanligtvis inte heller längre.
-
Tanken slog mig nu att, i fall man sätter i en turbo, för ökad bränslesnålhet, men samtidigt stryper effekten på motorn, så den behåller ungefär samma som innan.
Måste man få göra det..
Med tanke på att det säljs överdimensionskolvar som är tänkta för cylinderreparation, kan man utan svårigheter öka motorns volym med några hundra kubik, vilket medför mer antal hästkrafter än vad som står i regbeviset..
Och vad jag vet är det fullt tillåtet att borra upp slitna cylindrar vid reparation...
Och detta ska alltså inte påverka besiktningen, dels för att motoreffekt inte mäts, och dels för att det är omöjligt att se om motorn är borrad eller inte...
Vilket jag ser som att en ökning på till exempel 10-15 hästar ligger inom marginalen för vad som är lagligt..
Det borde ligga i miljöpolitikens intresse att folk sätter i turbo i sina gamla bilar..
Och alla åtgärder på bilen som är gjorda för att minska ursläpp, ska rimligtvis inte vara olagliga...
Riktigt så enkelt är det inte.
Den verkliga motoreffekten kan mycket väl variera ± 10 % eller så mellan olika exemplar av samma motortyp (och olika mättillfällen), beroende på toleranser vid produktionen, olika grad av slitage, bränslekvalitet, omgivningstemperatur mm. Det finns många exempel på bilar där uppgiven och verklig effekt inte alls stämmer överens med varandra ens då bilen är ny. Ett exempel är många tyska bilar från 90-talet, på den tiden fanns det en regel i Tyskland som gjorde att tjänstebilar fick högre förmånsvärde om motoreffekten var över 100 kW, därför såldes många större tyska bilar i ett utförande som på papperet hade 99 kW och ett annat som hade en högre motoreffekt. Någon tysk motortidning började snoka närmare i det där och konstaterade att åtminstone hos några biltillverkare var båda utförandena identiskt lika och gav i praktiken en effekt som låg någonstans mitt emellan 99 kW och den uppgivna högre effekten.
Att helt sätta dit turbo på en gammal motor kan mycket väl leda till högre utsläpp av olika slag vid vardagskörning om man inte har full kontroll på alla följdverkningar det kan ha. Olika slags motorstyrsystem reagerar på olika sätt på de ändrade förhållandena, om det är luftflödesstyrt är det ganska stor sannolikhet att det fungerar utan vidare, medan däremot undertrycks- eller gasspjällägesstyrda system kan få stora problem. Avgasutsläppen kan påverkas av att turbon ger ett större mottryck på avgassidan. Det större mottrycket i kombination med att gasspjället måste strypa mer för att ge en viss effekt vid dellastförhållanden gör att bränsleförbrukningen ökar (högre pumpförluster). Lambdareglering, tomgångsstabilisering mm kan också få problem med de ändrade driftförhållandena när man sätter dit en turbo.
Som regel är arbetsinsatsen och kostnaden för en sådan konvertering så stor att man, även om man skulle räkna mycket optimistiskt på eventuellt sänkt bränsleförbrukning, aldrig kan räkna hem någon vinst under gammbilens återstående livslängd. Speciellt inte om man dessutom tar hänsyn till allt krångel det brukar bli i längden med hemgjorda turboinstallationer.
Vill man ha turbo, är det bättre att köpa en gammal billig bil som har haft turbo redan från fabrik och rusta upp den till gott skick.
Det stämmer att det var 1976 som strängare avgaskrav började gälla för personbilar i Sverige, men man ska vara medveten om att de första avgasreningskraven kom redan 1971 även om de var mycket lindriga (de innebar gränsvärden för CO och HC samt krav på sluten vevhusventilation, en bil från 1971-75 har nästan aldrig några synliga avgasreningsinstallationer men många biltillverkare fick göra småändringar i förgasarbestyckning, tändförställningskurva mm för att klara 1971 års krav. Volvo fick en temperaturkompenseringsanordning på Strombergförgasaren från 1971, för att inte bränsleblandningen skulle bli för fet då det var mycket varmt i motorrummet och bensinen onormalt tunnflytande). För lätta lastbilar med över 2500 kg totalvikt fanns det dock inga avgasreningskrav alls förrän omkring 1990. Detta gör att t ex en VW-buss eller Ford Transit från 80-talet är mycket tacksam för olika slags motorkonverteringar (t ex gengas), under förutsättning att den verkligen har varit registrerad som lastbil sedan den var ny, och att den inte av någon anledning har fått nedklassad totalvikt.
-
Är ni säker på att det är från 76 det är avgasrening på alla bilar?
Jag har flera gånger hört att Volvo 240 från 75 är attraktiva, för att det går att montera V8 i dom.
Men när jag besiktigade min -76a, så var det ett Volvo freak till besiktningssnubbe, som besiktigade.
Han sa att min -76a var populär eftersom det gick att montera V8 i den.
Jag protesterade och sa du menar väll 75, men han stod på sig och började prata något om att avgaskraven gällde från -77 på Volvon.
Innan jag han få reda på allt så måste han börja med nästa bil.
-
Ni har fel allihopa, det ni snackar om är EU-Regler, Sverige har lokala regler inom EU, inte bara dåliga sådana.
Känner igen reglerna från skolåldern där man bytte hjul hur man ville, bara dom var innanför skärmkanterna..
Sverige har nämligen behållt dessa regler, eller återgått till dom från 2006...
Kan man bara kalibrera hastighetsmätaren och däcken uppfyller kraven på att hålla för bilens vikt och inte tar i skärmkanter vid full fjädring och rattutslag är det ett godkänt däck, i Sverige bör tilläggas..
Skogsvilde, jo bromsarna tar bättre med mindre hjul, och väghållningen blir bättre..
Att mindre fälgar tar i bromsoket har du däremot rätt i..
Men sådana fälgar går inte att köra med, för hjulen snurrar inte när man skruvat åt fälgarna, och fälgarna blir sneda som åttor..
Nej, ska det spridas rykten ska dom vara trevliga, och helst sanna.
Torbjörn.
Det där med högre bränsleförbrukning med mindre däck beror helt och hållet på vad för utväxling du har i lådan och hur du kör..
I vissa hastigheter kan den bli högre, i andra lägre..
Har du till exempel en väldigt högt växlad högsta växel drar mindre hjul alla gånger mindre soppa.
Har du en 4 växlad gammal golf, kan möjligen den dra mindre med större däck..
Jag har testat att slänga på största möjliga, tog i vid rattutslag, därför olagliga hjul, pch mätt soppaförbrukningen efter gps.
Resultatet var +/- 0..
5 växlad bil..
Har tänkt sätta i en högre slutväxel, från 3,7 till 3,5.
Så i mitt fall blir soppaförbrukningen helt klart lägre om jag även byter till mindre hjul..
Även nya lägre fjädring planeras -50 eller -70 mm..
Har ingen användning för stora hjul, eftersom bilen ska vara sommarbil och köras på asfalt...
Med dom stora hjulen jag provat, blev även toppfarten lägre, för bilen orka inte varva ur på motorväg.
Den orka till 4-4500 varv ungefär..
Toppeffekten ligger för tillfället vid runt 5-5500 varv..
Nej, bromsarna kan absolut inte ta bättre.
Du får nog läsa på lite bättre och satsa gärna på kunskaper om dynamik och funktion.
-
Är ni säker på att det är från 76 det är avgasrening på alla bilar?
Jag har flera gånger hört att Volvo 240 från 75 är attraktiva, för att det går att montera V8 i dom.
Men när jag besiktigade min -76a, så var det ett Volvo freak till besiktningssnubbe, som besiktigade.
Han sa att min -76a var populär eftersom det gick att montera V8 i den.
Jag protesterade och sa du menar väll 75, men han stod på sig och började prata något om att avgaskraven gällde från -77 på Volvon.
Innan jag han få reda på allt så måste han börja med nästa bil.
Avgaskravet gällde från och med bilar som är registrerade som 76 års modell, och under alla förhållanden för bilar som registrerades in efter årsskiftet 1975/76. Under hösten 1975 såldes en del 76'or utan avgasrening inregistrerade som årsmodell 1975, och de kallades populärt "1975B". Jag vet inte om det var fallet för Volvo, men åtminstone gäller det för bl a Citroën och Mercedes.
På Volvos rödblocksmotorer från 1976 och några år framåt finns det dock knappt några synliga avgasreningsanordningar, man klarade kraven genom ändrad tändförställningskurva, i något fall ändrade ventiltider och småändringar (annan nål t ex) i förgasaren. Ibland också en fördröjningsventil på slangen för vakuumtändförställning. Möjligen kan det ha funnits EGR på något motorutförande tillsammans med automatlåda. Mer avancerade avgasreningsanordningar kom i början på 80-talet, i samband med att bensinpriset steg kraftigt och låg bränsleförbrukning blev ett försäljningsargument, då fick biltillverkarna kosta på mer kringutrustning för att få ner bränsleförbrukningen och ändå klara avgaskraven.
Man bör dock observera att detta bara rör sig om bensinbilar. För dieslar kom inga nämnvärda avgaskrav förrän långt in på 80-talet.
Det kan också vara värt att veta att 1976 års svenska avgasreningskrav är i stort sett samma som de krav som gällde i USA utom Californien 1974-1982. Tyska och japanska biltillverkare som sålde mycket i USA, levererade ofta USA-utförandet av sina motorer även till svenska marknaden.
-
Är ni säker på att det är från 76 det är avgasrening på alla bilar?
Jag har flera gånger hört att Volvo 240 från 75 är attraktiva, för att det går att montera V8 i dom.
Men när jag besiktigade min -76a, så var det ett Volvo freak till besiktningssnubbe, som besiktigade.
Han sa att min -76a var populär eftersom det gick att montera V8 i den.
Jag protesterade och sa du menar väll 75, men han stod på sig och började prata något om att avgaskraven gällde från -77 på Volvon.
Innan jag han få reda på allt så måste han börja med nästa bil.
Fast det där är ett missförstånd, det går att montera V8 i alla bilar som saknar helbilsgodkännande, alltså fram till cirka 1993. Skillnaden är att efter 1975 måste motorn ha bättre avgasrening, i praktiken katalysator, och man får inte modifiera den på något vis.
-
Krav på kat kom 89 till Sverige...
Så hitta inte på något nytt..
-
Nej, bromsarna kan absolut inte ta bättre.
Du får nog läsa på lite bättre och satsa gärna på kunskaper om dynamik och funktion.
Jag kan leva med att du inte förstår att små hjul på en bil
Behöver mindre bromskraft för att stanna bilen..
För går du upp en tum i fälgstorlek (hjulstorlek) behöver du även gå upp en tum i bromstorlek för att behålla samma bromsverkan.
Om inte, får du sämre bromsar...
Sätter du däremot på större fälgar med större bromsar men behåller hjulstorleken, får du bättre bromsar...
-
Krav på kat kom 89 till Sverige...
Så hitta inte på något nytt..
Det stämmer att från 1989 kom avgaskrav för bensindrivna personbilar, som i praktiken krävde katalysator för att bilen skulle kunna klara dem. För övrigt samma krav som gällde från 1983 i USA. Och i Sverige gäller de kraven även för vissa bilar av årsmodellerna 1987 och 1988, under de åren fick man 6000 kr i accisrabatt (en slags dåtida miljöbilspremie) för bilar som i förtid uppfyllde de strängare kraven.
Men detta var, som sagt, inte de första avgaskraven. Från 1971 gällde vissa krav i och med ett ECE-reglemente i hela Europa (inte bara dåtida EG), och 1976 införde Sverige och några fler länder något strängare krav. Dåtida avgaskrav gick dock lätt att uppfylla utan katalysator, om motortillverkaren hade god koll på bränsleblandning, tändförställning mm. I vissa fall fick man kosta på kringutrustning som t ex EGR eller luftinblåsning.
-
Fast det där är ett missförstånd, det går att montera V8 i alla bilar som saknar helbilsgodkännande, alltså fram till cirka 1993. Skillnaden är att efter 1975 måste motorn ha bättre avgasrening, i praktiken katalysator, och man får inte modifiera den på något vis.
Ett problem är dock att avgascertifieringen följer bilen, inte motorn. Möjligen kan det gå att få igenom det hela om motorn kommer från en tyngre bil (högre tjänstevikt) än den man monterar motorn i, och om man behåller samma slags drivlina (automat- eller manuell växellåda, samma storleksordning på utväxling osv) som i den bil motorn satt i från början.
-
Ja det får du, om bilen är från 1975 eller tidigare. Senare bilar har en avgascertifiering som inte får brytas. Vill du få din ombyggda motor godkänd får du göra samma test som biltillverkarna med olika körcykler och så vidare, till en kostnad av ett antal miljoner.
Jag tror du får borra ganska mycket för att komma upp i "några hundra kubik", jag tvekar på att det finns överdimensionskolvar som är stora nog. Möjligtvis på en stor scania V8, men då blir det ju procentuellt försumbar effektvinst. För övrigt tror jag inte att de flesta av dagens motorer går att borra, och det behövs vanligtvis inte heller längre.
Tveka inte, man kan borra och det finns kolvar i reparationsstorlekar.
-
Tveka inte, man kan borra och det finns kolvar i reparationsstorlekar.
Jo, men cylindervolymsändringen pga uppborrning av en cylinder är ändå försumbar jämfört med alla andra fel och osäkerheter som påverkar motoreffekten.
Låt oss ta ett exempel: Antag att motorn har cylinderdiameter 75 mm, och att den borras upp 0,5 mm till 75,5 mm. Då ökar kolvarean, och därmed cylindervolymen, med 1,3 %. Det är helt försumbart i sammanhanget.
På en befintlig motor där man bara ökar cylindervolymen utan att röra något annat, så ökar inte effekten proportionellt mot cylindervolymen utan något mindre. Begränsningar i fyllnadsgrad pga ventilernas storlek mm påverkas ju inte.
För övrigt är det bara till motorer som har cylinderloppen bearbetade direkt i motorblocket som det finns, eller har funnits, överdimensionskolvar. På vattenkylda motorer med lösa cylinderfoder eller luftkylda med separatgjutna cylindrar byter man både foder/cylinder och kolv vid behov.
Numera är det sällan man överhuvudtaget funderar på att borra upp en sliten personbilsmotor. Dels slits ju cylindrarna knappt nuförtiden tack vara bättre kvalitet än förr på bränsle och oljor, och dels är arbete + reservdelar så dyrt jämfört med att köpa en fräschare motor på skroten att det sällan lönar sig. Motortillverkarna är nog glada åt att slippa lagerföra kolvar och kolvringar i en massa olika överdimensioner.
-
1,6 till 1,8 kan man borra i gjutjärnsblock utan annat krångel, plus vev med större slaglängd, annan topplockspackning osv..
Den stora kolven suger ju mer, även om insugningshålet inte är uppborrat.
Nackdelen om man ska upp mer är att, går kamremmen av ryker ventilerna..
Livslängden på motorn, blir kortare, men som sommarbil är det inget problem...
Finns dom som slår i foder även i gjutjärnsblock, raka, inte koniska..
För egen del kan jag nöjja mig med att sätta i andra kolvar och vev..
För att få motorn mer varvvillig, vilket krävs om man inte får sätta i turbo...
En turbo går ju bra även på lägre varv, därför formel 1 varvar så förbannat..
Kort slag passar bäst här...
Så därför även maximal uppborrning..
-
Jag kan leva med att du inte förstår att små hjul på en bil
Behöver mindre bromskraft för att stanna bilen..
För går du upp en tum i fälgstorlek (hjulstorlek) behöver du även gå upp en tum i bromstorlek för att behålla samma bromsverkan.
Om inte, får du sämre bromsar...
Sätter du däremot på större fälgar med större bromsar men behåller hjulstorleken, får du bättre bromsar...
Tyvärr så kan du aldrig få bättre bromsar genom att byta hjul.
Eller sämre bromsar heller för den delen.
-
1,6 till 1,8 kan man borra i gjutjärnsblock utan annat krångel, plus vev med större slaglängd, annan topplockspackning osv..
Den stora kolven suger ju mer, även om insugningshålet inte är uppborrat.
Nackdelen om man ska upp mer är att, går kamremmen av ryker ventilerna..
Livslängden på motorn, blir kortare, men som sommarbil är det inget problem...
Finns dom som slår i foder även i gjutjärnsblock, raka, inte koniska..
För egen del kan jag nöjja mig med att sätta i andra kolvar och vev..
För att få motorn mer varvvillig, vilket krävs om man inte får sätta i turbo...
En turbo går ju bra även på lägre varv, därför formel 1 varvar så förbannat..
Kort slag passar bäst här...
Så därför även maximal uppborrning..
Kompressor drar från lägre varv än turbo.
-
Ett problem är dock att avgascertifieringen följer bilen, inte motorn. Möjligen kan det gå att få igenom det hela om motorn kommer från en tyngre bil (högre tjänstevikt) än den man monterar motorn i, och om man behåller samma slags drivlina (automat- eller manuell växellåda, samma storleksordning på utväxling osv) som i den bil motorn satt i från början.
Det går fint att få igenom en bil årsmodell 75-88 med större motor också. Så länge den nya motorn har bättre avgascertifiering, det vill säga i praktiken katalysator. Växellådan och slutväxel struntar dom vanligtvis i, även om det egentligen ingår i avgascertifieringen. Men det man måste göra är att byta lite fler grejer, så att det kan klassas som "ombyggt fordon", då får man ha 15kW/100kg och det räcker för en V8 i en volvo. Man får hålla koll på maximal vikt på framaxeln bara. SFRO kommer hem och kollar så man gjort ombyggnationen på ett bra sätt.
Annars finns det ett kryphål i reglerna. Om man konverterar till E85 får man bygga sin motor själv, så länge bilen inte är helbilsgodkänd. Om de inte täppt till det kryphålet ännu, men det har byggts en del intressanta turbobilar med de reglerna.
-
1,6 till 1,8 kan man borra i gjutjärnsblock utan annat krångel, plus vev med större slaglängd, annan topplockspackning osv..
Det är en annan sak, nu pratar vi inte överdimensionskolvar för motorrenovering utan nu pratar vi helt andra grejer.
-
Kompressor drar från lägre varv än turbo.
Det beror på vad du har för utväxling på remskivorna till kompressorn. Och en turbo kan dra från tomgångsvarv också om man använder en liten. Men då får man ha en turbo till som kan ta över på högre varv, när den lilla nått sin gräns. Och då blir det en väldig massa rör och grejer att få plats med, men det finns en del nyare produktionsbilar som har dubbelturbo.
-
Man kan få det mesta genom besiktningen.
En bekant hade en, som såg ut som den på bilden.
Den var regbesiktad med 426 hemi, kompressor, dubbla gasare upp genom huven och mönstrade Mickey Thompson slicks. Allt inskrivet i regbeviset.
-
Det beror på vad du har för utväxling på remskivorna till kompressorn. Och en turbo kan dra från tomgångsvarv också om man använder en liten. Men då får man ha en turbo till som kan ta över på högre varv, när den lilla nått sin gräns. Och då blir det en väldig massa rör och grejer att få plats med, men det finns en del nyare produktionsbilar som har dubbelturbo.
Han pratar ju om en turbo och det var det jag jämförde med.