Alternativ.nu
Djur => Får => Utfodring av får => Ämnet startat av: Spånga skrivet 04 jun-16 kl 08:53
-
I år ska vi ta hö själva för första gången "seriöst" tidigare har vi tagit i någon hage som inte använts,men i år blir det 3 ha vall. Jag har funderat på när det är bäst för får. Tidigare har vi tagit "hästhö" runt midsommar men när fåren inte vill ha det så grovt, när är det bäst att slå?
Spånga
-
I år när det varit så varmt är det bäst att ta det så snart vädret tillåter.
I realiteten tycker jag det oftast är vädret som styr, om det är hö man ska ha. Det måste vara uppehåll fem dagar i sträck och det är det sällan mer än någon gång per sommar. Har man dessutom ett heltidsjobb är det en ytterligare begränsning. Månskensbonde i all ära men bärga fuktigt hö på natten är ingen bra idé.
-
Det behöver inte vara 5 dagar, men ett par med torrt soligt väder är bra och att den som balar hackar ner stråna till kort. Får gillar kortare strån, annars drar de bara ner det.
-
Men om vi bortser från vädret, om man vill ha ett bra hö med bra näringsvärde, som fåren gillar (dvs ej allt för grovt) är det före midsommar? I uppsala trakten har kobönderna redan slagit sin första skörd (till ensilage) skulle det bli ett bra hö till får redan nu eller blir det alltför energirikt?
/Spånga
-
Men om vi bortser från vädret, om man vill ha ett bra hö med bra näringsvärde, som fåren gillar (dvs ej allt för grovt) är det före midsommar? I uppsala trakten har kobönderna redan slagit sin första skörd (till ensilage) skulle det bli ett bra hö till får redan nu eller blir det alltför energirikt?
/Spånga
För bra kan det nog inte bli. Vädret är ju kanon för hö. Nackdelen är väl att det "krymper" ihop mycket. spätt hö ger dessutom mycket spill. Så man får vända väldigt varsamt. Inte för höga varv på vändaren. Men det framgår inte om du ska skulltorka eller på slag. Hur som helst kör på.
-
Grundregel, är timotej i holk är gräset moget. Proteinet minskar kraftigt när gräset blir gammalt. Med detta vädret är det inget att vänta på om man vill ha näringsrikt foder.
-
Vi har lämnat in prover från upp till 3 veckor utan större skillnad på kvaliteten, så man behöver inte stressa men självklart minskar fodervärdet om man väntar länge.
-
Tack alla för svar! Toppen att kunna få del av andras erfarenheter här! Då försöker vi ta det lite tidigare än vad vi gjorde när vi bara skulle skörda åt hästarna, så får vi bättre fårhö! Ska bli spännande att börja bygga upp ens egen erfarenhetsbank!
/Spånga
-
För bra kan det nog inte bli. Vädret är ju kanon för hö. Nackdelen är väl att det "krymper" ihop mycket. spätt hö ger dessutom mycket spill. Så man får vända väldigt varsamt. Inte för höga varv på vändaren. Men det framgår inte om du ska skulltorka eller på slag. Hur som helst kör på.
Vi kommer att anpassa torkningen efter väder. Vi har en hötork på skullen (ska kolla att den fungerar som den ska) och tänker använda den för den sista torkningen om det behövs. Vilket är att föredra, torkning på slag eller med skulltork?
Spånga
-
Inte lätt att ge ett glasklart svar. Det är ju klart billigare att låta solen sköta jobbet men bladförlusterna blir klart mindre med skulltorkning. I praktiken blir det en avvägning emellan. Torken är guld värd när regnet hotar.
-
Men om vi bortser från vädret, om man vill ha ett bra hö med bra näringsvärde, som fåren gillar (dvs ej allt för grovt) är det före midsommar? I uppsala trakten har kobönderna redan slagit sin första skörd (till ensilage) skulle det bli ett bra hö till får redan nu eller blir det alltför energirikt?
/Spånga
Du kan inte gå efter datum eller adress för att veta när det är dags att slå. På andra sidan sjön (sluttning mot söder) var det dags för länge sen, på den här sidan är det dags snart.
-
I vall finns ju olika gräs, med olika näringsvärde. Om du går på typ Timotej har den mest protein och näring innan den blommat ut. Vi slår alltid innan tex timotej blommat.
-
Vallväxter är som regel utmärkt fårfoder. (Nej, de kan inte äta för grovt foder men de är ganska bra på att gallra ur det de inte kan ära och knapra av stammarna på blad, men ju mer sådant desto större relativ förlust i fodermängd blir det ju.) Bäst gillar de maskrosblad och liknande, men de går tyvärr inte att gör ahö av då de smulas sönder till pulver när det torkar, klöver kan de dock äta även rödklöver och liknande då det blir mjukare än gräs när det torkas (de kan i allafall äta bladen och de mjukare delarna).
Höet bör torka hyggligt ute innan man tar in det om det går, höfläkten är mer en nödräddning eller komplement om det inte hunnit torka ordentligt, det som är av vikt är att det inte bildas mögel i höet när det lagras. Det är viktigt att man staplar höet så att luften från fläkten kommer åt överallt om det inte hunnit torka ordentligt.
Vi brukar bygga av gamla lastpallar och en kanal i mitten som man tätar tex med byggskivor så att luften pressas in i kanaler under höet och kan sila upp genom höstråna om man vill ha en budgetversion som går enkelt at fyltta och ändra efter behov, sedan kan man ta bort lastpallarna fram till kanalen om man behöver komma åt med traktor.