Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Brukspatronen skrivet 15 apr-16 kl 22:59
-
Hej!
Håller så smått på att försöka återvinna åkermark som naturen på ett eller annat sätt har återerövrat. Detta är ett stort projekt som innefattar ca 30ha och kommer att pågå under många år framåt. En fundering som dykt upp är ett skifte som omfattar ungefär 15ha. Det är kluvet i två bitar av ett krondike/bäck och på norrsidan är det förhållandevis goda förhållanden. Lite igenväxt och lite fuktigt här och där. Det är det jag har börjat mitt projekt och skall i år så i vall på ca 3ha.
Men när det blir dags för marken på andra sidan så är det lite knivigare. Detta har innan urdikningar varit ett riktigt blöthål och har efter några decenniers brist på skötsel börjat på att återgå till sitt ursprung. Det lär behövas kraftig dränering av området för att få någon ordning på det! Mitt dilemma är att dessa åkrar aldrig varit täckdikad utan har varit ett gytter av öppna diken. På sina ställen har dikningen varit så tätt som under var tionde meter. Det naturliga för att få någon användbarhet i dessa bitar är täckdika men som jag förstår det är det förbjudet att lägga igen gamla diken?! Det blir ju helt absurt på sådana här platser! Lägg därtill att många av dessa diken endast är synliga som små färgskiftningar från ovan och nästan omöjliga att upptäcka var de funnits på marknivå.
Så vad gör man?
* Man ska tydligen kunna söka dispens men det verkar ju inte vara många som fått det godkänt. Och då har man ju plötsligt väckt länsstyrelsens intresse.
* Ska jag täckdika och hoppas på att ingen märker. Denna mark har ju inte varit under statlig lupp på många decennier så om man eventuellt behöver ha med myndigheter att göra i framtiden så borde de väl inte veta att man varit olydig?
* Låta marken vara och få återgå till träskstatus. Länsstyrelsen har säkert något fiffigt bidrag till sådant vanvett...
* Något alternativ jag inte tänkt på?
Tacksam för råd!
-
Hej!
Håller så smått på att försöka återvinna åkermark som naturen på ett eller annat sätt har återerövrat. Detta är ett stort projekt som innefattar ca 30ha och kommer att pågå under många år framåt. En fundering som dykt upp är ett skifte som omfattar ungefär 15ha. Det är kluvet i två bitar av ett krondike/bäck och på norrsidan är det förhållandevis goda förhållanden. Lite igenväxt och lite fuktigt här och där. Det är det jag har börjat mitt projekt och skall i år så i vall på ca 3ha.
Men när det blir dags för marken på andra sidan så är det lite knivigare. Detta har innan urdikningar varit ett riktigt blöthål och har efter några decenniers brist på skötsel börjat på att återgå till sitt ursprung. Det lär behövas kraftig dränering av området för att få någon ordning på det! Mitt dilemma är att dessa åkrar aldrig varit täckdikad utan har varit ett gytter av öppna diken. På sina ställen har dikningen varit så tätt som under var tionde meter. Det naturliga för att få någon användbarhet i dessa bitar är täckdika men som jag förstår det är det förbjudet att lägga igen gamla diken?! Det blir ju helt absurt på sådana här platser! Lägg därtill att många av dessa diken endast är synliga som små färgskiftningar från ovan och nästan omöjliga att upptäcka var de funnits på marknivå.
Så vad gör man?
* Man ska tydligen kunna söka dispens men det verkar ju inte vara många som fått det godkänt. Och då har man ju plötsligt väckt länsstyrelsens intresse.
* Ska jag täckdika och hoppas på att ingen märker. Denna mark har ju inte varit under statlig lupp på många decennier så om man eventuellt behöver ha med myndigheter att göra i framtiden så borde de väl inte veta att man varit olydig?
* Låta marken vara och få återgå till träskstatus. Länsstyrelsen har säkert något fiffigt bidrag till sådant vanvett...
* Något alternativ jag inte tänkt på?
Tacksam för råd!
Bara kör på. Så gör alla andra. Finns ingen som frågar om lov av LST för täckdikning, igenlägg ing av diken, borttagning av rösen med mera.
-
Är det naturliga vattendrag, bäcker åar etc så bör man söka tillstånd. Är det däremot diken gjorda av tidigare brukare så kan du bara gräva ned dem . Det är främst avvattning av skogsmark eller annan mark som inte är brukad jordbruksmark som man behöver tillstånd för. Täckdikning av jordbruksmark behöver man inte tillstånd för
-
Bara kör på. Så gör alla andra. Finns ingen som frågar om lov av LST för täckdikning, igenlägg ing av diken, borttagning av rösen med mera.
Nja, rösen och sånt får man vara försiktig med, så det inte är nån kulturlämning man tar bort, då blir det dyrt. Men i övrigt så är det bara att köra på..
-
Nja, rösen och sånt får man vara försiktig med, så det inte är nån kulturlämning man tar bort, då blir det dyrt. Men i övrigt så är det bara att köra på..
Odlingsrösen på holmar får man inte röra för LST, deras logik är som vanligt helt hål i huvudet. Därav tycker jag att det bara är att köra på, och så spela helt oförstående till det skedda om de dyker upp.
Generationerna innan oss, deras stenhögar som uppkom när de försökte effektivisera sin produktion de är minsann historia och kulturlämningar. Medans när en bonde idag försöker effektivisera som drift och flytta stenhögarna från förr till en ny plats, ja då är det helt plötsligt vandalism.. Nä, idioter är de hela bunten och civil olydnad på den egna marken i detta fall tycker jag är mer än berättigat.
-
Ja det blir lätt komiskt när förfädernas bortplockade stenar helt plötsligt blir bevaransvärda medans deras omsorgsfullt framtagna små odlingslappar är helt värdelösa och planteras igen med skog.
-
Lät som det svar jag ville ha! 8) Krondiket är även naturlig avledning från ett par tjärnar men det är ju inte aktuellt att lägga igen ändå. Sedan är det ett par andra diken som är avledning från andra (föredetta) täkter som finns i närheten så de kommer givetvis att lämnas öppna.
Apropå lst och andra myndigheters konstiga resonemang. Har ett annat skifte där det fram till slutet av 80-talet fanns ett par gårdar. Detta roade sig brandkåren med att öva brandsläckning på. Vill jag nu rensa bort det som återstår av detta för att få mer lättbrukad mark så lär jag bryta mot kulturminneslagen...
-
Ja det blir lätt komiskt när förfädernas bortplockade stenar helt plötsligt blir bevaransvärda medans deras omsorgsfullt framtagna små odlingslappar är helt värdelösa och planteras igen med skog.
Ja, det är så jäkla hål i huvudet att man häpnar. Här uppe i skogen sa de nej till att ta bort några stenrösen som utgjorde åkerholmar med motiveringen att det behövdes åkerholmar med blommor så att fjärilar och andra insekter kunde mellanlanda i gräshavet för att överleva.
Det går för faan att pissa från ena åkerkanten till den andra på de flesta skiftena här omkring. Den fjäril som inte fixar att flyga över en sådan åker kanske BORDE dö.
Nä, flytta odlingsrösen och lägg igen diken om behovet finns. Storstadsbyråkraterna kan leka Skansen någon annanstans än på landsbygden.
-
I princip håller jag med ovanstående men jag håller inte med i sakfrågan.
här på Gotland har jag kommit i kontakt med LS,s kartor/fotografier i samband med EU-ansökan och bygglov. det verkar som om det kommer nya kartor ungefär vart tredje, vart fjärde år.
Det är en enkel sak att plocka fram underlaget för ett visst område och jämföra två olika års kartor i datorn med rätt program för att få fram förändringar.
om dom vill och hinner går det att se varenda dike och varenda odlingsröse som försvunnit.
-
Krondiken, som de heter här i Hälsingland kan Du ändå inte täckdika. Och smådiken som nästan inte syns idag är bara att täckdika. Skulle inte förvåna mig om Du under grävningen hittar tegelrör som dom täckdikade förr med. Rester efter gamla gårdar bryr sig häruppe ingen om. Här i byn har det försvunnit 3 hela holmar som det stod torp på tills för 40 år sen. Ingen frågar här efter sånt. Kan vara annat på Gotland, men här i skogarna bryr sig ingen. Det är bara att köra på. Frågar man inte, får man inga oönskade svar. ;D
-
Det är mycket stora ord här i tråden om att Lst är idioter och att civil olydnad måste tillämpas. Samtidigt finns det massor med bönder som jagar bidrag för varenda kvadratmeter ängsmark, varenda meter stenmur och varenda solitärträd som står där. Man ingår glatt 5-åriga avtal om att sköta marken för att maximera sina bidrag.
Sitter man i den sitsen så får man också hacka i sig att följa reglerna, och folk brukar inte vara så kaxiga när det blir inspektion ute i markerna och det ska kollas om den där betalda stenhögen verkligen ligger där.
Så vill man tillämpa civil olydnad så hör det väl till normal anständighet att man också vänder bidragssystemet ryggen, och klarar sig själv.
-
Det är mycket stora ord här i tråden om att Lst är idioter och att civil olydnad måste tillämpas. Samtidigt finns det massor med bönder som jagar bidrag för varenda kvadratmeter ängsmark, varenda meter stenmur och varenda solitärträd som står där. Man ingår glatt 5-åriga avtal om att sköta marken för att maximera sina bidrag.
Sitter man i den sitsen så får man också hacka i sig att följa reglerna, och folk brukar inte vara så kaxiga när det blir inspektion ute i markerna och det ska kollas om den där betalda stenhögen verkligen ligger där.
Så vill man tillämpa civil olydnad så hör det väl till normal anständighet att man också vänder bidragssystemet ryggen, och klarar sig själv.
Precis, antingen njuter man av systemet och följer dess regler
Eller
Så ställer man sig utanför systemet helt och hållet och hoppas på att man klarar sig undan reglerna.
-
Det är mycket stora ord här i tråden om att Lst är idioter och att civil olydnad måste tillämpas. Samtidigt finns det massor med bönder som jagar bidrag för varenda kvadratmeter ängsmark, varenda meter stenmur och varenda solitärträd som står där. Man ingår glatt 5-åriga avtal om att sköta marken för att maximera sina bidrag.
Sitter man i den sitsen så får man också hacka i sig att följa reglerna, och folk brukar inte vara så kaxiga när det blir inspektion ute i markerna och det ska kollas om den där betalda stenhögen verkligen ligger där.
Så vill man tillämpa civil olydnad så hör det väl till normal anständighet att man också vänder bidragssystemet ryggen, och klarar sig själv.
Fast bidragen finns ju där för att inte svensk politik vill att svenska bönder ska kunna ta ut full betalning för sina produkter. Så det argumentet håller inte. Det är inte så mkt bidrag som kompensation för att hålla priserna nere.
-
Aktar mig noga för lst vilket även innebär att jag inte hämtar in några pengar därifrån heller. Eftersom vi håller på att "återställa" mycket åker- och betesmark skulle det nog finnas många konstiga bidrag att hämta in, men det får va, i varje fall tills jag är klar. Sen får man väl se. Har ju dock förmånen att inte vara beroende av inkomst från jordbruket utan ser det mer som en hobby och ett ideologiskt ställningstagande.
-
jag ställer mig tveksam till att täckdika, det är dyrt och lönsamheten i jordbruket motiverar inte täckdikning.
men det handlar inte alla gånger om lönsamhet, det handlar om att man vill göra något bra, det känns gott att återställa något som har fått förfalla. Som att renovera ett gammalt hus.
Jag föreslår att du rensar alla stammdiken ner till ursprunglig nivå. finns det kantdiken runt området så är det viktigt att rensa dem med. Kantdikena är till för att vattnet inte ska komma in i området.
Därefter skulle jag vänta i tre år innan jag gör något. Det tar tre år för vattnet att hitta de nya vägarna att rinna bort.
-
Problemet på några av hektaren är att det är så in i bängen tätt dikat att man omöjligt skulle kunna bruka det med traktor . Det är alltså på nivån att en traktor med frontlastare och en påhängd plog inte är långt ifrån att ta upp hela bredden... Men givetvis kommer det att bli ett antal öppna diken ändå. Och steg ett är att dika upp på några väl valda ställen för att överhuvudtaget kunna komma ut med grävaren på de blötaste bitarna.
-
Problemet på några av hektaren är att det är så in i bängen tätt dikat att man omöjligt skulle kunna bruka det med traktor . Det är alltså på nivån att en traktor med frontlastare och en påhängd plog inte är långt ifrån att ta upp hela bredden... Men givetvis kommer det att bli ett antal öppna diken ändå. Och steg ett är att dika upp på några väl valda ställen för att överhuvudtaget kunna komma ut med grävaren på de blötaste bitarna.
Jo, det där är ju den gamla 'standardmetoden' och det brukade inte vara så särskilt mycket bredare mellan dikena. Samtidigt tyder det på en väldigt besvärlig mark, och jag är rädd att det inte kommer att hjälpa så väldigt mycket att täckdika.
Kanske kunde du lägga igen varannat dike och åtminstone få tegar som det går att vända på.
Vad finns det för utlopp? Det är nästan steg ett att ta reda på, så det verkligen går att få iväg vattnet från eventuella täckdiken.
Vi hade en mosse här med liknande system av öppna diken, och vi täckdikade hela biten 1973. I 40 år har vi sen trilskats och försökt odla nåt där, men utan framgång. Gräs funkar ju, till bete.
-
Det finns ju ett krondike/bäck/kanal mitt i odlingsmarken. Halvvägs upp är den fortfarande i skapligt skick då den grävdes ur under 80-talet. Där ovanför är det i skriande behov av en grävmaskins omsorg.
Det kan kanske vara en väg att gå som du säger med att lägga igen varannan. Jag är väl egentligen ganska glad om jag kan få ihop bitar på åtminstone en halv hektar styck på de flesta ställen. Som tur är har jag nog gott om tid att gå och grunna på det här. Tänker lägga upp en liten projekttråd här på forumet med mitt närmast förestående projekt. Även det någonting att bita i :)