Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Brukspatronen skrivet 24 mar-16 kl 10:27
-
Nuförtiden när det pratas odling så handlar det nästan alltid om täckodling som om det vore det enda vettiga metoden att använda sig av. Och visst finns det många fördelar! Men det är några grejer som ligger och skaver lite hos mig och det kanske finns fler som jag inte tänkt på.
* När man skalar upp sin odling så börjar det bli väldigt tidkrävande. Rejäla radavstånd och en hjulhacka eller liknande spar mycket tid. Så det du förlorar i yta vinner vinner du i tid.
* Täckodlingen är inte så yteffektiv som det påstås när man räknar in den yta som krävs för täckmaterialet.
* Hur miljövänligt är det egentligen att ha något som i praktiken är en jättestor kompost med en perverst stor exponeringsyta mot luften? Täckodlingen måste ju bara spy ut kväve i luften? Finns det några studier gjorda på täckodlingens kväveförluster?
Som sagt, det kanske finns fler nackdelar som ni kan fylla på med?
-
Hej
För en självhushållare är nog täckodling oftast ett bra sätt att skapa en långsiktigt hållbar köksträdgård. Arbetsintensivt är det, men billigt. Kanske inte den bästa metoden för ren produktion, men det är väl inte det du undrar över? Om täckmaterialet bara är välbalanserat så ser jag inte kväveförluster till luft eller vatten som något stort problem.
För att kväveförluster till luften skall vara ett problem så krävs det en anaerob miljö med gott om komplexa men lättillgängliga kolföreningar som alkoholer och sockerarter . Den miljön har du oftast mindre av i en luftig högbädd än i en konventionell kompost.
För att kväveförluster till marken/vattnet skall vara ett problem så krävs det att balansen kväve/kol är förskjuten eller att det regnar mer än vad massan kan hålla. Matar man bara bädden tillräckligt med balanserat material så är inte heller detta ett stort problem jämfört med andra metoder.
Så kväveförluster tror jag är avsevärt mindre i en täckodling än i någon annan konventionell metod.
Om man har mördarsniglar i närheten så bildar bädden bra skydd åt dem under torra tider och en mycket bra barnkammare. Har man gott om mördarsniglar så kan det vara värt att fundera en runda till på bästa metoden.
MVH
Magnus
-
Nuförtiden när det pratas odling så handlar det nästan alltid om täckodling som om det vore det enda vettiga metoden att använda sig av. Och visst finns det många fördelar! Men det är några grejer som ligger och skaver lite hos mig och det kanske finns fler som jag inte tänkt på.
* När man skalar upp sin odling så börjar det bli väldigt tidkrävande.
Ja
Rejäla radavstånd och en hjulhacka eller liknande spar mycket tid. Så det du förlorar i yta vinner vinner du i tid.
Oklart. Förtydliga!
* Täckodlingen är inte så yteffektiv som det påstås när man räknar in den yta som krävs för täckmaterialet.
Ja. Dock kan täckmaterialet komma från tomtskötsel, landskapsvård o dyl. Omständigheter kan göra att detta inte kan användas som djurfoder.
* Hur miljövänligt är det egentligen att ha något som i praktiken är en jättestor kompost med en perverst stor exponeringsyta mot luften? Täckodlingen måste ju bara spy ut kväve i luften? Finns det några studier gjorda på täckodlingens kväveförluster?
Här tänker du nog mest på täckodlingens syskon ytkomposteringen, men det är en glidande skala mellan dem. Jag förordar täckning med grövre stråmaterial, alltså halm eller m el m förvuxet gräs (långa strån som slås med lie eller slåtterbalk).
-
För att kväveförluster till luften skall vara ett problem så krävs det en anaerob miljö med gott om komplexa men lättillgängliga kolföreningar som alkoholer och sockerarter . Den miljön har du oftast mindre av i en luftig högbädd än i en konventionell kompost.
Stämmer detta? Hur är det med inverkan av sol i en alltför oskyddad ytkompostering/marktäckning? Hur är det med inverkan av luft i en alltför luftig och torr dito?
-
Stämmer detta? Hur är det med inverkan av sol i en alltför oskyddad ytkompostering/marktäckning? Hur är det med inverkan av luft i en alltför luftig och torr dito?
Kanske inte helt å hållet :). Jag glömde att det finns två olika gasformer av kväve vid normala temperaturer. Den ena är kvävgas som kräver anaerob miljö och tillgång på organiska men lättillgängliga kolföreningar. Den andra är ammoniak som lätt förångas och kan bildas i basiska miljöer. Jag har dock inte så bra koll på vad som krävs för att ammoniak skall skapas och förångas i jord. Dock så har Ammoniak en mycket frän lukt, om det är ett större problem i bädden så lär man känna det. I konstgödsel använder man sig av ammonium som är stabilare och luktfritt.
Jag känner inte till någon annan effekt som kan göra om kvävet till gasform förutom rejält höga temperaturer och eld, vilket inte är aktuellt i normal täckodling. Inverkan av sol har jag inte hört talas om, men spännande om du kunde leta fram vart du har sett det. Luftigt och torrt har jag inte heller hört, däremot att för blött kan driva ner kvävet i marken. Annars är luftigt (aerobt) precis den miljön där kvävet är som stabilast.
MVH
Magnus
-
Om man har fel balans i förhållandet kol:kväve (alltför lågt) så kan det bildas ammoniak aerobt
http://whatcom.wsu.edu/ag/compost/fundamentals/consideration_reclamation.htm (http://whatcom.wsu.edu/ag/compost/fundamentals/consideration_reclamation.htm)
-
Nuförtiden när det pratas odling så handlar det nästan alltid om täckodling som om det vore det enda vettiga metoden att använda sig av. Och visst finns det många fördelar! Men det är några grejer som ligger och skaver lite hos mig och det kanske finns fler som jag inte tänkt på.
* När man skalar upp sin odling så börjar det bli väldigt tidkrävande. Rejäla radavstånd och en hjulhacka eller liknande spar mycket tid. Så det du förlorar i yta vinner vinner du i tid.
* Täckodlingen är inte så yteffektiv som det påstås när man räknar in den yta som krävs för täckmaterialet.
* Hur miljövänligt är det egentligen att ha något som i praktiken är en jättestor kompost med en perverst stor exponeringsyta mot luften? Täckodlingen måste ju bara spy ut kväve i luften? Finns det några studier gjorda på täckodlingens kväveförluster?
Som sagt, det kanske finns fler nackdelar som ni kan fylla på med?
Har täckodlat i många år, med tidningar, papp, lump, gräsklipp, ensilage, halm, hö, plast/gummidukar, bark, sågspån, you name it.
Sen mördarsniglarna gjorde sitt stora intåg fungerar inte längre täckodling här, sista ensilagebalarna la jag över potatisåkern och sniglarna hade i stort sett varit på varenda potatis. Nu är inte varje år ett snigelår men jag vågar inte chansa. Sniglarna är på potatisen ändå men dom är lättare att upptäcka och eliminera när de inte ligger och gosar under ett varmt täcke med fri tillgång till mat.
Det där med kväve vet jag inte, när jag har täckodlat tex med bark och sågspån så har jag behövt ge växterna extra kväve (urin).
Håller med om att det är bra med rejäla avstånd så hjulhackan lätt går emellan, å andra sidan behöver en inte gödsla eller lägga ut extra kompost när en täckodlar för det sköter täcket om, såvida täcket är nerbrytbart.
-
Arbetsintensivt att täckodla!?
Nja det är allt en bedömningsfråga, jag klipper gräset och gödslar ur hos djuren och lägga det på odlingarna är snarare arbetsbesparande.
Speciellt om man försöker odla så mycket som möjligt utan att gräva. Vi gräver som regel bara i de precisa ställen där det skall sås, eller planteras.
Ogräsrensningen är minimal, man kan plocka allt på en fem minuter eller så när man ändå råkar gå förbi.
Jag har svårt att tro att det innebär stora läckage av kväve och liknande då grundtanken med täckodlingen är just täckningen av jorden vilket håller det öppna såret skyddat.
För all odling innebär att man skadar jordytan och ingen skada mår bra att exponeras hur som helst.
-
Om man har fel balans i förhållandet kol:kväve (alltför lågt) så kan det bildas ammoniak aerobt
[url]http://whatcom.wsu.edu/ag/compost/fundamentals/consideration_reclamation.htm[/url] ([url]http://whatcom.wsu.edu/ag/compost/fundamentals/consideration_reclamation.htm[/url])
Ha, jag kommenterade med ett långt inlägg och postade. Det försvann visst. Kanske för att skydda oskyldiga alternativare från lång teoretiskt dravvel :)
I vilket fall: Tack för länken, bra sammanfattning!
Ammoniak bildas bara under ytterst speciella förhållande i anaeroba miljöer. Rent praktiskt har det ingen betydelse för hobbyodlare. Där kan man utgå ifrån att det är aeroba miljöer med högt ph som ammoniak bildas. Jag hade faktiskt inte koll på hur högt pht faktiskt kan bli i en kompost. Men samtidigt så tror jag att det är just kväve/kolförhållandet som styr hur högt det egentligen blir. I länken har de testat lite olika förhållanden mellan kväve och kol, men nämner inte vilket ph de hade i de olika komposterna. Jag tror utan att veta helt säkert att det är ph som styr och att förhållandet mellan kväve och kol bara är ett indirekt samband. Sågspån och flis är ju känt att det sänker ph och används vid surväxtodling. Det är dessutom det material som anges vara mest kolrikt och kan förhindra amoniakavgång. Därav min misstanke om sambandet.
Vore kul för mig att komma i kontakt med någon som kan beskriva den organiska kemin bakom, men det kanske kan hållas utanför forumet. Skicka ett pm om det är din spetskompetens.
MVH
Magnus
-
Föresten.....fastnade i fashinerande teori. Angående täckodling och kväveavgång till luften så....Här ligger man oftast högt på kolsidan och borde inte få några egentliga problem med kväveavgång till luften. Näsan är bästa detektorn. Där problemet bör vara störst är i kökskomposter och gödselstackar om man inte strör dem tillräckligt. Så starka blandningar lägger man sällan i sin täckodling.
MVH
Magnus
-
När jag täckte med hö runt plantorna, hade jag en gång ont om täckmaterial och broccolin fick en rad med täckning och en utan. Broccolin med täckning blev ynklig och den utan blev frodig. - Jag begriper fortfarande inte varför.
Lättare att förstå var varför bönplantorna med täckning frös fördärvade medan de som stod på bar mark klarade sig. - De som överlevde, fick värmestrålning från jorden som balanserade utstrålningen mot natthimlen.
-
Har en täckodling året runt måste en kratta bort täcket i såraderna åtminstone nån vecka innan sådd annars blir jorden under täcket för kall. Sen lägger en tillbaka täcket när plantorna kommit upp.
-
När jag täckte med hö runt plantorna, hade jag en gång ont om täckmaterial och broccolin fick en rad med täckning och en utan. Broccolin med täckning blev ynklig och den utan blev frodig. - Jag begriper fortfarande inte varför.
Undringar om detta:
Näringstillstånd i jorden?
Gödsling? Var täckningen enda gödslingen?
Jordart?
Dränering?
-
Kanske inte helt å hållet :). Jag glömde att det finns två olika gasformer av kväve vid normala temperaturer. Den ena är kvävgas som kräver anaerob miljö och tillgång på organiska men lättillgängliga kolföreningar. Den andra är ammoniak som lätt förångas och kan bildas i basiska miljöer. Jag har dock inte så bra koll på vad som krävs för att ammoniak skall skapas och förångas i jord. Dock så har Ammoniak en mycket frän lukt, om det är ett större problem i bädden så lär man känna det. I konstgödsel använder man sig av ammonium som är stabilare och luktfritt.
Jag känner inte till någon annan effekt som kan göra om kvävet till gasform förutom rejält höga temperaturer och eld, vilket inte är aktuellt i normal täckodling. Inverkan av sol har jag inte hört talas om, men spännande om du kunde leta fram vart du har sett det. Luftigt och torrt har jag inte heller hört, däremot att för blött kan driva ner kvävet i marken. Annars är luftigt (aerobt) precis den miljön där kvävet är som stabilast.
Ammoniaken i sammanhanget bildas inte i jorden men kan finnas eller bildas i näringsrikt organiskt täckmaterial och (yt)kompostmaterial.
Det finns också kväveoxider, som jag tror är gasformiga vid normal temperatur. Kan inte nitrat omvandlas till sådana under vissa förhållanden?
-
Föresten.....fastnade i fashinerande teori. Angående täckodling och kväveavgång till luften så....Här ligger man oftast högt på kolsidan och borde inte få några egentliga problem med kväveavgång till luften. Näsan är bästa detektorn. Där problemet bör vara störst är i kökskomposter och gödselstackar om man inte strör dem tillräckligt. Så starka blandningar lägger man sällan i sin täckodling.
Jag tror allt detta stämmer. Bra skrivet.
-
Undringar om detta:
Näringstillstånd i jorden?
Gödsling? Var täckningen enda gödslingen?
Jordart?
Dränering?
Jag odlar broccoli i tunnlar med väv över bågar och en gång i mitten. Exakt samma förutsättningar på båda sidor av gången utom att ena sidan hade täckning med gammalt gö. Mullrik sandjord, välgödslad med häst- eller ko-skit, - minns inte vilket.
-
Jag odlar broccoli i tunnlar med väv över bågar och en gång i mitten. Exakt samma förutsättningar på båda sidor av gången utom att ena sidan hade täckning med gammalt gö. Mullrik sandjord, välgödslad med häst- eller ko-skit, - minns inte vilket.
Odling under väv är ju lite speciellt. Det blir två fuktighetsbevarande åtgärder om man dessutom täckodlar.
Var det fuktigt i luft och mark i tunneln? Hur gick nedbrytningen av täckmaterialet? Hur såg det ut inunder det?
-
Bädden var väldränerad och det är mest torrt här sommartid. På en blötare plats fick jag eländig broccoliskörd ett år för att kvävet gick förlorat en regnig sommar. - Det handlade inte om det men kanske om någon kålsjuka som trivdes bättre med hötäcket
-
En tanke som slog mig.....hela jordens vilda växter står i en jord som matas på samma sätt som en täckodling. Jag får sannerligen hoppas att det inte utgör ett problem, för då borde man kanske asfalterad allt istället 😀. Nä det största problemet med täckodling är nog att få till det i ett rationellt modernt jordbruk. För självhushållare utan mördarsniglar torde det vara det bästa och mest långsiktiga.
Mvh
Magnus
-
Bädden var väldränerad och det är mest torrt här sommartid. På en blötare plats fick jag eländig broccoliskörd ett år för att kvävet gick förlorat en regnig sommar. - Det handlade inte om det men kanske om någon kålsjuka som trivdes bättre med hötäcket
Det verkar svårt att dra vidare slutsatser från ett enstaka exempel. Men min tanke är att täckodling och fiberduk båda gör det mörkare och fuktigare (under resp. täckning). Att kombinera dem kanske kan bli för mycket i en del lägen.
-
En tanke som slog mig.....hela jordens vilda växter står i en jord som matas på samma sätt som en täckodling.
Men vilka m.el.m. naturliga ekosystem får ett förnanedfall på säg 2-4 dm per år? Kanske bördig lövskog, där det troligen är mörkt på marken och inte växer särskilt mycket mer än träd, utom på våren.
Och vilka ekosystem får förna ihopsamlad från en säg 10-40 ggr större yta? Kanske nånstans där löv blåser och samlas i drivor.
-
Så sant Anders. Bara under mycket specifika förhållanden blir det så mycket nedfall i naturen. Och andra sidan så växer ju inte morötter särskilt bra på de andra ställena.
Mvh
Magnus
-
Spansk skogssnigel är nog det största gisslet med täckodling.
Om man ska odla potatis i halm så verkar sniglarna rata Asterix om det finns annat att locka dom med.
I år blir det i jord för jag äter inte potatis längre.
Det ska bli försök med sniglar och ringblommor som täckmaterial i år.
-
Men vilka m.el.m. naturliga ekosystem får ett förnanedfall på säg 2-4 dm per år? Kanske bördig lövskog, där det troligen är mörkt på marken och inte växer särskilt mycket mer än träd, utom på våren.
Och vilka ekosystem får förna ihopsamlad från en säg 10-40 ggr större yta? Kanske nånstans där löv blåser och samlas i drivor.
Eftersom jag hade ont om hö, blev det bara ett tunt täcke för att minska avdunstningen. Det kanske hade motsatt verkan: Genom att höet hindrade ytskiktet att torka, var kapillärkrafterna aktiva hela tiden och fukthalten i jorden blev bättre där jorden låg bar.
Jag vattnar alltså aldrig och det är ofta torra somrar här.