Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Anders S skrivet 17 feb-16 kl 10:34
-
Eftersom en annan tråd (länk nedan) spårar in på detta ämne, vilket stör den tråden, testar jag att startar en diskussion om korna och klimatet här. Min tanke är att skärskåda om det verkligen är korna som är problemet, samt vilka de verkliga problemen är.
En del relevanta inlägg finns i denna tråd, med polemiserande start här:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=180502.msg1688789#msg1688789 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=180502.msg1688789#msg1688789)
Jag tycker ämnet bör vara praktiskt relevant för den som äger eller sköter kor. Dels kan man med sin hantering av korna troligen påverka hur stor klimatpåverkan blir, dels kan man behöva försvara sig i diskussioner med myndighetspersoner, allmänhet m.m. Detta behov kanske kommer öka.
-
Kor och andra idisslare har funnits länge. De och deras utsläpp av gaser hör till planeten Jorden. Jordens ekosystem är rimligt att döma vana vid och anpassade till dem. Om de nu blir till ett problem ur klimatsynpunkt, så beror det knappast på att det finns kor eller att de rapar metan när de idisslar. Det måste rimligt att döma bero på något av följande:
1. Det finns mycket mer kor än förut. Detta kan i så fall föras tillbaka på att det finns mycket fler människor och att vi äter mer kött. Alltså befolkningsökning eller om man så vill överbefolkning, samt hög köttkonsumtion, i en del fall klar överkonsumtion.
2. Korna avlas och fodras på ett annat sätt än förut. De drivs hårdare. Foderstaterna komponeras annorlunda. Samma sak gäller deras foderväxter, som övervägande avlas för stor produktion och hög halt av enstaka prioriterade näringsämnen, samt gödslas med konstgödsel i (vad jag uppfattar, inte minst globalt) ökande grad. Det förefaller rimligt att en del av detta kan leda till ökande problem med utsläpp av växthusgaser, bl.a. direkt från korna.
Vad gäller kornas klimatpåverkan och i synnerhet problem med denna, så borde man inrikta sig på sådana bakomliggande orsaker. Att fixera sig vid att korna rapar metan verkar mest vara fördummande och vilseledande.
Jag har inte ännu hunnit sätta mig in i alla detaljer. Här resonerar jag i stället helt allmänt. Jag saknar den här typen av överväganden i den rapportering jag tagit del av.
-
1. Det finns mycket mer kor än förut. Detta kan i så fall föras tillbaka på att det finns mycket fler människor och att vi äter mer kött. Alltså befolkningsökning eller om man så vill överbefolkning, samt hög köttkonsumtion, i en del fall klar överkonsumtion.
Här borde jag också ha nämnt mjölk och konsumtion av mjölkprodukter. Men mjölkproduktion från kor nämns inte lika ofta i klimatdiskussionen som köttproduktion från kor. Mjölkproduktionen verkar mindre problematisk. Stämmer det? Varför är det i så fall så?
-
Tack Anders S! Jag tror den stora knuten är omsättningstiden. Kol, olja och gas som har bildats för hundra tusen år sen. Kofisen bildas efter bara några timmar. Kol, olja och gas har samlade utsläpp från hela sin bildningstid, när vi sen förbränner eller släpper ut blir det väldigt mycket, under kort tid. Vi och korna hör till ekosystemet, ekosvären och kretsloppet. Korna behövs för att produsera mat åt oss av gräs som vi inte kan äta. Dessutom är dom nödvändiga för att bevara våra ängsmarker.
-
Hur många livsfarliga idisslande bisonoxar FANNS det nu igen? Hört siffror om 100-300 MILJONER......
-
Vad jag hört så gjordes mätningen av metanutsläppen på en amerikansk ko som var övergödd på kraftfoder. När de hålls på det som matsmältningen egentligen är utvecklad för, dvs. gräs, örter osv. så uppstår en bråkdel av dessa utsläpp. Så det handlar mer om hur djurhållningen är upplagd än att kor som sådana är klimatmarodörer.
-
Nu är det ju så att intensiv produktion vad gäller mjölk och kött från nötkreatur ger ett lägre klimatavtryck än extensiv uppfödning, alltså precis tvärtemot vad som sägs i tråden.
Det finns givetvis andra miljö fördelar med extensiv betesdrift men inte metan och co2 utsläpp.
-
Påståenden står mot påståenden. Hänvisning till de källor ni bygger på skulle underlätta.
-
https://www.cbd.int/agriculture/2011-121/SwedishboardAgriculture2-sep11-sw.pdf (https://www.cbd.int/agriculture/2011-121/SwedishboardAgriculture2-sep11-sw.pdf)
http://www.vxa.se/Om-oss/Vara-tidningar/Notkott/Nyheter/2015/23-Hog-tillvaxt--ar-bra-for-klimatet/ (http://www.vxa.se/Om-oss/Vara-tidningar/Notkott/Nyheter/2015/23-Hog-tillvaxt--ar-bra-for-klimatet/)
Grund principen är lika för både ekonomi och klimatgaser. Stoppa in tre enheter foder eller kronor i en lantras/extensiv produktion och få fyra tillbaka. Med en modern ras/intensiv uppfödning så stoppas in fem enheter och få sju tillbaka.
-
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf (http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf)
http://www.hasthalland.se/redovisningar/hastsektorns-klimatpaverkan/ (http://www.hasthalland.se/redovisningar/hastsektorns-klimatpaverkan/)
Läs hela rapporten i länken
-
Låt alla få fortsätta köpa engångsartiklar, dyra mobiltelefoner, playstations.
Låt alla få fortsätta köra bil och åka på våra lyxsemestrar i Thailand, låt kina vara den världsledande tillverkaren av alla varor, fortsätt frakta vår mat över haven, låt folk få pendla 2 timmar om dagen till sina jobb med en bil som de åker ensamma i, låt folk få äta snabbmat alla mål om dagen alla dagar.
Men för guds skull, se till att utrota all nötboskap i världen så de slutar förstöra våra glaciärer.
Kossorna har en dold agenda, att förstöra vår planet så vi människor inte kan bebo den längre, detta måste stoppas.
-
Du är nåt på spåren där, Permission!
Jag roade mig med att leta efter hur många hästar det finns i Sverige efter att ha läst Karlsdotters länk om hästhållningen och klimatet, senaste räkningen jag kunde hitta var från 2011 och då fanns c:a 360 000 hästar i landet. Varav merparten inte gör någon som helst nytta, till skillnad från trådens omdiskuterade nötkreatur. Om vi tänker oss (rent teoretiskt resonemang, eftersom många hästägare inte har tillräckligt med bete till de stackars djuren) att varje häst kräver 1 ha vall för att ge vinterbehovet av grovfoder samt 1 ha bete för sommarens matbehov, har alltså medelklassens (och häst-white-trasharna icke att förglömma) tagit drygt 700 000 ha användbar jordbruksmark i anspråk - för att de tycker att det är kul att rida! Med tillhörande stora utsläpp av växthusgaser.
Så, för att återgå till trådens ämne, jag har inte dåligt samvete för mina nötter. Vänekor, för övrigt, så de är då "ineffektiva" mjölkproducenter. Kanske sett till antal liter mjölk per år, men inte sett till ts-halten och fetthalten på mjölken. Vilken mjölk! Fet och proteinrik, perfekt att göra både smör och ost!
För att minska vår djurhållnings klimatpåverkan har vi valt att använda äldre bränslesnåla traktorer (som dessutom är mer generösa gentemot alternativa bränslen i tanken än vad en modern traktor är). Vi sprider inte heller påsa-skit*, eftersom den dels innehåller små mängder kadmium, samt ger upphov till stora växthusgasutsläpp vid tillverkningen. Vi vårplöjer för att minska näringsläckaget från åkermarken (har iofs inte med klimatfrågan att göra). Vår gård är dock så liten att vi inte ens är en flugskit på kartan i sammanhanget, men vi kan åtminstone sköta vår icke-existerande flugskit så bra vi kan.
Och jag tror att de flesta mjölkgårdar som är kvar i dagens läge är så extremt resurseffektiva som bara är möjligt, och det innebär också att man har minskat sina utsläpp mycket. Ingen som har råd att bränna vare sig diesel eller elström i onödan när en ska jobba ideellt åt ekonomiska föreningen Arla, liksom...
*konstgödsel, menar jag
-
Intressant jämförelse med hästar där. Men skulle jag ta upp det härhemma så skulle jag tala för döva öron.
Är det verkligen så att det bara är fisar och rapar som ger metangas? Jag skulle inbilla mig att spara hundratals ton med avföring i en stor behållare som man gör vid stordrift kan vara en bra metangasproducent. Om man då jämför med en ko för självhushållning som bajsar lite här och var i hagen, så känns det sundare i min världsbild.
Sen har vi det där med att mäta utfall. Skräptanten är inne på något viktigt. Det som kon producerar är alltså främst fett, proteiner och andra näringsämnen. Vattnet som det är utspätt i får väl närmast benämnas biprodukt, eller? Hur skall man då bedöma skräptantens kor mot "effektiva" produktions kor?
MVH
magnus
-
Har jag missuppfattat. jag trodde att metangasen endast kom från idisslare
-
Då korna normalt sett lever på färskt gräs och hö så blir deras avföring hyffsat fast.
Men då den rationelle bonden serverar ensilage så blir avföringen mer eller mindre flytande och illaluktande.
-
Låt alla få fortsätta köpa engångsartiklar, dyra mobiltelefoner, playstations.
Låt alla få fortsätta köra bil och åka på våra lyxsemestrar i Thailand, låt kina vara den världsledande tillverkaren av alla varor, fortsätt frakta vår mat över haven, låt folk få pendla 2 timmar om dagen till sina jobb med en bil som de åker ensamma i, låt folk få äta snabbmat alla mål om dagen alla dagar.
Men för guds skull, se till att utrota all nötboskap i världen så de slutar förstöra våra glaciärer.
Kossorna har en dold agenda, att förstöra vår planet så vi människor inte kan bebo den längre, detta måste stoppas.
Exakt!
Det måste finnas en dold agenda hos några, för det finns ingen möjlighet att nån på allvar kan tro att det är korna som är den stora risken här på jorden.
Och det var så otroligt befriande att höra jordbruksministern avfärda problemet och meddela att han tänker fortsätta äta kött. Men gud så inkorrekt det var av honom att uttala sig så, och PK-nissarna förfasade sig ju som väntat.
-
Du är nåt på spåren där, Permission!
Jag roade mig med att leta efter hur många hästar det finns i Sverige efter att ha läst Karlsdotters länk om hästhållningen och klimatet, senaste räkningen jag kunde hitta var från 2011 och då fanns c:a 360 000 hästar i landet. Varav merparten inte gör någon som helst nytta, till skillnad från trådens omdiskuterade nötkreatur. Om vi tänker oss (rent teoretiskt resonemang, eftersom många hästägare inte har tillräckligt med bete till de stackars djuren) att varje häst kräver 1 ha vall för att ge vinterbehovet av grovfoder samt 1 ha bete för sommarens matbehov, har alltså medelklassens (och häst-white-trasharna icke att förglömma) tagit drygt 700 000 ha användbar jordbruksmark i anspråk - för att de tycker att det är kul att rida! Med tillhörande stora utsläpp av växthusgaser.
Så, för att återgå till trådens ämne, jag har inte dåligt samvete för mina nötter. Vänekor, för övrigt, så de är då "ineffektiva" mjölkproducenter. Kanske sett till antal liter mjölk per år, men inte sett till ts-halten och fetthalten på mjölken. Vilken mjölk! Fet och proteinrik, perfekt att göra både smör och ost!
För att minska vår djurhållnings klimatpåverkan har vi valt att använda äldre bränslesnåla traktorer (som dessutom är mer generösa gentemot alternativa bränslen i tanken än vad en modern traktor är). Vi sprider inte heller påsa-skit*, eftersom den dels innehåller små mängder kadmium, samt ger upphov till stora växthusgasutsläpp vid tillverkningen. Vi vårplöjer för att minska näringsläckaget från åkermarken (har iofs inte med klimatfrågan att göra). Vår gård är dock så liten att vi inte ens är en flugskit på kartan i sammanhanget, men vi kan åtminstone sköta vår icke-existerande flugskit så bra vi kan.
Och jag tror att de flesta mjölkgårdar som är kvar i dagens läge är så extremt resurseffektiva som bara är möjligt, och det innebär också att man har minskat sina utsläpp mycket. Ingen som har råd att bränna vare sig diesel eller elström i onödan när en ska jobba ideellt åt ekonomiska föreningen Arla, liksom...
*konstgödsel, menar jag
Håller med fullständigt om hästarna, går ju spinna vidare hur mycket som helst. All mänsklig aktivitet är ju en miljöbelastning, och då kan man tycka att det borde klankas mer på meningslös konsumtion/produktion istället för livsmedelsproduktion.
En svensk medel-Holsteinko mjölkar nästan 10 000 liter per år ECM. ECM står för energikorrigerad mjölk, fett och protein är alltså inräknat i 10ton. SRB är inte långt efter.
Nötlantraserna är ineffektiva, men mycket effektivare än hästar, turistnäring, media och allt annat meningslöst som inte genererar något livsnödvändigt.
-
Har jag missuppfattat. jag trodde att metangasen endast kom från idisslare
Här en länk om hur mycket gaser vi själva släpper ut per dag. Men tom marken släpper ifrån sig gas.
http://fof.se/tidning/2013/10/artikel/fyra-liter-vader-dag (http://fof.se/tidning/2013/10/artikel/fyra-liter-vader-dag)
http://annikadahlqvist.com/2012/11/07/kon-som-klimatmarodor-ar-en-stor-miljobluff/ (http://annikadahlqvist.com/2012/11/07/kon-som-klimatmarodor-ar-en-stor-miljobluff/)
Kina ska öka sin kolbrytning. Bara för att kunna driva maskinen så att vi kan köpa billiga kinaprylar
-
Här är ett citat från Gunnar Rundgrens blogg som i sista stycket går på samma linje som Permission:
”Fokuseringen på idisslarnas metanutsläpp som det främsta miljöproblemet är mycket olycklig och leder oss bort från ett hållbart jordbruk. Idisslarnas förmåga att omvandla gräs och andra fiberrika råvaror till för oss nyttiga produkter är ett exempel på en mycket avancerad symbios mellan människa, växter och djur. Med klimatargument framställs industriellt uppfödda grisar och kycklingar som ett bättre val, och kor som drivs till högre avkastning genom att äta soja och spannmål släpper ut mindre metan per liter mjölk än de som går och betar naturbetesmarker. Nästa steg är att stänga in korna helt för att med modern teknik återvinna metanet, då kan kon plötsligt bli biogasleverantör istället.
Även om det är helt klart att idisslare som kor, får och getter släpper ut mycket metan är det inte alls självklart att detta metan skall ses på samma sätt som det som släpps ut från utvinningen av naturgas. Resonemangen om idisslarnas metanutsläpp är byggda på tveksamma antaganden och det saknas väldigt mycket kunskap om metancykeln, till exempel vilka naturliga funktioner som bryter ned metan igen och vilken roll betande djur spelar där.
I Sverige sjönk antalet vuxna nötkreatur från nästan två miljoner 1932 till ungefär en halv miljon idag. Antalet bilar gick under samma tid från färre än hundra tusen till fyra och en halv miljon (och i hela världen en miljard bilar). Antalet utlandsresor gick från i princip inga alls till nästan tjugo miljoner om året. Och så gör vi kor till problemet?”
http://tradgardenjorden.blogspot.se/2016/01/ar-sknkan-verkligen-battre-skinkan.html (http://tradgardenjorden.blogspot.se/2016/01/ar-sknkan-verkligen-battre-skinkan.html)
-
Tack för länken ovan Karlsdotter. jag hade fel när jag trodde att det var idisslare som var metangasproducenter
Det är helt klart människan som ska avskaffas för att klara miljön
-
[url]https://www.cbd.int/agriculture/2011-121/SwedishboardAgriculture2-sep11-sw.pdf[/url] ([url]https://www.cbd.int/agriculture/2011-121/SwedishboardAgriculture2-sep11-sw.pdf[/url])
[url]http://www.vxa.se/Om-oss/Vara-tidningar/Notkott/Nyheter/2015/23-Hog-tillvaxt--ar-bra-for-klimatet/[/url] ([url]http://www.vxa.se/Om-oss/Vara-tidningar/Notkott/Nyheter/2015/23-Hog-tillvaxt--ar-bra-for-klimatet/[/url])
Grund principen är lika för både ekonomi och klimatgaser. Stoppa in tre enheter foder eller kronor i en lantras/extensiv produktion och få fyra tillbaka. Med en modern ras/intensiv uppfödning så stoppas in fem enheter och få sju tillbaka.
Var någonstans framgår detta i de länkade texterna?
Om detta stämmer, så betyder det att anledningen att kornas rapningar kanske har blivit ett klimatproblem inte kan sökas generellt i en ökad intensitet. Om extensiv uppfödning skulle visa sig vara sämre ur klimatsynpunkt, betyder det att det är något fel på extensiv uppfödning? Den står naturen närmare, kan man väl säga. Alltså närmare den typ av idisslare som jorden är van vid och borde tåla. Om man ändå av klimatskäl vill ha bort extensiv köttproduktion borde man rimligen också vilja bli av med vilda idisslare. Skjuta bort alla älgar, rådjur och hjortar så det mest bara blir träd i skogen. Om man nu inte vill göra det p.g.a. något slags naturvårdstänkande, hur ska man då se på jägare som matar viltet? Gör de rätt för att de höjer intensiteten i viltköttproduktionen eller fel för att det blir ännu fler rapande idisslare i skogarna? Detta är mest avsett som illustration hur konstigt man kan börja tänka om man hajpar klimatfrågan så extremt och ensidigt som nu sker på många håll.
Ang. artikeln som nötkött (vxa.se) refererar: Den är lite svårbedömd då jag inte kommer åt den i fulltext.
Det är en av många artiklar inom området. En sammanställning av många artiklar vore kanske lämpligare att läsa för att få överblick.
Men såvitt jag kan se är den stora skillnaden som man funnit i den artikeln att köttproduktion integrerad med mjölk, alltså kött från mjölkproduktionens överflödiga kalvar, är gynnsammare ur metansynpunkt än kött från köttdjur. Detta kan kanske sägas delvis handla om olika intensitet, men också om mycket annat. Mjölkkor är en annan driftsinriktning än köttkor. Mjölk anses dessutom enligt vissa källor vara klimatsmart.
F.ö.: länken från Nötkött/Växa Sverige till Greppa Näringen är fel. Ska vara:
http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2015-03-20-notkottets-klimatpaverkan-har-kartlagts-i-sverige-och-danmark.html (http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2015-03-20-notkottets-klimatpaverkan-har-kartlagts-i-sverige-och-danmark.html)
Jordbruksverkets skrift har jag bara börjat läsa. Följande är intressant: ” Skillnaderna mellan normal och grovfoderrik foderstat i mjölkproduktionen är obetydliga när det gäller utsläpp av växthusgaser.”
-
[url]http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf[/url] ([url]http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf[/url])
[url]http://www.hasthalland.se/redovisningar/hastsektorns-klimatpaverkan/[/url] ([url]http://www.hasthalland.se/redovisningar/hastsektorns-klimatpaverkan/[/url])
Läs hela rapporten i länken
Kan du sammanfatta vad du tycker vi ska läsa och varför?
Länken till rapporten från hasthalland.se är f.ö. fel. Ska vara så här:
http://hs-n.hush.se/dotnet/GetAttachment.aspx?siteid=82&id=8373 (http://hs-n.hush.se/dotnet/GetAttachment.aspx?siteid=82&id=8373)
-
För den som verkligen är intresserad kan filmen Cowspiracy rekomenderas. Där framkommer mkt intressanta fakta.
Klart det inte är kornas fel. Det är girighetens fel. Vi kan omöjligt konsumera kött på samma sätt som vi gör i västvärlden i längden.
Men vi ska absolut inte skylla på korna. Kor är underbara och två fjällkor står definitivt på min önskelista.
-
Hur stark är kopplingen egentligen mellan stor konsumtion av kokött och klimatproblem?
-
[url]http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf[/url] ([url]http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf[/url])
Slutsatserna som Åkerlind och Bertilsson drar i den powerpointpresentation som Karlsdotter länkade till går i hög grad i riktning mot ökad intensitet i djuruppfödningen. Se citat:
Vad kan vi göra för att minska metanavgången
• Högre smältbarhet på fodret
– Mera kraftfoder
Bättre vallfoder – Bättre vallfoder
• Högre utfodringsnivå
• ”Preparat”
– Manipulering av mikrober i våmmen
• Fettillsats
Jag undrar om detta är befogat. Den rapport från Jordbruksverket som Tjalve länkade till sa ju t.ex. som jag tolkade det att andelen grovfoder mot kraftfoder inte var väsentlig för koproduktionens klimatpåverkan.
Kanske kan man här också ana en anledning att frågan om korna och metanet har blåsts upp så mycket. Den kan användas för att argumentera för en utveckling som många är negativa till.
-
Om kon får mycket grovfoder så bildas det mer ättiksyra i vommen vilket ger mer metan.
Om kon istället ges mer kraftfoder så bildas propionsyra istället vilket ger mer CO2
Det gör att extensivt uppfödda djur ger mer metangas än de som föds upp mer rationellt. Men genom att skörda grovfodret då det innehåller mest näring så minskar man metanproduktionen. Ger man linfrö istället för soja och palmkärnemjöl så får man både en ökning av omega-3 samt en minskning av meatngasen. Även andra helt svenska kraftfoderalternativ ger en bra metangasreducering så det betyder inte att vi ska importera mer soja bar för att sas.
-
Ett fodertillskott innehållande oregano har tydligen kunnat reducera metaproduktionen med 40% hos amerikanska mjölkkor. Undrar om det kommer hålla vid praktisk utprovning.
http://news.psu.edu/story/165343/2010/08/26/unusual-feed-supplement-could-ease-greenhouse-gassy-cows (http://news.psu.edu/story/165343/2010/08/26/unusual-feed-supplement-could-ease-greenhouse-gassy-cows)
Hur kan det för övrigt fungera med (tillsats av) örtrikt ängshö jämfört med vanligt vallfoder?
-
Ängshöet ska slås efter att gräs och örter har blommat över annars så utarmas ängen snabbt. Så det höet blir för fiberrikt och gynnar fel mikroorganismer i kons mage.
Det är ju inte kon som producerar metanet utan de organismer som bor i vommen. Så det gäller att hålla floran där med organismer som då producerar så lite metan som möjligt.
Om kon kan klara sig på 4-5 kg alfaalfa hö så krävs det minst 10 kilo ängshö för samma innehåll av näring. Det ger mer svårsmälta fibrer som ger mat åt "fel" grupp mikroorganismer
-
Min tanke var mest som tillskott - krydda a la oregano.
Det beror väl även på ras och avel hur kon smälter grovfoder?
Grovfoder kan ha olika sammansättning. Vanligt vallfoder domineras av växter som förväxer och hårdnar snabbare och i högre grad än än vad typisk ängsflora gör, om jag inte misstar mig.
Har man gjort försök med ängshö och med olika raser inklusive lantraser, där man mätt metanproduktion?
-
Aveln kan ge dig en ko som ger mycket mjölk på enbart grovfoder, men den kan inte påverka vilka mikroorganismer som lever i vommen. Som jag skrev tidigare så är det olika mikroorganismer som bryter ner lättsmält foder eller det mer svårsmälta. Och de pruttar olika ämnen.
Man har gjort försök och det har sagts både i denna tråden och i den andra tråden att mer kraftfoder minskar metangasen.
När man tar vallfoder på rationellt sätt så betar man betet då det är max 10 cm och byter fålla inom någon dag man låter inte kon gå där hela sommaren som man gör med det extensiva. Höet ska skördas innan blomning för att hålla mer näring och mindre växttråd. Tvärt emot det gamla då man såg till antal kilo istället, eller som rekommenderas till lantrasdjuren. Ensilage som tas rätt är sällan mer än max 15 cm och kan då ge tre skördar per år. Men många som tar ensilage mer extensivt för grovfoderuppfödda nöt skördar när det är fullt utväxt gräs.
Det krävs alltså mer åker och mer energi i form av traktorkörning för att hålla nere kons gaser, men frågan är hur det ställer sig då man räknar in produktionen av fodret?
-
För den som verkligen är intresserad kan filmen Cowspiracy rekomenderas. Där framkommer mkt intressanta fakta.
Klart det inte är kornas fel. Det är girighetens fel. Vi kan omöjligt konsumera kött på samma sätt som vi gör i västvärlden i längden.
Men vi ska absolut inte skylla på korna. Kor är underbara och två fjällkor står definitivt på min önskelista.
En amerikansk sk "dokumentär" är knappast fakta... Filmen har naturligtvis genererat stora pengar till filmskaparen, som många andra profiterar på klimathypen.
Filmen beskriver en storskalig livsmedelsproduktion i ett ökenlandskap, med amerikanska obefintliga miljölagar. Harmoniserar knappast med resten av världen.
Vattnet tas bland annat upp, vilket är förståligt i en öken.
Ska visst finnas svenska vatten-kött-undersökningar med, dom tar naturligtvis med REGNET SOM FALLER PÅ ÅKER OCH ÄNG och bakar in det i köttet, högst oseriöst och fullständigt vilseledande.
-
Min tanke var mest som tillskott - krydda a la oregano.
Det beror väl även på ras och avel hur kon smälter grovfoder?
Grovfoder kan ha olika sammansättning. Vanligt vallfoder domineras av växter som förväxer och hårdnar snabbare och i högre grad än än vad typisk ängsflora gör, om jag inte misstar mig.
Har man gjort försök med ängshö och med olika raser inklusive lantraser, där man mätt metanproduktion?
Hittade ingen artikel som beskrev den mirakel utfodringen.
Det är ingen större fysiologisk skillnad mellan raser utan vissa kan äta mer och producerar därför mer effektivt än andra. Det man måste fatta är att det går åt mindre resurser per producerad enhet vid intensiv uppfödning än vid extensiv.
Varför skulle man lägga så mycket tid på mätning av matangas vid alla tänkbara scenarior? Vet man grunden så räcker det eftersom man inte får betalt eller betalar för metangasen.
-
Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.
1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.
2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.
3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.
4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.
5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.
-
Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.
1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.
2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.
3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.
4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.
5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.
Då gav du precis fem bra skäl att välja svenska nötkött och mejeriprodukter :D Vattenfrågan anser jag för svenska förhållande vara en ickefråga. Snarare är problemet för mycket vatten. Utan svenska hagar skulle många djur och växter försvinna. Ärligt talat tycker jag hela debatten blir helt skruvad..Jag ska skämmas för att mina kor dricker vatten medans varenda gubbe i stan tvättar bilen varenda söndag. Undrar just hur mycket vatten det går till pooler och gräsmattor på sommarn.
-
Det är väl så att vi är på väg in i sci-fi åldern då djuren lever i områden som är farliga att vistas i och maten består av olik färgade piller som innehåller allt vad som behövs av näring. Vi slutar att jobba för att robotar gör allt och vi blir psykotiska apor i bur.
-
Jag föreslår att Kentaur läser Gunnar Rundgrens blogg. Här är ett citat som direkt berör det du skriver.
Vi hör ofta att köttproduktion förbrukar mycket vatten. Men vad de flesta inser inte att man då räknar allt regn som faller på betesmarker som att djurproduktionen har ”förbrukat” det vattnet. Kor, getter eller får som betar naturbetesmark i Hälsingland, Namibia eller Montana går på mark som inte lämpar sig för växtodling då den är för kall, för mager eller för torr. Det skulle därför inte bli mer mat för att man tog bort de djuren, tvärtom.
Den stora delen av markanvändningen sker på sådana marginella marker. Svenska hagmarker ökar dessutom den biologiska mångfalden, de minskar den inte!
Men utökningen av betesmark har på senare tid delvis skett i regnskog, vi har sett hur köttproduktionen expanderar i Amazonas, vilket är negativt för biologisk mångfald och växthuseffekten.
Det är här problemet finns. Inte generellt med kreatursuppfödning.
http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/07/de-tomma-kalorierna-ar-de-stora.html (http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/07/de-tomma-kalorierna-ar-de-stora.html)
-
Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.
1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.
2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.
3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.
4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.
5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.
Det är tydligt att många vill misskreditera kor och lantbruket som helhet. Här är en artikel som behandlar vattenförbrukning och kor: http://www.lantbruk.com/debatt/pinsamt-om-kor-och-vatten (http://www.lantbruk.com/debatt/pinsamt-om-kor-och-vatten)
Mer korrekt 292 l vatten för ett kg kött.
-
Det är tydligt att många vill misskreditera kor och lantbruket som helhet. Här är en artikel som behandlar vattenförbrukning och kor: [url]http://www.lantbruk.com/debatt/pinsamt-om-kor-och-vatten[/url] ([url]http://www.lantbruk.com/debatt/pinsamt-om-kor-och-vatten[/url])
Mer korrekt 292 l vatten för ett kg kött.
Sedan skall man oxå vara medveten om att det mesta av vattnet kommer tillbaka bärandes på nya näringsämnen.
-
Hittade ingen artikel som beskrev den mirakel utfodringen.
Nej, det verkar tyvärr tunnt. Det finns en del information om man följer länkarna på sidan jag länkade till, men jag hittar inget publicerat. Det påstås finnas en institutionsrapport, men jag har ännu inte hittat den. Så det är tydligen ingen succé ännu.
Det är ingen större fysiologisk skillnad mellan raser utan vissa kan äta mer och producerar därför mer effektivt än andra.
Och var finns detta publicerat?
Det man måste fatta är att det går åt mindre resurser per producerad enhet vid intensiv uppfödning än vid extensiv.
Det är oklart för mig i vilken grad det material du länkat till stöder detta. Vänligen klargör var i detta material du finner stöd för detta generella påstående.
Dessutom, som redan sagt, kan det du hävdar i så fall frita det intensiva lantbruket från misstankar i just detta fall, men det betyder inte att nu måste lantbruket drivas ännu mer intensivt. Anklagelserna mot extensiv boskapsuppfödning vilar på lös grund. Den är bara en fortsättning på den idisslarekologi som jorden är van vid och bör tåla. Problemet bör sökas någon annan stans.
Varför skulle man lägga så mycket tid på mätning av matangas vid alla tänkbara scenarior? Vet man grunden så räcker det eftersom man inte får betalt eller betalar för metangasen.
Kraven på klimatanpassning för lantbruket ökar. Det kan leda till jättestora kostnader för lantbruk, naturvård, m.m. om det blir fel. Det är väl skäl nog att undersöka ordentligt?
-
Kor och andra idisslare har funnits länge. De och deras utsläpp av gaser hör till planeten Jorden. Jordens ekosystem är rimligt att döma vana vid och anpassade till dem. Om de nu blir till ett problem ur klimatsynpunkt, så beror det knappast på att det finns kor eller att de rapar metan när de idisslar. Det måste rimligt att döma bero på något av följande:
1. Det finns mycket mer kor än förut. Detta kan i så fall föras tillbaka på att det finns mycket fler människor och att vi äter mer kött. Alltså befolkningsökning eller om man så vill överbefolkning, samt hög köttkonsumtion, i en del fall klar överkonsumtion.
2. Korna avlas och fodras på ett annat sätt än förut. De drivs hårdare. Foderstaterna komponeras annorlunda. Samma sak gäller deras foderväxter, som övervägande avlas för stor produktion och hög halt av enstaka prioriterade näringsämnen, samt gödslas med konstgödsel i (vad jag uppfattar, inte minst globalt) ökande grad. Det förefaller rimligt att en del av detta kan leda till ökande problem med utsläpp av växthusgaser, bl.a. direkt från korna.
Vad gäller kornas klimatpåverkan och i synnerhet problem med denna, så borde man inrikta sig på sådana bakomliggande orsaker. Att fixera sig vid att korna rapar metan verkar mest vara fördummande och vilseledande.
Jag har inte ännu hunnit sätta mig in i alla detaljer. Här resonerar jag i stället helt allmänt. Jag saknar den här typen av överväganden i den rapportering jag tagit del av.
Jag kom på ytterligare en möjlig anledning att idisslarnas metanproduktion förefaller ha blivit ett problem. Det kan vara så att Jorden sedan en tid belastas kraftigt med extra växthusgaser från eldning av fossila bränslen. Och då blir det för mycket. Varje del i kakan blir då suspekt. Men varför kasta extra mycket misstankar mot en naturlig process som (i huvudsak) sedan årmiljoner tillhör en fungerande balans i ekosfären? Är det inte främst nytillskottet från fossileldningen som stör balansen?
-
Jag kom på ytterligare en möjlig anledning att idisslarnas metanproduktion förefaller ha blivit ett problem. Det kan vara så att Jorden sedan en tid belastas kraftigt med extra växthusgaser från eldning av fossila bränslen. Och då blir det för mycket. Varje del i kakan blir då suspekt. Men varför kasta extra mycket misstankar mot en naturlig process som (i huvudsak) sedan årmiljoner tillhör en fungerande balans i ekosfären? Är det inte främst nytillskottet från fossileldningen som stör balansen?
Det är veganistiska ledare i fosilbranchen som ger kossorna skulden.
-
Det är veganistiska ledare i fosilbranchen som ger kossorna skulden.
Har du några belägg för det?
-
Har du några belägg för det?
Varför skulle jag ha det ???
-
Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.
1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.
2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.
3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.
4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.
5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.
1.Han har naturligtvis blivit "hotad" för att öka det mediala värdet...
1.Vattnet tycker jag att du redan har fått svar på i tråden.
1.Global åkerareal är 13,1%.... Mycket av detta går direkt till humankonsumtion, exempelvis ris, vete, grönsaker etc etc.
17. Ät inte på MCdonalds.
-
Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.
1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.
Varför i hela friden äter du på Gyllene Måsen, om jag får fråga? Och som tidigare sagts är det mesta av vattnet som krävs regnvatten som faller över marken. Jag vet inte hur en ska kunna spara in på regnvattnet genom att inte ha nötkreatur.
2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.
Säger vem? Vad är din definition på storskalig boskapsuppfödning? Är det uppfödning av stora idisslare som räknas, eller är det all uppfödning av kreatur? Det finns vissa som hävdar att getter är de djur som det slaktas flest av i världen.
3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.
Inte i Sverige. Här leder ett minskande antal betesdjur till att ett flertal hävdberoende arter hotas av utrotning. Men det kanske gör bovinofoberna* nöjda?
4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.
Återigen var det det här med regnvattnet. Och om du varit på landet eller rent av varit bonde själv, hade du förstått att i de flesta delar av Sverige har vi för MYCKET vatten. De flesta av oss markägare borde egentligen dika och avvattna mycket mer än vad vi gör, eftersom det är så förgjordat blött överallt.
5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.
Det kanske är sant, återigen gäller motsatsen i Sverige. Alla som bor på landet vet att det öppna landskapet sakta men säkert växer igen, eftersom antalet betesdjur minskar för varje år. (Det är väl egentligen bara getterna som blir fler, men å andra sidan är de ganska små, Jordbruksverket räknar att en get motsvarar 0,15 ko.) Det finns en art i princip som tjänar på detta, och det är picea abies...
* ordet "bovinofob" är släkt med t ex xenofob eller homofob, så det är ganska lätt att lista ut dess betydelse, eller hur?
-
Tack, skräptant.
-
Så intensivt jordbruk är alltså bra för oss rent ekonomiskt? Men ur hållbarhetens synvinkel? Hur mår vi människor, de som arbetar, och bor, i detta och vi som använder oss av deras produkter, när vi har storskaliga jordbruk? Hur länge håller djuren och naturen? Hur är det med jämställdheten? Et cetera. Allt är inte reda pengar i ett kortsiktigt perspektiv vilket allt fler börjar få upp ögonen för.
-
Det många glömmer är att innan människan började med jordbruk så fanns det oerhört många fler VILDA stora idisslare i naturen än idag. Tex visent och uroxe. Dessa trängdes ut mer och mer när människan började ha tamdjur som behövde betesmarker.
Så de tama korna fyller ut den nischen som stora betesdjur hade förr.
Så även "förr i tiden" fanns miljarder av stora idisslare som rapade metan.
Min personliga åsikt är att korna ska få finnas. Däremot borde gemene man kanske tänka över sin konsumtion av diverse varor som byts ut innan de är utslitna.
Min senaste dator köptes i julas, den gamla datorn är över 5 år gammal och började krångla mer och mer. Min mobiltelefon är ca 6-7 år gammal nu. Ser jag mig omkring i mitt hus är det inte många saker som är köpta nya.
Mitt soffbord och min buffe' köpte mina föräldrar när de gifte sig, dvs över 50 år gamla möbler.
Jag försöker köpa begagnat i första hand, när nåt ska köpas. Förutom elektronik då eftersom sånt kan jag inte laga själv om det krånglar. Men väldigt många byter mobiltelefoner och datorer en gång om året etc etc.
-
Man blir ju lite mörkrädd altså! Kära skräptant! Om du läser mina inlägg undrar jag om det framgår någonstans att jag äter på MC Donalds.
Om du läser mitt inlägg så undrar jag om du ser att det jag presenterar som fakta tydligt framgår var det kommer ifrån.
Om du läser mitt inlägg undrar jag även var det framgår att detta ens är åsikter som jag står bakom??
Vidare så nämns inte ens Sverige specifikt, utan som sagt, filmen Cowspiracy, har ett globalt fokus.
Detsamma gäller till viss del även dig Per Engelbrekt. Jag gav mig in i diskussionen för jag tyckte den var intressant, men här var åsiktskorridoen sannerligen smal. Jag har läst från en del här tidigare att om man har en avvikande åsikt här så får man lära sig att vet hut, ja ni har ju inte en speciellt trevlig ton.
För övrigt kära Skräptant är jag ägare till en gård, sedan många år tillbaka. Skogen och vår svenska landsbygd ligger mig varmt om hjärtat. Jag har ett antal idisslande får som säkert släpper ut lite metangas. Jag har även hästar och hönor och ägnar stor del av den tid jag får över att odla det mesta av våra grönsaker. På sommaren brukar vi ha några grisar som vi slaktar när det är dags och som jag sagt innan står ett par fjällkor högt upp på min önskelista. Så att jodå, jag har allt vart på landet någon gång.
Fortfarande tycker jag att det är en intressant diskussion som Anders har startat, men jag håller mig nog i från den fortsättningsvis.
Tack för det fria ordet!
-
Så intensivt jordbruk är alltså bra för oss rent ekonomiskt? Men ur hållbarhetens synvinkel? Hur mår vi människor, de som arbetar, och bor, i detta och vi som använder oss av deras produkter, när vi har storskaliga jordbruk? Hur länge håller djuren och naturen? Hur är det med jämställdheten? Et cetera. Allt är inte reda pengar i ett kortsiktigt perspektiv vilket allt fler börjar få upp ögonen för.
Ja intensivt jordbruk är bra ekonomiskt och resurssnålare än extensivt jordbruk. Det är bara att använda hjärnan och se hur jordbruket förändrats genom åren. Byte av raser och målmedveten avel och den strukturomvandlingen som skett pekar i en tydlig riktning, ser man inte detta och förstår detta bör man först skaffa sig grundläggande kunskap i jordbruk och djurhållning. Jag skulle även påstå att det är den mest jämställda period som någonsin funnits. Nu finns tekniska hjälpmedel som gör att de fysiska skillnaderna spelar allt mindre roll.
-
Den här tråden handlar ju dessutom om klimatet och som framkommit så är det intensiva jordbruket bättre för klimatet på både kort och lång sikt.
Läste förresten nyss om bomull som är den gröda som kräver mest vatten. För att få ett kilo bomull så krävs 9000 liter vatten. Så om vatten är en bristvara varför ska vi inte sluta med bomull? Finns ju lin som ger fint tyg, eller ull, vilka båda kan odlas lokalt. Ris behöver mycket vatten men per kilo ris mot bomull så är bomullen värre.
-
Jag tycker det är OK att diskussionen vidgas, så länge huvudsakligt fokus hålls till ämnet. Klimatfrågorna diskuteras ofta alltför snävt.
Tjalve och Karlsdotter upprepar att intensivt jordbruk är bättre än extensivt när det gäller klimatet eller åtminstone när det gäller metangas, samt även när det gäller andra saker. Dock har ni inte tydligt pekat på några belägg för detta. Det är möjligt att sådana belägg finns i några av de skrifter ni har länkat till, men då dessa är ganska långa bör ni kunna tala om vad i dessa skrifter ni bygger på.
Samtidigt undrar jag hur central frågan om extensiv-intensiv är för diskussionen. Vi tycks vara ganska överens om att utmålandet av kor och andra idisslare som klimatbovar är kraftigt överdrivet och till stor del helt fel. Vart vill ni komma med att hävda den intensiva produktionens fördelar? Anser ni att denna av klimatskäl bör fortsätta att öka och intensifieras ännu mer, medan mer extensiv produktion minskar?
Jag tycker också att det blir lite väl abstrakt att tala i termer av intensiv-extensiv utan att ge praktiska exempel. Jag försökte få Tjalve att förklara varför han anser att den artikel (och SJV-rapport?) han först länkade till främst talar för intensiv produktion. Vad menar du mer konkret med intensiv produktion?
-
Ja intensivt jordbruk är bra ekonomiskt och resurssnålare än extensivt jordbruk. Det är bara att använda hjärnan och se hur jordbruket förändrats genom åren. Byte av raser och målmedveten avel och den strukturomvandlingen som skett pekar i en tydlig riktning, ser man inte detta och förstår detta bör man först skaffa sig grundläggande kunskap i jordbruk och djurhållning. Jag skulle även påstå att det är den mest jämställda period som någonsin funnits. Nu finns tekniska hjälpmedel som gör att de fysiska skillnaderna spelar allt mindre roll.
Jag vet hur människor och djur och natur mår av det storskaliga jordbruket vi har i världen och vice versa utifrån min synvinkel, men inte från din. Min hjärna begränsar sig så tillvida att jag inte kan veta ditt och andras "vetande" kring detta. Rätt så plumpt att racka ner på min tankeverksamhet :P
-
Appropå ris, här är ännu ett citat från Gunnar Rundgrens blogg, som jag tycker är träffande:
Det faktum att risodlingar släpper ut ännu mer metan än korna diskuteras helt utan det fördömande tonläge som man använder för korna.
http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/07/de-tomma-kalorierna-ar-de-stora.html (http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/07/de-tomma-kalorierna-ar-de-stora.html)
-
Jag tycker det är OK att diskussionen vidgas, så länge huvudsakligt fokus hålls till ämnet. Klimatfrågorna diskuteras ofta alltför snävt.
Tjalve och Karlsdotter upprepar att intensivt jordbruk är bättre än extensivt när det gäller klimatet eller åtminstone när det gäller metangas, samt även när det gäller andra saker. Dock har ni inte tydligt pekat på några belägg för detta. Det är möjligt att sådana belägg finns i några av de skrifter ni har länkat till, men då dessa är ganska långa bör ni kunna tala om vad i dessa skrifter ni bygger på.
Samtidigt undrar jag hur central frågan om extensiv-intensiv är för diskussionen. Vi tycks vara ganska överens om att utmålandet av kor och andra idisslare som klimatbovar är kraftigt överdrivet och till stor del helt fel. Vart vill ni komma med att hävda den intensiva produktionens fördelar? Anser ni att denna av klimatskäl bör fortsätta att öka och intensifieras ännu mer, medan mer extensiv produktion minskar?
Jag tycker också att det blir lite väl abstrakt att tala i termer av intensiv-extensiv utan att ge praktiska exempel. Jag försökte få Tjalve att förklara varför han anser att den artikel (och SJV-rapport?) han först länkade till främst talar för intensiv produktion. Vad menar du mer konkret med intensiv produktion?
Är det någon mening med att förklara ytterligare när svar finns i denna tråd och andra här på forumet och grundläggande kunskap om jordbruk saknas hos många av deltagarna?
Intensivt eller extensivt är ytterligheter på en kontinuerligt skala. Det viktiga är att reflektera över den strukturomvandlingen som skett och vad drivkraften är där. Givetvis måste jordbruket, som allt annat, fortsätta effektiviseras och få ut mer per insatt resurs. Därmed inte sagt att folk inte bör hålla på med sina hobbyer som trädgårdsodlingar och djuruppfödning i mindre skala men inbilla er inte att det är något annat än en hobby och inget som kommer rädda världen.
-
Appropå ris, här är ännu ett citat från Gunnar Rundgrens blogg, som jag tycker är träffande:http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/07/de-tomma-kalorierna-ar-de-stora.html ([url]http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/07/de-tomma-kalorierna-ar-de-stora.html[/url])
Nu är ris inte tomma kalorier i andra fall än om det polerats.
Ett råris kompenserar med sitt skal som innehåller mineraler och annat svårsmält som äter upp kalorierna.
-
Man blir ju lite mörkrädd altså! Kära skräptant! Om du läser mina inlägg undrar jag om det framgår någonstans att jag äter på MC Donalds.
Om du läser mitt inlägg så undrar jag om du ser att det jag presenterar som fakta tydligt framgår var det kommer ifrån.
Om du läser mitt inlägg undrar jag även var det framgår att detta ens är åsikter som jag står bakom??
Vidare så nämns inte ens Sverige specifikt, utan som sagt, filmen Cowspiracy, har ett globalt fokus.
Detsamma gäller till viss del även dig Per Engelbrekt. Jag gav mig in i diskussionen för jag tyckte den var intressant, men här var åsiktskorridoen sannerligen smal. Jag har läst från en del här tidigare att om man har en avvikande åsikt här så får man lära sig att vet hut, ja ni har ju inte en speciellt trevlig ton.
För övrigt kära Skräptant är jag ägare till en gård, sedan många år tillbaka. Skogen och vår svenska landsbygd ligger mig varmt om hjärtat. Jag har ett antal idisslande får som säkert släpper ut lite metangas. Jag har även hästar och hönor och ägnar stor del av den tid jag får över att odla det mesta av våra grönsaker. På sommaren brukar vi ha några grisar som vi slaktar när det är dags och som jag sagt innan står ett par fjällkor högt upp på min önskelista. Så att jodå, jag har allt vart på landet någon gång.
Fortfarande tycker jag att det är en intressant diskussion som Anders har startat, men jag håller mig nog i från den fortsättningsvis.
Tack för det fria ordet!
Men..men...men. Jag måste ju få reda på vart du hittade att 45% av all landareal används till boskapsuppfödning. Snälla.
Min siffra, 13,1%, Wikipedia
-
"Men..men...men. Jag måste ju få reda på vart du hittade att 45% av all landareal används till boskapsuppfödning. Snälla.
Min siffra, 13,1%, Wikipedia"
Ja du ska få svaren en gång till. I mitt inlägg skriver jag att de fakta som jag presenterar är från filmen Cowspiracy, altså de fakta som de säger sig ha hämtat från källor som FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO. Fast det står redan i mitt inlägg. Jag skriver vidare att den som vill och orkar gärna får kolla upp dessa fakta, jag har inte gjort det, bara framför någons åsikter. Tänkte det kanske ev. kunde tillföra denna i övrigt intressanta debatt något. Trots allt, oavsett vad många här anser så är den filmen intressant. Se den gärna och fundera på varför det presenteras på det sätt det gör. Finns det vinnare och förlorare? Vilka är det i så fall? Finns det fler infallsvinklar? Nu kunde jag ändå inte hålla käft. Dumma mig!!
-
Men.... Tycker du/tror du den siffran ( 45% ) är rimlig? Kan det kanske vara 4,5%?
-
Nu har jag funderat lite.... Med "landareal" kanske du menar åkermark? Att det odlas nötfoder 45% av åkermarken? Nu är vi nog närmare sanningen, men siffran känns rent spontant väldigt hög iaf. En del av åkermarken duger ju bara till djurfoder, åtminstone där jag bor.
Troligtvis tar "dokumentären" med obrukbar ängs/hagmark i sina tillspetsade siffror. Gossen vill ju tjäna pengar..
-
http://www.fao.org/liaison/24597-09bb69be9e8759a419b3003dae591cc27.pdf (http://www.fao.org/liaison/24597-09bb69be9e8759a419b3003dae591cc27.pdf)
Jo, jag tycker också att 45 % låter väldigt mkt. Kan det verkligen vara så mkt???
Här är en kanske inte helt färsk länk från en presentation från 2009 som FAO Norden hade.
Står en hel del intressant där också faktiskt. Här har man både ett svenskt och globalt perspektiv.
Här menar man att 30 % av jordens isfria yta används för boskapsuppfödning på något vis, vidare menar man att upptar 70 % av all åkermark.
-
Här kan man ganska enkelt se hur mycket mark som används till jordbruk. Det som står för betes och ängsmark inkluderar alla betesdjur. Dvs även får , getter, bufflar och åsnor mfl djur. http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0803_2010A01B_BR_04_MI03BR1301.pdf (http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0803_2010A01B_BR_04_MI03BR1301.pdf)
En hög avkastning ger ofta mindre växthusgasutsläpp per producerad enhet
En ökad avkastning med mer mjölk eller kött per djur kan minska växthusgasavgången per producerad enhet. Från år 1990 till år 2005 minskade utsläppen av växthusgaser per kg mjölk, griskött och kycklingkött med upp till 20 procent tack vare ökad effektivitet (både i odlingen av fodret och i djurens nyttjande av fodret) och ökad avkastning .
För kycklingkött hade det också stor betydelse att många producenter övergått från fossila till förnybara bränslen för uppvärmning av stallarna.
-
Är det någon mening med att förklara ytterligare när svar finns i denna tråd och andra här på forumet och grundläggande kunskap om jordbruk saknas hos många av deltagarna?
Intensivt eller extensivt är ytterligheter på en kontinuerligt skala. Det viktiga är att reflektera över den strukturomvandlingen som skett och vad drivkraften är där. Givetvis måste jordbruket, som allt annat, fortsätta effektiviseras och få ut mer per insatt resurs. Därmed inte sagt att folk inte bör hålla på med sina hobbyer som trädgårdsodlingar och djuruppfödning i mindre skala men inbilla er inte att det är något annat än en hobby och inget som kommer rädda världen.
Man kan vara intensiv på olika sätt. Bara som ett exempel: det finns intensiva varianter av både ekologisk och konventionell odling.
Vad gäller klimatet har jag svårt att tro att ökad intensitet generellt skulle vara bra. Det beror rimligen i så fall på vilket sätt man är intensiv på. Använder man t.ex. en dikad mossmark mer intensivt lär det inte vara bra för klimatet.
I den artikel du länkade till läste jag det som att den största skillnaden var till fördel för mjölkproduktion med kött, till nackdel för ren köttproduktion. Denna skillnad handlar delvis om större intensitet i mjölkproduktion men jag förmodar att det även handlar om de två produktionsformernas olika karaktär. Mjölkgårdarnas sidoproduktion av kött är integrerad med mjölk som huvudsaklig produktion.
Vad gäller det övriga du skriver om den allmänna utvecklingen så har du vad jag vet rätt vad gäller intensiv drift jämfört med extensiv. Det är rimligt att det blir så i ett industriellt tillväxtsamhälle med hög befolkningstäthet och -tillväxt. Men det bevisar ingenting om vilken driftsinriktning som är bäst för klimatet. (Man bör f.ö. inte blanda ihop extensivt-intensivt med småskaligt-storskaligt. Det är olika saker.)
Ånyo undrar jag hur viktigt det är i sammanhanget att jämföra intensiv och extensiv drift. Vad är syftet med att framhålla denna sida av saken? Även om en lämpligt utformad intensiv drift skulle vara bättre för klimatet, så behövs de mer extensiva driftformerna av andra skäl. Dessutom utnyttjar de väl oftast marginella resurser.
-
En hög avkastning ger ofta mindre växthusgasutsläpp per producerad enhet
En ökad avkastning med mer mjölk eller kött per djur kan minska växthusgasavgången per producerad enhet. Från år 1990 till år 2005 minskade utsläppen av växthusgaser per kg mjölk, griskött och kycklingkött med upp till 20 procent tack vare ökad effektivitet (både i odlingen av fodret och i djurens nyttjande av fodret) och ökad avkastning .
För kycklingkött hade det också stor betydelse att många producenter övergått från fossila till förnybara bränslen för uppvärmning av stallarna.
Källa på detta? SCB-publikationen som du länkade till handlar i alla fall inte om klimat.
-
[url]http://www.fao.org/liaison/24597-09bb69be9e8759a419b3003dae591cc27.pdf[/url] ([url]http://www.fao.org/liaison/24597-09bb69be9e8759a419b3003dae591cc27.pdf[/url])
Jo, jag tycker också att 45 % låter väldigt mkt. Kan det verkligen vara så mkt???
Här är en kanske inte helt färsk länk från en presentation från 2009 som FAO Norden hade.
Står en hel del intressant där också faktiskt. Här har man både ett svenskt och globalt perspektiv.
Här menar man att 30 % av jordens isfria yta används för boskapsuppfödning på något vis, vidare menar man att upptar 70 % av all åkermark.
Missförstå mig inte nu när jag citerar dig. Men det som skulle vara riktigt intressant är att veta hur många procent av den arealen som skulle vara lämplig till grönsaksodling. Jag är lantbrukare men jag vet fortfarande inte vilka grödor jag förväntas odla när folk inte vill ha mitt nötkött.
-
Man blir ju lite mörkrädd altså! Kära skräptant! Om du läser mina inlägg undrar jag om det framgår någonstans att jag äter på MC Donalds.
Om du läser mitt inlägg så undrar jag om du ser att det jag presenterar som fakta tydligt framgår var det kommer ifrån.
Om du läser mitt inlägg undrar jag även var det framgår att detta ens är åsikter som jag står bakom??
Vidare så nämns inte ens Sverige specifikt, utan som sagt, filmen Cowspiracy, har ett globalt fokus.
....Fortfarande tycker jag att det är en intressant diskussion som Anders har startat, men jag håller mig nog i från den fortsättningsvis.
Tack för det fria ordet!
Ordet är fritt, ja.
Men jag har svårt att förstå att du presenterar dessa 5 argument, om det nu inte är så att du står för dem själv? Och det var inte min mening att utmåla dig personligen som en okunnig stadsbo, men de där argumenten ur filmen Cowspiracy kan lätt motsägas av vem som helst som har egen erfarenhet av lantbruk eller liv på landet. Har du inte själv några surhålsåkrar där du ibland kör fast med traktorn, eller någon granne vars gamla betesmark håller på att bli en sly- och smågransdjungel?
-
Kan vi försöka bygga på seriösa och helst allmänt tillgängliga källor i stället för filmer med förenklad verklighetsbeskrivning och oklart sifferunderlag? Motargumenten mot detta behöver väl inte heller breda ut sig alltför mycket?
-
Källa på detta? SCB-publikationen som du länkade till handlar i alla fall inte om klimat.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr296_1.pdf (http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr296_1.pdf)
-
Kan vi försöka bygga på seriösa och helst allmänt tillgängliga källor i stället för filmer med förenklad verklighetsbeskrivning och oklart sifferunderlag? Motargumenten mot detta behöver väl inte heller breda ut sig alltför mycket?
Vad är det du vill diskutera? Att kor rapar metan och att detta per producerad enhet mat minskar med ökad intensitet av utfodringen har vi redan fastslagit vid detta laget.
-
[url]http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr296_1.pdf[/url] ([url]http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr296_1.pdf[/url])
Tack! Till slut en referens. Ökad avkastning kan väl allmänt sett bero på bättre metoder eller ökad intensitet. Där förmodar jag att bättre metoder oftast är den mer klimatsmarta vägen, jämfört med en i största allmänhet ökad intensitet, typ lägg på mer NPK. Dessutom lär det bero på hur man har räknat, men det hinner jag inte kolla nu.
-
Vad är det du vill diskutera? Att kor rapar metan och att detta per producerad enhet mat minskar med ökad intensitet av utfodringen har vi redan fastslagit vid detta laget.
Vad jag vill diskutera är uppenbart. Likaså uppenbart är att du inte vill diskutera utan bara vill påstå saker. Om du svarar på något så är det bara enstaka bitar som passar dina syften.
-
En tidning som kommer till bönder lite då och då heter Svea Jord&Skog, i det numret som kom i fredags är första sides nyheten ; Skogsgödsling för mindre koldioxid.
Man menar att högra tillväxt på skogen binder mer växthusgaser. Men det kommer samtidigt att minska den biologiska mångfalden i skogarna. Jag vet inte om tex biblioteken kan ha tidningen?
-
Vad jag vill diskutera är uppenbart. Likaså uppenbart är att du inte vill diskutera utan bara vill påstå saker. Om du svarar på något så är det bara enstaka bitar som passar dina syften.
Det enda som är uppenbart här är att du inte har förmåga att ta till dig ny kunskap. Jag och andra som vet hur det ligger till har presenterat länkar och fakta men du fortsätter på ett kvasiintellektuellt sätt att ifrågasätta.
-
Lite OT kanske med det är ju tyvärr likadant med konventionell växtodling kontra ekoodling. Eko läcker mer näringsämnen, förbrukar mer fossilt bränsle per kg livsmedel. Vet att det är en känslig fråga för många här, men i princip alla undersökningar i saken pekar på detta. Man ska inte blunda för fakta.
-
Den ekologiska drömmen, myter och sanningar om ekologisk odling http://pub.epsilon.slu.se/11755/1/kirchmann_h_150126.pdf (http://pub.epsilon.slu.se/11755/1/kirchmann_h_150126.pdf)
-
Lite OT kanske med det är ju tyvärr likadant med konventionell växtodling kontra ekoodling. Eko läcker mer näringsämnen, förbrukar mer fossilt bränsle per kg livsmedel. Vet att det är en känslig fråga för många här, men i princip alla undersökningar i saken pekar på detta. Man ska inte blunda för fakta.
Nja, det beror väldigt mycket på hur man odlar.
-
Lite OT kanske med det är ju tyvärr likadant med konventionell växtodling kontra ekoodling. Eko läcker mer näringsämnen, förbrukar mer fossilt bränsle per kg livsmedel. Vet att det är en känslig fråga för många här, men i princip alla undersökningar i saken pekar på detta. Man ska inte blunda för fakta
Håller helt med dig! I bland är det ju så att de fakta som presenteras i en rapport, dokumäntär, undersökning what ever, inte överensstämmer med mina syften, då är det än viktigare att ta till sig.
Den ekologiska drömmen, myter och sanningar om ekologisk odling http://pub.epsilon.slu.se/11755/1/kirchmann_h_150126.pdf (http://pub.epsilon.slu.se/11755/1/kirchmann_h_150126.pdf)
Mkt intressant. Inget jag kanske vill höra, men ändå intressant. Ställer mig ändå frågan vem är vinnare/förlorare på denna vinkling? Vem är beställare av undersökningen?
Men som sagt det här med korna och klimatet! Jag tycker mig ha förstått att ett litet , s.k extensivt jordbruk, typ det jag själv har, ur en rent klimatmässig aspekt är det sämsta för miljön. Inget jag vill ska vara en sanning. Jag säger inte att jag köper det som en sanning men förstår att det finns oerhört mkt att lära för den som vill och är öppen för det. Så mkt kunskap det finns här hos er. Trevligt att få ta del av. Som en liten bisak i sammanhanget bara, en del av er har lite svårt med respekten för andras åsikter. Träna på tonen, det blir trevligare för alla då.
-
En tidning som kommer till bönder lite då och då heter Svea Jord&Skog, i det numret som kom i fredags är första sides nyheten ; Skogsgödsling för mindre koldioxid.
Man menar att högra tillväxt på skogen binder mer växthusgaser. Men det kommer samtidigt att minska den biologiska mångfalden i skogarna. Jag vet inte om tex biblioteken kan ha tidningen?
Detta är ju OT men kanske ett intressant exempel på hur klimatkalkyler används för att propagera för mer konstgödsel, alltså ökad intensitet, så det berör på sätt och vis tråden.
Då tänker jag så här: Klimateffekterna av konstgödseltillverkningen har man förstås tagit hänsyn till. Hur är det med ökad avgång av kväveoxider ur marken när den gödslas? Har man tagit hänsyn till det? Men det kanske inte är så farligt på skogsmark? Vidare, det där frodvuxna virket som lär bli resultatet kanske mest används till enklare ändamål och inte håller så länge om man bygger något av det. Därför kan jag förmoda att dess kolinnehåll relativt snabbt återgår till atmosfären. Hur ligger det till med detta? Har man tagit hänsyn till det?
Och även om man har tagit hänsyn till allt detta och räknat rätt, så är det inte säkert att det är rätt väg att gå, för dels är det frågan om hur mycket mer växthusgaser som binds (och hur varaktigt) dels finns annat att ta hänsyn till, t.ex. biologisk mångfald.
-
Lite OT kanske med det är ju tyvärr likadant med konventionell växtodling kontra ekoodling. Eko läcker mer näringsämnen, förbrukar mer fossilt bränsle per kg livsmedel. Vet att det är en känslig fråga för många här, men i princip alla undersökningar i saken pekar på detta.
Jag tror inte det stämmer, men det är en annan fråga. Hör knappast till den här tråden.
Man ska inte blunda för fakta.
Har någon blundat för fakta i denna tråd enligt din mening?
-
Den ekologiska drömmen, myter och sanningar om ekologisk odling [url]http://pub.epsilon.slu.se/11755/1/kirchmann_h_150126.pdf[/url] ([url]http://pub.epsilon.slu.se/11755/1/kirchmann_h_150126.pdf[/url])
Kirchmann & Co
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=3402121 (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=3402121)
Men som sagt, för eller emot eko hör inte till denna tråd. Det har vi kört förut och leder mest till käbbel.
-
Det står en hel del om klimatfrågan i den där rapporten, men du kanske inte läste då du såg vem som var författare?
Mulljordar släpper ifrån sig mer växthusgaser än mineraljordar fattiga på mull. Och ekologisk odling går ju ut på att bygga upp mullen.
Men man kan ju odla ekologiskt i sand och med gräsklipp, så den lösningen borde var den mest lämpliga om man är rädd för klimatpåverkan?
-
Ånyo OT.
Mulljordar släpper ifrån sig mer växthusgaser än mineraljordar fattiga på mull. Och ekologisk odling går ju ut på att bygga upp mullen.
Man måste skilja mellan mulljord och mullhaltig mineraljord. Mulljord betyder vad jag vet detsamma som mossjord eller en mer näringsrik mossjord.
Men man kan ju odla ekologiskt i sand och med gräsklipp, så den lösningen borde var den mest lämpliga om man är rädd för klimatpåverkan?
Varför det? Lera hjälper till att binda näringsämnen. Har du några jämförelser när det gäller avgång av växthusgaser som innefattar sand- och gräsklippodling?
-
Det som alltid måste funderas på, är hur snabb omsättningen är och om den tillhör den naturliga livscykeln. Kornas fisar och markens utsläpp om det orsakas av organiskt material, är en del iden naturliga livsprocessen och ska inte räknar som miljöskadlig.
-
Enligt vad jag har fått lära mig (studerade bl a på SLU) så släpper bara idisslare (och ca 50 % av människor) ut metan, så det är onödigt att ta upp hästar i sammanhanget. Metan är en mycket effektivare växthusgas än koldioxid, men den omvandlas snabbt i luften till koldioxid. Koldioxid i sin tur tas upp av växtligheten.
Problemet är att det finns för mycket koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, eller för lite växtlighet att ta upp det genom fotosyntes och omvandla det till växtmassa.
Kor (och andra djur) som betar i naturen eller naturbeteshagar producerar metan och koldioxid när de andas ut och rapar. Men den koldioxiden tas upp av växtligheten lokalt och bidrar inte till ökningen av växthusgaser i atmosfären.
Kor och andra djur som samlas i stort antal inomhus och matas med hö, soja och spannmål som har producerats någon annanstans, kan bidra till nettoökning av metan och koldioxid i atmosfären, eftersom det i deras omedelbar närhet inte finns tillräckligt med växtlighet att ta upp alla växthusgaser som de producerar.
Dessutom när ett stort antal djur låses upp i små ytor läcker det lätt ut kväve från deras gödsel och urin som måste samlas i stora mängder. Det finns vanligtvis inte tillräckligt med växtlighet i närheten för att ta upp all koldioxid från en stor djurbesättning, och besättningen kan därför bidra till nettoökning av växthusgaser i atmosfären.
Dessutom läcker det ut växthusgaser i luften när man producerar vallfoder och kraftfoder för djuren med konventionella metoder, där man plöjer jorden i jämna mellanrum. Jord skulle kunna binda mycket koldioxid, men med det moderna jordbruket läcker det ut i atmosfären i stället.
-
Seriös ekologisk odling innebär mer plog, mer öppen jord som läcker, mer diesel, jämfört med konv. Detta för att hålla nere ogrästrycket och få en acceptabel skörd. 2 år med vall är vanligt i växtföljden.
Oseriös ekologisk "odling" (tyvärr ganska vanlig) med långtliggande ogödslade kvickrotsvallar avkastar kanske 30% gentemot motsvarande konventionell.
Nu talar jag ur egen erfarenhet, så nu blir Anders arg på mig.... ( fy på mig, forskarkåren kan ju detta bättre än bonden)
-
Det måste väl vara bättre för klimatet med "oseriös ekologisk odling med långtidsliggande ogödslade kvickrotsvallar som avkastar bara 30%"". än högavkastande, besprutade, och kostgödslade vallar som läcker kväve och besprutningspreparat. Ekologisk odling är alltid bättre, för klimatet, för miljön och för att vi ska slipps bli förgiftade. Om man tittar på allt sammantaget är kemikaliejordbruket det största hotet, för klinat och miljö.
-
Men det blir svårt att mätta jordens växande befolkning på 30% avkastning...
-
Ifall "seriös" ekologisk odling innebär att marken ligger bar och läcker mer är vid "oseriös" ekologisk odling eller vid konventionell odling som nyttjar syntetiska gifter, då får man nog fundera på sin definition av "seriös". Att man seriöst försöker maximera vinsten och samtidigt strunta i konsekvenser för miljö, klimat och ytterst sina medmänniskor, är ju inget nytt, det har människan sysslar länge med.
I klimatmötet i Paris i förra december tog man upp det här med att koldioxid med rätta odlingsmetoder kan lagras i marken. Det krävs mer forskning i ämnet, men alla som seriöst funderar på konsekvenserna av sitt jordbruk och djurhållning bör nog hålla sig informerade om detta och vid behov förändra sina praxis.
Det kan hända att avkastningen är mindre i vissa fall under vissa år när man inte förgiftar marken, bin, mångfalden och atmosfären. Slår man ut produktionen under längre tid - låt oss säga 150 eller 500 år - kan resultatet bli helt annat. I vilket fall som helst är det inte försvarbart att förgifta biosfären och avsiktligen förändra klimatet.
Ifall odlingsmetoder och djurhållningsmetoder som tar hänsyn till naturen och klimatet (och medmänniskor och kommande generationer) innebär mindre skördar, ja då finns det inte något annat intelligent alternativ än att nöja sig med mindre skördar. Vilket i sin tur innebär att man slutar använda skörden för att föda upp djur för köttets skull. Då blir det plötsligt minst 50 % mer åkerareal tillgängligt globalt för att mätta mänskligheten! Så det skulle bli en plusaffär (globalt) att sluta upp att föda upp köttdjur med spannmål och soja och istället nöja sig med den skörden som kan produceras utan gifter på ett hållbart sätt.
-
Man skulle kunna börja med att stoppa den galna rensningen av diken och åar, vi lever i en uppfattning om att vi ska leda bort vattnet så fort som möjligt från våra fält, det får inte finnas ett jotta av sly eller annat i dikena och dom ska gärna vara så raka som möjligt.
iom det så leder vi avsiktligt bort alla mineralämnen, gifter och annat innan markerna hinner absorbera dem.
-
Seriös ekologisk odling innebär mer plog, mer öppen jord som läcker, mer diesel, jämfört med konv. Detta för att hålla nere ogrästrycket och få en acceptabel skörd. 2 år med vall är vanligt i växtföljden.
Oseriös ekologisk "odling" (tyvärr ganska vanlig) med långtliggande ogödslade kvickrotsvallar avkastar kanske 30% gentemot motsvarande konventionell.
Nu talar jag ur egen erfarenhet, så nu blir Anders arg på mig.... ( fy på mig, forskarkåren kan ju detta bättre än bonden)
Det är bra att du talar om vad jag ska skriva, så slipper jag. Visserligen är det inte vad jag skulle ha skrivit, men det är vad du tror att jag skulle ha skrivit, så det duger säkert bra för dig.
-
Fint att du startade den här tråden, Anders S! Jag är rädd att den behövs, även för oss kolösa ostälskare! ;)
-
Hej!
Utan att ha läst alla inlägg kan jag svara trådstartaren följande;
Det finns färre nötkreatur i Sverige nu än för 50 år sedan.
Det finns lika många älgar som kor- varför inte decimera antalet älgar??
Korv utan kött säljs av bensinstationer (o andra) och marknadsförs som miljövänligare ( än vanliga korvar)- Drivmedlet som säljs på samma mackar "glöms bort" , eller?
All koldioxid och annat som kor släpper ut är "ickefossilt".
Det är ju det fossila bränslena ( inklusive torvbrytning) som ger koldioxidökningen i atmosfären............
I sammanhanget kan man nämna att dagens skogsbruk binder mer co2 än vad man släpper ut- hade inte skogarna skötts hade växthuseffekten varit STÖRRE än den är.
MVH/ bo
-
http://mobile.abc.net.au/news/2016-10-19/environmental-concerns-cows-eating-seaweed/7946630?pfmredir=sm (http://mobile.abc.net.au/news/2016-10-19/environmental-concerns-cows-eating-seaweed/7946630?pfmredir=sm)
Genom att blanda en viss sjögräs i kornas dieter har man reducerat metanutsläppen med 99%, funkar även på får
"We have results already with whole sheep; we know that if asparagopsis is fed to sheep at 2 per cent of their diet, they produce between 50 and 70 percent less methane over a 72-day period continuously, so there is already a well-established precedent."
Vetenskapen kommer alltid med nya saker...
-
Våmfloran hos enskilda kor har större betydelse än fodertillsatser. Nu funderar man på att börja med avel istället.
9.2
Slutsatser
Sammanfattningsvis visar resultaten i denna avhandling att individuella
skillnader i metanproduktion var större än effekt av foder. Ökad nivå av
grovfoder i foderstaten till mjölkkor hade ingen signifikant effekt på
metanproduktionen eller den metanogena populationen. Genom att dela upp
Methanobrevibacterarter i två grupper sågs en korrelation till metanproduktion
som tyder på att vissa miljöer främjar de olika grupperna. Beroende på våm-
miljö bildas mer eller mindre metan, men ingen effekt visades för varken
mjölkproduktion eller foderutnyttjande i studien med kor med låg och hög metanproduktion.
http://pub.epsilon.slu.se/13308/1/danielsson_r_160427.pdf (http://pub.epsilon.slu.se/13308/1/danielsson_r_160427.pdf)
-
Sorry men det var upp till 99% reduktion med enkel fodertillsats här. Majoriteten är redan "accounted for". Aveln kommer isåfall få sikta in sig på de fåtal procent som blir kvar.
-
Hej!
Utan att ha läst alla inlägg kan jag svara trådstartaren följande;
Det finns färre nötkreatur i Sverige nu än för 50 år sedan.
Det finns lika många älgar som kor- varför inte decimera antalet älgar??
Korv utan kött säljs av bensinstationer (o andra) och marknadsförs som miljövänligare ( än vanliga korvar)- Drivmedlet som säljs på samma mackar "glöms bort" , eller?
All koldioxid och annat som kor släpper ut är "ickefossilt".
Det är ju det fossila bränslena ( inklusive torvbrytning) som ger koldioxidökningen i atmosfären............
I sammanhanget kan man nämna att dagens skogsbruk binder mer co2 än vad man släpper ut- hade inte skogarna skötts hade växthuseffekten varit STÖRRE än den är.
MVH/ bo
Bara för att jag inte kan låta bli att anmärka på saker, men sen när blev älgstammen lika stor som antalet nötkreatur i landet??
-
Förutsatt att Bo menar mjölk-kor så stämmer hans konstaterande. Han skriver ju inte nötkreatur...
-
Våmfloran hos enskilda kor har större betydelse än fodertillsatser. Nu funderar man på att börja med avel istället.
Du generaliserar kraftigt här. Det finns ju massvis med olika fodertillsatser. Har sjögräs av aktuellt slag undersökts av de forskare du åberopar?
Dessutom oklart med orsakssambanden. Fodertillsatser kan väl påverka vomfloran?
-
:)
Exakt!
Det måste finnas en dold agenda hos några, för det finns ingen möjlighet att nån på allvar kan tro att det är korna som är den stora risken här på jorden.
Och det var så otroligt befriande att höra jordbruksministern avfärda problemet och meddela att han tänker fortsätta äta kött. Men gud så inkorrekt det var av honom att uttala sig så, och PK-nissarna förfasade sig ju som väntat.