Alternativ.nu
Djur => Höns => Övrigt om höns => Ämnet startat av: Gamina skrivet 09 feb-16 kl 15:54
-
Alla hamnar vi ju slutligen i situationer där vi måste avliva djur som av olika orsaker inte lämpar sig att äta. Hur ska man egentligen hantera dem (enligt lag). Stoppa i soptunnan är knappast godkännt, tappa dem i skogen till räven är garanterat förbjudet, gräva ner dem kräver tillstånd osv. Ska man ringa Lantbrukstjänst för en höna/tupp?
Nu talar jag altså om vad man ska göra in vad vi i slutändan gör ::)
-
När det gäller små djur som höns så åker dom helt enkelt i komposten.
Man kan även gräve ner i gödselstacken om den är aktiv, tex smågrisar försvinner på ett par månader.
-
Döda fjäderfä ska normalt destrueras, men där skickar man inte en i taget vartefter dem dör utan man samlar på sig djurkroppar som förvaras i frys tills man har en batch varpå lantbrukstjänst kommer och hämtar hela batchen, om man inte har tillstånd för att gräva ner eller elda upp dom i en godkänd värmepanna dvs.
ungefär så är det tänkt att fungera.
-
Jordbruksverket har utmärkt aktuell information!
-
Man ska alltså förvara döda höns, som man kanske inte ens vet vad de dött av, i en frys? :o
(Det var väl vad man ska göra, enligt lagen, som frågan gällde, inte vad man bör göra enligt naturens egna lagar?)
-
Helt riktigt, sen finns det ytterligare bestämmelser som avgör hur man skall agera, det finns ett flertal anmälningspliktiga sjukdomar och misstänker man att ett djur dött av någon så kallad Epizootisk sjukdom så skall den givetvis (enligt regelverket) undersökas av veterinär som en första åtgärd.
Djur som dött av till synes naturliga orsaker eller andra besvär utan anmälningsplikt eller som man helt enkelt tvingats avliva kan ju ist gå direkt till destruering.
Men av eknomiska skäl så är det ju förstås inte försvarbart att beställa hämtning av 1 död höna genom Svensk lantbrukstjänst som säkerligen kan kosta en rejäl slant, att vartefter dem dör förvara dem i en frysbox tex är inom rimliga tidsperspektiv tillåtet.
-
Typ så som jag trodde med andra ord. Saken är ju bara den att för oss hobbyhönsägare rör det sig om mindre än 1 djur/år. Jag tror att jag avlivat 2 sjuka djur sedan jag startade genbanken för 6,5 år sedan. Som vanligt är reglerna skrivna för stordrift och småfolket hamnar i kläm :-\.
-
Självklart skall ju bestämmelserna gälla för alla, vore dumt annars.
Stor del av smittspridning mellan våra fjäderfän sker ju bland hobbyflockar där är ju kontrollorganet maktlösa och kunskaperna mycket begränsade, som tur är så är ju de värsta epizootiska sjukdomarna inte så många och väl spridda.
Jag bävar inför den dagen då någon större epidemi bryter ut lokalt eller regionalt bland framförallt hobbyhöns, den dagen kommer.
-
Ja har jag sagt något annat? Det jag anser att det måste vara möjligt för småfolket att följa reglerna. Som det ser ut nu att man ska lämna till Lantbrukstjänst och det kostar multum så resulterar ju det i allehanda hemmasnickrade lösningar på problemet.
-
Den enda ekologiskt rimliga lösning jag kan se är kompostering, egen eller i annans regi, med tillräckliga säkerhetsåtgärder så att kadaver inte grävs upp av hundar, rävar el dyl innan de har brutits ned. Med viss reservation för ev smittämnen och medicinrester som inte bryts ned av väl genomförd kompostering under tillräckligt lång tid. Eller kanske snarare: det gäller att veta hur länge komposteringen behöver pågå.
-
Man kan ju tycka att regelverket är fyrkantigt och endast passar storskaliga besättningar, men det finns ju möjlighet att som privatperson själv transportera döda djur till destruering till närmsta intans som tar emot sådant avfall, det är fullt möjligt om man behärskar hanteringen på rätt sätt.
Var närmsta mottagning för sådant finns vet jag inte riktigt.
Att gräva ner djur eller med kraft elda upp dem är väl de i närmast säkraste åtgärderna man kan göra hemma, problemet med smådjur är att du måste gräva djupa gropar minst 1,5 meter, det orkar man inte göra för ett enstaka kadaver, dessutom kan man inte gräva ner fler djur på samma plats vid flera olika tillfällen eftersom du inte får gräva upp det du ne gång grävt ner.
Problemet är inte att folk gör sig av med kadaver på ej tillförlitligt sätt, utan folk vet inte vad de verkligen gör sig av med.
-
Om man skall gräva ned djur eller slaktavfall så gäller det att det blir i mark som passar. 1.5 meter ned kan vara i grundvattnet.
Att hantera döda, eventuellt smittbärande djur, på samma sätt som människoavföring borde vara riskfritt. Alltså kompostera slutet (i ett år tror jag) eller bränna i en vedpanna med omvänd förbränning. Om det skall vara lagligt måste man väl som vanligt söka tillstånd ::)
-
Hade jag haft det minsta tvivel på att min höna dött pga en lurig sjukdom...då blir det att starta upp pannan och öppna spjällen..
Men en som dött av ålderdom eller som har lekt med en hök, då blir det i minneslunden bakom stallet.
-
"Gårdspannor, som förbränner djur som dött i primärproduktionen, har kommunal tillsyn."
-
"Gårdspannor, som förbränner djur som dött i primärproduktionen, har kommunal tillsyn."
;D Visst märker man i vilket land man bor.
Men vi som har höns på hobbynivå faller väl in under djurförsök, eftersom vi studerar våra hönors beteende ;D Och då minsann kommer regler...
Skönt att det finns en viss praktisk frihet kvar trots att den i teorin är borta :) :(
Man kan ju skicka hönan i dubbla paket till SVA och skriva Ebola eller något annat kul på innerkartongen ;) Givetvis anonymt ;D
-
Höns räknas som produktionsdjur, hästar räknas som sällskapsdjur tex.
-
;D Visst märker man i vilket land man bor.
Men vi som har höns på hobbynivå faller väl in under djurförsök, eftersom vi studerar våra hönors beteende ;D Och då minsann kommer regler...
Skönt att det finns en viss praktisk frihet kvar trots att den i teorin är borta :) :(
Man kan ju skicka hönan i dubbla paket till SVA och skriva Ebola eller något annat kul på innerkartongen ;) Givetvis anonymt ;D
;D ;D
Nu har jag inga höns längre men hade jag haft det skulle jag naturligtvis ringt kadaverbilen om en höna tragiskt avlidit. Allt för att inte förarga någon på detta forum. Hade jag bott i ett normalt land hade jag slängt in kroppen i vedpannan när jag hade en rejäl glödbädd. Askan hade sen återförts till naturens kretslopp.
-
Höns räknas som produktionsdjur, hästar räknas som sällskapsdjur tex.
Varifrån får du det? Alla regelr som gäller för "matdjur" gäller häst= produktionsdjur. Det finns dock möjlighet att plocka bort en enskild individ ur produktionskedjan.
-
Hästar hamnar normalt sett inom kategorin "sällskapsdjur" alla andra djur vars uppgift är att på något sätt producera livsmedel åt oss människor hamnar inom grupperingen "produktion".
Så är det normalt sett, hästar vars syfte är att bli mat åt oss människor räknas förstås som produktionsdjur.
Det skapar ingen större skillnad vad gäller hanteringen i sig mer än att som regel får inte produktionsdjur grävas ner hur som helst och var som helst medans sällskapsdjur där även häst normalt sett räknas får grävas ner i princip var som helst men inte hur som helst.
-
Hästar hamnar normalt sett inom kategorin "sällskapsdjur" alla andra djur vars uppgift är att på något sätt producera livsmedel åt oss människor hamnar inom grupperingen "produktion".
Så är det normalt sett, hästar vars syfte är att bli mat åt oss människor räknas förstås som produktionsdjur.
Det skapar ingen större skillnad vad gäller hanteringen i sig mer än att som regel får inte produktionsdjur grävas ner hur som helst och var som helst medans sällskapsdjur där även häst normalt sett räknas får grävas ner i princip var som helst men inte hur som helst.
Egentligen ganska märkligt då "sällskapsdjuren" ofta är fulla av diverse medikamenter som gör dom olämpliga för konsumtion.
Men men..
-
Egentligen ganska märkligt då "sällskapsdjuren" ofta är fulla av diverse medikamenter som gör dom olämpliga för konsumtion.
Men men.
Hur då menade du?
-
Hur då menade du?
De flesta produktionsdjur i Sverige får ytterst sällan mediciner.
Emedan man sprutar mängder i leksaksdjuren.
För att inte sprida hormonstörande eller andra preparat i markerna mer än de som släpps ut vid fekalieavgång samt urinering så borde dessa djur främst destrueras.
-
Jaha du menade så.
jag tror faktiskt inte att den delen är så stor som man kan tro, antalet sällskapsdjur i paritet med antalet produktionsdjur i Sverige är monumentalt liten, skulle man börja räkna på det så tror jag inte att så många sällskapsdjur pumpas med mediciner (på det stora hela) och många utav de som får mediciner som är anmärkningsvärt olämpliga att sprida i naturen destrueras.
2014 tex så grävdes ca 1000 hästar ned, resten destrueras på annat vis.
-
Hästar hamnar normalt sett inom kategorin "sällskapsdjur" alla andra djur vars uppgift är att på något sätt producera livsmedel åt oss människor hamnar inom grupperingen "produktion".
Så är det normalt sett, hästar vars syfte är att bli mat åt oss människor räknas förstås som produktionsdjur.
Det skapar ingen större skillnad vad gäller hanteringen i sig mer än att som regel får inte produktionsdjur grävas ner hur som helst och var som helst medans sällskapsdjur där även häst normalt sett räknas får grävas ner i princip var som helst men inte hur som helst.
Men sitt inte här och hitta på. Ska du gärva ner en häst så måste du ha tillstånd oavsett om den har livstids karens eller passet är kryssat av annan orsak. Hästar räknas i alla avseenden, utom för ägarna, som produktionsdjur. Det här ställer till en jäkla massa problem med korkad dyr administration för ägarna och det gäller som sagt även hästar som inte ingår i livsmedelskedjan.
-
Sedan förra (2015) året så är det delgerat ner från länsstyrelse till aktuell kommun att besluta och uppvisa plats för att gräva ner bla hästar, för djur som tillhör produktion så är det inte riktigt lika lätt.
Den enda skillnaden i det stora hela är att det är lättare att få gräva ner en häst än tex en ko, bla av den anledning att de inte räknas som produktionsdjur, hanteringen i övrigt är så gott som lika men det beror huvudsakligen på att det är ett stort djur och att alternativen är få.
-
Att hantera döda, eventuellt smittbärande djur, på samma sätt som människoavföring borde vara riskfritt. Alltså kompostera slutet (i ett år tror jag) eller bränna i en vedpanna med omvänd förbränning. Om det skall vara lagligt måste man väl som vanligt söka tillstånd ::)
Detta tycker jag låter mycket rimligt.
Jag förstår inte att man hellre tänker "gräv ner djupt" än kompostera på kontrollerat sätt. Är det för att man vill slippa se det? Att man tror att det inte finns om man inte ser det? Vad vet man om vad som händer under marken? Vid kompostering kan man kontrollera slutresultatet.
-
Detta tycker jag låter mycket rimligt.
Jag förstår inte att man hellre tänker "gräv ner djupt" än kompostera på kontrollerat sätt. Är det för att man vill slippa se det? Att man tror att det inte finns om man inte ser det? Vad vet man om vad som händer under marken? Vid kompostering kan man kontrollera slutresultatet.
Inte ofta det händer men jag håller med dig.
Humanfekalier komposterar man i minst två år innan man använder dom.
Just därför tycker jag det är ok att lägga slaktavfall och djur som dött på ett sådant sätt att man inte kan misstänka svår smittsam sjukdom.
Är man det minsta osäker så kan man först elda upp djuret och sedan deponera askan i komposten.
Detta förutsätter givetvis att man har en tät kompost.
-
Inte ofta det händer men jag håller med dig.
Åja, i en del praktiska frågor står vi nog inte så långt från varandra.
Humanfekalier komposterar man i minst två år innan man använder dom.
Just därför tycker jag det är ok att lägga slaktavfall och djur som dött på ett sådant sätt att man inte kan misstänka svår smittsam sjukdom.
Är man det minsta osäker så kan man först elda upp djuret och sedan deponera askan i komposten.
Detta förutsätter givetvis att man har en tät kompost.
Hur tät? Jag tänker mig främst tät mot fåglar och däggdjur, samt att ev lakvatten kan samlas upp. Dock ska det inte bli lakvatten för då är kompostmaterialet fel sammansatt. Däremot inte tillnärmelsevis lufttät.
-
Egentligen ganska märkligt då "sällskapsdjuren" ofta är fulla av diverse medikamenter som gör dom olämpliga för konsumtion.
Men men..
Dock bryts väl även dessa ned så småningom? Gödsel med t.ex. avmaskningsmedel brinner inte så bra, men brinner väl ändå så småningom? Borde vara nåt liknande med djurkroppar med diverse mediciner i. Trots att jag är lite optimistisk om detta, så leder det till försämrad gödsel och framför allt föroreningar. När ska man börja att tillräcklig grad beakta kemimedicinens miljökonsekvenser?
-
jag tror faktiskt inte att den delen är så stor som man kan tro, antalet sällskapsdjur i paritet med antalet produktionsdjur i Sverige är monumentalt liten
"Fler hästar än kor i Sverige" - redan 2011:
http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/fler-hastar-kor-i-sverige.html (http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/fler-hastar-kor-i-sverige.html)
-
Åja, i en del praktiska frågor står vi nog inte så långt från varandra.
Hur tät? Jag tänker mig främst tät mot fåglar och däggdjur, samt att ev lakvatten kan samlas upp. Dock ska det inte bli lakvatten för då är kompostmaterialet fel sammansatt. Däremot inte tillnärmelsevis lufttät.
Framförallt lakvatten, gnagare och fågel tät.
Jag komposterar i 200L plasttunnor som har 4 mm hål runt kransen längst för att få kondens och luftväxling, första året är dom ganska blöta men torkar snabbt när solen kommer fram och processen kommer igång på riktigt. min plan är att tömma ur tunnan efter andra sommaren så det blir dax att göra första försöket till hösten.
-
"Fler hästar än kor i Sverige" - redan 2011:
[url]http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/fler-hastar-kor-i-sverige.html[/url] ([url]http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/fler-hastar-kor-i-sverige.html[/url])
Din länk haltar något, för i den så gör man bara en jämförelse mellan Hästar och Mjölkkor, inte nötkreatur i allmänhet, antalet nötkreatur totalt i sverige brukar ligga på runt 1,5 miljon.
Antalet produktionsdjur totalt i landet är monumentalt större än antalet sällskapsdjur, och ett förhållandevis fåtal hästar grävs normalt ner, majoriteten destrueras på annat vis.
-
Trots att hästarna är fler än korna så är det fler kor som dör per år eftersom de lever kortare. Men å andra sidan äter vi upp dem i större utsträckning än hästarna.
En häst kan man få gräva ned av "sentimentala skäl", men får man det med en ko?
Men nu har vi hamnat en bit från höns ;D
-
Ja inom VISSA områden, minns ej exakt var dessa ligger och de områdena är så få så i regel är svaret på din fråga nej, produktionsdjur skall normalt sett destrueras, sällskapsdjur vars huvudsyfte har varit sällskap får grävas ned och det inkluderar även hästar.
När det gäller hästar skall kontakt numera tas med kommunen, tidigare var det länsstyrelsen som handlade med ärendet.
Det är EU som gör allting så krångligt.
-
Höns och hästar är lite olika i mina ögon. Storlek.
Tänk om jag köper en färsk kyckling på ICA med tanken att tillreda den under de närmaste dagarna. Men oväntat blir det andra planer och mathållningen kommer i oordning och plötsligt står jag med en rå matkyckling som börjar lukta tveksamt. Det blir förstås soporna. Soporna går till förbränning. Men vad gör jag med gamla Agda som jag plötsligt finner död i hönshuset? Varför förbud mot soptunnan?
-
Därför att man inte "vet" vad hönan i hönshuset dött av, kycklingen i butiken är kontrollerad enl rådande bestämmelser.
Hanteringen blir lite skev när man kommer ner på personer med hobbyflockar eller som inte driver kommersiell skalig verksamhet, reglerna gäller dock för alla vilket i regel är rimligt.
Sen fungerar verkligheten inte riktigt så som regelverket vill.
-
Med tanke på att den köpta kycklingen kan vara full med en hel del otäcka bakterier och virus från globaliseringens baksida så tycker jag att sophanteringen redan borde ha det med i beräkningen. I sopbilen finns nog det mesta...
-
Allt det hela är ett sätt att kunna kontrollera vilka sjukdomar och framförallt Epizootiska problem som härjar bland våra produktionsdjur.
Den köpta kycklingen på Ica är redan kontrollerad och hanterad enl reglerna och tordes vara fri.
-
Framförallt lakvatten, gnagare och fågel tät.
Jag komposterar i 200L plasttunnor som har 4 mm hål runt kransen längst för att få kondens och luftväxling, första året är dom ganska blöta men torkar snabbt när solen kommer fram och processen kommer igång på riktigt. min plan är att tömma ur tunnan efter andra sommaren så det blir dax att göra första försöket till hösten.
Jag komposterar latrin och hushållsavfall på liknande sätt som du, som vi har skrivit om tidigare. Upptill har jag lock på glänt, några mm, med tyngd på. Tunnorna står inom hägn. För hushållsavfall har jag även små hål i botten mot jord för att få in mask. Jag tror detta är en fördel, men skulle även kunna klara mig utan dessa maskingångshål. Jag har sällan synbar väta i mina tunnor. Lakvatten kanske det blir lite i botten men inte mycket. Mer i latrinet, som kan innehålla lite urin. Sällan eller aldrig i hushållsavfallet. Det gäller att blanda rätt.
Jag skulle kunna tänka mig att kompostera enstaka döda höns på detta sätt i tunna ihop med hushållsavfall. För större djur skulle jag välja större och robustare behållare och kompostera med hushållsavfall och gödsel. Kanske mura något.
En metod jag läst om, som kan vara värd att pröva: Man komposterar djur ihop med redan mogen kompost. Det ska gå fortare och risken för dålig lukt ska vara mindre. Jag har inte testat.
-
Din länk haltar något, för i den så gör man bara en jämförelse mellan Hästar och Mjölkkor, inte nötkreatur i allmänhet, antalet nötkreatur totalt i sverige brukar ligga på runt 1,5 miljon.
Aha, du har nog rätt. Jag hade missat den poängen.
Antalet produktionsdjur totalt i landet är monumentalt större än antalet sällskapsdjur, och ett förhållandevis fåtal hästar grävs normalt ner, majoriteten destrueras på annat vis.
Monumentalt låter väldigt överdrivet. Låter för mig som en proportion ca 100 till 1, vilket jag tror är långt från sanningen. Du bör enligt min mening redovisa antal katter, hundar, grisar, får och höns för att styrka ditt påstående.
-
Angående destruktion och uppeldning: Detta förstör en massa bra gödning och jag tror även andra råvaror, som kunde använts bättre. En hög aska är inte likvärdig med en mycket större hög näringsrik mull.
Dessutom vill jag minnas att de som sköter destruktionen tar vara på en del råvaror och säljer dem i destruerad/denaturaliserad form, alltså även mindre vital om någon behagar tänka i såna termer.
Alltså: djurägare ska först betala dyrt för destruktion. Sen förstör destruktionsbolaget mycket av det värdefulla i detta material och säljer resten, ibland dessutom dyrt. Tänker där på t.ex. benmjöl till trädgårdsodlare. Hurra!?
-
Monumentalt låter väldigt överdrivet. Låter för mig som en proportion ca 100 till 1, vilket jag tror är långt från sanningen. Du bör enligt min mening redovisa antal katter, hundar, grisar, får och höns för att styrka ditt påstående.
Okej, ska försöka.
Enl jordbruksverkets statistik från juni 2015 så fanns det då ca ( vi avrundar) 1,5 miljoner nötkreatur i Sverige, 600 000 får totalt, 1,350 000 svin, 9,5 miljoner höns.
Under 2014 slaktades i runda slängar 91 miljoner fjäderfä i Sverige, huvuddelen av de slaktkyckling och ett par miljoner uttjänta värphöns.
https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Husdjur/JO20/JO20SM1502/JO20SM1502.pdf (https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Husdjur/JO20/JO20SM1502/JO20SM1502.pdf)
https://www.jordbruksverket.se/download/18.f7776a714dcdaa3f6cccf24/1434460563580/Marknadsrapport+f%C3%A5gelk%C3%B6tt+maj+2015.pdf (https://www.jordbruksverket.se/download/18.f7776a714dcdaa3f6cccf24/1434460563580/Marknadsrapport+f%C3%A5gelk%C3%B6tt+maj+2015.pdf)
Det ger en total siffra om ca 100-110 miljoner produktionsdjur i Sverige, det finns en felmarginal bla att alla producenter inte räknas med i det totala dels pgra att de har små besättningar och även de produktionsdjur som finns bland hobbyfolket, höns tex, felmarginalen är i det totala perspektivet inte så stort.
Sällskapsdjur.
Hundar = ca 820 000 hundar i Sverige (statistik ur hundregistret)
Katter= 1-1,2 miljoner i Sverige (statistik från Agria)
Hästar= 360-400 000 (statistik från jordbruksverket)
Kaniner/marsvin = 150-200 000 totalt.
http://www.agria.se/globalassets/sv/pressrum/enkater-diagram-och-rapporter/se-press-scb-undersokning-hundar-katter-och-andra-sallskapsdjur-2012.pdf/ (http://www.agria.se/globalassets/sv/pressrum/enkater-diagram-och-rapporter/se-press-scb-undersokning-hundar-katter-och-andra-sallskapsdjur-2012.pdf/)
Räkna högt då på kanske runt 3 miljoner sällskapsdjur, betänk sen den totala omsättningen under ett par år mellan produktionsdjur jämfört omsättningen sällskapsdjur så får du en monumental siffra utslaget på det stora hela.
-
Allt det hela är ett sätt att kunna kontrollera vilka sjukdomar och framförallt Epizootiska problem som härjar bland våra produktionsdjur.
Den köpta kycklingen på Ica är redan kontrollerad och hanterad enl reglerna och tordes vara fri.
Men tas det prover på produktionsdjur som lämnas till destruktion om man inte anmält sin oro att djuret dött av något anmälningspliktigt? Om inte borde en hushållshöna som dött utan misstanke lika gärna kunna få brinna i sopförbränningen som jomla runt i rötgaskammaren.
-
Om det tas prover på alla vet jag inte, antagligen inte eftersom det skulle vara en mycket omfattande process, självdöda djur ska undersökas av veterinär som sen får ta beslut om åtgärd.
När det gäller fjäderfä så görs den nog snarare en generell test på utvalda individer eftersom fjäderfä dör hela tiden inom produktionen.
Större djur som nötkreatur tex självdör normalt sett inte i produktionsanläggningen utan dessa avtransporteras ju innan djuret eventuellt dör pgra ålderdom.
-
Precis, och då skulle alltså en höna som dör av sig själv i min flock på 10 lika gärna kunna kastas i soptunnan, pannan eller varmkomposten analogt med att det antal hönor som dör varje dag i en produktionsflock om 10 000 kastas okontrollerade i gårdspannan.
Bortsett då från att jag inte sökt tillstånd och är totalt opålitlig när det gäller att bedöma en självdöd hönas dödsorsak ;D
-
Ja exakt, så tycker jag också.
Men frågeställningen var ju också hur det ska gå till, inte hur det går till :P
Kommersiella produktionsplatser har man ju tämligen bra kontroll över, en eventuell smitta kommer troligtvis inte starta i en kommersiell värphönsbesättning, risken är snarare större att den först härjar bland hobbyflockar och sedan upptäcks när någon skickar in ett prov eller då situationen blivit ohållbar, hobbyflockar är på alla sätt svåra att föra statistik över och än mer svårkontrollerat.
-
Japp, hönsbytardagar är för våra hobbyhöns vad skolstarten är för ungarna. Och produktionshönsen är väl närmast att likna vid en gigantisk isolerad avdelning med aidssjuka.