Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: Marieberg skrivet 14 apr-07 kl 19:56
-
Under de senaste två åren har vi två ggr. per år varit tvungna att tömma vår trekammarbrunn p.g.a. att vi har haft intrycket av att den har varit full. Det har blivit dyrt, eftersom det tillkommer extra avgifter om man tömmer brunnen mer än en gång per år.
Idag fick jag för mig att jag skulle undersöka brunnens innehåll; för att vara ärlig så har jag haft problem att tro att ett tvåpersoners-hushåll kan fylla en relativt stor brunn på ett halvår.
Jag körde ner en hink i brunnen, ett snöre var fäst i hinkens handtag och jag tryckte ner hinken under det översta lagret m.h.a. en lång käpp. Under ett 15 cm tjockt "skitlager" (främst bestående av icke nedbrutet toalettpapper) fanns vatten!
Jag använde den vattenfyllda hinken för att med snörets hjälp pumpa hinken upp och ner genom det översta lagret, för att på detta sätt sönderdela det.
I kväll hittade jag denna länk (http://www.alternativ.nu/yabbv2/index.php?board=81;action=display;threadid=5656;start=msg22696#msg22696) och tror att vi har samma problem som kobbe har haft.
Kommer dagens insats att löna sig eller kommer allt papper att ha lagt sig på ytan i övermorgon igen?
Hur ofta tömmer ni er trekammarbrunn? (Hur stor & hur många pers.?)
-
Det ska ligga en "kaka" på vattnet och den ska långsamt förmultna. En trekammarbrunn fungerar ungefär som en kompost men jag tror faktiskt inte man ska blanda runt i den (men jag vet inte säkert). Kakan kan bli för hög om man använder toapapper som inte löser upp sej så lätt eller spolar ner andra saker som har svårt att brytas ner (tamponger och sånt).
Sen vi bytte toapapper har vår trekammarbrunn fungerat bättre.
-
Men en trekammarbrunn blir inte full på det viset, det är ju en sorts slamavskiljare. "Slubbet" (skit och dasspapper) stannar kvar i brunnen, och vattnet filtreras ut i marken i en sandbädd eller nåt.
Det räcker att suga trekammarbrunnen en gång om året (om man inte använder väldigt svårnedbrytbart papper, förstås), och det ska vara en hel del klägg i den, den ska inte vara helt tom.
-
Utloppsröret från brunnen ska ha en böj nedåt, som gör att det som rinner in i röret är vätskan under "kakan". Vissa partiklar sjunker till botten, andra flyter upp och det som är mellan är det som rinner ut. Får ni stopp i utloppsröret? Det låter konstigt att ni måste tömma två ggr per år om ni bara är två.
-
Utloppsröret från brunnen ska ha en böj nedåt, som gör att det som rinner in i röret är vätskan under "kakan". Vissa partiklar sjunker till botten, andra flyter upp och det som är mellan är det som rinner ut. Får ni stopp i utloppsröret? Det låter konstigt att ni måste tömma två ggr per år om ni bara är två.
Vi fick ett igenproppat utloppsrör i mars för ett år sedan. "Kakan" hade nåt höjden på utloppsröret och tjälen gick djup så att innehållet i röret (det som inte kunde rinna ut p.g.a. det hindrades av "kakan") frös.
Det blev omedelbar tömning och spolning av röret = dyrt :(
Varför kakan steg till höjden av avloppsröret när den flöt på en vattnig slemmassa, förstår jag inte.
Kobbe hade en trevlig slamtömmare, tycker jag, som informerade om pappersproblemet. Det har vår slamtömmare inte gjort.
Varför ska det ligga en kaka på ytan?
Edit:
Kobbe: Du som verkar ha haft ett liknande problem; vad använder du för dasspapper idag? Funkar det bättre nu?
-
Om det är för mycket i brunnen så skulle jag tro att infiltreringen kan vara tät.
Då är det inget annat än att gräva ny.
Den sissta fick jag gör genom att lägga i en pump och pumpa upp i en ny bädd. Placerad så att jag denna gången kan förlänga den om det skulle bli tätt igen. Men nu gjorde jag en avluftning i slutändan samt att jag pumpar så torrläggs den med jämna mellanrum så syre kommer till.
-
Kakans tjocklek är beroende på hur mycket papper du använder och av vilken sort, som jag förstod det när jag pratade med vår slamtömmare. Jag var med när han tömde brunnen och fick en hel lektion i bajs, tamponger och toapapper ;D
Han rekommenderade det billigaste toapappret (euroshopper) på ica, så det bytte vi till och sen dess funkar det bra. Jag är så nyfiken att jag rusade ner till brunnen när han kom ett år senare. Stod där och glodde över kanten på kakan medan jag frågade tusen frågor... konstiga intressen man får av att vara självhushållare :P.
Nu har vi även byggt utedass så dit går vi rätt ofta så när slamtömmaren kommer i höst får vi säkert en guldstjärna ;D ;D ;D
-
Om det är för mycket i brunnen så skulle jag tro att infiltreringen kan vara tät.
Då är det inget annat än att gräva ny.
Den sissta fick jag gör genom att lägga i en pump och pumpa upp i en ny bädd. Placerad så att jag denna gången kan förlänga den om det skulle bli tätt igen. Men nu gjorde jag en avluftning i slutändan samt att jag pumpar så torrläggs den med jämna mellanrum så syre kommer till.
I förra hemmet var det oxå problem med trekammarbrunnen. Från denna gick vattnet till en gammal stenkista. Stenkistan tömdes och trekammarbrunnen funkade igen. Och så blev det problem... och alltihop upprepades till leda. Grävde ny infiltration och idag fungerar trekammarbrunnen utan problem, enligt den kära person som bor i huset.
-
Om det är för mycket i brunnen så skulle jag tro att infiltreringen kan vara tät.
Då är det inget annat än att gräva ny.
Den sissta fick jag gör genom att lägga i en pump och pumpa upp i en ny bädd. Placerad så att jag denna gången kan förlänga den om det skulle bli tätt igen. Men nu gjorde jag en avluftning i slutändan samt att jag pumpar så torrläggs den med jämna mellanrum så syre kommer till.
Helt rätt, för att förstå varför se www.fann.se
Hälsn Leif
-
Hej detta har hänt hos mina föräldrar. Vår jätteduktiga slammtömmare löste det enligt följande: Han hämtade vatten i sin tank och sprutade ut vattnet i brunnen ovanpå kakan. Sedan drog han iväg och gjorde fler jobb den dagen. På tillbakavägen kom han och sög bort och då hade kakan blivit mjuk och mina föräldrar har aldrig mer haft problem.
-
Vilken tur, det är väldigt sällan att ett så enkelt knep kan lösa problemen. Men vänta och se. Hoppas att det håller i sig, men jag är lite tveksam.
Hälsn Leif :)
-
Hos mig har en ny kaka bildats. Jag ska ner nästa helg & rota i brunnen igen, för tillfället har vi långväga gäster, så "skitjobbet" får vänta. ::)
Jag förmodar dock att filtreringen är igenproppad.
-
Hos mig har en ny kaka bildats. Jag ska ner nästa helg & rota i brunnen igen, för tillfället har vi långväga gäster, så "skitjobbet" får vänta. ::)
Jag förmodar dock att filtreringen är igenproppad.
Vad har du för filtrering?
Hemma hos mig har jag en gruskista direkt efter första kammaren.
Har du en sådan så är det nog där problemet ligger, dom kan slamma igen efter ett tag. Om du gräver precis vid bortre kanten på första tanken så hittar du ett lock en bit ner, öppna det och kika ner har du sten/grus där så måste du ta upp gruset och antingen fylla på med nytt eller transportera bort det en bit, spola rent det och sedan lägga tillbaka det.
Häröver rekomenderar dom slamsugning och byteav filtergrus vart fjärde år....min hade gått bra i 16 år innan den började trilskas.
Det finns billiga bakteriekulturer som man spolar ner genom toaletten.
Den jag använder heter Rid-X....finns andra också.
Bakterierna förökar sig i tanken och hjälper till att äta upp framtida "skitkakor".
-
Jag börjar tycka at det är riktigt intressant med "skitsnack"! ;D
Tack för all info! Jag har fortfarande väldigt lite förståelse för vad som försiggår i en trekammarbrunn :-[ , ska läsa på lite och återkommer till helgen med ett foto. Det där med filtreringen är inte helt lätt att förstå. Vår brunn, ärvd av farföräldrarna, består av en cementring uppdelad i tre fack.
Filtrering? Gruskista?
Äh, jag bifogar, som sagt, foto till helgen.
-
Jag börjar tycka at det är riktigt intressant med "skitsnack"! ;D
Tack för all info! Jag har fortfarande väldigt lite förståelse för vad som försiggår i en trekammarbrunn :-[ , ska läsa på lite och återkommer till helgen med ett foto. Det där med filtreringen är inte helt lätt att förstå. Vår brunn, ärvd av farföräldrarna, består av en cementring uppdelad i tre fack.
Filtrering? Gruskista?
Äh, jag bifogar, som sagt, foto till helgen.
Jag har nämnt det förrut, och jag nämner det igen.
Vi har på forumet en mycket bra länk, titta på den.
www.avloppsguiden.se
/ Leif :)
-
Vad jag har förstått så funkar en trekammarbrun ungefär så här.
Vattnet rinner vidare från varje del i olika nivåer. På så sätt avskiljs det som sjunker till botten och det som flyter till ytan.
Kära Vattendoktorn fd.
Länkar är säkert bra men man hamnar ofta på websidor där det inte alltid är så lätt att hitta just det man söker. Särskilt inte om man inte själv redan har grundkunskaper.
För fördjuptning, Ja.
-
Vad jag har förstått så funkar en trekammarbrun ungefär så här.
Vattnet rinner vidare från varje del i olika nivåer. På så sätt avskiljs det som sjunker till botten och det som flyter till ytan.
Kära Vattendoktorn fd.
Länkar är säkert bra men man hamnar ofta på websidor där det inte alltid är så lätt att hitta just det man söker. Särskilt inte om man inte själv redan har grundkunskaper.
För fördjuptning, Ja.
OK, skall försöka så lättfattligt som möjligt:
En avloppsanäggning består av ett första mekaniskt avskiljning genom slamavskiljning i en slamavskilljare.
För anläggning med BDT-vatten (Bad-Disk-Tvätt) 2-kammare.
För anläggning med BDT+ WC (Kl Klosett) vatten 3-Kammare.
För enskild anläggning räknas alltid för minst 5 personer.
För enkelhetens skull tar jag ett exempel som berör frågan i denna tråd (kan göra en mer omfattande enkel beskrivning om moderator önskar).
En slamavskiljare 3-kammarbrunnen skall vara utförd så att slammet avskiljes, med olika nivåer för avledning från 1:a kammaren till 2:a kammaren på en nivå som ligger på en nivå som ligger under en nivå mellan ytslamkakan och bottenslammet.
Likaså gäller från 2:a till 3:dje kammaren. Någon övrig reningseffekt har inte slamavskiljaren, utan avsikten är att vattnet från 3dje kammaren skall vara slamfritt innan det leds vidare för nästa reningssteg.
Detta reningssteg där den biologiska reningen skall äga rum är en infiltrationsanläggning, den skall för ett normalhushåll vara dimensionerad för 5x200 liter för att vara godkänd.
Detta reningssteg kallades för stenkista, sjunkbrunn, om det överhuvudtagit fanns.
En infiltrationsbädd skall dimensioneras med hänsyn till 1000 liter/dygn (med Wc)
den skall ligga så att markvatten, vatten under bädden som bildar en trattformig förhöjning under bädden, aldrig får komma i kontakt med med makadamlagret, där bakterierna växer. De bakterier som arbetar i en inf bädd skall vara aeroba
(behöver syre). De bakterier som arbetar i en anaeorob (utan syre) jobbar bara med en kapacitet av ungfär 5% mot de syrekrävande.
Därför i en "modern" inf anl sätts i slutet av bädden luftningsrör till makadamlagret. (kan ändå brädda över, om förhållandena är ogynsamma, se nedan).
På en inf anl som blivit överbelastad (fått ta emot mer vatten än den klarar av) bildar de anaeroba bakterierna en tät beläggning som håller vattnet kvar i bädden, vattnet kan inte infiltreras i marken. Då bräddas bädden över av avloppsvatten. Då är det kört, avloppsanläggningen har slutat fungera, och det obehandlandade vattnet tar sina egna vägar, om det kan det. Blir det inte stopp i huset, rinner vattnet som i värsta fall blandas med vad som kanske användes till dricksvatten då bädden bräddas över.
För att göra en avloppsanläggning krävs att en fackman är med från början, bedömning av markförhållandena, lutning på mark, avledning av det renade vattnet, dricksvattentäkts placering (skyddsavstånd).
Att rätt slamavskiljare avändes (typgodkända).
Att göra en dränering för att skydda bädden, och funktionen.
Jag kan skriva hur mycket som helst, men behöver tid, att spalta upp mer på ett så lättförståligt sätt som möjligt, men det för moderatorn avgöra.
Hoppas att detta rätat ut några frågetecken i den här tråden.
(jag kan utföra anläggningsbeskrivning för infiltration i lera)
Hälsn Leif :)
-
Det här är ingenting för finsmakare ;D här kommer en bild från vår brunn.
Ingen tvivel om saken, facket till vänster är "direktavlopp" från toalettstol & dusch. Vilken funktion har de båda andra facken?
Och, ännu intressantare, hur kommer vätskan dit från det första facket?
-
"Skitsnygg" bild.
1. den större kammaren är den första kammaren, inloppet syns inte, det gör det inte alltid, men verkar vara OK.
2. den andra kammaren längst ner till höger visar på slamflykt från första kammaren, håva över det till 1:a kammaren.
3. den tredje kammaren med T-röret ut till fördelarbrunn för infiltration, ev till inf direkt. Skall vara slamfri, skyffla omedelbart över till första kammaren.
Det verkar att inte vara någon dämning av inf bädden, då man kan se att vattnet är i underkant på T-röret. Skulle inf bädden vara dämd, är vattennivån ut högre än vad som kan ses här.
Alltså bra jobbat med bild, det underlättar alltid, men flytta genast slammet från 2:a o 3:e kammeren till1:a, och jag antar att du har en fungerande avloppsanläggning.
Ett tips, när du fått den här 3-kammarbrunnen tömd, skall ske 1 gång / år, fyll den med vatten så ser du hur vattnet transporteras i den, samtidigt så minskas slamflykten. (Du skall naturligtvis fylla 1:a kammaren enbart)
Du kan ta en sil, (hushållssil på kvastskaft) så får du med minsta slammet också.
Var noga med din hygien, hanskar, tvål och vatten.
Mvh Leif
-
Tillägg igen, transport av vatten från 1:a kammaren till 2:a sker via ett kvadratiskt hål i väggen, någonstans mellan botten och toppen av vad du kan se, väggen som delar brunnen mittuti.
Nästa hål sitter i väggen mellan 2:a och 3:e kammaren, något lägre ner. Allt för att avkilja slammet.
Leif
-
Vattendoktorn fd, vad har kammare 2 & 3 för funktion?
Hur vandrar vattnet mellan dessa? (Från första kammaren till kammaren nere till höger, och därifrån till den övre högra kammaren?)
Var noga med din hygien, hanskar, tvål och vatten.
Att jag är noggrann med min hygien, det kan du lita på! Jag har en hel skyddsutrustning som jag hoppar i när det är dags att rota i brunnen. ;D
Förresten; vad kan det bero på att vi fick nödtömma brunnen med slamtömmare i mars förra året? Då hade det gått 7 månader sedan den senaste tömningen. Även inloppsröret var fyllt med avföring som frusit fast.
-
Vattendoktorn fd, vad har kammare 2 & 3 för funktion?
Hur vandrar vattnet mellan dessa? (Från första kammaren till kammaren nere till höger, och därifrån till den övre högra kammaren?)Att jag är noggrann med min hygien, det kan du lita på! Jag har en hel skyddsutrustning som jag hoppar i när det är dags att rota i brunnen. ;D
Förresten; vad kan det bero på att vi fick nödtömma brunnen med slamtömmare i mars förra året? Då hade det gått 7 månader sedan den senaste tömningen. Även inloppsröret var fyllt med avföring som frusit fast.
Som jag försökte beskriva i tillägget i väggen som delar brunnen tvärt av, finns ett rektangulärt hål 10-15 cm i kvadrat, höjdmässigt från botten räknat, strax under mitten gentemot toppen av skiljeväggen.
När man tar en utsugen, eller ny trekammarebrunn, och inte vatten fyller den först, så när vatten och skit passerar det kvadratiska hålet mellan 1:a och 2:a kammare följer en del skit med i övergångsläget, där det kvadratiska hålet med in i andra kammaren, för att sedan bli ytterligare avkiljt i ett annat kvadratiskt hål lite längre ned (mot 3:e kammaren) beläget än det första hålet, och på så sätt blir ytterligare avslammat.
När det hamnat i 3:e kammaren skall det vara helt slamfritt innan det leds vidare till infiltration, vattenytan skall var blank, och fri från slam.
Nästa fråga ang nödtömmningen, var alla kammrarna täckta, isåfall har du problem med infiltrationen, men tror inte att du har det, med tanke på vattennivån ut från slammavskiljaren på bilden. Det hade också synts på bilden, vilket det inte gör.
Nästa möjliga skäl kan vara att slamkakan legat i vägen i inloppet, och att det sen frusit pga vattnet som blivit stående i röret till slamavskiljaren.
Det mera troligare är att avloppsröret från huset ligger på sten, berg eller för ytligt. Bör inte ligga ytligare än 30 c:m räknat från rörets överkant till marknivå, för just frostbildning i röret. (Har du otur ligger det betongrör i marken, där har skit en benägenhet att fastna. Då bör du nog ha i åtanke att byta mot plaströr.)
Gör det detta, får du lägga markisolering som täcker röret ovanför, med bra bit åt vardera sidan om röret.
När du slamtömmer nästa gång, försök med högtryckstvätt rengöra röret från huset, från slamavskiljaren mot huset med rensslang, finns att hyra. Du kan även tvätta väggarna med högtryckstvätt när du ändå är i gång. Tänk bara på att använda skyddsmask, för spraystänk. (miljardera av bakterier).
När det sedan är klart, fyll på med rent vatten i 1:a kammaren tills dess att du ser att vattnet ligger i underkant med utloppet från slamavskiljaren.
Är något oklart, skriver du igen.
Leif
-
Käre Vattendoktor fd!
Det var med glädje jag tog del av de kunskaper Du hittills givit oss fåkunniga husägare. :)
Jag önskar Nu att Du berättade hur man skall förfara om man har en äldre( här:=>20 år) infiltrationsbädd utan luftningsrör någonstans, ej ens i eller vid fördelningsbrunnen.
Det kan för åskådlighetens skull antas i Ditt svar att inf.- bädd saknas eller att den är lagd i mjäla eller lera. Dessvärre saknas även ett dränerings-system av inf.bädden.
För att göra exemplet heltäckande kan vi väl oxå anta att de omkrinngliggande jordmassorna är dåligt drännerade och att det i vart fall vid vissa årstidertider kan vara svårigheter med ett högt grundvatten.
Som grädde på moset, vill jag tilllägga att infiltrationsbädden EJ kan flyttas.
Lite mått i meter eller m3 alt. m2 skulle underlätta för mig att förstå Ditt förslag på lösning.
Med många undrande hälsningar ???
Tt
-
Hej, torptomten.
Jag har även läst att du har coliforma bakt i dricksvattnet.
Man skulle kanske säga att du hamnat i taskigt läge.
Jag skulle vilja veta hur ser terrängen ut uppströms, nedströms bostad, brunn avloppsanl. Utgår från att vattentäkten ligger uppströms avloppsanläggningen.
Har du avrinningsområde i närheten av fastighet / tomt, eller bor du i ett "surhål".
Med tanke på ev skogsavverkning, ökad nederbörd, markförhållande (grundvattenläge) lera silt så bör du skaffa en långsiktigt lösning på det hela.
Det första du behöver göra är en vattenavledning av något sätt från hela tomten. Dränering, ev konstgjord damm, våtmark.
Hör av dig, hälsn Leif
-
Hej alla glada!
Hittade denna gamla diskussionen när jag letade efter tips till min 3 kammarbrunn...
Hade stopp i avloppet igår och fick det spolat, men när vattnet väl kom ut i brunnen så var nivåen upp till halva utloppsröret. Jag trodde att brunnen var full igen, fast det bara var någon månad sedan vi tömmde. Sen läste jag här att utloppsröret från KBT+WC inte behöver vara synligt!? Kan det vara så? Blir det inte stopp inne i röret då??
//Jonas
-
I vår avloppsbrunn har utloppsröret en böj nedåt och nivån i brunnen är alltid en bit upp på denna (utom när det är nytömt förstås). Orsaken är som jag fattat det att det som flyter upp (skum m.m.) inte ska komma in i röret och riskera att det täpps till. Det som rinner ut från brunnen ska ju vara så fritt från fasta partiklar som möjligt. Däremot ska inloppsröret (där avloppsvattnet från huset kommer) alltid synas, annars är det stopp någonstans.
-
Skicka ner lite upplöst jäst ibland så slipper ni den hårda kakan, alla möjliga rengöringsmedel som idag används i hushållet sabbar den naturliga förmultningen. Har funkat i 15 år hos mig.
-
Fast jag menade där avloppet kommer ut i 3 kammarbrunnen. Röret som går till vår sandfilterbädd är dold under ytan...
Men när de spolat vårt avlopp igår så kunde man se att vattnet rann tillbaka in i avloppsröret. Det kan väl inte vara rätt att nivån i 1:a facket är så högt?
-
Hm...mycket information här... Vad av allt detta är applicerbart på en tvåkammarbrunn? Ska den också tömmas? Hur ofta?
-
Nu har jag varit i kontakt med vår lokala slamtömmare - Den troliga anledningen till att vi har för hög nivå i vår 3 kammarbrunn är att marken är mätt på vatten, ungefär som en tvättsvamp som är full med vatten, så sandfilterbädden är oxå full. Den klarar inte att ta emot mer vatten från brunnen just nu så därför står systemet helt stilla.
Man kunde (men det får man inte) pumpa ut lite vatten från 3:e facket (där vattnet är som "renast") för att hjälpa till lite. Dock inte mer än att utloppsröret inte kommer ovan ytan.
Får hem o kolla hur det ligger till i vår brunn. Man kunde oxå skicka ner en pinne av ett slag och röra runt i slamkakan så att det löstes upp lite. Mysigt!! ;D
-
Väldigt intressant diskussion (fastän den har några månader på nacken).
Vi fick vår brunn tömd idag. Men han som tömde blev lite konfunderad då han aldrig har sett vår lösning förut.
Nån meter från vår trekammarbrunn finns det ett brunnslock till, ungefär ½ meter i diameter. Där inne finns det tre in- eller utlopp in i en stor kammare. Vad kan detta vara? Luktar skit om den också...
Och ca 1 meter på var sida om denna "mystiska brunn" finns det två avluftningsrör med hatt på.
Som sagt, tömningschauffören hade aldrig sett nån liknande konstruktion. ???
-
Väldigt intressant diskussion (fastän den har några månader på nacken).
Vi fick vår brunn tömd idag. Men han som tömde blev lite konfunderad då han aldrig har sett vår lösning förut.
Nån meter från vår trekammarbrunn finns det ett brunnslock till, ungefär ½ meter i diameter. Där inne finns det tre in- eller utlopp in i en stor kammare. Vad kan detta vara? Luktar skit om den också...
Och ca 1 meter på var sida om denna "mystiska brunn" finns det två avluftningsrör med hatt på.
Som sagt, tömningschauffören hade aldrig sett nån liknande konstruktion. ???
Fördelningsbrunn låter det som, 1 rör in från 3kammarbrunnen och 2 rör ut till infiltrationen.
-
Väldigt intressant diskussion (fastän den har några månader på nacken).
Vi fick vår brunn tömd idag. Men han som tömde blev lite konfunderad då han aldrig har sett vår lösning förut.
Nån meter från vår trekammarbrunn finns det ett brunnslock till, ungefär ½ meter i diameter. Där inne finns det tre in- eller utlopp in i en stor kammare. Vad kan detta vara? Luktar skit om den också...
Och ca 1 meter på var sida om denna "mystiska brunn" finns det två avluftningsrör med hatt på.
Som sagt, tömningschauffören hade aldrig sett nån liknande konstruktion. ???
Vi har också en extra brunn efter vår trekammarbrunn men, några avluftningsrör med hatt har jag inte sett till. Men, det är nog som take skriver en fördelningsbrunn.
-
Kollade ned i min trekammarbrunn före respektive efter slamtömmningen och lade märke till att innan såg man inget alls av de tre kammrarna, är detta normalt eller är det något som är knas med systemet?
Vet inte hur filtreringen är gjord men har misstankar om att det rinner ut i skogen någonstans.
-
Helt OK att bottenfacken är under vattenytan när brunnen används, dom är till för att slammet ska sedimentera där och inte hamna i infiltreringen.
-
Ok, tackar för svar.
-
Den här tråden var jätteintressant. Gubben o jag lusläste den då vi fick stopp från källaren till brunnen. När slamsugaren var här så kuta vi ut o glodde ner i brunnen men den hade inga fack alls. Och när vi nämnde jäst så sa han hästgössel. Finns olika knep.
Här har jag lagt in bilder på våra brunnar. I dag har vi fixa till ett trasigt rör som var orsaken till stoppet. Bajskakan la sig framför det trasiga röret oxå kom inte vattnet in i brunn nr 2 å då stoppade det hela vägen in i huset.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=53577.msg744100#msg744100 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=53577.msg744100#msg744100)
-
Du kan komplementera trekammarbrunnen med ett Phytosystem! http://www.phytosystem.info/ (http://www.phytosystem.info/)
-
Hej såg detta av en slump,,Jag kan berätta att en polare till mej har en granne som berättade att det huset han köpte för 10 år sedan då,,och att dem slammtömningen har tömt fel avloppsbrunn i typ 9 år!! den nya har ej varit inkopplad och har bara varit vatten i!! den gamla har funkat som den ska göra!och som det är uträknat att göra,,dvs proces förmultna ,mm,mm, så egentligen så behöver man inte tömma på minst 9 år ,,han är levande bevis på detta:-)
-
Det beror ju på hur stort hushåll man har och hur mycket man belastar avloppet, hur ofta trekammarbrunnen behöver tömmas. En normal trekammarbrunn för ett enfamiljshus är tilltagen för att med god marginal klara sig med tömning en gång om året, förmodligen i praktiken vartannat år, om avloppet används året runt av en familj på 5 personer.
Så om man bor ensam är det inte så konstigt om den kan klara sig uppåt 10 år utan tömning.
-
Hej. Jag har samma problem med min trekammarbrunn som många beskrivit ovan. Det bildas en slamkaka som flyter ovanpå vattnet i det första facket. Problemet är att inkommande avlopp bygger på kakan och når ganska snabbt upp till inloppsröret och täpper till det. Innan det är helt täppt hamnar delar av inkommande avlopp i någon mån i fack 2 och även något lite i fack 3. Första gången detta hände trodde jag att brunnen var full och beställde tömning, men det visade sig att den var långt ifrån full för under kakan fanns det gott om vatten. Efter tömning, och återspolning av vatten, funkar brunnen tills nivån åter stiger upp till inloppsröret. Det kan ta kanske 3-5 månader. Efter det måste jag röra om i kakan var fjortonde dag. Vi är ett 2-personers hushåll och använder ett billigt toapapper som borde vara lättupplöst. Har också prövat att hälla i både jäst och hästgödsel men det har inte hjälpt. Nivån i de tre facken går ända upp till kanten på väggarna som skiljer de tre facken åt. Så högt ska väl nivån inte gå ?
Kan tillägga att efter själva trekammarbrunnen leds vattnet över till en fördelningsbrunn. Där finns en pump som leder vattnet vidare till infiltrationen som är kanske 15 år gammal. Nivån i fördelningsbrunnen är låg så jag tror att infiltrationen funkar som den ska. Det är inte heller stopp i röret mellan trekammarbrunnen och fördelningsbrunnen.
Har fått ett tips att montera på ett T-rör på inloppsröret till det första facket, men förstår inte hur det skulle kunna hjälpa. Någon här som kan förklara det eller har något annat tips ?
-
Det som hjälper med t-röret är att nytt papper som kommer in i brunnen dyker ned under flytslammet. Då slipper du att kakan lägger sig och täpper till inloppet. Som du märkt så är det ju bara "vatten" under kakan så det är inget som tar emot när det nya kommer in där.
-
Låter som att det är värt att pröva. Tack !
-
Det som hjälper med t-röret är att nytt papper som kommer in i brunnen dyker ned under flytslammet. Då slipper du att kakan lägger sig och täpper till inloppet. Som du märkt så är det ju bara "vatten" under kakan så det är inget som tar emot när det nya kommer in där.
Vet de som provat det och ofta fått stopp i inkommande rör. De sänkte nivån på röret som går till infiltrationen och då försvann problemet. Det måste också vara glest någonstans i väggarna i brunnen så att vattnet kan rinna från första kammaren till sista via andra kammaren.
Nivån i brunnen ska vara i underkant på utgående rör. Om man sätter en 90 graders böj på utgående med en kort rörbit pekande neråt, så minskar risken att papper mm. åker ut i infiltrationen om brunnen svämmar över.
-
Om man har tvåkammar brunn...vilken av delarna ska tömmas? Eller är det bägge?
-
Man tömmer bägge, men det mesta finns i första brunnen.
-
Vet de som provat det och ofta fått stopp i inkommande rör. De sänkte nivån på röret som går till infiltrationen och då försvann problemet. Det måste också vara glest någonstans i väggarna i brunnen så att vattnet kan rinna från första kammaren till sista via andra kammaren.
Nivån i brunnen ska vara i underkant på utgående rör. Om man sätter en 90 graders böj på utgående med en kort rörbit pekande neråt, så minskar risken att papper mm. åker ut i infiltrationen om brunnen svämmar över.
Jo, att sänka utloppet en decimeter är ju ett säkert kort, men det är besvärligare än att sätta dit ett t-rör. Hålen i mellanväggarna sitter säkert där de skall, det skall mycket till innan det blir stopp där.
Utloppet behöver ett t-rör också, inte bara en krök. Har man otur så suger det hävert annars och då får man en tömning som går undan till den lilla rörstumpen är över ytan.
-
T-rör på utgående blir nog bra, men glöm inte att dra upp ett rör en bit, så det inte rinner in den vägen.
Men om det ska bli hävert, så måste det vara ett jävla flöde ut i infiltrationen. Det brukar ju normalt vara en luftning i slutet av infiltrationen och rensrör mellan brunn och infiltrationen, då blir det ingen hävert funktion.
-
Flöde, felkonstruktion eller att det är täppt. Men när man vill ha hävert i ett 4-tumsrör så är det rätt svårt. Säkrast dock att bygga bort sådan risk när det kostar så lite.
-
Man tömmer bägge, men det mesta finns i första brunnen.
Ska allt ut? Även gråvattnet?
-
Ska allt ut? Även gråvattnet?
Ja, man tömmer hela slamavskiljaren.
Vissa kommuner har slamavvattnande tömningsbilar, då häller de tillbaka en stor del av vattnet i slambrunnen och kan tämma fler anläggningar på samma runda. Men det är inte så vanligt.
Lite avloppslingo (får passa på att besserwissra lite när man råkar kunna nåt): med gråvatten menar man oftast BDT-vatten, bad- disk och tvättvatten (allt utom toalettvattnet). Men du menar vattnet i slamavskiljaren som befinner sig mellan slammet i botten och flytslammet, eller hur?
-
Japp. Menar allt flytande ::)
-
Hej, har också problematik med vårt avloppssystem som består av en 3-kammarbrunn med infiltration. Miljöförvaltningen har varit ute och inspekterat och dömt ut den och vi har fått 2 år på oss att åtgärda den. Problemet är att det står vatten i avluftningsrören och att kammarna har för mycket slam enligt bifogade bilder. Tänkte checka vad experterna på forumet säger om detta. Vad tror ni är orsaken till att det står vatten i luftningsrören?(http://)
-
Jag har också haft sådana problem. Hos mej var det infiltrationen som var igentäppt. Jag beställde tömning och högtrycksspolning av rören i infiltrationen . Det har fungerat jättebra sen dess.
-
Jag har också haft sådana problem. Hos mej var det infiltrationen som var igentäppt. Jag beställde tömning och högtrycksspolning av rören i infiltrationen . Det har fungerat jättebra sen dess.
Hej, får man fråga om det var en vanlig spolbil som du kontaktade för detta ändamål eller om det var någon som arbetade specifikt med avloppssystem?
-
Gå upp till slamtömning två gånger om året så det inte blir så fullt med slam. Kan vara det som sätter igen spridarrören i infiltrationen.
-
Du skall absolut inte röra om i trekammarbrunnen. Det är viktigt att vattnet får rinna igenom kamrarna så stilla som möjligt. Rör du om riskerar du bara att få med ytslam in i infiltrationen och då blir den förstörd. Det är helt normalt att det bildar en kaka i den första kammaren. Du får heller inte anlita vem som helst att tömma trekammarbrunnen. Endast den som kommunen utsett får tömma en slambrunn.
Skickat från min iPad med Alternativ.nu
-
Du får heller inte anlita vem som helst att tömma trekammarbrunnen. Endast den som kommunen utsett får tömma en slambrunn.
Inte nödvändigtvis, den typen av regler kan varje kommuns miljökontor snickra ihop efter eget gottfinnande. Det finns säkert en del kommuner här i landet som - vare sig det nu kan anses tillåtet enligt kommunallagen eller inte - har gett någon viss entreprenör monopol på slamtömning, men det gäller definitivt inte överallt.
Man bör vara försiktig med att hävda att lokala regler som man är van vid hemma hos sig gäller även hos en annan forumanvändare, om man inte vet exakt i vilken kommun hen bor och känner till även den kommunens regelverk mycket väl.
-
Sorry, men du har fel. Jag är själv miljöchef. Har inget med kommunallag att göra. Slam är hushållsavfall och regleras efter dessa bestämmelser. Det är dessutom teknisk förvaltning som hanterar frågan om tömning. Antingen hanterar kommunen tömningen själv eller så handlar man upp en entreprenör. Den som hanterar slammet måste då också ha tillstånd att transportera hushållsavfall.
Tillstånd till avloppsanläggning samt tillsyn av dessa sköts däremot av kommunens miljökontor. Själv synar min verksamhet 500 anläggningar per år.
Vem som helst får dock spola ren spridarledningarna och får då tömma tanken så mycket som krävs för att kunna spola ledningarna.
Skickat från min iPad med Alternativ.nu
-
Det är en av deras slambilar som dom har spolutrustning på. Jag beställde spolningen på tekniska kontoret på kommunen.
-
Bifogar bilder på hur set ser ut, observera bilderna med vatten i luftningsrören.
En annan sak jag funderar på. Är det värt att spola ledningsrören till infiltrationen? Eller är risken såpass stor att den måste ersättas. Är det någon som har koll på
ungefärlig kostnad för detta.
En annan fråga: när man spolar ledningsrören till infiltrationen, då gör man väl det dels från utloppet på 3 kammar brunnen samt luftningsröret som sitter på utloppssidan av
infiltrationen? Tacksam för hjälp. /Anders
-
När jag hade sita (sköter Ljungbys sopor och slamhandtering) med deras slambil med spolutrustning. Så hade dom slamsugen igång och sög ur trekammarbrunnen, sen satte dom sugslangen i fördelarbrunnen och körde in spolslangen i ett infiltrationsrör åt gången (från fördelarbrunnen) så att dom kunde suga upp slam och rötter som spolades ut. Jag kommer inte ihåg vad det kostade men det subventionerades av kommunen enligt chauffören. En lärdom för mej blev att inte ha buskar eller träd i närheten av infiltrationen , så rötterna växer in i rören.
-
Jag har svårt att se hur det ser ut, men är det fördelningsbrunnen du fotat ned i? Ser konstigt ut eftersom den verkar dränkt medan vattenytan i luftningsröret ser ut att stå betydligt lägre.
-
Om man ska gräva om och ersätta infiltrationen beror kostnaden såklart på om man måste leja bort allt grävjobb eller om man kan göra det själv. Lämpligt grus (sortering t ex 12/24) måste såklart anskaffas i tillräcklig mängd, det är normalt ingen större kostnad men min erfarenhet är att det är långt ifrån alla små lokala gruskrossar som kan leverera rätt kvalitet, och måste man ta flera billass grus från en leverantör långt bort drar ju transportkostnaden iväg.
Kostnaden för infiltrationsrör, markduk mm rör sig om på sin höjd 5000 kr.
Härom året betalade jag ca 15500 för ett komplett paket med trekammarbrunn, fördelningsbrunn och all infiltrationsmateriel.
-
När jag för snart tio år sen ordnade nytt avlopp så kunde jag få alltihop grävt och färdiggjort med tillstånd och alt materiel även trekammarbrunnen fixat av en licensierad grävmaskinsfirma.
-
Jag har svårt att se hur det ser ut, men är det fördelningsbrunnen du fotat ned i? Ser konstigt ut eftersom den verkar dränkt medan vattenytan i luftningsröret ser ut att stå betydligt lägre.
Vill börja med att tacka för all respons! Jätteschysst! Det är brunnen som är närmast infiltrationen som är på bilden!
-
Ok. Tror att du skall följa Kretslopps råd. Ta ut slamsugarn och spola med högtryck från luftningsröret. Du har nog skit i hela spridarröret och det behöver bort först och främst. Blir det bra efter det så är det ju frid och fröjd, men är flödet fortfarande dämt efter renspolning så kan det vara att bädden är tät i ytan eller att den helt enkelt är anlagd på för tät mark eller med för hög grundvattennivå. Grundvattennivån kan ju ändra sig över året och över en längre period, så det kan ha varit ok när bädden gjordes, eller nästan i alla fall.
-
Ok. Tror att du skall följa Kretslopps råd. Ta ut slamsugarn och spola med högtryck från luftningsröret. Du har nog skit i hela spridarröret och det behöver bort först och främst. Blir det bra efter det så är det ju frid och fröjd, men är flödet fortfarande dämt efter renspolning så kan det vara att bädden är tät i ytan eller att den helt enkelt är anlagd på för tät mark eller med för hög grundvattennivå. Grundvattennivån kan ju ändra sig över året och över en längre period, så det kan ha varit ok när bädden gjordes, eller nästan i alla fall.
Tack för svaret! Jo, beställde precis en slamsugning och en spolning med högtryck från luftningsröret samt utloppet på 3-kammarbrunnen från kommunen. Jag kommer själv att närvara vid spolningen för att se om det "släpper" eller om de ser orsaken till problemet. Kan ju vara som så att markbädden inte går att rädda längre!
-
När slamsugaren var hos mej sa han att alla bäddar han spolat hade gått att rädda. Men att dom hade fått riva rötter med en speciell rivare för dräneringsrör ett par gånger. Så ge inte upp låt dom komma tillbaka och spola igen om det blir återkommande problem.
-
Förutsatt att den är rätt gjord från början ;) Ser inte ut att vara några otäcka träd i närheten.
Man kan skicka ned en kamera för att se hur det ser ut i spridarröret, men man ser ju också vad som kommer ut vid spolningen.
Om inte spolningen ger önskat resultat så skulle jag slå ned ett smalt rör med hopklämd spets och borrhål eller vinkelslipjack på nedersta halvmetern i bädden, dock ej genom spridarröret ;) Då kan man se om grundvattennivån stör eller ej.
-
När slamsugaren var hos mej sa han att alla bäddar han spolat hade gått att rädda. Men att dom hade fått riva rötter med en speciell rivare för dräneringsrör ett par gånger. Så ge inte upp låt dom komma tillbaka och spola igen om det blir återkommande problem.
Ok, låter positivt! Blir spännande att se utfallet efter slamsugningen och spolningen. Återkopplar med info efter att kommunens slamsugare varit här. En fråga dock: det är väl så att de skall suga från respektive sida av markbädden dvs från fördelningsbrunnen samt luftningsröret på markbäddens utloppssida så att det som pluggar igen fördelningsrören sugs ut. Jag menar, risken för att om man spolar är väl att man trycker in smuts i bädden eller?
-
Det brukar gå bra att spola från ett håll och få med sig allt ut. Högtrycksmunstycket brukar ha en stråle framåt och tre bakåt. Så det skickar ut allt losspolat.
-
Hej igen, fick precis samtal från spolkillen som varit ute på plats som meddelar att det saknas fördelningsbrunn i mitt avloppssystem, dvs att det går direkt från 3 kammar -brunnen till markbädden och att det är detta som är orsaken. Tycker att detta låter helskumt. Någon som har någon aning vad detta är för en lösning? Avloppet gjordes i samband med att huset byggdes 2005/2006.
-
M.A.O så har jag endast 3 kammarbrunn med slamavskiljare och infiltration utan fördelningsbrunn. Funderar på om man kan installera en fördelningsbrunn i efterhand? Vad tror ni?
Eller är markbädden troligtvis körd.
Hur skall man gå tillväga?
-
Ligg lågt, det är ju redan 10 år sen du installerade ditt avlopp och det har ju fungerat tills nu. Troligtvis fungerar det 10 år till innan du behöver spola igen.
-
Förmodligen inga problem att installera en fördelningsbrunn. Det som kan vara problem är om de inte har byggt rätt så att du saknar fall från 3-kammarbrunnen till bädden, men det löser man lätt med en dränkbar pump i fördelningsbrunnen som då kan sättas lägre. Du får bättre reningseffekt i bädden på samma gång eftersom du kan portionera ut rätt mängd vatten till bädden varje gång.
Klart du skall åtgärda felet. Med några tusenlappar i insats så får du förmodligen en anläggning som fungerar som den skall utan att det blir tal om att gräva om hela bädden.
-
Hej igen, fick precis samtal från spolkillen som varit ute på plats som meddelar att det saknas fördelningsbrunn i mitt avloppssystem, dvs att det går direkt från 3 kammar -brunnen till markbädden och att det är detta som är orsaken. Tycker att detta låter helskumt. Någon som har någon aning vad detta är för en lösning? Avloppet gjordes i samband med att huset byggdes 2005/2006.
Jag tycker det ser skumt ut på dina bilder. Sade killen verkligen att det var en 3-kammarbrunn? Hur ser det ut nu när vattnet är borta?
-
Förmodligen inga problem att installera en fördelningsbrunn. Det som kan vara problem är om de inte har byggt rätt så att du saknar fall från 3-kammarbrunnen till bädden, men det löser man lätt med en dränkbar pump i fördelningsbrunnen som då kan sättas lägre. Du får bättre reningseffekt i bädden på samma gång eftersom du kan portionera ut rätt mängd vatten till bädden varje gång.
Klart du skall åtgärda felet. Med några tusenlappar i insats så får du förmodligen en anläggning som fungerar som den skall utan att det blir tal om att gräva om hela bädden.
Man tackar för det hoppfulla svaret! Skall helt klart utreda detta alternativ!
-
Förmodligen inga problem att installera en fördelningsbrunn. Det som kan vara problem är om de inte har byggt rätt så att du saknar fall från 3-kammarbrunnen till bädden, men det löser man lätt med en dränkbar pump i fördelningsbrunnen som då kan sättas lägre. Du får bättre reningseffekt i bädden på samma gång eftersom du kan portionera ut rätt mängd vatten till bädden varje gång.
Klart du skall åtgärda felet. Med några tusenlappar i insats så får du förmodligen en anläggning som fungerar som den skall utan att det blir tal om att gräva om hela bädden.
Hur löser man det rent praktiskt, med den dränkbara pumpen menar jag? Jag leder bort överflödigt vatten via den dränkbara pumpen till ett lämpligt dike?
-
Jag har en pump i min nya trekammarbrunn som pumpar vattnet till infiltrationen. Det fanns inte tillräckligt fall.
-
Hur löser man det rent praktiskt, med den dränkbara pumpen menar jag? Jag leder bort överflödigt vatten via den dränkbara pumpen till ett lämpligt dike?
Du sätter en liten brunn med en dränkbar pump i försedd med en nivåvippa efter trekammarbrunnen. Pumpen pumpar då det slamavskilda vattnet vidare till infiltrationsbäddens spridarrör. Eftersom nivåvippan går att ställa så att du får en snabb pumpning av lite mindre vatten än vad som ryms i spridarröret så kommer fördelningen i bäddens hela längd att fungera. Det är bra att sätta någon form av larm eller flagga som markerar om pumpen inte fungerar, för annars så kommer det vid pumphaveri att se ut som det gör idag i din brunn, eller ännu osnyggare eftersom skiten inte kan flyta in i bädden och ställa till det där.
Har man som Toll så kan man lyxa till det med upphöjd infiltration och dessutom placera den där den fungerar bäst och stör minst. Men jag tycker egentligen att man bara borde tillåta markbäddar eftersom infiltration förstör vårat grundvatten.
-
Men jag tycker egentligen att man bara borde tillåta markbäddar eftersom infiltration förstör vårat grundvatten.
Kan du berätta mer? Är inte fördelen med infiltration/markbädd att det smutsiga vattnet stannar kvar i infiltrationen och det är rent som rinner ut?
-
I en infiltration renas vattnet till en viss del innan det fortsätter nedåt till grundvattnet. I en markbädd går inte vattnet nedåt efter reningen utan åt sidan och stannar på så sätt kvar i det biologiskt aktiva skiktet.
Eftersom vattnet inte blir rent utan bara renare än det var när det kom in i bädden, vissa föroreningar avskiljs/bryts ned bättre än andra, så är frågan vart man vill leda det "renade" vattnet - till grundvattnet där ingen fortsatt rening sker, eller till ytvattnet där fortsatt rening kan ske. Sol, syre och mikroorganismer av alla de slag bryter ned det mesta vi skapar, fastän vissa otäckingar är lite väl svårnedbrytbara även i den miljön.
Myndigheterna har av felriktad omtanke om sjöar förordat infiltration eftersom man stirrat sig blind på fosfor som ju är ett grundämne som nästan allt levande behöver. Fosfor är ofta bristvara i sjöar, så om man tillför det blir det tillväxt. Men i sjöar är tillväxten inte helig utan benämns övergödning. I grundvattnet gör inte fosforn någon skada, bortsett från att den undanhålls biosfären. Men avloppsvattnet som gått genom en bädd innehåller inte bara fosfor...
-
Så här ser det ut efter det att spolbilen varit här. Bifogar bilder. En fråga är vad det var som gjorde att vattnet inte tömdes ur den andra brunnen som det skulle.
Den lilla "lådan" man ser i den andra brunnen, vad är det?
Observera att endast spolning har gjorts och ingen slamsugning.
-
Jag är inte så insatt i vilka modeller som finns, men jag misstänker att de båda brunnarna hänger ihop som en slamavskiljare, ofta kallad trekammarbrunn. Den lilla lådan kan vara den delen som ser till att ytslam inte följer med ut från sista kammaren. Jag tror att du bara har ett spridarrör i din bädd och att det därför inte är monterat någon fördelningsbrunn. Nu efter spolningen har ju vattennivån sjunkit undan så det var definitivt täppt i spridarröret, men bädden är inte täppt. Bra än så länge :)
-
Jag känner inte heller igen fabrikatet, men tror precis som Själv är bäste dräng att båda brunnarna tillsammans är slamavskiljare. Det är också vanligt att infiltrationer byggs med bara ett spridarrör, ofta använder man biomoduler då, för att kunna bygga på en mindre yta (som jag tycker det ser ut att du har). Längden på infiltrationsbädden är då ofta ca 8 meter (+lite anslutningsrör och luftningar).
Nu får du avvakta och hålla tummarna att stoppen satt bara i spridarrören, och att själva bädden inte är igensatt. Det kan vara ett bra tillfälle att kolla vilken nivå vattenspegeln i utgående brunn ligger på när nivån i bädden inte är förhöjd. Börjar den stiga är nog tyvärr bädden igensatt, och då kan det vara så att man måste bygga om den, men en så pass ny anläggning borde hålla många år till.
Det kan ju också vara så att grundvattennivån var ovanligt hög efter snösmältning eller så, och att det bara var ett tillfälligt problem.
Du kan inte sätta dit en fördelarbrunn om du bara har ett spridarrör, det finns ju inget att sprida mellan då.
Jag tror inte heller du kan sätta dit en pump, antingen är anläggningen byggd som en trycksatt bädd eller för självfall, man har olika rör i de olika fallen (110mm för självfall, oftast 32 eller 40mm PEM-slang i en trycksatt).
Hoppas den funkar som den ska nu!
-
Jag är inte så insatt i vilka modeller som finns, men jag misstänker att de båda brunnarna hänger ihop som en slamavskiljare, ofta kallad trekammarbrunn. Den lilla lådan kan vara den delen som ser till att ytslam inte följer med ut från sista kammaren. Jag tror att du bara har ett spridarrör i din bädd och att det därför inte är monterat någon fördelningsbrunn. Nu efter spolningen har ju vattennivån sjunkit undan så det var definitivt täppt i spridarröret, men bädden är inte täppt. Bra än så länge :)
Ok, tack för all hjälp. Det är uppskattat! ;) Jag tolkar att det är som du säger: att det endast finns ett spridarrör i markbädden och det är därför det inte är monterat någon fördelningsbrunn och att spolningen tagit bort förträngningen i spridarröret som du säger. Den lilla lådan är nog till för att förhindra att ytslammet går vidare ut till spridarröret som du säger. Jag får checka brunnarna med jämna intervall under de kommande veckorna och om allt fortsätter att se ok ut (dvs att nivån inte höjs) så kommer jag be att handläggaren från Miljöförvaltningen kommer ut och godkänner insatsen.
Nu borde de ju inte kunna hävda att bädden är täppt som du säger för då hade ju inte vattennivån gått ner i 3-kammarbrunnen som du skriver.
-
Jag känner inte heller igen fabrikatet, men tror precis som Själv är bäste dräng att båda brunnarna tillsammans är slamavskiljare. Det är också vanligt att infiltrationer byggs med bara ett spridarrör, ofta använder man biomoduler då, för att kunna bygga på en mindre yta (som jag tycker det ser ut att du har). Längden på infiltrationsbädden är då ofta ca 8 meter (+lite anslutningsrör och luftningar).
Nu får du avvakta och hålla tummarna att stoppen satt bara i spridarrören, och att själva bädden inte är igensatt. Det kan vara ett bra tillfälle att kolla vilken nivå vattenspegeln i utgående brunn ligger på när nivån i bädden inte är förhöjd. Börjar den stiga är nog tyvärr bädden igensatt, och då kan det vara så att man måste bygga om den, men en så pass ny anläggning borde hålla många år till.
Det kan ju också vara så att grundvattennivån var ovanligt hög efter snösmältning eller så, och att det bara var ett tillfälligt problem.
Du kan inte sätta dit en fördelarbrunn om du bara har ett spridarrör, det finns ju inget att sprida mellan då.
Jag tror inte heller du kan sätta dit en pump, antingen är anläggningen byggd som en trycksatt bädd eller för självfall, man har olika rör i de olika fallen (110mm för självfall, oftast 32 eller 40mm PEM-slang i en trycksatt).
Hoppas den funkar som den ska nu!
Hej, jag tror att du rätt i det du skriver, dvs att det är en bädd för självfall med 110mm rör för självfall. Längden på bädden är ungefär så lång som du skriver.
-
Bra att du börjar förstå hur anläggningen är uppbyggd, det är ju mycket lättare med felsökning då.
Den lilla "lådan" du frågar om är mycket riktigt till för att förhindra flytslam att ta sig vidare ut i bädden. Man brukar kalla den "T-rör" för att den ofta ser ut som ett liggande T öppet i alla ändar. funktionen är att vattnet går in i den nerifrån för att sen rinna ut till bädden, just för att stoppa flytslam.
Jag tycker också du ska bevaka vattennivån i bädden, det gör du genom att hålla koll på om det står vatten i botten på luftningsröret (det solblekta orangea 110mm plaströr som sticker upp i bäddens bortre kant).
Stoppa ner en lång pinne tills du känner botten, ta upp och se hur mycket av den som blivit blöt. Helst ska den vara torr, men lite vatten står det ofta i spridarröret (som ansluter med ett vinkelrör till luftningsröret). Det ska inte vara en vattenspegel i den som på bilden i ditt första inlägg, då funkar inte syresättningen av bädden. Tanken är att luft ska sugas in genom luftningsröret, sen genom bädden, genom slamavskiljaren (-arna i ditt fall) och vidare upp till husets avluftning av avloppssystemet. Detta drivs av husets värme som ger en skorstenseffekt och skapar ett sug. Främst bädden men även slamavskiljaren behöver syresättas för att fungera bra.
Hoppas den klarar sig, jag har hört lite både och vad gäller om man kan få liv i bäddar genom spolning. Återkom gärna efter sommaren och informera hur det gått, då lär vi oss alla mer!
Lycka till!
-
Hoppas det fungerar bra nu. Annas får du spola igen.
-
Bra att du börjar förstå hur anläggningen är uppbyggd, det är ju mycket lättare med felsökning då.
Den lilla "lådan" du frågar om är mycket riktigt till för att förhindra flytslam att ta sig vidare ut i bädden. Man brukar kalla den "T-rör" för att den ofta ser ut som ett liggande T öppet i alla ändar. funktionen är att vattnet går in i den nerifrån för att sen rinna ut till bädden, just för att stoppa flytslam.
Jag tycker också du ska bevaka vattennivån i bädden, det gör du genom att hålla koll på om det står vatten i botten på luftningsröret (det solblekta orangea 110mm plaströr som sticker upp i bäddens bortre kant).
Stoppa ner en lång pinne tills du känner botten, ta upp och se hur mycket av den som blivit blöt. Helst ska den vara torr, men lite vatten står det ofta i spridarröret (som ansluter med ett vinkelrör till luftningsröret). Det ska inte vara en vattenspegel i den som på bilden i ditt första inlägg, då funkar inte syresättningen av bädden. Tanken är att luft ska sugas in genom luftningsröret, sen genom bädden, genom slamavskiljaren (-arna i ditt fall) och vidare upp till husets avluftning av avloppssystemet. Detta drivs av husets värme som ger en skorstenseffekt och skapar ett sug. Främst bädden men även slamavskiljaren behöver syresättas för att fungera bra.
Hoppas den klarar sig, jag har hört lite både och vad gäller om man kan få liv i bäddar genom spolning. Återkom gärna efter sommaren och informera hur det gått, då lär vi oss alla mer!
Lycka till!
Jäpp, skall jag göra. Återkopplar med info om någon månad eller så!
-
Problemet fortsätter: spolningen av 3 kammarbrunnen och spridarröret fick inte önskad effekt. Snart vart nivån på slammet i slamavskiljaren uppe på samma som tidigare. Kikade då på utloppsröret som går från markbädden vidare ner i ett dike och fortsätter c:a 50 m innan det mynnar ut. Utloppsröret var helt igenpluggat med jord och måste ha varit detta i ett bra tag. Rensade bort jordpluggen och spolade med en avloppsrensare kopplad till en högtryckstvätt och tänkte att nu är problemet löst. Men, icke sa nicke: nivån i slamavsklijaren sjunker inte och det står vatten i luftningsröret efter markbädden. Jäkla mysko! Vad tror ni?
-
Jag hade liknande problem förra hösten det visade sig vara rötter in i mina gamla betongrör som va problemet upptäcktes efter filmning i rören. Nya rör sen va det löst.
Skickat från min SM-G935F via Tapatalk
-
Ok, tack för svaret. Tror dock inte att det kan vara några rötter som orsakar mitt problem dock. Närmsta träd är för långt bort.
-
Låter besvärligt. Det är förstås dumt att uttala sig helt säkert utan att vara på plats, men min gissning är att bädden är igensatt av slamflykt. Det brukar sällan gå att rädda en sån bädd tyvärr. Om jag var du skulle jag ta ut ett proffs och göra en ordentlig undersökning, men förbereda mej för det värsta (ny bädd).
Din anläggning var inte så gammal va? Man har 10 års garanti på markarbeten har jag för mej, och om den var välbyggd borde detta nog inte skett.
Lycka till!
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Man har 10 års garanti på markarbeten har jag för mej, och om den var välbyggd borde detta nog inte skett.
Inte garanti, utan reklamationsrätt enligt konsumenttjänstlagen. Och det förutsätter att man beställde och betalade arbetet som privatperson, ej som företag.
-
Inte garanti, utan reklamationsrätt enligt konsumenttjänstlagen. Och det förutsätter att man beställde och betalade arbetet som privatperson, ej som företag.
Jaha, ok. Jag kollade bakåt i tråden också och såg att anläggningen nog snarare är 11 - 12 år, så det är nog tyvärr ändå inte aktuellt. Du verkar ju ha bra koll på avlopp Torbjörn, tycker du det låter som att den går att rädda?
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Jag vågar inte svara på om det finns chans att rädda den här infiltrationen. De gamla avlopp jag har haft att göra med, har inte haft någon riktig infiltration utan varit så undermåliga att de måste göras om från grunden. Och ingen nygjord infiltration som jag känner till har än så länge fått något problem.
Skulle man kunna skicka in en inspektionskamera så långt man kommer dels i markbäddens utloppsrör och dels i ett av infiltrationsrören (kanske lämpligen efter att ha pumpat ur för att sänka nivån i slamavskiljaren), för att se om något intressant syns?
Hur var det vid spolningen av utloppsröret, lyckades man spola hela dess längd eller bara den första biten?
-
Hej, tack för svaren och hjälpen. Uppskattas. Spolningen av utloppsröret utfördes på c:a 25 m av sträckan av mig. Problemet verkar dock inte bero på något stopp på utloppssidan som jag trodde då jag lokaliserade utloppet och tog bort jordproppen eftersom jag efter detta gjorde ett provisoriskt hål i utloppsröret närmare markbädden för att spola igenom med avloppsmodulen och då inte såg något något vatten i röret. Jag har haft kontakt med en avloppsfirma (verkar seriös) angående åtgärder preliminärt och han meddelade 2 förslag:
- Ersätta befintlig markbädd med ett reningsverk som nyttjar befintlig 3 kammar brunn (kostnad c:a 150 000)
- Byta ut befintlig markbädd (kostnad c:a 70 00)
Detta är dock preliminära uppgifter eftersom han inte ens varit på plats för att ge sitt utlåtande om vad problemet beror på och eventuellt kan hitta en annan lösning på problemen. Tänkte be att han kommer ut och kikar på det givetvis. Vad säger ni? Han menar att ut ett framtidsperspektiv så är det säkrare med ett reningsverk, dvs om kommunen skruvar på miljöbestämmelserna om utsläpp. Han tror utifrån hörsägen att problemet med markbädden kan bero på man använt sig av för grovkornig sand för markbädden och att detta orsakat problemet. Vad tror ni? Vilket alternativ skall man eventuellt gå på? (om det går så långt att bädden måste fixas)
Tacksam för svar all hjälp.
-
Istället för att ge 70 000 till någon skulle jag köpt en grävare och gjort det själv.
-
Istället för att ge 70 000 till någon skulle jag köpt en grävare och gjort det själv.
Du har en poäng där.
-
Angående resonemanget att ett reningsverk skulle vara mer framtidssäkert skulle jag nog nästan vilja hävda motsatsen. Havs och Vattenmyndigheten har lämnat ett nytt författningsförslag som nu ligger på miljödepartementets bord. Jag vågar inte gissa om förslaget tas i sin helhet eller inte, men där föreslås en del förändringar som snarare går mot en ökad användning av markbaserad rening (infiltration/markbädd) i områden som inte är i behov av extra skyddsåtgärder men en begränsning av WC-infiltration i känsliga områden (sjönära eller tät bebyggelse).
Markbaserad rening är normalt (tyvärr inte i ditt fall) en robust anläggning med lång livslängd som inte ska behöva någon direkt tillsyn. Reningsverk behöver service och har mer teknik som förr eller senare kommer att börja krångla. Men reningsverk som fungerar som de ska är överlägsna i rening av näringsämnen, därför godkänns de ofta nära vatten som riskerar övergödning, vilket infiltrationsanläggningar eller markbäddar inte gör.
En till fråga som behöver redas ut innan man beslutar sig för att byta ut bädden är om igensättningen kan bero på slamflykt ifrån slamavskiljaren. Isåfall kan ju problemets ursprung finnas kvar och det blir bekymmer igen.
Förhoppningsvis kan en erfaren entreprenör se var problemet uppstått, kanske har du mer info som kan hjälpa efter deras besök.
Sen tycker jag att 70 000 låter mycket för en ny bädd, kanske kan du hitta nån som gör det betydligt billigare. Ska man göra det själv (vilket man får än så länge) så behöver man sätta sig in i hur det ska byggas, det finns många misstag att göra för en lekman.
-
Angående resonemanget att ett reningsverk skulle vara mer framtidssäkert skulle jag nog nästan vilja hävda motsatsen. Havs och Vattenmyndigheten har lämnat ett nytt författningsförslag som nu ligger på miljödepartementets bord. Jag vågar inte gissa om förslaget tas i sin helhet eller inte, men där föreslås en del förändringar som snarare går mot en ökad användning av markbaserad rening (infiltration/markbädd) i områden som inte är i behov av extra skyddsåtgärder men en begränsning av WC-infiltration i känsliga områden (sjönära eller tät bebyggelse).
Markbaserad rening är normalt (tyvärr inte i ditt fall) en robust anläggning med lång livslängd som inte ska behöva någon direkt tillsyn. Reningsverk behöver service och har mer teknik som förr eller senare kommer att börja krångla. Men reningsverk som fungerar som de ska är överlägsna i rening av näringsämnen, därför godkänns de ofta nära vatten som riskerar övergödning, vilket infiltrationsanläggningar eller markbäddar inte gör.
En till fråga som behöver redas ut innan man beslutar sig för att byta ut bädden är om igensättningen kan bero på slamflykt ifrån slamavskiljaren. Isåfall kan ju problemets ursprung finnas kvar och det blir bekymmer igen.
Förhoppningsvis kan en erfaren entreprenör se var problemet uppstått, kanske har du mer info som kan hjälpa efter deras besök.
Sen tycker jag att 70 000 låter mycket för en ny bädd, kanske kan du hitta nån som gör det betydligt billigare. Ska man göra det själv (vilket man får än så länge) så behöver man sätta sig in i hur det ska byggas, det finns många misstag att göra för en lekman.
Tack för bra feedback. Tar med mig detta.
-
Angående resonemanget att ett reningsverk skulle vara mer framtidssäkert skulle jag nog nästan vilja hävda motsatsen. Havs och Vattenmyndigheten har lämnat ett nytt författningsförslag som nu ligger på miljödepartementets bord. Jag vågar inte gissa om förslaget tas i sin helhet eller inte, men där föreslås en del förändringar som snarare går mot en ökad användning av markbaserad rening (infiltration/markbädd) i områden som inte är i behov av extra skyddsåtgärder men en begränsning av WC-infiltration i känsliga områden (sjönära eller tät bebyggelse).
Markbaserad rening är normalt (tyvärr inte i ditt fall) en robust anläggning med lång livslängd som inte ska behöva någon direkt tillsyn. Reningsverk behöver service och har mer teknik som förr eller senare kommer att börja krångla. Men reningsverk som fungerar som de ska är överlägsna i rening av näringsämnen, därför godkänns de ofta nära vatten som riskerar övergödning, vilket infiltrationsanläggningar eller markbäddar inte gör.
En till fråga som behöver redas ut innan man beslutar sig för att byta ut bädden är om igensättningen kan bero på slamflykt ifrån slamavskiljaren. Isåfall kan ju problemets ursprung finnas kvar och det blir bekymmer igen.
Förhoppningsvis kan en erfaren entreprenör se var problemet uppstått, kanske har du mer info som kan hjälpa efter deras besök.
Sen tycker jag att 70 000 låter mycket för en ny bädd, kanske kan du hitta nån som gör det betydligt billigare. Ska man göra det själv (vilket man får än så länge) så behöver man sätta sig in i hur det ska byggas, det finns många misstag att göra för en lekman.
Glömde att fråga:"En till fråga som behöver redas ut innan man beslutar sig för att byta ut bädden är om igensättningen kan bero på slamflykt ifrån slamavskiljaren". Men beror inte slamflykten på att markbädden inte fungerar som den skall eller? Pga den är mättad eller igentäppt eller annan orsak.
-
Nä. Slamavskiljaren ska inte släppa ifrån sig några fasta partiklar alls nästan. En bra slamavskiljare gör inte det. Bädden ska alltså inte behöva bryta ner något slam, och kan ofta inte det. Vissa moduler är mer känsliga än andra, de med markduk i sig verkar ha lättare att sätta igen.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Tillägg igen, transport av vatten från 1:a kammaren till 2:a sker via ett kvadratiskt hål i väggen, någonstans mellan botten och toppen av vad du kan se, väggen som delar brunnen mittuti.
Nästa hål sitter i väggen mellan 2:a och 3:e kammaren, något lägre ner. Allt för att avkilja slammet.
Leif
En annan fråga:eftersom utloppet från 3 kammarbrunnen via markbädden till utloppet bygger på att det finns ett hyfsat självfall. Kan det vara som så att detta inte är tillräckligt?
-
Den borde inte sätta igen av det tycker jag. I en markbädd vill man ha typ en meter mellan spridarröret överst och dräneringsröret nederst. Är det avståndet mindre försämras reningen, men jag tror inte det gör att den sätter igen lättare.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Och på avloppsrör i marken vill man ha en lutning på mellan en och två procent. För stort fall kan orsaka stopp, men det är mindre känsligt efter slamavskiljaren.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Och på avloppsrör i marken vill man ha en lutning på mellan en och två procent. För stort fall kan orsaka stopp, men det är mindre känsligt efter slamavskiljaren.
Postat med Alternativ.nu´s app ([url]http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475[/url])
Tack för inläggen. Har varit i kontakt med ett företag på västkusten: avloppsproffsen, som kommer ut och kikar med förslag på åtgärd. Återkopplar med info.
-
Om man ska gräva om och ersätta infiltrationen beror kostnaden såklart på om man måste leja bort allt grävjobb eller om man kan göra det själv. Lämpligt grus (sortering t ex 12/24) måste såklart anskaffas i tillräcklig mängd, det är normalt ingen större kostnad men min erfarenhet är att det är långt ifrån alla små lokala gruskrossar som kan leverera rätt kvalitet, och måste man ta flera billass grus från en leverantör långt bort drar ju transportkostnaden iväg.
Kostnaden för infiltrationsrör, markduk mm rör sig om på sin höjd 5000 kr.
Härom året betalade jag ca 15500 för ett komplett paket med trekammarbrunn, fördelningsbrunn och all infiltrationsmateriel.
Ok Torbjörn, tar med mig detta när jag diskuterar pris med entréprenören.
-
Hej igen, någon nämnde att man kan penetrera hål i markbädden för att på så sätt underlätta avrinningen från bädden. Någon som provat?
-
En infiltration konstrueras för att rinna åt vissa håll.
Man kan ha sönder alla konstruktioner. Frågan är vad man är ute efter, avloppsrening eller att skiten skall rinna undan från alternativarens tomt.
-
En infiltration konstrueras för att rinna åt vissa håll.
Man kan ha sönder alla konstruktioner. Frågan är vad man är ute efter, avloppsrening eller att skiten skall rinna undan från alternativarens tomt.
Nej, du har såklart rätt här. Markbädden skall givetvis fixas/bytas ut på ett korrekt sätt.
-
Hej igen,
Uppdaterar status på mitt avloppsproblem. Har kontaktat en firma och kommer förmodligen att koppla på ett reningsverk efter 3 kammarbrunnen istället för att gå via markbädden som i dagsläget. Dock så blir det en betydlig kostnad för detta. En fråga jag har till er som läser och är intresserade av detta är: efter det att jag rensat utloppsröret där det går ner i diket så blir nivån på vattnet i spridarbrunnen inte lika hög längre men går ändå över utloppet till spridarröret, se bifogad bild, jag tänkte checka med miljöförvaltningen och checka med dem först och se vad de säger. Vad tror ni? Kommer de att kräva en ny avloppsanläggning? Ytterligare en fråga: vad är en rimlig kostnad för att byta ut en markbädd?(https://uploads.tapatalk-cdn.com/20171001/71168cb04e8a5a9ba8c6ecf0ce0c45fd.jpg)
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Räknar du med att bara köpa nödvändigt material för markbädden och göra arbetet själv, eller ska du leja in för att få jobbet gjort och vill få en totalsumma?
-
Räknar du med att bara köpa nödvändigt material för markbädden och göra arbetet själv, eller ska du leja in för att få jobbet gjort och vill få en totalsumma?
Hej, kommer att leja ut jobbet.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Lite olika vad du hittar för en entreprenör, men säg att han fixar bädden på en dag och skall ha 10 000 för det och en dag fix utan maskin runtomkring som han vill ha 5 000 för. Sedan kostar själva materialet 15-20 000. Så en rimlig peng för en markbädd där det redan finns en trekammarbrunn är 35 000 kr.
-
Det är så mycket slam i spridarröret! Jag har svårt att tro att miljöinspektören kan tycka det ser ok ut. Ser det ut såhär är det nog dessvärre slamavskiljaren som är dålig, spelar eventuellt mindre roll beroende på vilket reningsverk du installerar efter.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://Alternativ.nu´s app)
-
Det är så mycket slam i spridarröret! Jag har svårt att tro att miljöinspektören kan tycka det ser ok ut. Ser det ut såhär är det nog dessvärre slamavskiljaren som är dålig, spelar eventuellt mindre roll beroende på vilket reningsverk du installerar efter.
Postat med Alternativ.nu´s app ([url]http://Alternativ.nu[/url]´s app)
Njaa, tror du det? Det är väl så att det är markbädden är mättad och har tappat en stor del av sin funktion. 3-kammar brunnen med slamavskiljaren och fördelningbrunnen är ju beroende av att markbädden fungerar som den skall. Kan ju inte se hur en 3 kammarbrunn skulle kunna tappa sin funktion.
-
Njaa, tror du det? Det är väl så att det är markbädden är mättad och har tappat en stor del av sin funktion. 3-kammar brunnen med slamavskiljaren och fördelningbrunnen är ju beroende av att markbädden fungerar som den skall. Kan ju inte se hur en 3 kammarbrunn skulle kunna tappa sin funktion.
Om trekammarbrunnen är felkonstruerad från början eller fel inkopplad (t ex om man har förväxlat inlopp och utlopp) så kommer den såklart inte att fungera bra.
Inte heller om något har gått sönder i den, t ex om en mellanvägg har lossnat. I en del äldre betongtrekammarbrunnar var mellanväggarna av trä, de ruttnade bort med tiden och måste bytas vart femte år eller så, har man missat det kanske det inte finns något alls kvar av mellanväggarna nu längre. Det finns såklart också risk att den som ska göra om en bortruttnad mellanvägg bygger den på fel sätt, t ex tar upp hålen på fel höjd.
I det gamla avlopp jag bytte ut härom året, fanns inget spår av några mellanväggar i den gamla brunnen/slamavskiljaren. Däremot låg det många ruttna plankbitar i röret mellan den och stenkistan.
-
Kan ju vara så att nivån i slamavskiljaren är för hög för att markbädden är igensatt. Då kan ju flytslam rinna vidare till fördelningsbrunnen. Så du har rätt dosan, det måste inte vara ett tecken på att slamavskiljaren är dålig.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://Alternativ.nu´s app)
-
Ja, oftast är inte mellanväggarna så höga att trekammarbrunnen tål flera dm dämning utan att sluta fungera.
-
Sen uppdatering: Under maj månad kommer vi att börja jobbet med att koppla bort markbädden och ersätta med ett minireningsverk efter anmodan från kommunen. Anledningen till att problemet började är att utloppet blev tätt. Trodde att det skulle fixa sig efter det att jag rensat utloppet och spolat igenom infiltrationsrören i markbädden med en iller kopplad till högtryckstvätten men icke. Skall köra med ett uponor reningsverk med tillsyn 1 g/år. Själva reningsverket går på i runda slängar c:a 60000:- + jobb (c:a 40000-50000:-). Dyr läxa!