Alternativ.nu
Djur => Höns => Övrigt om höns => Ämnet startat av: Henrik Penrik Filivilivenrik skrivet 07 okt-15 kl 09:36
-
Jag tycker att det är en intressant idé att låta ens höns få många avkommor ofta, men hålla flockstorleken ungefär konstant genom att kontinuerligt avliva de höns som har sämst hälsa och temperament, och på så sätt avla fram en "superflock" av höns som nästan aldrig bråkar och som man nästan aldrig behöver behandla för en sjukdom.
Men - i så fall - vilka saker är rimliga att avliva för, och vilka saker bör man se mellan fingrarna med? För det är inte så att alla beteenden går att avla bort eller att immunitet mot alla sjukdomar går att avla fram (iallafall inte inom en rimlig tidsram).
Några saker jag tycker är självklara att döda för:
- Tuppar som är elaka mot människor.
- Sjukdomar med mycket liten chans till läkning där den sjuka lider mycket, t ex äggledarinflammation.
- Tuppar som är mycket elaka mot en eller flera hönor.
Gränsfall:
- Mycket skygga höns.
- Höns som har lätt att få kalkben.
- Tuppar som parar enstaka hönor så de tappar fjädrar.
- Höns som blir lösa i magen emellanåt och får bajs i fjädedräkten.
Saker som inte är värda att döda för (antar jag)
- Röda hönskvalster.
- Att höns gör utfall mot och skrämmer bort varandra som en del i att fastställa hackordningen.
- Tuppar som våldtar (hönorna brukar vänja sig efter ett tag).
Fyll gärna på min lista, eller kom med egna resonemang!
-
hönor som har ihjäl kycklingar (egna eller andras kvittar)
hönor som aldrig värper (såvida den inte har starkt affektionsvärde)
-
Hade en tupp som våldtog endast en höna så hon inte vågade gå utanför dörren, för han satte efter henne direkt, så han tog vi bort.
Avlivade också en höna med svamp i ansiktet förra året då jag smörjde och smörjde, men det blev inte bättre. Var rädd att de andra skulle få det också, sen var hon inte så vida samarbetsvillig heller.
Passar på att fråga hur ni hade gjort, då den här tråden handlar om att avliva: har en höna som haft kalkben det mesta av tiden sedan jag köpte henne som 2 mån kyckling ( såg tyvärr inte detta förrän efter ett tag). Hon är nu snart året, hade ni avlivat henne eller låtit henne leva, det är ju ett himla smörjande hela tiden och vad jag hört så är det väl lite ärftligt också. Vet ej om hon har ont av det, men hon har alltid gått lite stelbent. Hornfjällen står inte utåt, men benen brukar bli vita.
-
Passar på att fråga hur ni hade gjort, då den här tråden handlar om att avliva: har en höna som haft kalkben det mesta av tiden sedan jag köpte henne som 2 mån kyckling ( såg tyvärr inte detta förrän efter ett tag). Hon är nu snart året, hade ni avlivat henne eller låtit henne leva, det är ju ett himla smörjande hela tiden och vad jag hört så är det väl lite ärftligt också. Vet ej om hon har ont av det, men hon har alltid gått lite stelbent. Hornfjällen står inte utåt, men benen brukar bli vita.
Själva kvalstret kan ju rimligen inte vara ärftligt (det lär ju inte nästla sig in i äggen) men benägenheten att drabbas av kvalster är sannolikt ärftlig. Genom att låta bli att avla på den där hönan så kanske du minskar framtida benkvalster i flocken.
Det finns ju den möjligheten också; låta individen leva, men låta bli att avla vidare på den (enkelt att göra med hönor om man kan se skillnad på äggen; omöjligt att göra med tuppar).
-
Tack för svar. Då får hon nog gå i en grupp där jag kan skilja äggen åt, för hon är duktig på att värpa :)