Alternativ.nu
Djur => Höns => Övrigt om höns => Ämnet startat av: Gasten skrivet 12 sep-15 kl 01:12
-
Det senaste har det varit ganska turbulent i hönshuset, och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa problemen som uppstått. Först och främst så har tuppen - som alltid varit en fridens man och gentleman - börjat bete sig märkligt. Han hackar på och jagar bort den ranglägsta hönan så fort det vankas någon mat istället för att locka henne till godbitarna som förut. Den andra hönan som går med honom rör han inte. Undrar vad detta kan bero på? Han är 6 år gammal - har han blivit gammal och trött och vill ha godbitarna för sig själv? Han har ruggat ett tag nu också, om det nu skulle kunna påverka.
Jag har alltid haft snälla tuppar och bara sett ett liknande beteende en gång hos en tupp som var 9 år och blev lite egotrippad angående maten på ålderns höst, men han var ändå inte alls lika hård i nyporna som denna.
Sedan hör det till saken att det bor en höna med tre kycklingar i hönshuset som är avskärmade från de andra. När hon har träffat de andra så har det fungerat jättebra med tuppen; han är snäll mot henne och kycklingarna och hon är detsamma mot honom. Men när den stackars ranglåga tjejen kommit i närheten av hönsmamman så har hon blivit mycket aggressiv med blodigt slagsmål som följd.
Jag har dem nu åtskiljda men måste komma på en bra lösning på det här snart. Jag vill ju inte gärna ta bort en stackars mobbad höna. :-\ Och tuppen... suck... hade jag hoppats skulle vara kvar lite till och uppfostra den lilla tuppkycklingen när han blir stor, könsmogen och odräglig mot hönorna... :-\
-
Tuppens ruggning kan ha stor påverkan på hans beteende.
-
Där ser man... intressant. Tack! Då får jag hoppas att han blir snällare när han är färdigruggad då. Dock undrar jag fortfarande hur jag bör göra med hönorna som slåss. Kan jag göra något för att den ranglåga hönan inte ska bli attackerad när jag introducerar kycklingmamman och kycklingarna i flocken? Eller är det så att jag måste vänta med att släppa ihop dem tills mamman har ämnat kycklingarna att klara sig själva?
-
En beteende störning ändras sällan oavsett vad man nu tror och hoppas ha funnit för orsaker. De slåss än värre igen.
-
En beteende störning ändras sällan oavsett vad man nu tror och hoppas ha funnit för orsaker. De slåss än värre igen.
Ja, så kan det förstås vara... Men hur ska jag gå tillväga rent praktiskt? Med hönorna framför allt, menar jag. Tuppen, om han fortsätter att dumma sig mot en av sina egna hönor, så kan jag förstås inte ha kvar honom. Men att hönsmammor kan bli arga på sin omgivning är ju inte helt ovanligt, så jag undrar när och på vilket sätt man kan låta henne och kycklingarna få träffa den ranglåga hönan. Samt vilka åtgärder man kan förbereda - eller var (ute, inne??...) detta bäst kan ske, etc, etc..
Ser verkligen fram emot fler knep, idéer o tankar! :) Skriv!!
-
Av 7 tuppar är 1 död och 4 i arrest. De två som fungerar i gruppen får vara kvar.
Så enkelt är det.
-
Kan det vara så att det är något med den ranglåga hönan, hon kanske gör något som de andra inte accepterar eller är sjuk eller något liknande. Hönsens språk är ofta så snabbt att vi inte alltid uppfattar det.
Om tuppen är snäll mot kycklingarna och de andra hönorna så tycker jag att du ska behålla honom.
-
Av 7 tuppar är 1 död och 4 i arrest. De två som fungerar i gruppen får vara kvar.
Så enkelt är det.
Nu misstänker jag att du har svarat i fel tråd, för det där förstår jag ingenting av. ;)
-
Kan det vara så att det är något med den ranglåga hönan, hon kanske gör något som de andra inte accepterar eller är sjuk eller något liknande. Hönsens språk är ofta så snabbt att vi inte alltid uppfattar det.
Om tuppen är snäll mot kycklingarna och de andra hönorna så tycker jag att du ska behålla honom.
Tack för svar! :) Ja, jag har själv funderat i de banorna, men inte märkt något särskilt med henne angående sjukdom eller liknande, men jag ska hålla ögonen öppna! Det kan ju vara något jag har missat där.
Ja, han är snäll mot de andra och det är bara "vid matbordet" som han jagar bort den ranglåga hönan, annars är han snäll mot henne också. Tycker dessutom han har lugnat sig något på den fronten det sista,. Kanske har ruggningen tagit extra hårt på honom, så jag avvaktar. Det jag undrar över allra främst nu är hönorna, hur jag ska få dem att bli kompisar igen. Jag tänker att det kanske löser sig när hönsmamman är färdig med uppfostran av kycklingarna. Det vore fint det!