Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: 32995 skrivet 10 aug-15 kl 21:27
-
Hej!
Jag har en gammal stuga från sent 1800 tal. Denna stuga har förmodligen blivit utsatt för ett antal fuktskador under åren och kallställts i bortåt 40 år eller så. Det är heltäckningsmattor och plastmattor i hela stugan. Så såhär i efterhand när jag läst på (kanske man borde gjort innan köp istället) så kan jag konstatera att det inte är ett under att envis trägnagare har angripit golv, golvbjälkar, syll och andra stockvarvet.
Naturligtvis ska jag nu ge mig på att byta allt detta. Verktyg införskaffas för fullt och jag har läst otaliga timmar om timring (boken från stock till stuga är lite av en favorit nu). En detalj som knappt behandlas i någon litteratur är angående hur man byter en stock mitt i väggen. Hur får man till långdraget på detta? Man kan ju knappast lägga stocken på den undre och rita av då den sitter i väggen? Hur gör man? Eller blir det bra nog att bara såga draget och lägga stocken med mossa emellan?
Min andra fråga gäller den oluftade grunden. Runt huset ska jag dränera genom att gräva bort rabatter och ersätta med singel 8-16. (Bör jag gräva ner dräneringsrör?). Inuti däremot vet jag inte vad jag ska ta mig till. Nu har jag jord upp till golvbrädorna som var svårt angripna. Ska jag behålla det så eller gräva ur och fylla igen? Med vad? Kutterspån kanske, eller singel och cellulosa? Eller låta det vara?
Huset har trots allt stått över 100 år och besiktningsmannen från Nomor trodde det var ett angrepp som hållt på över 50 år!
Många frågor, och hoppas på många svar :)
-
Ge dig till tåls litet..... någon gång då jag hinner de närmaste dagarna skall jag förklara stockbytandet. Jag brukar göra sådant i arbetet men måste ha tid att sitta och tänka för att få till en lättfattlig förklaring..
-
Under tiden du väntar på att TW ska formulera sitt svar så kan du börja med att gräva bort jorden under golvet. Många skottkärror att ralla ut blir det. :)
-
Angående grunden och golvet: Börja med att leda bort takvattnet, om det inte är ordnat. Flera meter bör det bort från huset, med fall bort från huset. Då får du torrare under och närmast kring huset. Byta ut jord mot singel är nog bra men kanske inte nödvändigt. Däremot ska det inte ligga jord mot trä, Särskilt utvändigt. Det ska vara ett mellanrum på några decimeter mellan jord och trä. Torr jord under huset är inte lika farligt – om den verkligen är torr. Den isolerar också. Men man får inte ha plastmattor ovanpå golvet! Där är ett stort fel, särskilt om det är det minst fuktigt under golvet. Har det tagit 50 år (eller 100?) för golvet att bli skadat när man dessutom gjort fel med plastmattorna, så kanske det inte är så dåligt i grund och botten.
Du har att välja mellan att behålla den gamla mullbänksgrunden eller att bygga om den till s.k. torpargrund. Det är inte säkert att torpargrund är bättre och det blir mer jobb med ombyggnaden. Är det torrt inunder eller du kan få det torrt så kan du behålla mullbänken. Då bör det gå bra med jord ända upp till brädorna eller för säkerhets skull något annat längst upp, t.ex. Leca. Du kan också ta ut all jord och fylla upp med annat material, som klarar fukt bättre. Du kan ha singel underst som kapillärbrytande skikt, följt av Leca. Kolla även in det nya glasmaterialet som jag inte minns namnet på.
Ska du bygga om till torpargrund så ska du ta bort all jord under golvet, lägga ett lager singel el dyl i botten och sen luftspalt. Du ska sätta ventiler i grunden och isolera golvbjälklaget undertill. Det är mycket mer jobb och torpargrunder är inte problemfria de heller, men de fungerar om man gör rätt. De tål väl fukt bättre än mullbänk, men kombinationen av fukt och organiskt material blir lätt till problem.
Förr i tiden byggde man hus på så torra (väldränerade) platser som möjligt. Men man ansåg det också normalt att behöva byta golv då och då. Hur ofta varierade från plats till annan vad jag förstår. Jag har hört om ställen där golvvirket kan vara helt friskt fast det är jord ända upp. Vi kan dessutom hålla lite torrare genom att ha tätare tak och att leda bort takvattnet bättre. Så jag tycker man bör kunna överväga att behålla mullbänken i gynnsamma fall.
Strimmig trägnagare förstör ju inte virket helt, men är det alltför fuktigt under längre tid kan det bli lite poröst. Dock brukar de hårdare delarna bli kvar. Måttliga angrepp är inget problem, men man kan förebygga att de förvärras genom att hålla torrt.
Angående stockbytet är det bäst om TW svarar, men jag tycker det var oklart vad du menar med ”mitt i väggen”. Är det i höjdled eller sidled eller är det möjligen en vägg mitt i huset?
-
Jag läste lite noggrannare nu. Det var kanske överflödigt att ta upp alternativet ombyggnad till torpargrund, då ingen tydligt har förordat det ännu och jag inte heller gör det. Men jag får väl säga att det var i förebyggande syfte, då någon kanske snart kommer föreslå denna åtgärd.
-
(Bör jag gräva ner dräneringsrör?
Det beror på hur det ser ut runtomkring huset. Sluttar marken? Rinner vattnet undan? Står huset i en sänka så det samlas vatten?
-
Nåja nu har jag tid att skriva om stockbyte.
Nu tänker du altså byta två nedersta varven. Därför börjar jag med att beskriva den processen. Då är det bäst att lyfta huset litet och palla upp det och ta bort de ruttna stockarna. Om det är möjligt så är det bra att spara de gamla stockarna så länge så man har modeller att titta på om man plötsligt kommer på att man har glömt någonting.
Man kan antingen palla under de väggarna där man inte arbetar för tillfället och flytta pallningarna eftersom eller så bultar man fasdt följare på insidan och lyfter under dem.
Om man byter nedersta varven i flera väggar lönar det sig att mäta lodrätt till exempel en meter upp från stenfoten och märka ut höjden med en femtumsspik. Då kan man kontrollera så att den nya nederdelen får rätt höjd och huset kommer att stå rakt.
Fortsättning följer
-
Det blir nog ingen dränering mer än singel runt huset efter lite mer funderingar.. Huset ligger på en höjd som borde vara relativt väldränerad!
Tack för alla svar! Lutar åt att låta det vara som det är och bara reparera skadorna!
-
Ser fram emot fortsättning! Jag har tänkt läsa på allt jag kan innan jag ger mig i kast med arbetet :)
Nåja nu har jag tid att skriva om stockbyte.
Nu tänker du altså byta två nedersta varven. Då är det bäst att lyfta huset litet och palla upp det och ta bort de ruttna stockarna. Om det är möjligt så är det bra att spara de gamla stockarna så länge så man har modeller att titta på om man plötsligt kommer på att man har glömt någonting.
Fortsättning följer
-
Angående stockbytet är det bäst om TW svarar, men jag tycker det var oklart vad du menar med ”mitt i väggen”. Är det i höjdled eller sidled eller är det möjligen en vägg mitt i huset?
Ja lite oklart kanske, men jag menar i höjdled. Dvs att byta en dålig stock med en bra stock över och under :)
-
Sedan passar man in den översta nya stocken mot gamla draget på nedersta friska stocken. Man gnagar litet i draget med yxa och täljer litet med barkkniv eller elhyvel ovanpå nya stocken tills det passar. Det går relativt enkelt att passa översidan av en stock mot ett gammalt drag på det viset. Märker med timmermanspennan där det ligger på och täljer litet där tills det ligger på någorlunda längs hela stocken.
Om man vill kan man märka för dymlingshål och borra uppåt i gamla timran och nedåt i nya stocken och sätta in korta dymlingar. Det går enklast om man ritar ett lodrätt sträck med vattenpassety över båda stockarna och sedan vinklar in sträcket på övre och undre utorna och mäter in hur lång in man vill ha dymlingen förståss med hänsyn till att stockarnas yttre yta inte är i plan om det nya virket har bilningsmån.
fortsättning följer
-
Då första nya stocken är inpassad kan man välja ut stocken som kommer under och så ställer man dem båda ovanpå varandra på backen och ställer in dem som man vill att de skall ligga och dymlar ihop dem provisoriskt med dymlingar som löper lätt i hålen. Sedan kan man dra dem på normalt vis och såga eller hugga draget. Dymlingshålen garanterar att de kommer i rätt läge i förhållande till varandra då de kommer i väggen.
-
På det viset timrar man sig nedåt mot grunden. Det blir en massa mätande och funderande men det går. Man måste hela tiden ha full reda på sig så att höjderna stämmer i knutarna för eftersom nästa stock alltid ligger förberedd men oknutad på backen så måste tankarna ligga två varv före och inte bara ett varv före som när man timrar nytt och går uppåt.
Då är det litet hjälp att ha de gamla stockarna att mäta på och jämföra med.
Till slut kommer man ända ned till grunden
-
Ett tack till Stig som lärde mig konsten att timra nedåt!
Fortsättning följer
-
Nu går vi vidare till nästa fråga nämligen hur man byter stockar mitt i väggen.
Att byta en stock mitt i väggen är arbetsdrygt. Om skadan är stor börjar man med att sätta ut ett lodrätt mått på friska stocken ovanför och under så att man vet hur mycket man har lyft och får rätt höjd på nya stocken eller stockarna. Sedan lyfter man isär väggen. Antingen sticker man in med motorsågssvärdet i något lämpligt nåt ovanför stocken som skall bytas och sticker ett grovt flatjärn (tex 30x120mm) genom hålet man sågade upp och lyfter med en domkraft på utsidan och en på insidan under flatjärnet eller så bultar man fast följare på väggen och lyfter under dem eller så lyfter man i någon lämplig fönsteröppning eller dörröppning.
Om skadan är stor kan det löna sig att lufta ut ett helt väggparti mellan två öppningar och timra upp det med nytt virke på backen. Höjdmärken som man satte ut innan man började lyfta visar hur mycket man har lyft och altså hur mycket lägre väggsektionen skall vara än hålet den skall passa i.
Fortsättning följer
-
Om två stockar ovanför varandra skall bytas kan man passa in den ena uppåt och den andra nedåt och sedan sätta dem på varandra på backen och göra ett drag mellan dem precis som jag beskrev då man timrar nedåt. Draget är en ren parallellförflyttning.
Om man kilar mellan dem där de ligger dymlade på backen så att deras totalhöjd blir lika som den färdiga reparationens totalhöjd plus måttet mellan dragjärnets spetsar då blir ju höjden rätt när draget mellan dem är färdigt gjort.
-
Det blir nog ingen dränering mer än singel runt huset efter lite mer funderingar.. Huset ligger på en höjd som borde vara relativt väldränerad!
Tack för alla svar! Lutar åt att låta det vara som det är och bara reparera skadorna!
Och ta bort plastmattor och heltäckningsmattor, förslagsvis.
-
Alltså TW! 8) Ett såhär omfattande svar med bilder och allt kunde jag bara drömma om! Jag ska läsa noggrannare och fundera lite så får vi se om jag kommer på några frågor!
Tackar!
fortsättning följer
-
Och ta bort plastmattor och heltäckningsmattor, förslagsvis.
Mattorna är redan borta sen länge :)
-
Om man byter bara en enstaka stock mitt i en vägg så lyfter man isär huset och så passar man in den nya stocken litet i gången. Man gör ett drag nedåt och format övre sidan med barkkniv eller elhyvel så den passar draget i stocken ovanför. Det går men det tar tid.
Ett sista tips är att det brukar löna sig att ha repasrationstimret litet tjockare än gamla väggen. Man halsar timret litet i knutarna och då allt är färdigt bilar man det till halsningarnas nivå och i linje med gamla timringen. På det viset får man reparationen att följa gamla väggen fastän den kröker någon centimeter utåt eller inåt.
Det är bara att fråga om du undrar någonting.
Som avslutning två inspirerande bilder:
Lycka till!
-
TW, fotona visar delvis hur man tagit bort de nedersta gamla stockarna (som var dåliga), delvis några gamla dåliga stockar i mitten. Är det du berättar också en blandning av dessa varianter? (Jag bortser här från ditt senaste inlägg med byte av bara en stock mitt i väggen.)
I båda fallen förmodar jag att man lyfter den nedersta friska gamla stocken ovanför de skadade (och förstås samtidigt alla stockar ovanför denna friska stock) och sen på lämpligt vis byter ut de skadade. Därefter sänks de gamla friska stockarna ned igen.
F.ö. är det inspirerande och intressant och bra foton. Tack för detta.
-
Fotona har att göra med texten i samma inlägg.
-Först förklarar jag hur man byter nedre delen av en vägg.
-Sedan beskriver jag hur man gör en större reparation mitt i en vägg.
-Sedan dörklasrar jag hur man byter en enda stock mitt i en vägg men tyvärr hade jag inga bilder av det.
-
Fotona har att göra med texten i samma inlägg.
-Först förklarar jag hur man byter nedre delen av en vägg.
-Sedan beskriver jag hur man gör en större reparation mitt i en vägg.
-Sedan dörklasrar jag hur man byter en enda stock mitt i en vägg men tyvärr hade jag inga bilder av det.
OK, jag missförstod lite. När du skrev "Nu tänker du altså byta två nedersta varven" trodde jag att du syftade på det TS (32995) tänkte göra och då blev jag lite förvirrad. Men du menade samma som "först går jag igenom hur man byter de två nedersta stockarna".
Nåja nu har jag tid att skriva om stockbyte.
Nu tänker du altså byta två nedersta varven. Då är det bäst att lyfta huset litet och palla upp det och ta bort de ruttna stockarna. Om det är möjligt så är det bra att spara de gamla stockarna så länge så man har modeller att titta på om man plötsligt kommer på att man har glömt någonting.
-
Bra....tack för påpekandet. Jag använde "ändra" knappen och gjorde några förtydliganden.
-
Tack för inspirationen! Om jag lyckas hälften så bra som TW så är jag lycklig! Mycket fint jobb :) Idag började vi med att välja stockar och blocka timret. Frågor kommer nog snart när timringen sätter igång. Planen är att lyfta väggen nästnästa helg :)
-
Du måste ta bilder och visa! Många! :)
-
Om du använder nysågat virke och är noggrann med dragen blir sjunkningen ungefär 5 cm per meter vägghöjd. Därför kan det löna sig att göra den nya väggdelen litet för hög så att huset blir rakt och fint när allting har torkat.
-
Bilder ska det bli! Först lyfta huset om ett par helger som sagt. Nu i helgen letas det timmer hos en vän igen. En fråga TW: tar du en stock och bilar sidorna helt, eller sågar du först och lämnar en bilningsmån? Jag har sett båda exemplen och han jag ska såga med i helgen har kört bara sågat, inte bilat. Men såvitt jag vet är den bilade ytan motståndskraftigare mot regn då huset är utan panel?
Ytterligare är en fråga kring höjden, sågar du till höjden med motorsåg, hugger med yxa eller karvar på med typ bandkniv om du bara byter en stock mitt i?
-
Alla tre beroende på hur mycket som skall tas bort. Barkkniv eller elhyvel är bäst för finarbetet när man formar övre sidan på en stock men det grövsta måste man ta med yxa eller motorsåg om det skall bli färdigt någon gång.
Draget sågar jag i V-form med motorsåg men ofta behöver det justeras litet med yxa. Se till att de nya stockarna räcker till på höjden. Det går alltid att ta bort trä men inte att lägga till.
Det går att skräda runda stockar på två sidor med bilan men det är väldigt tungt och arbetsdrygt. Det är enklast om man kan få virket sågat på två sidor. Om den gamla timran är rak och jämntjock överallt och utseendet inte är så viktigt kan man såga stockarna till färdig tjocklek och lämna ytan sågad.
Bäst blir det om man sågar timret på två sidor med 1/2-1 tums bilningsmån och timrar in stockarna på det viset och bilar dem på plats i färdig vägg. Då får man den nya stocken att följa alla oregelbundenheter i den gamla väggen och då blir allting snyggt och reparationen så gott som opsynlig.
Att bilat skulle dra i sig mindre vatten än sågat står i alla böcker men jag undrar om det stämmer. Jag tvivlar......
-
Tack TW! Nu börjar det klarna mer och mer.. Vi sågade lite stockar och lämnade en halv tums bilningsmån, utsidan vill jag bila men insidan blir klädd så den syns inte. Höjden blev ju som den blev och får rättas till på plats enligt dina instruktioner. Timmerbila samt huggyxa har jag och motorsåg samt elhyvel kommer jag kunna låna av vänner.
-
Bra.
Har du ett ställbart dragjärn och två hållhakar?....och så behöver du ett stort stämjärn (30-40mm) och en gummiklubba att slå på det med....... och så behöver du någonting att borra dymlingshål med. En grovtandad fogsvans är också bra att ha på sådana ställen där det är svårt att arbeta med motorsåg.
På ett enstaka projekt som ditt går det bra att borra dymlingshål för hand med en 1 1/2 tums (38mm) navare. Det tar litet tid men jag borrade många hundra hål med en navare som jag hade hittat på den kommunala avstjälpningen innan jag köpte borrmaskin.
-
Bra.
Har du ett ställbart dragjärn och två hållhakar?....och så behöver du ett stort stämjärn (30-40mm) och en gummiklubba att slå på det med....... och så behöver du någonting att borra dymlingshål med. En grovtandad fogsvans är också bra att ha på sådana ställen där det är svårt att arbeta med motorsåg.
På ett enstaka projekt som ditt går det bra att borra dymlingshål för hand med en 1 1/2 tums (38mm) navare. Det tar litet tid men jag borrade många hundra hål med en navare som jag hade hittat på den kommunala avstjälpningen innan jag köpte borrmaskin.
Dragjärn har jag sett så många exempel på så att jag tänker mig göra ett eget. Stämjärn och klubba äger jag. Borra hålen hoppas jag går med min gamla Black & Decker från sent 70-tal. Det är en stark maskin, men har nog aldrig kört såhär grov träborr med den, så lite nervös är jag. Har även navare, men förmodligen ingen så stor.
Hållhakar däremot har jag inga, borde kanske funka med att bocka ett armeringsjärn och slipa ändarna spetsiga? Eller vad rekommenderar du? :)
-
I helgen har jag förberett mig för ett lyft, plockat ut fönster samt skruvat upp följare samt provlyft och pallat upp så syllstocken går att få ut i knuten.
Tanken var att följa TWs tips, då han verkar vara mycket kunnig i ämnet, alltså att plocka ut flera stockvarv och börja timra uppifrån. Dock var väggen i sämre skick än väntat och för att överhuvudtaget ha någonstans att lyfta så ska jag försöka byta en stock åt gången.
Borrmaskinen bjöd på ett gnistregn efter andra hålet, sen fick jag låna en ny.
Nästa helg får jag förhoppningsvis ut stocken och kan få börja hugga ut en ny!
-
Det där ser riktigt bra ut...... men om du skall få det gjort med en rimlig arbetsinsats så måste du rensa bort allt som skall bytas i den väggen du arbetar med. Annars får du hålla på till döda dagar..... tror jag.....
-
Det där ser riktigt bra ut...... men om du skall få det gjort med en rimlig arbetsinsats så måste du rensa bort allt som skall bytas i den väggen du arbetar med. Annars får du hålla på till döda dagar..... tror jag.....
Tackar! Inte riktigt med på vad du menar TW, menar du att jag bör byta mer än en stock åt gången? Eller menar du helt enkelt på att när jag väl håller på så ska jag byta allt jag kan för att inte behöva göra det igen? :)
-
Jag menar att om två eller flera stockar ovanför varandra skall bytas så är det bäst att byta dem samtidigt. Friska stockar skall du naturligtvis inte byta.
-
Har under förra helgen tagit ut några stockar. Den på bilden hade jag tänkt skarva (förhoppningsvis med blixstskarv :o) under fönstret för att frångå den generalskarv som nu är till höger under fönstret. Har ännu inte fått tag på timmer som planerat, men små små steg så..
Dom stockar jag tog ut var förvånansvärt friska när man sågade genom kärnan, så någon större risk för huset fanns nog inte, men det kommer fler varav några ser riktigt illa ut.
Jag fick också ett tillfälle att knacka bort muren som var gjuten runt grunden, en bit upp på syllen och med ett "plan" som samlade vatten. En tanke har slagit mig angående detta: innan jag hinner knacka bort norrsidans mur, är det någon som på ett vettigt sätt monterat en vattbräda på ett opanelat timmerhus? ???
-
Har även funderat på hur jag ska ersätta dymlingarna som var mellan syllstock och andra stockvarvet? Kan ju inte riktigt lyfta huset så högt att jag får in syllen med dymlingen uppstickandes en halv stock, eller kan jag det? Kan man dymla i skrå? Alltså snett ner genom stock två ner i syllen? :)
-
Hmmm..... om du kan ta bort en bit till av syllen så får du ju förskjutna skarv....och då kan du göra skarven som ett enkelt tappskarv med tappen i ändan på gamla stocken och sponten i ändan på den nya. Det går mycket enklare så än att börja arbeta med snedlaskar.
Jag tror inte att man kan dymla på skrå. Nu då du byter två stockar ovanpå varandra har du ju möjlighet att dymla den övre uppåt och så klarar syllen sig odymlad. I synnerhet om du väljer en ny syllstock som inte är växtvriden och gör draget någorlunda tätt.
En historisk fotnot om dymligar:
I riktigt gamla timmerhus fanns inga dymlingar överhuvudtaget. Det gick bra det också på sin tid men det ställde mycket större krav på kvaliteten på virket. På den tiden var dörrhållen bara mellan 120 och 160 cm höga och fönstren kring 70 cm höga om ens det. Med lägre öppningar blir ju en timmerstomme stadigare. Inga medsolsvridna granstockar verkar förekomma i den tidens odymlade timror. Medsolsvriden gran vrider sig då den torkar. Motsolsvriden gran är litet kärnbunden och vrider sig betydligt mindre.
På 1700-talet blev skednavarna bättre och då blev det dymligar kring alla öppningar och mitt på långa ostagade väggar. Kring 1880 kom det navare med skruvmatning och då blev det allmänt att dymla också nära knutarna.
Lycka till!
-
Lycka till!
Tack TW! Lite tyst från mig ett tag. Utan dina och de andras tips så hade jag inte kunnat fixa detta :) Mycket som hänt och lite ekonomiska själ har gjort att jag bara kunnat bygga på huset då och då. Tack vare en mycket trevlig kollega kunde jag byta timmerstockar mot andra tjänster och har sakteliga kunnat laga på huset.
Från början uppskattade jag att enbart syllen samt en liten del av andra varvet var dåligt, ju mer jag arbetade med skadan ju mer dåligt hittade jag. I julhelgen kom jag så långt att jag kunde sänka ner huset och sätta i fönstret och har bara en del små halvsulningar samt en drygt meter lång del av syllen som jag tänker sätta dit i vår. (Sedan återstår bara syllen på gavlarna :p)
På bilderna ser man hur mycket som var dåligt runt fönstret och behövde fyllas i (därav de breda fodren), nu är jag på jakt efter ett bredare fönster som helst får vara gammalt eller i gammal stil.
Det svåraste för en som aldrig timrat förut var att laga något nerifrån, jag antar att timra uppifrån så att säga har sina fördelar. Att göra långdrag när man har en stock under var ganska enkelt, men att anpassa en stocks översida till ett långdrag eller hugga ur ett befintligt långdrag liggandes under huset i höststormar var tungt.
Bila stockarna var tungt men riktigt kul, och jag har lärt mig det ganska bra nu.