Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: kackelo skrivet 15 jul-15 kl 17:40
-
Förstår inte varför enda alternativet är att slakta för att avyttra? Kanske någon här som vill fortsätta bevarandearbetet? 10 kor känns som en ganska stor del av rasen?
http://www.atl.nu/lantbruk/bonde-s-ker-till-hotade-v-nekor (http://www.atl.nu/lantbruk/bonde-s-ker-till-hotade-v-nekor)
-
Sist jag kollade fanns bara 183 stycken registrerade kvar... Vi har 5 av dem.
-
Man kan undra om korna i naturreservatet mjölkas. Man kan undra hur många av de 183 korna som mjölkas. Jag vill minnas att jag läste att Almnäs (stor mjölkgård i Västergötland med egen osttillverkning) hade Vänekor ett tag, men sist jag läste om det hade de en annan ras. Hur är de som mjölkkor Mata?
-
Man kan undra om korna i naturreservatet mjölkas.
Nä, de mjölkas inte. De är tydligen för gamla för att sättas i avel igen. Här är en annan artikel.
http://m.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2776043-kommunen-slaktar-utrotningshotade-kor (http://m.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2776043-kommunen-slaktar-utrotningshotade-kor)
-
Nä, de mjölkas inte. De är tydligen för gamla för att sättas i avel igen. Här är en annan artikel.
[url]http://m.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2776043-kommunen-slaktar-utrotningshotade-kor[/url] ([url]http://m.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2776043-kommunen-slaktar-utrotningshotade-kor[/url])
Det var inte mycket kunnigare skrivet det, men lite fler detaljer. Tydligen mjölkas de inte, eftersom det påstås att de inte är mjölkkor och inte behöver mycket skötsel. Den som påstår detta är den person som via Facebook vill "bevara" dem (och som enligt journalisten kallar dem "art"). Hur kan man i längden bevara dem som bruksras om de inte mjölkas? De är väl ändå främst en mjölkras? Jag ser inte riktigt att det framgår att de är för gamla för att sättas i avel, men det verkar som de är gamla och inte har mjölkats (kalvat?) på ett tag och nånstans går förstås gränsen.
-
Sist jag kollade fanns bara 183 stycken registrerade kvar... Vi har 5 av dem.
Är tendensen ökande eller minskande?
-
Det var inte mycket kunnigare skrivet det, men lite fler detaljer. Tydligen mjölkas de inte, eftersom det påstås att de inte är mjölkkor och inte behöver mycket skötsel. Den som påstår detta är den person som via Facebook vill "bevara" dem (och som enligt journalisten kallar dem "art"). Hur kan man i längden bevara dem som bruksras om de inte mjölkas? De är väl ändå främst en mjölkras? Jag ser inte riktigt att det framgår att de är för gamla för att sättas i avel, men det verkar som de är gamla och inte har mjölkats (kalvat?) på ett tag och nånstans går förstås gränsen.
Ja, vänekorna (och för den delen alla gamla svenska lantraskor) är mjölkkor! Dock håller de flesta dem som dikor, tyvärr. Vilket blir problematiskt, eftersom de har för mycket mjölk för en kalv.
Om jag har förstått saken rätt har inte Nolhagakossorna gått med tjur på länge, och alltså inte gjort någon som helst nytta i bevarandet, eftersom de inte kalvat och förökat rasen. Sorgligt!
En kan hoppas att de säljs som livdjur till kunnigt ko-folk, som kan få dem betäckta! Men det är inte fel med veterinärbesiktning först, för att säkerställa att de är lämpliga för att vara dräktiga och kalva.
-
Det står att kommunen betalar 160 000 kr før de dær kornas skøtsel nær dom inte ær på bete, och att dom bara ær på bete 8-10 veckor. Alltså måste det vara så att någon bonde får betalt før skøtseln - inte bara før maten. Någon gång behøver dom få sina kløvar verkade också och det ær dyrt men før øvrigt så ær det ju næstan bara mat dom behøver. Jag kan inte førstå varfør dom betar så kort tid - står att dom bara betar 8-10 veckor! Om dom fick beta hela maj-september så skulle det bli billigare. Står att det var 16 kor, men nu ær det bara tio. Lantraskor kan kalva tills dom blir nærmare tjugo år och det står inte hur gamla dom ær. Vet inte varfør dom inte betæckts, kanske besværligt att hålla tjur? Fjællnæra fjællkor kan anpassa mjølkmængden efter kalven så det kan sækert de hær också. Angående att de skulle behøva mjølkas før att bevaras som mjølkras - varfør då? Tror ni att rasen skulle mjølka mindre o mindre bara før att man inte på mjølkbønders vis avlar på dom som mjølkar mest?
-
Angående att de skulle behøva mjølkas før att bevaras som mjølkras - varfør då? Tror ni att rasen skulle mjølka mindre o mindre bara før att man inte på mjølkbønders vis avlar på dom som mjølkar mest?
Man behöver inte avla ensidigt för mjölk, men om det är en mjölkras bör man väl lägga främsta vikten vid sådant som mjölkavkastning, mjölkkvalitet, juverhälsa. Även vid bevarande anser jag att en upprätthållande avel behövs för att inte en ras ska försämras. Visserligen har jag nästan bara erfarenhet av att avla (korsbefruktande) växter, men är det inte samma princip för djur? Genetiken är densamma. Om korna inte används som mjölkkor blir det svårare att upptäcka om de ärftligt försämras som mjölkkor.
-
Man behöver inte avla ensidigt för mjölk, men om det är en mjölkras bör man väl lägga främsta vikten vid sådant som mjölkavkastning, mjölkkvalitet, juverhälsa. Även vid bevarande anser jag att en upprätthållande avel behövs för att inte en ras ska försämras. Visserligen har jag nästan bara erfarenhet av att avla (korsbefruktande) växter, men är det inte samma princip för djur? Genetiken är densamma. Om korna inte används som mjölkkor blir det svårare att upptäcka om de ärftligt försämras som mjölkkor.
Även hur de är vid hantering är svårt att veta om de ej mjölkas. Jag tycker att lynnet är den viktigaste egenskapen hos en mjölkko.
-
Fjællnæra fjællkor kan anpassa mjølkmængden efter kalven så det kan sækert de hær också. Angående att de skulle behøva mjølkas før att bevaras som mjølkras - varfør då? Tror ni att rasen skulle mjølka mindre o mindre bara før att man inte på mjølkbønders vis avlar på dom som mjølkar mest?
Nja. De flesta mjölkkor (gäller även gamla raser) har mer mjölk än vad en kalv kan dricka. Det här med att anpassa mjölkmängden efter vad kalven dricker fungerar inte så bra på dem. Många av dem behöver mjölkas fast de går med kalv, annars får de juverproblem. Alternativt skaffa extra amkalv för den som absolut inte tänker sig att mjölka.
Om jag ska hänga på Anders S´ exempel med växterna, så är bevarandet av mjölkkor som dikor ungefär samma sak som om en skulle bevara gamla sorters äpplen och ha träden enbart som prydnadsträd. Det är en sorts bevarande, generna finns ju kvar, men arten används inte till det den var tänkt till från början.
Den som är engagerad i bevarande bör tänka efter vad det är en egentligen är med och bevarar, tycker jag!
-
Om jag ska hänga på Anders S´ exempel med växterna, så är bevarandet av mjölkkor som dikor ungefär samma sak som om en skulle bevara gamla sorters äpplen och ha träden enbart som prydnadsträd. Det är en sorts bevarande, generna finns ju kvar, men arten används inte till det den var tänkt till från början.
Exemplet stämmer ganska bra i den mån man fröförökar äpplena, samt har en sort som är anpassad till detta, d.v.s. är någorlunda frökonstant. Det förekommer men är ovanligt. Om man då förökar dem i några äppelträdsgenerationer utan att äta frukten, så kommer man kanske ta frö från de träd som blommar vackrast, utan att märka om frukten är sämre på en del av dessa träd. Det kan med tiden ge en försämring av bruksegenskaperna.
-
Även hur de är vid hantering är svårt att veta om de ej mjölkas. Jag tycker att lynnet är den viktigaste egenskapen hos en mjölkko.
Bra. Där lärde jag mig något om jag ska skaffa mjölkkor så småningom.
-
Sist jag kollade fanns bara 183 stycken registrerade kvar... Vi har 5 av dem.
Sista räkningen av Vänekor är 73 tjurar och 187 kor.
-
Vi har 5st Väne kor och 2 st tjurar 1 stut