Alternativ.nu
Övriga ämnen => Redskap, verktyg och maskiner => Ämnet startat av: nittonhundranittiosex skrivet 31 maj-15 kl 17:53
-
Hej.
Jag har möjlghet att köpa en dieselgrålle för 4000 kr. Det är lite jobb med elsystemet som behöver bytas, men det är det enda. Är det en bra affär eller inte?
-
Bra affär om du har användning för en så liten traktor. Den är ju till och med så billig att man kan köpa den utan att riktigt veta vad man ska använda den till. Lite brasklapp på hur mycket och vad som är fel på elsystemet. Både generator och startmotor blir lätt några tusen till.
-
Billigt även om man kanske får lägga någon tusenlapp på en defekt start. Men med lite tur är det bara nya, fräscha kablar som behövs eller ett friskt batteri.
-
Startar den?
Är oljan gyllene eller svart - inte grå i alla fall?
Går alla växlar i?
Funkar hydrauliken så pass att du kan lyfta grejer med hydraularmarna?
I så fall klart köpläge om du har råd. Tycker jag.
-
Om du vill köpa och äga för att det är kul så kan det vara en bra affär.
Om du söker en traktor att använda så leta efter något riktigt. Grållen är ingen bra lantbrukstraktor, duger gott till att dra en mindre vagn men där slutar de goda sidorna.
-
Om du vill köpa och äga för att det är kul så kan det vara en bra affär.
Om du söker en traktor att använda så leta efter något riktigt. Grållen är ingen bra lantbrukstraktor, duger gott till att dra en mindre vagn men där slutar de goda sidorna.
Hur kommer det sig då att det finns så otroligt många och att den blivit så älskad över stora delar av världen? Visst, för att plöja en leråker är den för liten men till en massa småjobb runt en hobbygård är den perfekt.
-
Å, om den går, så är den nog nästan lika användbar som min älskade 35-a! Den använder jag till i stort sett alla lättare jobb. Sånt som är för tungt för mig ensam ... ;) Det är sant att större traktorer orkar mer, men den lilla vändbara traktorn, som kommer fram i smala passager och inte tynger ner marken lika mycket är väldigt användbar i det lilla jordbruket. Och nästan outslitlig.
-
35:an är en modernare traktor är grållen och kan dessutom vara billigare pga grållens kultstatus, men för 4000:- så är det ju inte så mycket att fundera över
-
Ja. Vad ska nittonhundranittiosex använda grållen till? Kupa potatis och liknande varje dag, eller typ finåka en söndag per sommar?
-
Hej igen, rolit med så många svar!
Jag har inte varit å sett på den, men en bekant sa att jag kunde få köpa hans grålle. Idag har jag redan en mf 175 som gör de större jobben på gården, men vill ha en mindre för att t.ex ha till de mindre sysslorna som att så(jag har en hästsåmaskin ombyggd till traktordrag) och lite andra småsysslor. Så jag känner att jag har ett behov av en sådan traktor. Och jag har en annan kompis som har lovat att hjälpa mig med elen. Och en harv som passar kan jag få av in mormor, så då kan den även användas till att harva med.
-
En dieselgrålle går oftast på det dubbla i alla fall, rätt säkert köp med andra ord. Jag har en som jag tycker är väldigt smidig, men eftersom det är den fyrcylindriga varianten så är den lite svårstartad. Men det finns ju startgas ;D Lite tråkigt att kraftuttag och hydraul är kopplingsberoende, men man kan ju inte få allt. Och elsystemet är i stort bortkopplat på min. Jag laddar batteriet med batteriladdare och det räcker rätt länge om man inte klantar sig vid starten. Eller så får den en knuff utför backen, så behövs ingen ström alls. Har ingen startvev till den, men det finns uttag för det på motorn.
Finns reservdelar så man kan totalrenovera dem, och många som har gjort det så man kan få information och hjälp om det behövs.
Hade jag vetat vad jag vet idag om småtraktorer när jag köpte den, hade jag köpt en 35:a istället, men jag är rätt nöjd ändå.
-
Hej igen, rolit med så många svar!
Jag har inte varit å sett på den, men en bekant sa att jag kunde få köpa hans grålle. Idag har jag redan en mf 175 som gör de större jobben på gården, men vill ha en mindre för att t.ex ha till de mindre sysslorna som att så(jag har en hästsåmaskin ombyggd till traktordrag) och lite andra småsysslor. Så jag känner att jag har ett behov av en sådan traktor. Och jag har en annan kompis som har lovat att hjälpa mig med elen. Och en harv som passar kan jag få av in mormor, så då kan den även användas till att harva med.
Då är det ju inget att tveka över, köp den! Men räkna med att det snabbt springer iväg i pengar när det kommer till reservdelar. I slutändan kommer det troligtvis inte vara en bra ekonomisk affär, men det blir mycket nöje för pengarna om man tycker om traktorer. Som någon sa så är dieseln ökänd för sin svårighet att starta, men det går ju med lite vilja.Å, om den går, så är den nog nästan lika användbar som min älskade 35-a! Den använder jag till i stort sett alla lättare jobb. Sånt som är för tungt för mig ensam ... ;) Det är sant att större traktorer orkar mer, men den lilla vändbara traktorn, som kommer fram i smala passager och inte tynger ner marken lika mycket är väldigt användbar i det lilla jordbruket. Och nästan outslitlig.
35:an är en riktigt traktor, grållen är en liten maskin som man kan asa runt saker med om de kan kopplas där bak. Typ som en fyrhjuling, kul men inte mycket mer än så fast den har ju långt bättre framkomlighet än en fyrhjuling.
Hur kommer det sig då att det finns så otroligt många och att den blivit så älskad över stora delar av världen? Visst, för att plöja en leråker är den för liten men till en massa småjobb runt en hobbygård är den perfekt.
Nä tycker absolut inte den är perfekt till en hobbygård, åtminstone inte om du menar en hobbygård där man har odling och lite djurhållning.
Grållen var en fantastisk maskin på sin tid som ersättare till hästen. Lika fantastiskt var företaget som tillverka grållen därav de med all rätt höga försäljningssiffrorna. Men den är just det den är, en ersättare till hästen.
Välmött
-
Hej! Det är nu bestämt, jag har köpt den. Ska kanske hämtas denna vecka. Om någon har sätt "hem till byn" så använder ju Evert Persson sin grålle till allt. Och jag riktigt längtar efter att få börja använda min!! Men varför är dieselgrållarna så svårstartade? Och är det något mer man bör tänka på? Ska jag köpa en enskärig plog för att även kunna plöja med den? Jag har en tvåskärig till 175:an men vet ett ställe som har en enskärig som bara står...
-
Låg kompression och inga glödstift. Sitter ett i grenröret. Jag använder en liten gnutta startgas (hellre för lite än för mycket), och då går det fint.
Det finns ett gäng entusiaster häromkring och deras grållar är i fint skick och de plöjer med 2-skärigt. Vätskefyllda däck säger de är ett plus, och jag kan tänka mig att de inte har så stor bredd mellan skären.
Min är för närvarande i tjänst som betongbil. Väldigt smidig liten traktor.
-
Jag hade en förut, den tyckte jag var lättstartad. Sen hade jag lyxen att ha motorvärmare på den. Men så länge temperaturen låg över nollan startad den snällt ändå.
Hade en enskärig plog som jag hängde på och plöjde upp potatislandet med. Den gick bra att köra med. Men ska du gå upp i tvåskärigt så behövs nog vikter och vätskefyllda slangar.
-
Låg kompression och inga glödstift. Sitter ett i grenröret. Jag använder en liten gnutta startgas (hellre för lite än för mycket), och då går det fint.
Den har väl en hel del köldstartsmekanismer, men dom kanske inte alltid funkar.
Glödstiftet i insuget ska väl, om jag förstår det rätt, användas tillsammans med pumphandtaget som sitter på instrumentpanelen, så man får igång en brand i insuget.
Sen sitter det väl även köldstartsknapp på insprutningspumpen.
Så dom har nog gjort vad dom kunnat för att försöka få den mer startvillig. Men hur man skulle få igång den med veven begriper då inte jag, för som sagt, lättstartade är dom inte.
Lär man sig sen tekniken med att lyften bara funkar med kraftuttaget igång, så funkar den ju till enklare sysslor.
Men lite konstigt är det allt när man gjort en såpass fin hydraul, och sen gör en sån epa-konstruktion av pumpen.
-
Kallstartanordningen är så att säga ett paket där både spridaren i insugningsröret och värmespiralen ingår. Den är vanlig på engelska dieselmotorer oavsett fabrikat från 1940-1960-talet. Jag har inte själv försökt kallstarta någon motor med sådan lösning, men den lär fungera bra om man bara gör exakt som det står i instruktionsboken.
En annan klassisk kallstartmetod, som är lite snällare än startgas, är att lossa en luftslang mellan luftrenaren och insugningsröret och blåsa in i insugningsröret med varmluftpistol eller gasollampa medan man kör startmotorn.
En viktig sak för att lyckas kallstarta en motsträvig dieselmotor är att det verkligen är full fart på startmotorn. Det lönar sig att se till att hålla den i perfekt skick, ha bra ordning på alla batterikablar så man slipper onödigt spänningsfall, och inte minst ha ett bra, tillräckligt stort och väl laddat batteri.
Sen kan man inte annat än att bli fascinerad av engelska ingenjörers förmåga att snåla på fel saker när en produkt måste prispressas. Det brukar liksom bli mycket mer fel när en engelsman ska göra något som ska kunna serieproduceras billigt, än när t ex en tysk eller amerikan ställs inför samma uppgift. Engelska konstruktörer kommer däremot till sin rätt när deras Rolls Royce-syndrom tillåts blomstra fritt.
-
Alla traktordieslar på den där tiden kallstartade mer eller mindre dåligt. Det var därför som bensinmotorerna hängde kvar som alternativ in på början av 60-talet det vill säga ungefär då de flesta dieselmotrerna började starta någorlunda lätt.
Ferguson 35 med Standard Companys fyrcylindriga diesel var ju känd för att man inte skulle stanna den i skuggan av en höstör då man körde hö mitt på sommaren ;D En bekant som körde snöplog med Ferguson 35 på den tiden berättade att de tände en vedbrasa under motorn och eldade tills målfärgen började koka på motorhuven. Sedan gick den att starta.
Grållen lär ha varit betydligt bättre men litet av samma syndrom fanns väl där....... En sån där engelsk kallstartanordning gör skillnad fastän den är primitiv. Det blev stor skillnad på min MF165 då jag fick kallstarten i skick. Hur som helst så skall man om möjligt använda motorvärmare i minusgrader på den tidens dieslar. De är inte byggda för att kallstartas vintertid. Innan det fanns motorvärmare byggde dieseltraktorägarna små traktorgarage med vedkamin.
-
Min 35a startar ganska snällt, men man måste vara HÖVLIG mot en så gammal herre! Inte komma och basa på och tro att det bara är att sätta i nyckeln och börja köra! >:D Glöda, trampa ner koppling, och lite sånt, och varför inte startgas som extra vänlighet en kall morgon! ;D Och regelbunden service, förstås! :-*
Om det är en bekant som säljer, så borde du inte riskera att bli alltför lurad. Hän ska ju möta dig i fortsättningen, och kunna hälsa vänligt, eller hur! o:)
-
Min 35a startar ganska snällt, men man måste vara HÖVLIG mot en så gammal herre! Inte komma och basa på och tro att det bara är att sätta i nyckeln och börja köra! >:D Glöda, trampa ner koppling, och lite sånt, och varför inte startgas som extra vänlighet en kall morgon! ;D Och regelbunden service, förstås! :-*
Gratulerar till ett oerhört speciellt exemplar....eller är din 35a av den nyare modeller med trecylindrig Perkins P3.152 motor? De brukar starta snällt och arbeta duktigt i alla väder bara man behandlar dem med en viss hövlighet så som det anstår en äldre gentleman från England och ger dem en god omvårdnad.
De äldre 35orna med guldbronserad kropp och gråa plåtar (såkallade guldkalvar) och fyrcylindrig motor från Standard Company är en annan historia....... om du inte råkar ha ett väldigt speciellt exemplar......
-
Gratulerar till ett oerhört speciellt exemplar....eller är din 35a av den nyare modeller med trecylindrig Perkins P3.152 motor? De brukar starta snällt och arbeta duktigt i alla väder bara man behandlar dem med en viss hövlighet så som det anstår en äldre gentleman från England och ger dem en god omvårdnad.
De äldre 35orna med guldbronserad kropp och gråa plåtar (såkallade guldkalvar) och fyrcylindrig motor från Standard Company är en annan historia....... om du inte råkar ha ett väldigt speciellt exemplar......
fyra cylindrar diesel, och visst, om jag har bråttom och hoppar över något moment, då morrar han en stund och tystnar sen. ;D
-
Kan du vara snäll och tipsa om hur du gör?
Jag är liksom litet imponerad.........
-
Jag sätter mig på sitsen. Kollar att alla hydraulslangar är tömda, då rinner oljan tillbaka till växellådan. Startmotorn orkar inte höja hydraulerna, än mindre lastaren. Båda växelspakarna i friläge, kopplingspedalen riktigt i botten (det är ju dubbel koppling på den modellen), och så glöda tills det kommer en liten *poff!* eller det börjar ryka dieselångor ur luftrenarröret. Gas längst bort, dvs inget gaspådrag alls, och eftersom jag hade sällskap, så sprutades det in lite startgas i luftrenarröret också. Men är jag ensam, så har jag ingen hand över till det. Ty ena handen kör med startmotorn, och den andra passar med gasreglaget, så att Farbror 35 får lagom gas just precis när han tänder.
I korthet, lite vanlig enkel hövlighet. Det är ju möjligt att mitt exemplar är extra välgjort. Däremot har jag upplevt kompisars grållar som mindre lätthanterliga.
Hur har det gått för nittonhundranittiosex och häns grålle?
/Trollmor
-
Jag sprutar in en kort pust med startgas, men gör mig ingen direkt brådska att starta. Stänger motorhuven och sätter mig tillrätta. Gasen tar en stund innan den vädrar ut.
-
jag ska hämta hem den på lördag! :D
-
Vi väntar med spänning på dina rapporter! :D :-[
-
Jag vill lacka om den! Men var köper jag billiogaste grållefärgen?
-
Om du får tag på rätt färgkod eller tar med dig någon liten plåtdel där färgen är oskadad och inte blekt så kan säkert vilken bättre färghandel som helst blanda en lämplig färg åt dig. Det finns en sorts hårda såkallade specialalkydfärger som brukar fungera bra för oss amatörer som penselmålar våra traktorer. "Unica" heter den färgen som jag brukar använda men jag är inte helt säker om den säljs i Sverige. Tilverkaren heter "Tikkurila".
Kulören hette "battleship gray" på sin tid. Grålleklubben vet säkert vilken färgkod den har nu för tiden.
-
Lite tråkigt att kraftuttag och hydraul är kopplingsberoende, men man kan ju inte få allt.
Säker på det?
-
Ja, vi vanliga dödliga måste alltid prioritera...
-
Ja, vi vanliga dödliga måste alltid prioritera...
Är förbannat illa i så fall, bara att bli av med allt, att sen inte kunna få tillbaks allt är extra förbannat illa.
-
Tillhör dom dödliga, att trösta sig med en grålle känns inte helt rätt ändå.
Även om det kan vara en bra pryl och bättre än ingenting (spade).
Även till nya mask-iner kan reservdelar vara antingen krångliga eller dyra att få tag i.
-
Olssons i Ellös har grållefärg, samt mycket annat för gamla traktorer.
-
Om du vill börja med ren kosmetika, så var det nog ett lyckat köp! Grattis!
(Bilder, kanske? Före och Efter, rent av?)
*Gottar mig åt andras lycka*
-
Hej igen!
Det blev inte den dieselgrållen som jag skulle ha köpt, jag hittade en annan istället. Vi blev lite oense om andra saker så jag köpte mig en ferguson ted 20 istället. Så på tisdag kommer den hem. Ser ut såhär. Jag gav 10.000 för den, allt är i fantastiskt skick :D
-
Ssssssslurp!! :P Jag gissar att du redan funderar över bästa sättet att få dit en störtbåge! :D
-
Haha nej oavsätt vad folk säger så kommer det inte dit någon störtbåge! Det kommer bara fördärva utseendet :D
-
Mycket fin!
-
Utseendet? ??? Jag som trodde att du skulle använda den! 8) :-[
-
Jag sätter mig på sitsen. Kollar att alla hydraulslangar är tömda, då rinner oljan tillbaka till växellådan. Startmotorn orkar inte höja hydraulerna, än mindre lastaren. Båda växelspakarna i friläge, kopplingspedalen riktigt i botten (det är ju dubbel koppling på den modellen), och så glöda tills det kommer en liten *poff!* eller det börjar ryka dieselångor ur luftrenarröret. Gas längst bort, dvs inget gaspådrag alls, och eftersom jag hade sällskap, så sprutades det in lite startgas i luftrenarröret också. Men är jag ensam, så har jag ingen hand över till det. Ty ena handen kör med startmotorn, och den andra passar med gasreglaget, så att Farbror 35 får lagom gas just precis när han tänder.
I korthet, lite vanlig enkel hövlighet. Det är ju möjligt att mitt exemplar är extra välgjort. Däremot har jag upplevt kompisars grållar som mindre lätthanterliga.
Hur har det gått för nittonhundranittiosex och häns grålle?
/Trollmor
Det där med hydrauliken behöver du inte oroa dig för. När du trycker ner kopplingspedalen i botten snurrar ingenting efter kopplingen, inkl. hydraulpumpen. På min 175:a ska det vara en spärr (elektrisk) för att kunna starta motorn utan kopplingen nertryckt. Den verkar dock vara trasig/förbikopplad men trycker ner kopplingen oavsett för att att man dels inte ska råka ha en växel i och dels för att undvika onödig belastning.
Det där med startgas ska du vara försiktig med. Glödstift och det kan förstöra motorn genom en oavsiktlig explosion. Och jag vill varna andra som läser tipset utan att veta mer.
https://www.youtube.com/watch?v=s_LWm4g35Jw (https://www.youtube.com/watch?v=s_LWm4g35Jw) Koll på en motor som förstörts vid användning av glödstift och startgas.
Startgas är bara ett fult knep. Har tyvärr sett 4-cylindrig MF35 diesel där ägaren monterat en hållare för startgasburken på insuget för att förenkla hanteringen...
Det sliter väldigt på att starta en motor som är riktigt kall (dvs när vi oftast har vitt på backen i detta landet). Motoroljan smörjer inte direkt. Som att be en 100-meters sprinter att först ligga ner i några timmar i minusgrader och kylas ner, sen ska denne direkt sprinta iväg. Att ha en motorvärmare är just som uppvärmning för kroppen innan den explosiva kraften tas ut.
Om det är -10 eller +10 grader är ju ändå en bra bit ifrån motorns arbetstemperatur när den väl arbetar. 0-strecket är ingen magisk gräns när det gäller motorn (om det är glykolblandat i kylaren vill säga).
Bra att ha en motor i skick som kan kallstarta men att förvärma den när tid finns.
Olson i Ellös har Calix motorvärmare för Standard 23C dieseln i MF35.
-
Nu ska man komma ihåg att det mesta av det kallstart- och varmkörningsslitage som man traditionellt har bekymrat sig för, orsakades av den höga svavelhalten i forna tiders bränslen (diesel, motorfotogen och även bensin). Vid förbränning så bildas det ju svaveldioxid och -trioxid av svavlet, och i kontakt med vatten bildas svavelsyra. Så länge motorn är så kall att vattenångan i avgaserna kondenseras på cylinderväggarna, så fälls även svavelsyra ut, och den ger både direkta frätskador på maskindelarna och förstör oljans smörjegenskaper.
Men idag är ju svavlet nästan helt borta ur alla motorbränslen som säljs i Sverige, så det har egentligen inte förekommit särskilt mycket kallstartslitage under de senaste 20-25 åren. Annat än på motorer som har körts på konstiga "fulbränslen" från gamla militärlager eller svartimporterade österifrån.
Om man idag lyfter av toppen på en personbilsmotor från 90-talet eller sent 80-tal, som kanske har varit med i gott och väl en normal billivslängd på t ex 30000 mil, så är det inte ovanligt att cylinderloppen fortfarande är så oslitna att man ser honingsreporna från fabriken.
En annan sak som bidrar till mindre kallstartslitage är att motoroljorna har blivit bättre, de ändrar inte viskositeten (trögflutenheten) så mycket med temperaturen som forna tiders oljor, utan samma olja kan ha acceptabel viskositet för motorn både vid -10 och +100 grader.
-
Startgas är bara ett fult knep. Har tyvärr sett 4-cylindrig MF35 diesel där ägaren monterat en hållare för startgasburken på insuget för att förenkla hanteringen...
;D
Om det är -10 eller +10 grader är ju ändå en bra bit ifrån motorns arbetstemperatur när den väl arbetar. 0-strecket är ingen magisk gräns när det gäller motorn (om det är glykolblandat i kylaren vill säga).
Bra att ha en motor i skick som kan kallstarta men att förvärma den när tid finns.
Olson i Ellös har Calix motorvärmare för Standard 23C dieseln i MF35.
Men det är ändå inget vidare att behöva använda både motorvärmare och startgas för att få igång traktorn mitt i sommaren! Vi lånade en traktor med sagda motor ett tag, och det var ju öken! Det är verkligen som TW (var det, va?) skrev tidigare i tråden att "en inte får parkera den i skuggan av en hässjestör, för då blir den för kall och startar inte sedan".
De röda traktorer av annat märke (gissa vilket ;) ?) som finns här på gården startar alltid snällt utan varken motorvärmare eller startgas på sommaren. På vintern helst med motorvärmare före start, men skulle det vara akut och en inte hunnit sätta i motorvärmarkabeln går de igång ändå.
-
Det där med hydrauliken behöver du inte oroa dig för. När du trycker ner kopplingspedalen i botten snurrar ingenting efter kopplingen, inkl. hydraulpumpen.
Jag oroar mig inte, jag bara tömmer tillbaka oljan till växellådan. Jag beskrev hur jag gör eftersom TW bad mig. Tack för varningen i filmen. (Men de hade väl brassat på rätt bra med startgas, eller?)
-
Tack torbjorn, bra förklarat. Om motorn är i bra skick att hoppa igång vid minus 20 grader, är det onödigt med motorvärmare eller är det ändå lindrande för någon del i motorn?
Jag oroar mig inte, jag bara tömmer tillbaka oljan till växellådan. Jag beskrev hur jag gör eftersom TW bad mig. Tack för varningen i filmen. (Men de hade väl brassat på rätt bra med startgas, eller?)
Om man inte parkerar med lastaren uppe så rinner ju inget tillbaka när du "tömmer dem", lika med trepunktslyften (även om den ofta har inre läckage så den sjunker ner av sig själv när traktorn stått ett tag). Och med kopplingen nere blir det irrelevant för det är inget som tryckssäts.
Vet inte hur mycket startgas det varit, fanns någon annan video som varnade för det men inte visade något resultat av det.
-
Tack torbjorn, bra förklarat. Om motorn är i bra skick att hoppa igång vid minus 20 grader, är det onödigt med motorvärmare eller är det ändå lindrande för någon del i motorn?
Det är bra med motorvärmare ändå, även om det inte bildas någon svavelsyra nu längre så blir ju smörjningen ändå onödigt dålig så länge motorn är så kall att det blir kondensvatten i cylindrarna. Om en motor kallstartas ofta och inte får gå så länge att oljan blir genomvarm, så anrikas så småningom vatten i oljan vilket inte heller är så bra. Och man slipper ju en del onödiga utsläpp av oförbrända saker i samband med kallstart och varmkörning, kanske också spar en del bränsle, om man använder motorvärmare.
Om man inte parkerar med lastaren uppe så rinner ju inget tillbaka när du "tömmer dem", lika med trepunktslyften (även om den ofta har inre läckage så den sjunker ner av sig själv när traktorn stått ett tag). Och med kopplingen nere blir det irrelevant för det är inget som tryckssäts.
Vet inte hur mycket startgas det varit, fanns någon annan video som varnade för det men inte visade något resultat av det.
När jag gjorde lumpen i slutet av 80-talet varnades det bestämt för att använda startgas (eller de här Start-Pilote eterpatronerna som användes på militärfordon) annat än i yttersta nödfall. Det ansågs att t ex Scania D11 och DS11 från 70-talet var ömtåligare och lättare att förstöra genom för mycket startgas än äldre (50-tal) dieslar.
-
Klart att jag ska använda den! Men den ser så anskrämlig ut ed störtbåge :)
-
Är inte TED-20 en fotogentraktor?
Små äldre glödstiftsdieslar brukar jag glöda- snurra- glöda- snurra för att få igång. Varje liten tändning värmer upp förbränningsrummet men om man bara snurrar tills det ska starta känns det som att luftpumpningen kyler ner istället. På vintern kan man ta en brandsäker filt och en Origo Heat Pal eller Fotogenkök att värma med. Om man inte står så man har el förstås.
Lastbilsmotorer verkar vara mer att dra ut köldstarten på dieselpumpen och veva med full gas tills de går igång. D/ DS- serien från Scania är en fantastisk motorserie men köldstart är de inte så bra på. Då var Volvos D-67 bättre men med nära hälften så många kusar i stallet.
Tillbaka till Grållen: Var de verkligen på 30 häst? En väldigt stark traktor för sin storlek. Vår senare BMC 9/16 Mini är ju på 16 häst och hopplöst trött.
-
Klart att jag ska använda den! Men den ser så anskrämlig ut ed störtbåge :)
För att inte tala om hur anskrämlig den stackars föraren ser ut när traktorn har stegrat eller vält, om en inte har båge...
-
Jag håller med skräptanten.
Här i Finland är så gott som alla traktorer före årsmodell -77 eller någonting däromkring utan störtbåge. Tyvärr händer det olyckor ibland....... så jag skulle absolut inte våga ha traktor utan störtbåge. Senast någon har klämts ihjäl under traktorn här i byn var väl på 70-talet men flera jag känner har kommit undan med centimetrar till godo när de har kastat sig undan i sista sekunden.
Om du inte vill ha en hel korg kan du väl åtminstone svetsa ihop en sån där enkel båge på tvären över förarsätet.
Snygg traktor förövrigt!
TED gick på petroleum (fotogen kallar ni det där du bor). Motorn från Standard Company fanns i två olika versioner med 80 eller 85 mm cylinderdiameter men i övrigt likadana.
-
Vill man ha en "snygg" traktor utan båge tycker jag man ska ha den som hobbytraktor och använda på veterantraktorträffar o dyl, ska man arbeta med den så är det störtbåge som gäller.
-
Det finns ju original båge till Grålle. Status tycker jag då de är lite ovanliga.
-
Var det 1959 det blev lag på att alla nya traktorer som såldes i Sverige skulle vara utrustade med störtbåge (eller skyddshytt)?
-
Var det 1959 det blev lag på att alla nya traktorer som såldes i Sverige skulle vara utrustade med störtbåge (eller skyddshytt)?
Ja 1 juli 1959 för störtbåge.
En riktig hytt är det inget krav på men slutet på 60-talet eller början av 70-talet (hinner inte kolla upp nu) kom krav för anställda förare skulle få använda det som ledde till inklädda skyddshytter med uppvärmning.
-
Jag menade att om det fanns hytt på traktorn i fråga (inte så vanligt då), skulle den vara lika säker som störtbågen och klara samma påfrestningar. På en 50-talstraktor känns det ju som en lyx att det öht finns en framruta 8) . Att ha en riktig hytt med värme och allt blev, som du säger, en senare fråga.
-
Nu körde vi iofs vår Grålle utan båge i 25 år i praktiskt arbete, men då var vi vana traktorförare. Grållen är dessutom extremt lätt i framänden och stegrar sig väldigt lätt, så man måste ha koll på vad man gör.
Var nån här i närheten som dog häromåret då dom skulle dra loss en stubbe på tomten och traktorn slog runt. ( pensionär+sommarstuga+Grålle=katastrof)
-
Ett bra tips jag fått är att alltid ha en bakskopa eller pallgafflar på. Då ska det mycket till att slå runt bakåt.
-
Köra dragkamp med två traktorer är ett utmärkt sätt att provocera en kullerbytta. Speciellt när dragpunkten är så hög:
https://m.youtube.com/watch?v=8d_fcpBlvjE
-
Köra dragkamp med två traktorer är ett utmärkt sätt att provocera en kullerbytta. Speciellt när dragpunkten är så hög:
https://m.youtube.com/watch?v=8d_fcpBlvjE
Bara tok. Trodde den högra skulle välta över.
Sen ska man inte glömma att en traktorer med dragen lägre placerade (som i Sverige) även kan stegra sig.
-
Kopplar man i draget, och det är placerat lägre än centrum på bakaxeln, så ska det ju bra mycket till för att man ska kunna slå runt.