Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: anette i bugared skrivet 05 apr-07 kl 21:01
-
När skall man bekämpa varroakvalstret?
På jordbruksverkets sidor och på biodlarnas hemsida står det att , om man använder myrsyra, skall göra en behandling tidigast ca i skiftet juli/augusti, och sen under hösten. Att man inte bör skatta honung efter myrsyrabehandlingen.
Nu har vi fått rådet att göra en korttidsbehandling INNAN första utökningen av samhällena sker, dvs nu i April, men ingen annanstans hittar jag denna rek. Tydligen gör man så här i trakterna.
Till saken hör att våra samhällen, nyinköpta, inte visar spår av angrepp och att det därför inte finns den orsaken till att behandla nu.
Nån som vet vad som är bäst?
-
När skall man bekämpa varroakvalstret?
På jordbruksverkets sidor och på biodlarnas hemsida står det att , om man använder myrsyra, skall göra en behandling tidigast ca i skiftet juli/augusti, och sen under hösten. Att man inte bör skatta honung efter myrsyrabehandlingen.
Nu har vi fått rådet att göra en korttidsbehandling INNAN första utökningen av samhällena sker, dvs nu i April, men ingen annanstans hittar jag denna rek. Tydligen gör man så här i trakterna.
Till saken hör att våra samhällen, nyinköpta, inte visar spår av angrepp och att det därför inte finns den orsaken till att behandla nu.
Nån som vet vad som är bäst?
JAg har visserligen inte börjat med mitt första samhälle än, menjag har talat med de äldre biodlarna i trakten och de verkar också köra aprilmetoden.
Dock vet jag att det experimenteras en del. Olika syror och bekämpningsmedel används på olika tider. JAg tror inte att man ännu är på det klara med vad som bäst lämpar sig för att bekämpa varroan. Så någon "enheltlig" rekommendation från livsmedelsverket tror jag inte du skall förlita dig påännu.
-
Vad har ni för erfarenheter av Apista?
-
Hur behandlar ni mot Varroa i april? Vilken metod?
-
Apistan är hur effektivt som helst, tar över 99%. Kostar endast en burk honung per samhälle, max 30 sekunder per samälle att applicera. Dessvärre är det andra problem med preparatet, resistens och rester i vax. Konsultera din bitilsynsman innan du kör så du vet vad du ger dig in på.
I nya områden för Varroa blir trycket från grannar som inte behandlar alls för stort. Överväg två-tre år med Apistan. Döda bin är det ingen mening med att behandla ekologiskt.
Thymolpreparat som tex Apiguard verkar lovande som alternativ.
Apiguard, Apistan, oxalsyrelösning : hösten
Myrsyra : vår samt vid behov (avläggare, svärmar, etc)
Drönarborttagning : försommar (mycket effektiv metod)
-
Jag har fått lära mig att man inte ska behandla med myrsyra nu på våren, men det finns tydligen knep att hålla nere beståndet. Biodlarna här omkring talar om att sätta ner en tredelad ram utan mellanväggar där de själva bygger celler och drottningen lägger drönarägg. Sen väntar men 8 dygn och skär bort cellerna i två delar. efter ytterligare åtta dygn skär man bort en del och efter ytterligare åtta dygn en del till osv. Eftersom varroan trivs på just drönaryngel kan man hålla nere beståndet på detta sätt tills dess att man kan behandla på hösten. Viktigt att sköta detta med att skära bort, annars odlar man varroa i stället.
Bör tillägga att jag är nybörjare och prövar detta för första gången. Får se hur det fungerar!
-
Ger man drönarvaxet till hönsen så påminner dom dig om när det är dags :)
-
Jag kollade just varroanedfallet i mitt nyinköpta italienska samhälle. Tidigare ägaren har dålig syn och kan själv inte inspektera.
14 dagars nedfall - 3 kvalster. Uppenbarligen gör han någonting rätt.
-
Biodlarna härikring använder som sagt myrsyra, som de får gratis av nån bonde i bekantskapskretsen. Men enligt vår veterinär finns det tillsatser i den myrsyra som används för ensilering av gräs, en tillsats som gör syran mindre effektiv och dessutom kan skada bina mer än den myrsyra man köper för varroabekämpning.
Och så finns det gott om Varroakvalster i dessa trakterna också ::).
-
Myrsyra är för starkt och kan feldoserat även döda bina.
Det är ett panikmedel som används bara därför att det även tar kvalster i täckta celler. Något främst för hårt smittade samhällen.
För mer måttfull bekämpning rekommenderas här en dos oxalsyra i oktober, eller duschar med mjölksyra sommartid.
-
Vad har ni för erfarenheter av Apista?
Apistan ger som redan nämnts rester i vaxet, som är fett.
Vaxet vidarebefordrar skiten till honungen.
Om du själv äter av den honungen, så hamnar det grejjer i din hjärna, som jag inte vill ha i min.
Hjärnan består till stora delar av just fett...
Myrsyra är ett bättre alternativ. Men det kräver mera av biodlaren och tillsynsmannen.
-
Varroabekämpning är svårt. Hur man än gör så uppstår nackdelar, Här är min syn på varroa efter 17 varroaår.
Den som upptäckt varroa i sina samhällen för första gången underskattar angreppets storlek. Infektionen startade troligen 3 - 4 år tidigare utan att det har kunnat oberverats och är nu på väg att allvarligt skada bisamhället. Behandla därför med Apistan som ni köper i biredskapsaffären. Om ni inte är auktoriserad att hantera Apistan så gå till bitillsyningsmannen och få hjälp med tillsättningen.
När ni fått ner antalet varroakvalster väsentligt, kanske efter ett par år så är det kanske dax att gå över till lite mildare metoder såsom oxalsyra och drönarbortskärning.
Problemet med syrabehandlingar är att dessa sura ångor skadar bina. Det är svårt att dosera rätt och i många fall har syrabehandlingen slutat med att 1 av 20 samhällen överlevt vintern. Detta är för mig inte minst ett djuretiskt problem.
Problemet med Apistan är att det sätter sig restmängder av det giftiga ämnet i vaxet eftersom ämnet är fettlösligt. Som tur är går det inte över i honungen som ju är en vatten/sockerlösning. Apistanet kan i ringa mängd följa med i honungen om vaxpartiklarna inte silas bort ordentligt. Jag har låtit testa min honung med resulatet att det inte fanns mätbart innehåll av apistangift. Det är ju också ett av myndigheterna godkänt bekämpningsmedel. För att minka spridningar till vaxet är det lämpligt att märka de ramar som sitter närmast apistanremsorna och bränna detta vax.
En nackdel med att bekämpa alltför dåligt är att riktigt besvärliga virus får fritt spelrum hos bina. Detta är den stora skadan som biodlingen och vår polinering kan drabbas av, amerikanska bidöden kan bero på detta.
En nackdel ned syrabehandlingarna är också att man stressar bina och då kan den amerikanska yngelrötan att bryta ut. Samhället är inte i stånd att städa ut angripet yngel. Sådana sjuka samhällen blir lätt utsatta för röveri av starka dragvilliga samhällen som därmed också blir smittade. Detta är vad som hänt i bla sydsverige.
Som sagt detta är inget lätt val. Trots allt så rekommenderas Apistan som en första insats.
-
Så stämmer min första tanke då, att fettlösliga apistanrester bara finns i honungen om man inte fått bort vaxet.
Tack valleman ;D.