Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: bjelkeman skrivet 14 apr-15 kl 13:21
-
Hej på er!
Har någon här erfarenhet med Juhani Lundens varroaresistenta bin? Någon som köpt drottningar från honom?
http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.html (http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.html)
Som ny biodlare så läste jag med mycket intresse om hans arbete, från en länk här på forumet.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=82417.msg1510270#msg1510270 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=82417.msg1510270#msg1510270)
-
varroaresistenta bin
skulle om de fanns vara en världssensation, och sådana drottningar skulle säljas för stora belopp. Flera gånger under årens lopp har jag läst om olika biodlare som har hävdat att de har odlat fram resistenta eller "nästan resistenta" bin, men varje gång så har det blivit ganska tyst så småningom. Troligen för att alla hans samhällen då har dött.
-
Jag har tyvärr ingen erfarenhet från hans bin men atikeln är ju intressant. Det vore också intressant att veta mer om vad det är för betende hos hans bin som ger resistensen och om det är ett dominant eller ett resesivt anlag. Jag tycker dock generellt att man bör vara försiktig med att importera bin över gränserna. Det är trots allt lättvindigt flyttande av bin som gjort att vi nu måste tampas med varroa och det är lättvindigt flyttande av bin som gjort att den lilla kupskalbaggen troligen nu fått fäste i Italien.
-
Det finns alltså ingen resistens. Jag har nu läst lite om honom och jag tycker det verkar som om han är en hårt arbetande biodlare som verkligen vill avla fram ett resistent bi, men det betyder förstås inte att han har lyckats. Fast han säljer en del dyra drottningar, men det höga priset är inte ett bevis på att de är resistenta. Och även om de vore resistenta, vilket de inte är, så hade man varit tvungen att bo på en liten ö långt från fastlandet för att ha någon nytta av dem. Och varför använder han själv oxalsyra och yngelavbrott?
-
Det är nog lite missvisande att tala om "resistens" snarare är det fråga om att avla fram bin med ett beteende som gör att de rensar ut kvalster från cellerna eller något annat hygieniskt beteende som motverkar kvalstren. Man kan inte annat än beundra Lundens målmedvetenhet och vilja till uppoffringar när man läser på hans hemsida. Informationen på är dock lite för knapphändig för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om vilket beteende det är frågan om och i vilken mån han har kunna isolera egenskapen. Jag tycker dock inte man ska såga initiativet rakt av utan att veta mer. Det är ju trots allt mycket möjligt att han faktiskt har fått fram något som fungerar! Kanske Juhani kan berätta mer själv? Jag vill minnas att jag sett honom in någon tråd tidigare här på Alternativ. VSH är också mycket intressant och har god vetenskaplig underbyggnad.http://en.m.wikipedia.org/wiki/Varroa_sensitive_hygiene (http://en.m.wikipedia.org/wiki/Varroa_sensitive_hygiene)
-
Det finns alltså ingen resistens. . Och varför använder han själv oxalsyra och yngelavbrott?
Just idag märkte jag denna diskussionen!
Lite svar:
"Det finns alltså ingen resistens." sager Sanntos. Jaha, varifrån vet han det?
Jag har estimerat att varroa utökningen i mina samhällen är ungefär etwa1/10(en tionde) eller en tjogonde del av vad det är med normal bin. Men varroa ännu utökar i medeltal. Det finns samhällen där varroa inte als utökar, men det räkker inte: I lång sikt får man seriösa problem om varroan utökar, hur sakta som helst.
"Och varför använder han oxalsyra och yngelavbrot" undrar Sanntos. Han har läst min diary väldigt dåligt. Se up igen Sanntos: www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.html (http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.html)
Jag har använt oxalsyra det sista gången 2008 och då 3 ml per samhälle. Det dödade ungefär 10% av varroa kvalstren. Sen dess ingen bekämpning.
Jag aldrig användt yngelavbrot, men när man gör avläggare, och samhällen själv drar up drottningen förstås blir det brot in yngelavsättningen.
"Han säljer väldigt dyra drottningar" sade Sanntos. Jag det är sannt! 500€ per styck
Men om man räknar, att jag har förlorat 200000-300000 Euros i denna project, blir man inte mera svartsjuk på mig.
"Vilket beteende det är fråga om?" Menar denna fråga om hur klarar mina bin varroa? Det vet jag inte.
Men om man ny tittat på yngeln kan man gissa någonting. Bina drar ut väldigt mycket yngel. Yngelklottet är mindre än med normal bin. Det startar yngelsättningen sent och samhällen är märkligt svaga I början av august. Det kan bero på att de minskar yngelsättningen I mitten av sommaren.
-
Nej det finns inga Varroa resistenta bin!
Men det finns personer som årligen försöker marknadsföra dylika i hopp om att få lite rubriker och försäljning.
-
Nej det finns inga Varroa resistenta bin!
Men det finns skojare som årligen försöker marknadsföra dylika i hopp om att få lite rubriker och försäljning.
Skojare= person som inte talar sant säger ordboken
Der är jag inte. Jag har ärligt skrivat i Internet nu nästan 10 år vad har hänt i min biodling. Jag skulle inte kalla en sådan person skojare.
Jag vet ingen annan person i hela världen som kan säga att en världberömd biavlare, som lever 1500km söderut från Finland, har testat mina drottningar, och skriver i Internet att "This colony doesn’t need any varroatreatment" http://perso.fundp.ac.be/~jvandyck/homage/elver/pedgr/ped_PJ_2011.html (http://perso.fundp.ac.be/~jvandyck/homage/elver/pedgr/ped_PJ_2011.html)
Vet du Gilbert?
-
http://vshbreeders.org/forum/ (http://vshbreeders.org/forum/)
-
Det är ungefär som att påstå att i varroafria zoner i Sverige finns varroaresistenta bin!
När de utsätts för varroatryck och reinvasion så kollapsar även ett sådant samhälle där Varroan finns.
-
John Kefuss var också en flopp och alla styrelsemedlemmar från biodlar organisationerna och svensk biavel var som flugor och ville visa sig i media.
Men några varroaresistenta bin blev det inte!
De flesta som köpte dessa drottningar ville bli av med dem.
Varroaresistens och genetik är inte en helt uppenbar koppling.
-
Det är ungefär som att påstå att i varroaresistenta zoner i Sverige finns varroaresistenta bin!
När de utsätts för varroatryck och reinvasion så kollapsar även ett sådant samhälle där Varroan finns.
Vad är en varroaresistent zon? Det har jag aldrig hört talas om.
Jag tror man måste skilja på resistenta och immuna. Det är väl klart att det finns mer eller mindre resistenta bin mot varroa, men immunitet finns vad jag vet inte.
-
Det är ungefär som att påstå att i varroaresistenta zoner i Sverige finns varroaresistenta bin!
När de utsätts för varroatryck och reinvasion så kollapsar även ett sådant samhälle där Varroan finns.
???
Paul Jungels satte i kupan drottningar som jag skickade till honom 2009. Drottningar sattes in i en kupor som inte hade behandlats för några år. (Paul behandlar sina kupor men har en obehandlat test bigård för varroa avel och tex. VSH drottningar. Han är med I Arista avel gruppen.) Efter två års testande skriver han att "denna kupa behöver ingen behandling" i hans Pedigree. Han altso hade använd min, skojarens, drottning i aveln.
http://aristabeeresearch.org/ (http://aristabeeresearch.org/)
http://aristabeeresearch.org/wp-content/uploads/2015/02/Buckfast-VSH-Single-Drone-project-2014-Results-11-feb-2015.pdf (http://aristabeeresearch.org/wp-content/uploads/2015/02/Buckfast-VSH-Single-Drone-project-2014-Results-11-feb-2015.pdf)
Jungels också skev (tyska) om denna Arista VSH project I Buckfast odlarnas tidskrift. Samma arkikkel kom ut i franska i senaste nummer. Ock den kommer ut i engelska i nästa nummer. För någon märlig ursak, jag, skojare, är den enda biavlaren han nämnar i artikkeln (utanför hans egen VSH grupp). Jag kan skicka kopian om du vill Gilbert.
-
Jag undrar hur mycket honung man får från 'resistenta' samhällen? Om det är betydligt mindre yngel i dem. Förresten tycker jag att det inte låter så helt ologiskt. Jag har en drottning som lägger ägg nästan året runt, och jag kan tänka mig att det kan vara orsaken till att jag har så mycket problem med varroa. Sedan kan det ju spela roll, som Gilbert nog menar, att det kanske finns något samhälle i närheten som kämpar med mycket varroa som smittar mina samhällen. Så jag tror också att man borde testa dessa eventuellt resistenta drottningar i 'varroazoner' för att se hur de klarar sig där.
Nu har Juhani hunnit svara medan jag skrev detta. Då är frågan: Fanns det andra biodlare (och bin) i Paul Jungels närhet när han testade dina drottningar?
-
Vad är en varroaresistent zon? Det har jag aldrig hört talas om.
Jag tror man måste skilja på resistenta och immuna. Det är väl klart att det finns mer eller mindre resistenta bin mot varroa, men immunitet finns vad jag vet inte.
Min iPhone fyller i ibland så man blir störd. Varroafria ..,
-
Då är frågan: Fanns det andra biodlare (och bin) i Paul Jungels närhet när han testade dina drottningar?
Väldigt stort varroa dryk i hela Central Europa och också Luxembourg. Men: Man måste kunna skilja reinvasion och individuella drotningens förmåga. Man måste mäta varroa utökningen och det är just vad han har gjort.
Om samhällen sedan går under pga varroadryk, det är en annan sak.
Varroaproblematik är just det, att man måste börja i liten skala, med en bigård. Man måste skapa varroa resistenta drönarnas zon. Det är lättast i områden med få bikupor. Sen lite i tak, börja utvidga denna zon i närheten. Josef Koller från skrivit en plan för umgång till behandlungsfri biodling med denna metod (Zuchtproject ROOTs).
-
Om man får dam en stam med bin som kan hantera varoa så är det helt klart intressant.
Men varför lägga sådan energi på en sak som man kan lösa på enklaste sätt genom att byta sin bihantering till något som är varoadämpande då bina får en mycket bättre bostadsmiljö?
Toplistkupona har betydligt mindre problem med varoa än de traditonella fyrkantiga lådor som man sysslar med.
Enligt Patrick Sellman så har han inte haft ett enda utbrott de senaste sju åren.
-
Jag undrar hur mycket honung man får från 'resistenta' samhällen?
Betydligt mindre skördar i dag, men jag anser att det kan i framtiden ända någotvis. Men man kan saga att i alla sammanhangen i naturen resistens kommer inte utan kostnad. Därför tror jag att varroa resistenta bina kommer aldrig ha so stora skördar som normal behandlade bina.
Gep: Tack för förklarningen.
-
...något annat hygieniskt beteende som motverkar kvalstren... Informationen på är dock lite för knapphändig för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om vilket beteende... [/url]
Många av er har troligen också sett något så här beteende i era kupor:
https://www.youtube.com/watch?v=EhD2izhLXFg (https://www.youtube.com/watch?v=EhD2izhLXFg)
-
Många av er har troligen också sett något så här beteende i era kupor:
https://www.youtube.com/watch?v=EhD2izhLXFg (https://www.youtube.com/watch?v=EhD2izhLXFg)
Ja det har jag men då tror jag de dödade. Vad är det som händer egentligen?
Hos mig hände det direkt när raps draget var slut. Min granne hade lånat in flera kupor och allt drag var över (bara en sista toppblomma var kvar). Trodde det var besökare från hans kupor som försökte hitta mat (röva). Hittade fler bin på flustret som låg dubbelvikta, döda. Tolkade jag situationen fel?
-
Znibban:
Jag håller med dig.
Det där har jag sett och tolkar inte som ett kärvänligt putsbeteende utan vaktbin som bara inte riktigt har bestämt sig om dom ska döda eller avhysa direkt.
/M
-
Redigerat. Blev dubbelt. Moderator kan ta bort detta om du ser det.
-
Znibban:
Jag håller med dig.
Det där har jag sett och tolkar inte som ett kärvänligt putsbeteende utan vaktbin som bara inte riktigt har bestämt sig om dom ska döda eller avhysa direkt.
/M
Så här behandlas bin som har glömt legget hemma och försöker övertyga sina kamrater att hon hör hemma i denna kupa.Hade det varit något annat så hade de inte bara uppmärksammat detta bi av alla som flyger ut och in.
-
Om det är bina som inte vet är de hemma eller vaktbina som granskar inkommande, varför gör de detsamma inne i kupan?
https://www.youtube.com/watch?v=EAhUWscg-50 (https://www.youtube.com/watch?v=EAhUWscg-50)
-
Om man får dam en stam med bin som kan hantera varoa så är det helt klart intressant.
Men varför lägga sådan energi på en sak som man kan lösa på enklaste sätt genom att byta sin bihantering till något som är varoadämpande då bina får en mycket bättre bostadsmiljö?
Toplistkupona har betydligt mindre problem med varoa än de traditonella fyrkantiga lådor som man sysslar med.
Enligt Patrick Sellman så har han inte haft ett enda utbrott de senaste sju åren.
Jag skulle gärna hjälpa till med att kolla om det där stämmer. Om kombinationen av Juhanis bin i en topplistkupa blir ännu bättre så är det mycket intressant. Kan man ställa upp några topplistkupor hos Juhani i Finland, tro?
-
Kan man ställa upp några topplistkupor hos Juhani i Finland, tro?
Om du hade något varroa resistant bi material, skulle det passa, men jag kan inte ta "normal" bina här i närheten. De ursakar bara problem. Personligen tror jag att topplist kupa gör ingen skilnad.
-
Personligen tror jag att topplist kupa gör ingen skilnad.
Skulle du tänka dig att ha några samhällen av dina bin i topplistkupor? Om du har rätt kommer det inte att finnas skillnader i egenskaperna.
-
Skulle du tänka dig att ha några samhällen av dina bin i topplistkupor?
Jag har stark åsikt, att bina måste ha två lådor på vintern (pga att det finns mellanrum för att gå over till en annan kak), finns det topplistakupmodeller med två avdelningar?
-
Många av er har troligen också sett något så här beteende i era kupor:
https://www.youtube.com/watch?v=EhD2izhLXFg (https://www.youtube.com/watch?v=EhD2izhLXFg)
Så där putsade bina inflygande bin när de inflygande hade fått sockerlösning på sig (som jag slabbat :P)
De inflygande lyfte vingarna så vaktbina kom åt under.
Jag uppfattar inte bina i filmen som aggressiva snarare frustrerade.
-
Jag har stark åsikt, att bina måste ha två lådor på vintern (pga att det finns mellanrum för att gå over till en annan kak), finns det topplistakupmodeller med två avdelningar?
Det finns två vanliga typer av topplistkupor. Den ena, Warrés kupa, är en stapelkupa där ramarna bytts mot smala topplister. Den andra typen, där Patrick Sellmans kupor ingår, är utformad som ett långt tråg där topplisterna utgör innertaket. Bina bygger sina kakor sida vid sida, alltså. Men samhället begränsas av flyttbara avdelningsluckor, vilket betyder att man kan indela kupan i en, två, tre eller ännu fler avdelningar.
Vad gör mellanrummet så viktigt?
-
, Warrés kupa,
Presis, jag har nog hört talas!
Kunde jag tänka att ha några sådana också, varför inte.
Vad gör mellanrummet så viktigt?
Som jag skrev: pga att det finns mellanrum för att gå over till en annan kak
Det vill saga att när ett bi vill flytta till en annan kak "korridor" (eller hur det kallas) måste hon inte gå under eller over hela kakan. Med två lådor finns vinterklottet nästan altid mellan lådorna.
[/quote]
-
Som jag skrev: pga att det finns mellanrum för att gå over till en annan kak
Det vill saga att när ett bi vill flytta till en annan kak "korridor" (eller hur det kallas) måste hon inte gå under eller over hela kakan. Med två lådor finns vinterklottet nästan altid mellan lådorna.
I en horisontell topplistkupa så lämnar bina ofta gångar genom kakorna så resultatet blir ungefär detsamma. De horisontella kuporna, som Patrick Sellmans, är enklare att jobba med. Därför skulle jag föredra att ha bina i sådana. ...även hos dig. :)
Vi får se vad vi kan hitta på. Det vore verkligen intressant att prova.
-
I en horisontell topplistkupa så lämnar bina ofta gångar genom kakorna så resultatet blir ungefär detsamma. De horisontella kuporna, som Patrick Sellmans, är enklare att jobba med. Därför skulle jag föredra att ha bina i sådana. ...även hos dig. :)
Vi får se vad vi kan hitta på. Det vore verkligen intressant att prova.
Precis och med Sellmankupan så har bina en naturligare livstil och kan på enkla sätt själva framförallt reglera temperaturen varvid varoa inte får grepp.
-
Hej
Kan det vara dags för somliga angående VSH (varroa sensitive hygiene) att uppdatera sig kanske?
Det händer rätt så mycket nu på den fronten.
Var på en föreläsning av Bert Thyrbom (Insemtech se nedan) om just detta för några veckor sedan...en spännande och helt klart lovande utveckling.
Här några länkar:
https://scholar.google.de/scholar?q=varroa+sensitive+hygiene&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ved=0CCIQgQMwAGoVChMIjNya9cGzyAIVBVUsCh1IugfK (https://scholar.google.de/scholar?q=varroa+sensitive+hygiene&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ved=0CCIQgQMwAGoVChMIjNya9cGzyAIVBVUsCh1IugfK)
http://insemtech.se/hem/drottningodling-och-bin-med-vsh-egenskap.html (http://insemtech.se/hem/drottningodling-och-bin-med-vsh-egenskap.html)
http://www.harbobeeco.com/ (http://www.harbobeeco.com/)
http://www.extension.org/pages/30361/varroa-sensitive-hygiene-and-mite-reproduction#.Vha26Pntmko (http://www.extension.org/pages/30361/varroa-sensitive-hygiene-and-mite-reproduction#.Vha26Pntmko)
-
Här några länkar:
Det här är jätte intressant också:
http://aristabeeresearch.org/wp-content/uploads/2015/02/Buckfast-VSH-Single-Drone-project-2014-Results-11-feb-2015.pdf (http://aristabeeresearch.org/wp-content/uploads/2015/02/Buckfast-VSH-Single-Drone-project-2014-Results-11-feb-2015.pdf)
-
Tack Juhani
-
En liten parantes;
I somras läste jag om en uppfinning av ny bikupa.
Principen bygger på solenergi. Om man kan värma upp kupan under ett par timmar till 42 grader, så dör alla varroa utan att bina skadas! Uppfinnaren hade specialväggar som värmdes upp av solen.
Med mitt gamla minne så har jag glömt hur men kommer ihåg ATT det funkade.
Någon annan som kan förklara närmare?
-
Kanske den här killen?
http://thermosolarhive.com/en/thermosolar-hive/dr-roman-linhart/ (http://thermosolarhive.com/en/thermosolar-hive/dr-roman-linhart/)
-
Kanske den här killen?
[url]http://thermosolarhive.com/en/thermosolar-hive/dr-roman-linhart/[/url] ([url]http://thermosolarhive.com/en/thermosolar-hive/dr-roman-linhart/[/url])
Så kan det vara men det var svensk förklaring, blev så imponerad över att bina klarar sig men varroan dör. Inga gifter, ingen resistensutveckling, inget krångel, bara helt naturligt!
Helt i min smak!