Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Svart skrivet 18 mar-15 kl 09:50
-
Jag håller på att bygga mig en smedja. Eftersom jag tycker mycket om gamla tider och verktyg, i synnerhet vikingatid, så bygger jag i skiftesverk. Det här är min tråd med många ord och tankar, och säkert kommer det bli många frågor. Jag har redan fått bra svar och god hjälp av flera här på forumet, tack ska ni ha!
Från början hade jag tänkt mura upp med sten och startade då en tråd om det här:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=169901.msg1599352#msg1599352 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=169901.msg1599352#msg1599352)
men så ändrade jag mig och bygger med timmer istället.
För mig som jobbar mycket men drömmer om att lägga mer och mer tid hemma så är detta mitt sätt att vara alternativ, att luta mig mot självhushållarlivet lite grann genom att bygga själv med lokal hjälp och lokalt material. Jag vill använda så lite köpta saker jag kan, men samtidigt vill jag bli klar nån gång. Det är också viktigt att ha roligt längs byggets gång eftersom det och trädgården kommer ta all fritid jag har .
Det är också en sak jag bryr mig om, att spara lite tid och arbete med ett modernt verktyg, men då ska det vara ett bra verktyg så jag slipper köpa fler och fler vartefter de går sönder. När smedjan är klar hoppas jag kunna göra mina egna verktyg. Långt, långt fram i tiden…
Bygget då. Jag har fått hjälp att gräva ur mark i en slänt, lagt upp en rad rejäla stenar längst ner och grusat upp inne och lagt på mer sten för att få en hyfsad nivå att lägga syllarna på. Berghäll i dagen bestämmer höjden och ska få bli underlag till städen sen. Bör kunna bli både stadigt och stumt. Runt grunden har jag lagt dränering som för undan vatten hela tiden, den blev kanon och verkar vara välbehövd.
Idag ligger syllarna och en del av virket på tork under plåtar. Syllar i ek och resten i gran. Jag var ute i lördags kväll med pannlampa och målade ändträ med täckande oljefärg efter tips i en bok om hur de byggde Vikingagården i Ale, men framför allt från handboken här.
http://handbok.alternativ.nu/%C3%96vriga_%C3%A4mnen/S%C3%A5gverk/Torkning_och_lagring (http://handbok.alternativ.nu/%C3%96vriga_%C3%A4mnen/S%C3%A5gverk/Torkning_och_lagring) Tack till Anders Larsen och Mårten Swärd för ert bidrag om hur man torkar virke!
Mer virke är nyhugget på andra sidan sjön och väntar på transport till sågverket. Jag fick lov att ta pinnar och rester på hygget och har ägnat några timmar åt att hugga ek och senvuxen gran till dymlingar. Jag satsade på grenar och klena trädstammar med gott om årsringar, då blir det inte så grova bitar att hantera och jag kan bevara fibrerna hela i ganska stor omfattning. Enligt litteraturen ska dymlingar vara hårdare än virket de sitter i.
Pinnarna ligger på tork under plåt även de och väntar på vårens torkväder, och kanske fläckbarkning av en del så det går ännu fortare att få dem torra.
Nästa del blir att bygga en täljhäst. Det har jag alltid velat ha en och nu när jag ska göra cirka 200 dymlingar är det mer eller mindre tvunget om det ska bli nån ordning. Kanske ordnar jag en bit stål med ett lagom stort hål i som jag kan banka dymlingarna genom för att ge dem exakt mått, kanske räcker det med bandkniven.
När jag började på hästen provade jag mitt 30 mm spiralborr som jag tänkt ta dymlingshålen med och det gick väl inte så bra som jag hade önskat. Rykande billig borrmaskin, till exempel. I irritation startade jag en tråd här för att få hjälp att välja en borrmaskin som skulle orka och fick hur många bra svar som helst:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=174297.msg1637400#msg1637400 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=174297.msg1637400#msg1637400)
Jag letar filmklipp som inspiration men det är inte så enkelt att hitta. En sökning på ”ramverk” ger en politikmonolog till exempel. Danske bonden Frank (100% bonde, Bonderöven) bygger ett boningshus i en typ av skiftesverk och det var härligt att se. Wranglerstar har lagt upp många klipp när han gör ”timberframing” och är nästan jobbigt noggrann. Skriv gärna en rad om ni hittar nåt bra i filmväg!
Jag återkommer framöver med en plan på hur jag har tänkt göra själva skiftesverket, och vad skiftesverk betyder. Det här blev visst bara en enda lång introduktion :)
-
Lycka till med projektet!
-
Jag hade tänkt återanvända ett gammalt plåttak. Men det fanns inte plåt så det räcker (jag trodde högen var nästintill oändlig men det var den tydligen inte :) )...
Vad tycker ni andra jag ska titta på för alternativ?
Det blir som sagt ett skiftesverkstimrat vikingahus där jag hade tänkt ha plåt på taket för att minska brandrisken. Första idén var tjärade takspån, nu lutar jag åt tjärpapp i ett eller två lager som jag framöver gömmer under ett brädtak.
Kanske ska titta på torv/jord/gräs igen? Det finns inte så mkt sånt i närheten tyvärr, det blir till att köpa isåfall.
Är det någon som har provat att hyvla av översta lagret på en äng och lägga på taket?
-
Torvtak är väl hyggligt brandsäkra förutsatt att det inte blir gräsbrand ;) Vill du smida mitt i torrsommaren så kan du bli tvungen att vattna taket först om du inte vill ha en präriebrand;-)
Gammaldags torvtak bestod av några lager björknäver lagda med insidan uppåt och två lager grästorvor som skalades av från en äng. Första lagret grästorvor lades med gräset nedåt och andra lagret med gräset uppåt. I Norge och på Färöarna där torvtak fortfarande är vanliga så lägger de två lager torv på gammalt vis men underlaget består av takpapp/takfilt. På Skansen lär de använda en grundisoleringsmatta som heter Platon och björknäver bara längs kanterna så att det ser gammaldags ut.
En sak att tänka på är att hus som skall ha torvtak måste vara grovt byggda och ha relativt låg taklutning. Torvtak är väldigt tunga och om taket är för brant glider torven av taket.
-
Ett tillägg......
Jag tycker att du helt ärligt skall satsa på någon sorts traditionell stil (tex. 1700-tal) i stället för låtsad vikingatid som det ändå inte blir.
Jag har varit med och grävt ut en smedja från precis innan vikingatiden så jag har sett hur den tidens människor löste problemen med brandsäkerhet. Smedjan var extremt enkelt och billigt byggd. Stolparna hade varit nedgrävda i jorden och väggarna var av lerklinat flätverk och taket var säkert av något billigt material utan hänsyn till brandsäkerhet. Hela byggnaden framstod som halvprovisorisk men hade tydligen varit permanent.
För mig som timmerman så verkar det rimligt att de byggde en smedja som var så enkel och billig att bygga att man kunde bygga upp den på nytt på några dagar när den hade brunnit upp utan att det påverkade gårdens ekonomi.
På vikingatiden var skiftesverk såvitt jag vet en byggteknik som framför allt hörde ihop med byggnader av hyfsat hög kvalitet. Raka motsatsen till en smedja som var en billig förbrukningsvara. På 1700-talet däremot var skiftesverk en vanlig byggnadsteknik för alla slags uthus i stora delar av södra Sverige.
-
Jag ser hur du menar, men det är inte så jag vill ha det. Jag vill ha ett järnåldershus, ca 800-tal om jag ska vara noga, och i det har jag tänkt placera en smedja. Det blir en skillnad där mot att bygga en järnålderssmedja på en gång. Även om skillnaden kan tyckas vara teoretisk :)
Skillnaden är nog inte jättestor mellan ett uthus (om än välbyggt med tjocka väggar) från 1700 eller 8-900 om både byggarna haft samma material och ekonomi tillgängligt. Det kanske lät lite fel men jag menar att ingen hade motorsåg eller plywood och båda kunde bygga skiftesverk och jag tror åtminstone att deras byggnader hade sett ganska lika ut. Möjligtvis att en av dem hade fått Kronan efter sig för stöld av ekstockar men i gengäld hade lite mer koll på sågat virke.
Jag trasslar in mig i orden :) Ska jag vara ärlig kommer jag inte att bygga slaviskt järnålder ändå, det kommer säkert skilja lite nånstans. Kanske de inte gillade tapp-och-hål, kanske jag har för tjocka bålar. Kanske blir det 1700-tal för en expert i slutändan men för mig är det äldre. Vi får se :)
Smedjan du var med och grävde ut, den låter lite som hur en enklare byggnad gjordes på den tiden oavsett om den skulle bli smedja eller något annat. Även boningshusen hade väl lerklinat flätverk och stolpar i jorden för de som inte var rika nog att slå på stort med långhus? Och visst kan den ha varit både provisorisk och permanent, behöver man en smedja men är fattig får man ju bygga den så bra man kan. Fast jag håller med dig, det lär ha brunnit smedjor titt som tätt. Det finns ju en anledning att de placerades ut långt bort från alla andra hus.
Tack för tipsen om torvtaket, jag ska fundera och läsa på om det också. Jag hoppas kunna undvika ett bygge som är så eldfängt att jag måste bygga billigt... Halvmoderna smedjor verkar inte alls vara så utsatta även om de är från tidigt 1900-tal. Men det beror väl på materialvalet kanske, sten brinner ju dåligt.
-
En del av byggtekniken är att låta taket tynga på väggarna för att bålarna ska pressas ihop nedåt varefter de krymper.
Men då måste jag väl göra klart väggarna innan jag kan börja på taket?
Säg att jag reser ramverket till väggarna utan att fylla mellanrummen. Sen bygger jag taket och därefter lirkar jag in bålarna genom att lyfta in dem diagonalt och knacka ner dem (om det behövs). Så långt funkar det ju, men hur får jag in den sista bålen högst upp i väggen? Kapar den lite kortare och passar in den i sidled istället?
Min plan nu är att resa stolparna, fästa dem tillfälligt med strävor och sen lägga på lång- och tvärband så allt står stadigt. Därefter diagonala in de flesta bålarna innan jag lyfter långbanden, lägger in de sista bålarna och lägger tillbaka långbanden.
Sen gör jag klart kortsidorna och bygger upp gavlarna ända upp i spetsen där en ensam takbjälke ska vila på båda gavelväggarna.
-
Mycket text och lite bilder. :)
Mer bilder på bygget! ;)
-
Peter på Fläckemyra gård har byggt en väldigt fin. Skymtar några bilder från bygget av den bland alla bilder från deras gård på denna länk: http://stjärnsund.nu/permakultur-stjarnsund/sofia-och-peter-pa-flackemyran/ (http://stjärnsund.nu/permakultur-stjarnsund/sofia-och-peter-pa-flackemyran/)
och det är det lilla huset som lutar sig mot det stora och skymtar bakom fotot på vedtraven...
-
Jag skulle tro att du ät tvungen att bygga väggarna före taket. Om du lägger några gamla plåtar som regnskydd över väggarna klarar den säkert en vinter utan tak.
-
Spännande sida om Stjärnsund, den får jag kolla mer på. Imponerande skägg dessutom!
TW: Ja det är nog så det får bli, en vinter utan tak. Det tar lång tid att göra allt själv men det är roligt!
Jag försökte rita på ett papper hur jag skulle forma toppen på en stolpe mitt på långväggen så att långband och ett tvärband tvärs över rummet skulle låsa stolpen utan spik eller dymlingar men det blev för svårt så jag gjorde en modell i en potatis istället. Mycket enklare :)
Bilden är en nästan klar nederdel på stolpen i fråga, ska bara göra ett urtag så den kan grensla syllen.
-
Varför dessa enorma spår ?
-
Spåren är där bålarna, alltså de liggande väggplankorna, ska stickas in i stolparna. Bålarna är 4 tum tjocka. Kanske lite väl grovt men jag har tänkt kunna värma upp ibland på vintern och då funkar trät som isolering.
Var köper jag en någorlunda hyvel? Nu har jag haft en "Useluck" som övergått till Useless när en klent konstruerad gjuten metalldel som förbinder justerskruven med hyvelstålet gick av. Den ska vara till att hyvla ytan på virket när det är grova fnas från sågverket. Lite mindre för regn och fukt att fastna i har jag tänkt.
-
Jag frågar eftersom jag aldrig sett så breda spår, tänkte att det kanske fanns någon speciell anledning till att du har så breda spår eller att du haft någon gammal byggnad som referens när du bestämde bredden på spåret.
För övrigt tycker jag inte alls 4 tum är för grovt.
Kul med fler som är intresserade av att timra i skiftesverk.
-
Detsamma, det är kul att fler är intresserade! Jag tycker det är väldigt roligt. Det blir få timmar på en vecka så det går långsamt men jag hinner å andra sidan fundera en stund i förväg.
Hoppas slippa behöva ta loss och göra om något :) Det är nog en utopi att gör allt rätt från början men det är åtminstone något att sikta mot :)
Kan hända att jag skulle ha smalnat av bålarnas ändar och då kunnat ha smalare spår (vad är det de heter nu igen själva spåren?) men det kändes som mer jobb för att få alla lika avsmalnade så det inte blir glipor eller ojämn yttersida på väggen. Inga hyllor för regn att samlas på. Spåren går rätt hyfsat nu när jag har gjort några stolpar. De är två tum djupa och jag använder stämjärn och klubba för att bryta loss trät och gröpa ur spåren. Stämjärn från ett clas ohlsson-fyrpack :) Det håller skärpan bra men är lite kort att jobba med.
Vad tror ni om ett stämjärn från Kirchen two cherries? Träskaft och slagring. ca 300 för ett 30 mm brett järn. Det är en kompromiss egentligen, jag hade velat ha ett långt och rejält timringsjärn men de är ju inte precis billiga.
Jag har tänkt det ska komma en bild här på hur jag har tänkt bygget ska se ut men jag är så illa dålig på att rita och jag vill inte sno någon annans ritning heller och posta på nätet. Och en beskrivning av vad det egentligen är jag håller på med för det har jag ju lovat tidigare :)
Jag kan garantera att en fyrkantssågad gran på 20 * 25 cm och 5 meter lång är skapligt tung att hantera ensam. Men det finns sätt att lösa det med för den som har gott om tid. Var kan man köpa mer tid?
-
Jag håller inte alls med dig i ditt resonemang om spår och bålar. Tror du kommer upptäcka en del nackdelar med att göra som du tänkt. Men kämpa på och gör som du planerat, oavsett kommer du lära dig en massa.
Jag har några järn från two cherries, klumpiga saker, man känner inte riktigt trät när man jobbar med de järnen. Kommer inte skaffa fler sådana. Vad är din budget?
-
Vad ser du för nackdelar? Jag har inte börjat montera väggarna ännu och jag är mycket nyfiken.
Jag funderar på att lägga 1700 på ett handsmitt timringsjärn från Neeman Tools. Men de har så lång leveranstid att jag tvekar. Ett vanligt mer köpebetonat, massproducerat järn vill jag inte lägga så mycket på, Neemans är ju ett konstverk som man ska vara rädd om och ha kvar länge.
-
Oj, ja funderar du på att köpa Neeman Tools är det åtminstone inte ont om pengar :-) , Neeman Tools köper man för att det är coolt inte för att man behöver det men det verkar du redan förstått.
Exakt hur breda gör du spåren och hur långa blir bålarna? ? Var menar du att det skulle samlas regnvatten?
-
Mja man får väl prioritera. Coola verktyg är ju coola verktyg :) Senare hoppas jag kunna smida egna, då blir det billigare :)
Spåren är 11,5 cm breda, bålarna 11 cm. Längden kommer variera lite beroende på vilken vägg det gäller men ca 3 meter är nog de längsta.
Jag tänkte att om jag ska smalna av alla bålarna lika mycket med yxan så skulle felmarginalen kunna göra bålarna ocentrerade i spåret, dvs att jag smalnar av lite för mkt på exempelvis yttersidan och kompenserar det genom att ta bort mindre på insidan och då hamnar bålarnas yttersidor inte linje, ytterväggen blir alltså inte slät. Lite som att lägga olika tjocka bålar på varann, en tunn på en tjock ger en hylla där regn kan samlas (de är ju fyrkantsågade så det är inga runda ovan/undersidor). Som en pyramid, de har ju hyllor hela vägen upp längs sidorna.
Och jag vill inte planhugga ytterväggarna om jag inte måste. Snyggt men tar lång tid...
Skogma har stämjärn med trähandtag och ringar för en liten peng. CI Fall har väl åtminstone varit bra förr?
-
Ja som sagt coola verktyg är coola verktyg, behöver inte vara pris eller funktion som bestämmer alltid. Då hade ju ingen kört runt med nya bilar.
De stämjärn som jag använder till timring är S.Djärv, Sheffield och körsbärsjärnen. Rankade i den ordning jag skrivit. S.Djärv skulle kanske passa den som har lite mindre budget än dig, svensktillverkade av smeden Svante Djärv och ett ganska smalt EXTREMT slagtåligt handtag på timmermansjärnet. Min erfarenhet gällande stålkvalite på nytillverkade redskap är att den i princip alltid är tillräckligt bra oavsett pris, bra stål är tycks vara väldigt billigt idag.
Hyfsat smalt handtag tycker jag är viktigast.
-
Jag kan ju konstatera att vi är oense på samtliga punkter, ska se om jag kan förklara hur jag tänker, fråga gärna om det är otydligt.
För det första ska spåren alltid vara smalare än bålarnas bredd. Ju längre och högre bålarna är, ju smalare bör spåren vara i förhållande till bålarna. Detta för att man alltid ska få en slät timra på utsidan och inget eller lite glapp i spåren.
Tänk på att inget virke är identiskt med något annat, de har torkat olika mycket, slagit sig olika mycket, sågats på olika sätt osv. Det gäller att komma från det moderna byggtänket och inse att varje enskild träbit måste anpassas till den bit den ska sammanfogas med.
Om spåren är bredare än virket kommer det största problemet vara att bålarna slår sig i ändarna eftersom de inte har stöd i spåren och då kommer det bildas springor och hyllor som vatten kan samlas på. Bålarna stabiliseras av både spåren och dubbarna.
Vad gäller att få en helt tät timra så måste bålarna mejas, finns ju flera olika sätt att lösa det på. Titta i August Holmbergs byggnadslära ssom jag tror tagit upp alla vettiga alternativ.
Att bara stapla sågade bålar ovanpå varandra kommer aldrig bli tätt.
Nu finns det ju inget som säger att mina ord är lag, de är ju bara baserad på mina egna projekt, litteratur jag kommit över samt undersökningar av de gamla skiftesverk som finns kvar i mina hemtrakter. Alltid nyttigt att diskutera sådana saker i vilket fall som helst.
Mvh
-
Som sagt, det betyder inte att ditt sätt är fel. Bara att vi tänker olika.
Ville inte skrämma bort dig :-)
-
Bra stål är billigt nu. Eller kanske det snarare är att alla legeringar som finns gör stålet bra, men med dåliga egenskaper för den som smider själv. Men det gör ju inget när det är maskiner som står för smidet. Får väl se hur jag gör, det rullar på i sakta mak med stämjärnet jag har.
Oj jag hade missat sida två :)
Aha, det är så jag skulle ha gjort med spåren. Det kunde jag ju iofs ha tänkt på om jag funderat lite mer men det gjorde jag inte. Jag tänkte det skulle vara skönt att slippa banka och slå en massa när jag lägger i bålarna. Det hade varit bra med mer kunskap i förväg, helt klart. Men nu är det som det är och jag får lösa det så gott det går.
Jag har läst och läst i Skiftesverk i Sverige men inte hittat någonting om ifall jag behöver långdrag på bålarna så jag har antagit att det skulle gå med staplat fyrkantsågat virke. Med dymlingar mellan såklart.
Nu har jag bara en kortvägg kvar att göra stolpar till men det är nog idé att vara noggrannare med spårbredden på den. Lite mindre bekymmer är ju inte fel :)
Ska jag lägga bålarna med årsringarnas konvexa sida inåt?
Bilden föreställer nederänden på en hörnstolpe. Förvånansvärt enkelt att göra ett vinklat urtag i ändträ med borr och stämjärn, jag trodde det skulle bli väldigt besvärligt när jag inte kunde klyvsåga men det gick rätt bra. Hoppas jag inte får äta upp mina ord på de två hörnen som är kvar :)
-
August Holmbergs byggnadslära är fantastisk läsning! Den hade jag velat ha innan jag började bygga, innan jag började planera. Härliga beskrivningar av hur det gick till förr.
Jag överväger långdrag. Alltså att meja bålarna, en längsgående urgröpning i väggplankens undersida där mossa läggs för att få en tätare vägg.
Frågan är dock: Underliggande bål är ju plansågad och med mejningen blir det två tunna träytor som möts istället för en enda bred yta. Jag kan förstå det vid knuttimring med runda stockar där långdraget gör nytta på ett annat sätt, överstocken kan glida ner över den undre och tätar bra. Men nu? I mitt fall är det ju en plan 4"-yta på den underliggande bålen?
En annan kul grej jag såg i Holmbergs bok:
Kronstång. Det är, lite klumpig beskrivet av mig själv, en takbjälke som går horisontellt mellan långväggarna en bit in i ett hus med ryggåstak (en stock som vilar i gavelspetsarna på vilken taket ligger i ena änden, och på väggarna i andra änden). Kronstången hade jag åtminstone räknat ut på egen hand att jag behöver så inte långväggarna delar på sig och hela bygget ramlar ihop :)
-
Kärnsidan ska vara ut i vanliga fall, men i ditt fall med spår som är bredare än bålarna spelar det nog ingen större roll. Har du inte plankformat på bålarna spelar det nog ännu mindre roll, men det har du kanske?
Skiftesverk i sverige är min favoritbok när det kommer till gamla byggnader, men Gunnar Henriksson var om jag minns rätt arkitekt och det märks tydligt tycker jag att den är skriven av en arkitekt för andra arkitekter. Inte så mycket att hämta för de som faktiskt praktiserar byggandet, men har man läst den några gånger så går det att dra rimliga slutsatser utifrån materialet han lämnat.
Angående tätning så kommer du förstå det bättre när du börjar bygga. Det gäller att man får till en ganska vass kant för att det ska täta mot en mer eller mindre plan yta, det kräver skicklighet tålamod. Alla metoder för tätning förkommer så vitt jag vet både i skiftesverk och i knuttimring. Men gissar att metoden med tätning mot en mer eller mindre plan yta är vanligare här i söder där man både knuttimra och timra på stolpe med fyrsidigt bilat virke. Har man plan yta gäller det dock att man får lutning utåt precis som det står skrivet i August Holmbergs Byggnadslära.
-
Jag lyssnar och försöker räkna ut hur det blir i mitt fall, det är bra med alla tips!
Men jag hittar inget om att luta ytorna utåt? Jag är med på varför, regn inne i väggen är ju inge kul, men jag skulle vilja läsa mer om det. Och hur det ska gå till. Att yxa eller hyvla varenda bål så över- och underkant lutar lika mycket är ett stort jobb för mig. Vet du var i boken det står?
Mina bålar är olika höga (när de ligger på högkant) men lika tjocka, 4" 8 till uppåt 4" 12 men tvärsnittet är ju rektangulärt på alla. Eller hur menade du med plankformat?
-
Om jag kommer ihåg det ska jag se var det står, kan ju hända att det var en annan bok.
Ja då är dina bålar i plankformat.
-
Det har blivit några timmar i bygget i sommar:
-
Mer bilder!
-
Såklart!
-
Måste man vänta till nästa år med att ytbehandla ytterväggarna på sitt timmerhus?
Jag har byggt skiftesverk, alltså liggande stockar av sågat och obehandlat trä. Nu har jag fått för mig att jag ska vänta till nästa vår innan jag tjärar utsidan men jag kan inte hitta källan som fick in mig på det spåret från början.
Det blir nog inte ren tjära om det spelar någon roll i sammanhanget, jag siktar på roslagsmahogny för att få lite djupare inträngning och ljusare färg.
Jag kommer inte att ha tak på bygget under vintern, men ska regnskydda väggarna så gott det går med plåtar och presenningar (uppspända över, inte hängande direkt på).
Sylarna är utsatta för regnstänk så dem tjärar jag nu i september och skyddar så gott det går. Det gör mig inget om de torkar långsamt, jag är inte nära dem ändå.
-
Överliggaren till dörren, gjord i ett stycke. Den mindre delen sitter precis innanför överliggaren eftersom den är förskjuten fem cm utåt för att ligga i liv med stolparna på var sida dörren.
Den lägre rundningen var inte helt enkel kan jag lova, men där maskinerna går bet är det bara att ta fram stämjärn och täljkniv. Och slöjdbilan som jag vill minnas jag postade en bild på förut, den har böjd egg och är grymt bra att jobba med.
-
Det blir ett stabilt bygge. Skall bli kul att se det färdiga resultatet så småningom.
-
Tycker jag med :)
10 cm tjocka väggar känns behagligt inomhus redan nu och då har jag inte ens börjat lägga tak än.
-
Det ser bra ut det där!
Då du blir vanare med yxan kommer du att göra allt mera med den och allt mindre med stämjärn. Yxan är effektivare.
Skall huset ytbehandlas? Varför?
Om du vill stryka rödmylla eller tjära på väggarna måste du stryka allt på en gång annars blir det fläckigt. Såna där moderna timmerhuslasyrer är bara skit. Tack vare dem ruttnar husen fortare och tillverkarna får sälja nya hus. Väldigt bra för att höja omsättningen och BNP men till någonting annat duger de inte.
Jag håller på och läser August Holmbergs Byggnadslära.
Där finns väldigt mycket intressant om skiftesverk. Bara ett tips.
-
Tack!
Yxan är min bästa vän :)
En del grejer blir slätare yta på med stämjärn dock, fasningen i dörröverstycket till exempel, om det är nåt i vägen som stör yxan.
Jag höll på länge med billiga stämjärn och köpte till slut ett från Two cherries. Vilken skillnad! Grymt bra. Undrar ibland om det är ännu roligare med ett ännu dyrare :)
Jag vill ha roslagsmahogny på väggarna som väderskydd för trät och för att jag gillar färgen. Lite är jag rädd att träet annars ska bli gråfläckigt och fult. Det är rätt blött och fuktigt här på västkusten. Vi har några vassliknande tuvor på gräsmattan som inte ger sig trots ivrigt klippande. Sävje hette det i Blekinge, osäker på vad det heter i resten av landet :) Men det säger en del om hur blött det är.
Jag letar efter August holmbergs bok. Som pdf har jag hittat den men jag vill ha en riktig pappersbok också för den är riktigt bra. Skoj med alla anekdoter om seder och bruk ju!
-
Jag letar efter August holmbergs bok. Som pdf har jag hittat den men jag vill ha en riktig pappersbok också för den är riktigt bra. Skoj med alla anekdoter om seder och bruk ju!
Den fanns i butiken på Nääs för ett par år sedan. Googla också Hantverkslaboratoriet på Gbg Universitet, de har även många andra intressanta häften, böcker mm.
Edit: Nääs verkar fortfarande ha boken, 360 kr. http://slojdochbyggnadsvard.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Slojd-o-Byggnadsvard/Butik/Butik/?btid=episerver_59231 (http://slojdochbyggnadsvard.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Slojd-o-Byggnadsvard/Butik/Butik/?btid=episerver_59231)
-
Oj! Tack!
Det är andra bokefterlysningen som gett resultat idag.
Jag har vägarna förbi Nääs snart :)