Alternativ.nu
Djur => Getter => Getraser & avel => Ämnet startat av: icko skrivet 02 apr-07 kl 13:12
-
Finns det någon här på forumet som har eller känner till någon som har Boergetter ?
jag är interesserad av att köpa denna ras, obs renrasiga.
Mvh icko
-
Finns det någon här på forumet som har eller känner till någon som har Boergetter ?
jag är interesserad av att köpa denna ras, obs renrasiga.
Mvh icko
Tyvärr finns inga boergetter i Sverige. De finns i danmark men det är massor av trassel att få in dem i Sverige. Jag kollade senast i December. Men är du intresserad av att ta in så säg till.....
-
Vad är det för problem med att ta in denna ras ?
och visst är ja intresserad av få tag på denna ras,eftersom att de är en genuin köttras.
-
Vad är det för problem med att ta in denna ras ?
Pappersarbetet, tillstånden, tullen, tullveterinären i avreseland, speditionen, tillstånden även där, karantänen, tullen här, tullveterinären här, kostnaderna för allt......i all oändlighet. Men det gäller inte bara denna ras. Samma krångel för allt liv man vill ta in. Förrutom människor. För oss är det fritt fram att resa hit och dit ::)
Det står en rolig historia (inte för skribenten) om ägginförsel här på forumet någonstans, som kan illustrera hur det kan vara och hur det kan gå.
-
Enda problemet är det som Gruff: beskrev :P
-
Vad är det för fel med våra svenska lantraser ?? Dom är utrotningshotade alltihop. Lappget 37 djur, Göingeget 133 djur, Jämtget 264 djur. Och även den vanliga lantrasen (mjölkproduktion) är utrotningshotade.
Vem och varför förde in de afrikanska dvärggetter vet jag inte, men varför ännu fler främmande raser ? Man kan äta våra egna raser lika bra. Du vill visst ha dom för husbehov? Eller vill du har en stor anläggning och hålla flera hundra slaktdjur ? I så fall är en köttras visst mer lönsamt....(och du är på fel forumet...)
8)
Afrikansk dvärgget fördes in av djurparker och de är mycket väl lämpade på alla djurgårdar där barn håller på med djuren.
Och inte är vi på fel forum när vi disskuterar getter för slaktuppfödning. Oavsett ras. Är själv ytterst intresserad av Boer. Även om jag har bestämt mig för att avla vidare på Göinge..
-
Jag tror att vi ska vara försiktiga med att avgöra vem som hör hemma här eller inte.
Min högsta önskan och mål är att så småningom kunna leva på min gård så mycket som möjligt och då menar jag med en inkomst som gör att jag kan leva drägligt.... Alltså inte bara "självförsörjande" utan försörja även andra med lamm och nötkött redan idag säljs slaktdjur från gården. Sen vill jag fortsätta att vara självförsörjande på kaninkött och fjäderfä, när och OM skulle jag bli tvungen att lämna Alternativ? Eller får jag stanna om jag bara pratar kanin och fjäderfä?
Många av de "större" djurhållarna har mycket erfarenhet som även "Hobbyhållare" har nytta av....
Mvh
Charlotte
-
Tycker inte att man kan kasta ut någon allas åsikter, erfarenheter och kunskap är lika mycket värda. Och ska vi gå bara efter självhushåll så skulle inte jag heller vara här eg. då jag ännu bara har mina djur för sällskap och det är ju knappast självhushåll...
-
Förstår inte varför du får för dig att större lantbruk endast bryr sig om pengar och inte om miljön.
Jag är själv uppvuxen med en far som arbetat som avbytare dvs. jag har varit med ute hos många bönder och de flesta är mer måna om sina djur än många hobbybönder.Det är inte heller några direkta pengar i större lantbruk (nu menar jag inte dessa jättar som har dykt upp utan familjelantbruket) utan de flesta håller på för att de gillar djur och trivs med att vårda naturen. Mycket av lantbruket handlar ändå om naturvård.
Stora lantbruk eller små hobbylantbruk alla har samma mål - djur som trivs och mår bra och miljötänkande (sedan finns det givetvis undantag, men inte bland alla de bönder jag känner)
Låter verkligen som om du kommer från storstaden oh inte fått chansen att växa upp tillsammans med djur och natur och bönder...
-
Vill bara komma med en liten fundering.... Vad är det som säger att djuren hos "Jättarna" mår sämre? Mår djuren bättre för att ägarna får kämpa med att få ekonomin att gå ihop?
Jag vet att det inte har med självhushållning att göra, men de "Jättegårdar" med Får och Nöt som jag har besökt, där har djuren haft det MINST lika bra som på smågårdar.
Stora utrymmen, kunnig personal som är till hands att sköta dem dygnet runt (det har inte jag möjlighet till eftersom jag måste lönearbeta också). Varje djur får inte samma mänskliga "gos-kontakt" men de har istället kontakt med sina artfränder och möjlighet till ett naturligt flockliv.
Hur det är med Gris och Fjäderfä på stora "jätteställen" kan jag inte uttala mig om eftersom jag aldrig besökt något sådant ställe... Men jag tycker det är trist att det pratas så mycket om det svenska jordbruket och dess "djurfabriker" och Jättegårdar när de allra flesta djuren har det bra. Vanskötsel av djur beror oftast inte på några lust för ekonomisk vinning utan av helt andra orsaker....
Här är länk till en sån "Jättegård" som allmänheten kan besöka:
http://www.wapno.se/djur.php
Kan nog få en del att ändra lite uppfattning om hur djuren har det i Svenskt Jordbruk, allt var jättefint där och djuren såg mycket välmående och harmoniska ut.
Mvh
Charlotte
-
precis dom där "jättar" menade jag ju, inte dina familjelantbrukare som jobbar som f** för att få det hela att gå ihop.
Hur ska du veta att jag inte växte upp på landet ? Bara för att jag inte tycker som du ? Så alla som tycker olika dig växte upp i stan 8), liksom... ?
Nope, men ditt tankesätt om bönder tyder ganska mycket på att du inte vuxit upp tillsammans med dessa bönder och stt det verkliga livet bakom mjölkpaketen i mataffären.
Ang. hur djuren har det hos jättar kan inte jag uttala mig om då jag bara varit på familjejordbruk men jag tror absolut inte att djuren hos jättarna har det sämre.
Som sagt så brukar där finnas kompetent välutbildad personal, vilket det knappast finns hos hobbybonden med två kor.....
Mysoxen, visst handlade tråden från början om att ta in boergetter men det var du som kom med iden att de som planerar att leva ekonomiskt på sin verksamhet var på fel ställe och det tycker jag fortfarande inte...
-
.
Då är man ju egentligen på "andra sidan" -dom stora som tänker bara på pengar och inte på hur djuren ha det eller att inte skada naturen, och så...
Nog tycker jag att det verkar finnas vissa farhågor om att djuren på "Stora gårdar" inte mår så bra...
Men det hör egentligen inte hit :)
Jag tycker precis som du att det är viktigt att bevara Lantraserna (Allmoge-djuren)...
Och så länge man bara precis har det på självförsörjar nivå är det väl helt okej... OM man nu inte får för sig att kolla på Grannen tex som också har Lantras med bidrag och som betar precis lika bra i skogen som mina MEN kan sälja lammull till spinneri för 50 kr/kg OCH leverera sina lamm till slakt med skapliga vikter . Den grannen är med i Rya eller Finulls klubben, kanske...
Sen när man av olika orsaker kanske lämnar det rena "Självförsörjarstadiet". I mitt fall pga att jag märker att det är för mycket jobb med att både ha djuren och lönearbeta, semestern räcker inte till både lamning och grovfoderskörd tex... Det känns fel att ta från mina surt förvärvade jobbpengar för att försörja djuren. Jag ska dessutom ta över gården hemma inom ett år och får då vissa krav på Kalkyler som i slutänden ska gå på plus.... Då ÄR det svårt att fortsätta med allmogedjur... Nämn ordet lönsamhet för många "Allmogemänniskor" så är det som ett Rött skynke för tjuren...
Det är så tråkigt att Allmogefårsföreningen inte var intresserade när de andra Lantrasföreningarna bjöd upp till ett försök att ge Lantrasprodukter ett mervärde... Som jag fattade det hela var det den Stora rädslan för att raserna skulle förändras p g a att man skulle börja förädla istället för att bevara.
SÅ tråkigt tycker jag, det GÅR att bevara och få en lönsamhet, Norge har ett så bra koncept med sitt Villsauarbete:
http://www.villsau.no/
De har stränga regler för hur djuren ska födas upp och de får inte ha för HÖGA slaktvikter ändå strävar man efter ett mervärde som gör att stammen bevaras och utökas....
Jag är rädd för att det blir som en vis man på en fårkurs sa: Raser som inte alls har någon lönsamhet kommer till slut att försvinna (vad som nästan hände med våra allmogedjur).
Mvh
Charlotte
-
:oMysoxen jag vänder mej speciellt till dej nu.
det är absolut inget fel på våra inhämska lantraser.
jag är själv förespråkare för dessa,jag är också själv delaktig i spårning av <Lappget det har hitilts resulterat i 2 funna, konstaterade lappgetter, den ena finns nu i kalix och den andra i luleå.
förutom mitt brinnande intresse för våra lantraser, så är jag faktiskt intresserad av andra raser också och i detta fall Boerget.
Menar du på fullaste allvar att mitt intresse för andra raser skulle diskvallifisera mej från detta forum :'(
Mvh icko
-
Om Stora och Små: Det kan finnas både bra och dålig djurhållning oavsett gårdens storlek. Men "bondens öga gör kon fet"; man måste hinna med att titta på varje djur varje dag om man ska ha en sportslig att hinna se beteendeförändringar, som är första tecknet till att ett djur inte mår bra.
Om bevarandet av våra allmogeraser: Kanske dags att vi gör riktigt klart för oss varför vi ska bevara dessa raser? Museum? Allmän biologisk mångfald för inkorsning i andra raser? Beredskap inför ändrade förutsättningar, då de gamla allmogerasernas låga produktionsförmåga rentav är en fördel, eftersom den kan vara knuten till en härdighet som ett högproducerande djur rent biologiskt inte kan besitta? Andra skäl?
Och om vem som får vara på forumet: Måste väl vara var och en som vill tänka i sådana banor som Petter ursprungligen formulerade, om att leva lätt på jorden och ha ett uthålligt jordbruk som inte är så sårbart?
Red: Stavfel
-
Hej,
upptäckte först nu, att det redan finns ett forum i frågan boergetter ...
Är någon av er seriöst intresserat att bygga upp ett samarbete ang. införsel och avel av boergetter (typ ekonomisk eller ideell förening) ?
I så fall hör av er!
-
Hur har det gått med Boergetterna?
Du skrev att du hade hitta någon annanstans där det diskuterades Boergetter. Jag har letat massor utan att hitta något i Sverige. Vi är mycket intresserade av Boer avel.
-
Undrar samma sak! Vi är också intresserade av Boergetter... :)
-
Hej
Jag är också intresserad av Boergetter.
Mvh Anette
-
Hej, jag är absolut intresserad av att ta in Boer getter och ska kontakta länsstyrelsens vet. i morgon för att kolla om vi kan bli karantänsgård.
Jag kommer i sådana fall bara att ha karantän en gång så då gäller det att köpa in det man vill börja på. Vill ni vara med så hör av er till mig.
Caisa telefon 0383-31332
-
I egenskap av moderator, skulle jag önska att vi skilljer på begreppen lantras och allmogeras. Precis som man gör med övriga djurslag.
Lev väl!
/BB
-
I egenskap av moderator, skulle jag önska att vi skilljer på begreppen lantras och allmogeras. Precis som man gör med övriga djurslag.
Om det inte gör något, så vill jag gärna bidra med ett förtydligande kring de här begreppen :-[. Ordet "lantras" används främst om de raser som bevaras i genbankssystem. Håkan Hallander var en av de som gjorde begreppet vanligt genom sin bok "Svenska Lantraser" från 1989. Samtliga allmogeraser, oavsett djurslag, kallas vanligen även lantraser.
Så här definierar vår kära myndighet Jordbruksverket de olika begreppen i rapporten Delmål för husdjursgenetiska resurser åren 2010 till 2020 (http://www.jordbruksverket.se/download/18.2958036f1211efb32978000308/rapport%2B070511.pdf):
Allmogeras
Begreppet allmogeras omfattar de grupper av djur där vi säkert kan säga att ingen inkorsning har skett och att ingen nämnvärd förädling har skett. I den mån avelsmål finns eller har funnits har dessa inte varit snävt inriktade på ett fåtal egenskaper avseende exempelvis exteriör eller produktionsförmåga.
Lantras
Uttrycket lantras är ofta använt och flera definitioner finns. Dessutom finns det en grisras och en getras som har ”lantras” i sitt rasnamn. Jordbruksverket använder begreppet lantras med innebörden att djuren är väl anpassade till lokala betingelser, att ingen eller ringa korsning har skett med andra raser, att inget gemensamt avelsmål har funnits hos de människor som haft rasen och att rasens historia till viss del är okänd. I de lokala betingelserna ingår påverkan från många faktorer, såsom klimat, jordmån, bördighet, landskapsstruktur, betesväxter, sjukdomar, skötsel- och fodervanor, samt brukarens önskemål om produkten. Lantraserna kan sägas ha utvecklats ur allmogeraser.
Kommersiell ras
Med kommersiell ras menar Jordbruksverket en ras i aktiv produktion och som huvudsakligen hålls för kommersiell produktion av livsmedel och tjänster.
Bevarandestrategi för allmogegetter/svensk lantrasget
Jordbruksverket rekommenderar att svensk lantrasget ska nyttjas som en kommersiell ras och att göingeget, jämtget och lappget ska bevaras som oförädlade lantraser.
-
Hej på er!
Vi har varit i Danmark och tittat på boergetter och dansk-nubiska getter.
Underbara och vackra djur!
Om pappersjobbet går att lösa, vill vi ta in djur (boer) nästa år. Vi vill gärna ha sällskap av andra intresserade!
Hör av er till oss om ni vill veta mer (mail eller pm).
Sara