Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: WillIB onde skrivet 18 jan-15 kl 16:45
-
Hej min morfar och mormor håller på att avveckla deras jordbruk(20ha). Jag har en möjlighet att ta över gården och bruka den om jag vill (dock ej huset då de kommer att bo kvar där)
Jag har tänkt på det här dagligen i ett halvår nu och det finns mycket som talar för och emot. Det lutar åt att jag kommer starta igång gården igen.
Mitt bekymmer är att jag kan inte åka till gården varje dag (2,5mil enkelresa), kanske bara 3-4 dagar i veckan. Vad är lämpligt att satsa på?
Min morfar har haft köttdjur (nöt) innan. Jag hade gärna velat haft får.
Hjälp mej gärna att få idéer hur jag ska få igång ett hållbart jordbruk.
-
Om du inte kan åka dit varje dag så kan du ju inte ha några djur. Då får du satsa på att odla något istället. Spannmål? Grönsaker? Jordgubbar? Hö?
-
20 ha åker? Betesmark? Skog?
Hur mycket tid vill du lägga ner?
Hur långsiktigt tänker du? 5 år? 20 år?
Är din familj med på noterna? Eller du kanske är ensam?
-
Stor del betesmark och en del skog (5ha) ungefär.
Tanken är det ska bli en inkomst att leva på längre fram. Kommer att ha kvar mitt nuvarande arbete tillsvidare (industri)
Finns 2 traktorer med tillbehör samt en tröska. Inga toppmoderna grejer men funktionella.
Min sambo har gett klartecken.
-
Jag skulle kunna lösa så att jag har någon som kan titta till djuren när jag inte kan.
-
Jag skulle kunna lösa så att jag har någon som kan titta till djuren när jag inte kan.
Det funkar under betestiden, men på vintern nåste man lägga en hel del tid varje dag med djur.
-
Jag skulle kunna lösa så att jag har någon som kan titta till djuren när jag inte kan.
Under lammningsperioden (eftersom du skriver att du vill ha får) måste du besöka ladugården minst var tredje timme för att kolla till dem och se om någon är på gång. Jag tror inte dina morföräldrar är så pigg på det jobbet om de lagt ned sitt jordbruk.
-
Under lammningsperioden (eftersom du skriver att du vill ha får) måste du besöka ladugården minst var tredje timme för att kolla till dem och se om någon är på gång. Jag tror inte dina morföräldrar är så pigg på det jobbet om de lagt ned sitt jordbruk.
Jag har en kusin som skulle kunna vara med på ett hörn också.
-
Äppleodling kanske hade varit något, dock dyr investering:/
Hur hade ni gjort?
-
Finns det någon vältrafikerad väg i närheten? I så fall kan man ha självplock av jordgubbar, alternativt en försäljningsvagn. Äppelträd kan jag inget om, men känns som om det tar många år innan de ger ordentligt med frukt?
-
Ska du ha något så är det flytt som gäller, hyr eller köp hus i närheten så du kan åka du lätt så ofta det krävs.
Hur många hektar åker finns på fastigheten? Finns mer i närheten att arrendera?
Vad är det förbyggnader som finns?
-
Låter som att djurhållning är uteslutet.Möjligt att du kan upplåta sommarbete som inkomstkälla, men annars säger jag samma som ovan. Spannmålsodling, hö mm.
-
Glömde en viktig fråga: vad har du för erfarenhet av djur?
Och kan och vill du reparera maskiner och byggnader?
-
2,5 mil är mycket.... om man har får. Jag har 50 meter ut till fårhuset och tycker att det är långt när man ska ut kl 3 på natten för att flaskmata eller kolla in en förstagångslammare. Kan du inte flytta dit? 20 ha springer man ju inte över varje dag så jag förstår ditt dilemma.
Du kan inte byta boende med mormor och morfar? (lite långsökt kanske, men vad gör man inte för 20 ha?)
Som sagts tidigare så är får nog uteslutet, liksom många andra djur. Kanske en tålig boskap typ highland cattle? (givetvis med någon som kollar till dom dagar du inte är där).
Annars hamnar du nog på odlingsalternativet. Finns det hömaskiner på gården? (rotorslåtter, hövändare, strängläggare, balmaskin m.m.)?
Då kan du i alla fall börja med att sälja hö.
-
Nja inte direkt någon större väg, tror inte jordgubbsodling skulle funka:)
Vet inte exakt åker arealen om jag ska vara ärlig.
Byggnader som finns är ladugård, maskingarage, magasin, hönshus, garage, skjul. snickarbod. Det mesta för skörd av hö och havre finns, dock ingen plastare för ensilage.
Ja flytt är det som skulle bli bäst tror jag, Dock inget alternativ just nu.
Skulle gärna vilja drar igång något själv mest för att utvecklas och lära mej nya saker.
Är snickare i grunden är dock kass på maskiner och el.
Har varit med och hjälpt till på gården sedan jag va liten, hade dock tänkt att hjälpa morfar 12h i veckan i 1 år för att lära mej mer. Han har lite djur kvar och skördar lite, Han kommer dock att arrendera ut gården om inte jag vill.
-
Hur är ladugården inredd? Uppbundet?
Finns utgödsling?
Bor du inte väldigt nära funkar det inte att ha djur.
Däremot att sälja små fyrkantsbalar med hö eller halm till hästfolk kan funka.
Bara det inte är för mycket konkurrens i området.
Fråga hästfolk i närheten vad dom tror och hur många som säljer inom några mils omkrets.
Rundbalar med ensilage går också att sälja men inte med lika stor förtjänst.
Du vill inte flytta nu, men tror du att du vill det om några år?
-
Du vill inte flytta nu, men tror du att du vill det om några år?
Stämmer ganska bra. Mitt jobb ligger 2.5 mil åt andra hållet. Tanken är att samla ihop kapital så länge.
Finns det något annat man kan göra?
Ladugården är inredd för nötboskap fd mjölkgård.
-
Är det ett uppbundet system den är inredd som?
Att den är för nötboskap är klart men det finns många sätt att hålla nötboskap i.
Uppbundet är dock vanligast i äldre ladugårdar.
Hur många djur finns det plats för?
Det kanske är bättre att du funderar med din sambo ang när ni kan flytta dit, sätt upp ett mål.
Och under tiden fram tills dess så lär du/ni er hur det fungerar på en gård, vad man ska veta och hur man tar hand om djur.
T.ex. genom att hitta kvällskurser (studieförbund kan ha om får t.ex.) ävensom det inte handlar om just det djurslag ni tänkt er så kan ni lära er generellt om djur, bete, vall, jordberarbetning, skog osv.
Se bara till att åkrarna och betena används på ett eller annat sätt så dom inte står och växer igen, då har du mer problem att få bort allt skit sen när du vill börja.
Kolla om någon kan låta sina djur beta på betesmarken, eller köp en betesputs och kör med ett par gånger per sommar.
Och åkermarken kan du arrendera ut till någon i närheten. Men se till att ta hjälp av t.ex. lrf konsult med arrendekontrakt så du inte blir fast i ett kontrakt som du inte kommer ut sen. Arrendelagen är inget man kan avtala bort lätt och den är både bra och dålig beroende på om man arrenderar eller arrenderar ut. Alternativt så slår du alla vallar själv en gång per år och säljer rullar, även om du går plus/minus 0 så ser du till att dom inte växer igen.
Det vore även bra om du kan hitta någon bonde du kan få "gå bredvid" så ofta som möjligt. Erfarenhet är väldigt viktigt. Du kan inte läsa dig till allt, framförallt inte mod att hantera en kviga som inte vill som du vill.
Hittar du inga kurser (det finns tyvärr väldigt få kvällskurser och liknande) så finns det böcker att läsa. Dom är inte alltid lätta att hitta om man inte vet vad dom heter eller vad författarna heter. Men det finns böcker på t.ex. adlibris och liknande.
Under tiden kan du också fundera över vad du vill ha för inhysningssystem för djuren när du väl börjar. När du lärt dig mer så förstår du fördelar och nackdelar med dom olika, och när du bestämt dig så kan du sakta börja bygga om det som eventuellt krävs. Så det är klart när ni väl flyttar dit sen.
Ska du hantera en motorsåg måste du skaffa dig kunskap och erfarenhet för det också. En motorsågskurs är ett måste, åtminstone A och B behörighet. Dom kostar några tusenlappar att gå men är väl värt det med tanke på riskerna, och om du inte äger gården är det dessutom ett lagkrav sen årsskiftet.
Och om din morfar varit bonde många år så sätt dig med honom och ta med dator för att skriva på (inte papper och penna för där kan du inte söka lika lätt, det blir mycket text) och låt honom berätta hur saker går till. Sen vartefter du lär dig mer och mer så får du frågor och funderingar och då frågar du honom och andra bönder om det ena och det andra.
Att hantera djur och maskiner är viktigt att kunna, så ta varje tillfälle du kan att lära dig det. Och varje maskin som du kopplar på traktorn kräver sin vana, framförallt i början innan du kört flera olika maskiner.
-
Det är väl bara att gratulera!
Men jag kan undra hur dina morföräldrar resonerar när de vill att du ska ta över gården men inte boningshuset ??? . Är kåken så pass stor, eller inredd så, att det går att använda den för generationsboende i 2 hushåll? Ett industrijobb i stan går att pendla till, men inte en djurbesättning på en gård...
-
Om du bestämmer dig för att bruka marken i år så se till att han för över stödrätterna på dig. Det gör man via internet och är enkelt.
Ifall din morfar bestämmer sig för att lägga ned och inte söker EU-stöd i år, (2015) så kommer hans stödrätter plockas tillbaka av jordbruksverket, och du kommer få köpa nya på blocket för ca 1000kr per hektar när du väl bestämt dig för att bruka marken.
Om du arrenderar ut så kan du låna ut stödrätterna också, men se till att få tillbaka dem när arrendet gått ut. Vet du inte när du vill bruka marken så skriv ettåriga kontrakt eller skriv inga kontrakt alls så kan du plocka igen marken när du känner för det. Tänk på att vare sig du eller morfar kan sitta på stödrätter som ni inte använder för då ryker dem.
Gå in på jordbruksverkets sida och läs allting om stödrätter, gårdsstöd och så vidare.
-
Är det ett uppbundet system den är inredd som?
Att den är för nötboskap är klart men det finns många sätt att hålla nötboskap i.
Uppbundet är dock vanligast i äldre ladugårdar.
Hur många djur finns det plats för?
Det kanske är bättre att du funderar med din sambo ang när ni kan flytta dit, sätt upp ett mål.
Och under tiden fram tills dess så lär du/ni er hur det fungerar på en gård, vad man ska veta och hur man tar hand om djur.
T.ex. genom att hitta kvällskurser (studieförbund kan ha om får t.ex.) ävensom det inte handlar om just det djurslag ni tänkt er så kan ni lära er generellt om djur, bete, vall, jordberarbetning, skog osv.
Se bara till att åkrarna och betena används på ett eller annat sätt så dom inte står och växer igen, då har du mer problem att få bort allt skit sen när du vill börja.
Kolla om någon kan låta sina djur beta på betesmarken, eller köp en betesputs och kör med ett par gånger per sommar.
Och åkermarken kan du arrendera ut till någon i närheten. Men se till att ta hjälp av t.ex. lrf konsult med arrendekontrakt så du inte blir fast i ett kontrakt som du inte kommer ut sen. Arrendelagen är inget man kan avtala bort lätt och den är både bra och dålig beroende på om man arrenderar eller arrenderar ut. Alternativt så slår du alla vallar själv en gång per år och säljer rullar, även om du går plus/minus 0 så ser du till att dom inte växer igen.
Det vore även bra om du kan hitta någon bonde du kan få "gå bredvid" så ofta som möjligt. Erfarenhet är väldigt viktigt. Du kan inte läsa dig till allt, framförallt inte mod att hantera en kviga som inte vill som du vill.
Hittar du inga kurser (det finns tyvärr väldigt få kvällskurser och liknande) så finns det böcker att läsa. Dom är inte alltid lätta att hitta om man inte vet vad dom heter eller vad författarna heter. Men det finns böcker på t.ex. adlibris och liknande.
Under tiden kan du också fundera över vad du vill ha för inhysningssystem för djuren när du väl börjar. När du lärt dig mer så förstår du fördelar och nackdelar med dom olika, och när du bestämt dig så kan du sakta börja bygga om det som eventuellt krävs. Så det är klart när ni väl flyttar dit sen.
Ska du hantera en motorsåg måste du skaffa dig kunskap och erfarenhet för det också. En motorsågskurs är ett måste, åtminstone A och B behörighet. Dom kostar några tusenlappar att gå men är väl värt det med tanke på riskerna, och om du inte äger gården är det dessutom ett lagkrav sen årsskiftet.
Och om din morfar varit bonde många år så sätt dig med honom och ta med dator för att skriva på (inte papper och penna för där kan du inte söka lika lätt, det blir mycket text) och låt honom berätta hur saker går till. Sen vartefter du lär dig mer och mer så får du frågor och funderingar och då frågar du honom och andra bönder om det ena och det andra.
Att hantera djur och maskiner är viktigt att kunna, så ta varje tillfälle du kan att lära dig det. Och varje maskin som du kopplar på traktorn kräver sin vana, framförallt i början innan du kört flera olika maskiner.
Skulle tippa på att det får plats 20-30 kor. Uppbundet är det.
Vad brukar vara viktigt att veta om gården? Vad ska jag fråga mormor och morfar om?
Motorkörkort har jag:)
Finns det något annat jag kan "förbereda" för framtiden typ träd,buskar. Har haft lite tankar på äppelodling men är tveksam.
Bra tips förövrigt tack!
-
Klarar man att leva på 20-30 kor idag? Behövs det inte större besättningar för att det ska gå ihop?
20-30 mjölkkor, pratar jag om. Vad pratar ni om? Köttkor? ;)
-
Klarar man att leva på 20-30 kor idag? Behövs det inte större besättningar för att det ska gå ihop?
20-30 mjölkkor, pratar jag om. Vad pratar ni om? Köttkor? ;)
Trådskaparen vill ju ha får och inte kossor. Hans morfar har köttdjur.
Jag tror nog det finns en del som har 20-30 köttdjur på lösdrift /som utegångsdjur (jag känner en) så hur många det får plats i hans ladugård är inte relevant längre då de inte är inomhus.
Sen finns det en del folk som har några fjällkor och förädlar mjölken själv i eget mejeri, så då kan de försörja sig på väldigt få djur också.
-
Skulle tippa på att det får plats 20-30 kor. Uppbundet är det.
Vad brukar vara viktigt att veta om gården? Vad ska jag fråga mormor och morfar om?
Motorkörkort har jag:)
Finns det något annat jag kan "förbereda" för framtiden typ träd,buskar. Har haft lite tankar på äppelodling men är tveksam.
Bra tips förövrigt tack!
Om du planerar att ta över gården så bör ni gå runt alla skiften så du får koll på var gränserna går. Sen vid byggnaderna bör du rita in på ritningar var vatten, avlopp, dränering, el, osv osv är draget, även när större renoveringar/byggnader är gjorda kan vara trevligt att veta.
Det är sånt som är bra att veta i framtiden när saker ska göras och när ev felsökningar ska utföras.
Men det jag främst tänkte på är att du ska "bli hans elev" när det gäller jordbruk. Så kan kan lära sig så mycket som möjligt om lantbruk. Eftersom ni är så nära kan ni säkert sitta många timmar varje helg t.ex. och gå igenom allt möjligt.
Är det får du vill lära dig mer om så finns en skrift som heter "Fåråret" som är nyttig att läsa. Finns även en pärm som man kan köpa av fåravelsförbundet som förklarar mycket.
Jag har inte hittat något motsvarande om nötdjur, om någon känner till något liknande så meddela gärna :)
Så motsvarande om nötdjur är ju bra om han kan lära dig, och skriv upp "allt" han säger så du kan gå tillbaka sen och läsa för att komma ihåg. Man kan omöjligt komma ihåg allt som en person säger :)
Sen förutom djuren så behöver du veta hur maskiner fungerar, vad man har dom olika maskinerna för och varför man använder dom i en viss ordning osv.
Och sen är det även som jag skrev bra att veta hur man sköter jorden. När man ska plöja, så, skörda dom olika sorterna du odlar. Vall skördar man flera gånger om man vill och behöver. Gödsling, hur länge en vall kan ligga innan man börjar om på nytt med plöjning osv osv.
En del av sån info är "tycke och smak" och frågar du olika bönder får du olika smak, men kan man grunderna så kommer man långt. Sen om man låter vallen ligga 3 eller 4 år är mer finlir och styrs mest av hur mycket tid du har och hur mycket skörd du behöver.
På Greppa's webbsite finns skrifter att ladda ner. Även på jordbruksverket, Taurus.mu och andra webbsiter.
På youtube kan man hitta små filmer som tar upp olika ämnen och besök på gårdar osv. Sök fram någon film och klicka dig sen vidare till alla "relaterade filmer" (menyn till höger på deras webbsite). Där har du att göra många många timmar innan du är igenom alla dom kortfilmerna.
Sök även här på forumet i t.ex. djur och odlingskategorin på det djurslag du vill veta mer om, foderstater mm.
Komihåg att vissa saker man hör/löser ska man ta med en nypa salt men får du samma info från flera ställen så är det mer anledning att lita på det :)
Som nån skrev så kan man pendla till ett industrijobb men inte till ett lantbruk och det stämmer. Vi har många mil till jobbet men vill bo på landet och ser pendlingstiden som "avkoppling" och ett sätt att prata med varandra innan man kommer hem till barnen osv. Lägg fram det så till din sambo. 2,5 mil är ju ingenting för att åka till jobbet egentligen.
-
Klarar man att leva på 20-30 kor idag? Behövs det inte större besättningar för att det ska gå ihop?
20-30 mjölkkor, pratar jag om. Vad pratar ni om? Köttkor? ;)
Generellt svar oavsett vad TS väljer att göra:
Vad som krävs för att klara sig beror på väldigt många saker.
Några saker som spelar stor roll är om man har stora lån på gården eller om man t.ex. ärvt den. Om man kan reparera saker själv eller lejer bort allt gör också många pengar, speciellt eftersom man får hålla sig till äldre saker om man ska klara sig på få mjölkkor. Vad man vill lägga privata pengarna på styr också. Vill man lägga pengar på många saker så blir det jobbigare...
Men om man vänder på det och kollar vad man kan få för inkomster från mjölkkossorna:
30 djur som genererar 8500 per år = 255 000 totalt per år, med dagens fantastiska pris så får man runt 670 000:- för mjölken från 30 kor.
Sköter man vallen bra så får man kanske upp till 9500 per djur vilket blir 285000 per år = 755 000:- per år.
Sen är det bara att räkna ihop alla kostnader och se vad det blir över att "ta ut" som lön.
Diesel, kraftfoder, utsäde, reparationer, veterinär, semin, försäkringar för gården inkl skog och byggnader, byte av maskiner när behov uppstår, lön inkl egenavgifter (eller sociala avgifter beroende på vilken företagsform man använder) Utgifterna plockar på, men omöjligt är det absolut inte.
Har läst om ett par gårdar som klarar sig på några få tiotal kor, men jag vet tyvärr inte förutsättningarna i form av det jag skrev ovan ang hur dom klara ekonomin.
Sen tillkommer eu-bidragen som inkomst som jag är osäker på hur mycket det handlar om, men runt 60 000:- enligt nivåerna som var fram tills nu när dom ska ändra det, tydligen sänka några procent.
Försäljning av tjurkalvar tillkommer också, ca 2000:- per kalv och generellt är det vartannan tjur och vartannat kvigkalv, sett över flera år = 30 000 per år i livdjursförsäljning om man vill räkna väldigt teoretiskt.
Sen någon tusenlapp för slakt av utslagskor, vet inte hur ofta man ska tro att det blir så, men förr eller senare behöver kossorna bytas ut och alla 30 ska ju bytas ut nångång. Mjölkade på en gård där dom hade en på 9 år och en på 7 år och dom mjölkar fortfarande bra.
-
Trådskaparen vill ju ha får och inte kossor. Hans morfar har köttdjur.
Jag tror nog det finns en del som har 20-30 köttdjur på lösdrift /som utegångsdjur (jag känner en) så hur många det får plats i hans ladugård är inte relevant längre då de inte är inomhus.
Sen finns det en del folk som har några fjällkor och förädlar mjölken själv i eget mejeri, så då kan de försörja sig på väldigt få djur också.
Självklart kan man ha djuren ute året runt, oavsett om det är nöt eller får. Men dom flesta vill ha djuren inomhus på den mörka årstiden.
Dels för att skydda dom mot rovdjur (framförallt får och lamm, men även kalvar) men även för att kunna använda gödsel och sprida på åkrarna för att slippa köpa massa kemikalier och sprida. Det är nog få som går med skyffel och skottkärra i en hage för att samla ihop gödsel för flera hektar åker...
Ang att försörja sig på nöt köttdjur och får är att sälja egna köttlådor, det ger mer pengar sägs det. Lite mer jobb att se till så det finns kunder när man vill slakta, men det kan det vara värt om det ger en del mer pengar.
-
JagArjag tack så mycket, mycket matnyttigt.
Ponera att jag flyttar så att jag bor i nära gården.
Vad ska man satsa på om vi pratar djur enligt er? eu-stöd? ras? mm
-
JagArjag tack så mycket, mycket matnyttigt.
Ponera att jag flyttar så att jag bor i nära gården.
Vad ska man satsa på om vi pratar djur enligt er? eu-stöd? ras? mm
Vad känner du själv ang vilka djur du vill ha?
Är det ok för dig att jobba med nötdjur som är stora och tunga jämfört med får?
Får kräver mindre utrymmen per djur, men vargar kan komma? Får kräver mycket tid vid lammning (håller på några veckor beroende på hur snabbt du tar bort baggen)
Nöt däremot är större och det kräver att du inte är rädd för djuren även om dom är flera gånger tyngre än dig. Du kan välja mellan att ha kor som kalvar (det går att seminera även köttdjur, så slipper du ha tjur om du inte vill det), eller om du köper kalvar och föder upp dom till slaktmognad.
Ang får så får du välja om du vill sälja skinn eller bara kött. Vissa fårraser är mer inriktade på kött och andra är inriktade på skinn. Vad som ger mest ekonomi är jag inte bra på men kommer med intresse att följa tråden och se vad andra svarar.
-
Några mer idéer?
-
Ingen som har några förslag hur man bedriver jordbruk med bra utveckling och vinstpotential. Är inte rädd för att investera en slant.
-
Ingen som har några förslag hur man bedriver jordbruk med bra utveckling och vinstpotential. Är inte rädd för att investera en slant.
Du vill ju inte bo där, dvs inga djur. Och du vill inte arbeta mer än 12 timmar/vecka.
Hur ska man klara det?
-
Du vill ju inte bo där, dvs inga djur. Och du vill inte arbeta mer än 12 timmar/vecka.
Hur ska man klara det?
Det har jag aldrig skrivit.
-
Jag har inte heller sett något om 12 timmar.
Om du löser boende väldigt nära, hur mycket tid vill och kan du lägga? Tänker på att du skrev om får i början, är det bara får du är intresserad av eller vad mer känns intressant för dig. Känner du inte ett intresse så blir det genast jobbigare tror jag, intresse gör att man klarar saker bättre :)
Det är ju intensivt till och från med lammbing, plöjninj, skörd osv, många timmar blir det...
-
Det har jag aldrig skrivit.
Jag tolkade dig fel.
Du skrev att du ska jobba kvar heltid och hjälpa till på gården i 12 timmar/vecka...
Det finns inga snabba vinster i jordbruket. Det handlar om hårt arbete och litet betalt. För några få som lyckas hitta köpare gör vinst. Men ändå massor med arbete. Det finns en orsak varför det finns så få småjordbruk kvar.
-
Just nu spånar jag mest om hållbara idéer så jag kan räkna och vara strategisk.
Det behöver inte vara just får
Gården brukas idag men väldigt lite. Morfar gör det bara för skojs skull.
Så vad kan man göra med gården på lång sikt? Äppleodling fiskodling fårgård minkfarm medmera vad är värt att satsa på?
-
Generellt verkar det som att man kan få ut mer av kött (oavsett om det är från får, nöt, gris eller annat djur) om man säljer lådor själv. Lär du dig att stycka och får godkännt att göra det på gården då blir det säkert någon krona till.
Det finns sånna gårdsbutiker som även säljer hantverkssaker osv, även i kombination med tex cafe.
Men tänk på att dom flesta dygn bara har 24 timmar så ju mer tid saker tar, till slut hinner du inte själv och då behöver du pengar att avlöna en annan person.
-
Det är nog få grejer som ger så månget som minkfarmar, sägs det. Men även nötkött är bra. Det har nog inte varit så bra betalt för köttet på länge och verkar hålla sig.
-
Eftersom ni ändå inte kan bo där så är det helt galet att försöka bygga upp något annat än traditionella åkergrödor. När ni i framtiden får tillgång till bostadshuset kommer det i ett annat läge och har du då brukat marken några år så har du mycket bättre kunskaper med dig in i det hela, både om verksamheten och vad du vill.
-
Eftersom ni ändå inte kan bo där så är det helt galet att försöka bygga upp något annat än traditionella åkergrödor. När ni i framtiden får tillgång till bostadshuset kommer det i ett annat läge och har du då brukat marken några år så har du mycket bättre kunskaper med dig in i det hela, både om verksamheten och vad du vill.
Kanske inte är aktuellt just nu men det kan ju ändras snabbare än vad man tänkt sej, tex om någon granne ska sälja eller om mina gammla dör. kan ju även bygga om ladan eller bygga till om man har ett hum hur verksamheten kommer se ut.
Vill som sagt ha lite ideer som man kan fundera på. JagarJags räkne exempel på mjölkkor tex.
Gårdsbutik tycker jag låter sunt:)
-
Ni som har koll på in och ut -gifter för nötkött och får rex, ni jan väll skriva lite siffror också så får både ts och övriga lite koll och se vad det handlar om. Gärna med antal djur, ha bete och ha åker så man får koll på storleken kopplade till dom kostnaderna
-
Enkla siffror för mjölkras stutar. Köpta på våren för 2000kr. Två vintrars uppfödning om 200 dagar per vinter, 15kr i foder och strö om dagen. Slaktad 35kr/kg för 350 kg.
Utgift 2000+(200*2*15)=8000kr
Inkomst 35*350=12500kr
Vinst 4250kr/stut
Så vi avrundar till 4000kr/stut så har vi ett par hundra kr till kraftfoder även den första sommaren när djuren är små och behöver tillskott på betet.
Lönsmat? Allt beror på foderkostnaden. Med foder för 20kr/dagen är marginalen nästan borta.
-
Enkla siffror för mjölkras stutar. Köpta på våren för 2000kr. Två vintrars uppfödning om 200 dagar per vinter, 15kr i foder och strö om dagen. Slaktad 35kr/kg för 350 kg.
Utgift 2000+(200*2*15)=8000kr
Inkomst 35*350=12500kr
Vinst 4250kr/stut
Så vi avrundar till 4000kr/stut så har vi ett par hundra kr till kraftfoder även den första sommaren när djuren är små och behöver tillskott på betet.
Lönsmat? Allt beror på foderkostnaden. Med foder för 20kr/dagen är marginalen nästan borta.
Hur många mjölkkor och rekrytering har ni?
Hur är det med övriga utgifter, texdiesel, hur många kubik gör ni av med per år?
Är det någon annan kostnad som är stor förutom maskiner och byggnader (dom varierar så mycket beroende på många faktorer så det är ingen ide att ta upp det tycker jag)
-
Min ungefärliga uträkning baserades på att köpa alla djur.
Men vi har bara 20 mjölkkor och behåller alla djuren. De kvigor som inte behövs i rekrytering går med stutarna till slakt.
Ca 1,5 m3 diesel går nog åt. Men den kostnaden räknas till största del in i foderkostnaden. Då gör vi en del hö men lejer för rundbalsensilagepressandet. Stor kostnad vid ungdjursuppfödning är traktor. Kan man köpa ensilage för 250-300kr balen, vilket man ofta kan, är det nog ungefär lika billigt som att skörda själv. Försäkring, veterinär och sådant är oftast inget dyrt för ungdjur men något år händer grejer så all vinst försvinner.
-
Plöjer ni om vallen med typ 3 års mellanrum? Med ett års spannmål och ett år spannmål med insådd?
Vad kostar frön per hektar?
-
Alltid två år med spannmål, så insådd i stråsäd år två. Olika om det tröskas eller enileras som helsädesensilage det beror på hur man tycker det växer. Tröskning kostar.
En kostnad att tänka på är gödselhantering. Flyt eller fastgödsel inget är särskilt billigt att hantera.
Tror aldrig jag kört upp en vall under tio år. Med gödning/gödsel och kombinerad slåtter och bete håller de sig bra. Största anledningen till att köra upp är att bli av med gödsel. Plöjning, harvning, stenplock och sådd kostar både tid och pengar. Visst ger nya vallar mer men det är ytterst sällan man inte kan köpa foder för ungefär tillverkningskostnaden.
Utsädeskostnad vet jag inte riktigt. Ibland sår vi med eget utsäde. Vallfrön måste däremot alltid köpas men finns billigare ställen än Lantmännen.
-
Tack Tjalve :)
Några mer räkne exempel?
-
Det är svårt att ha djur om man inte kan bo på gården, men du som är snickare skulle väl kunna bygga en lillstuga där ni kan sova över utan att störa dom gamla? Jag vet inte speciellt mycket om alpackor, men jag tycker det är trevliga djur. Dom får ett föl om året och har lätta förlossningar så dom måste inte passas hela tiden. Dom som är duktiga på alpackor tjänar minst lika mycket på dom som på att ha får. Skulle du inte kunna bygga ett enkelt utegångsstall på gården och hyra ut det billigt till någon hästägare i utbyte mot hjälp med djurpassning?
-
Jo bygga nytt eller liten stuga finns i tankarna och är ingen dum idé.
Alpackor verkar spännande. Du vet inga räkne exempel? Inkomst utgifter?
-
Dom som är duktiga på alpackor tjänar minst lika mycket på dom som på att ha får.
Vet du på vilket sätt tjänar de pengar på alpackor? Säljer de ullen (eller produkter av ullen), eller kommer inkomsterna från att sälja livdjur?