Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: SkyySweetiepie skrivet 13 jan-15 kl 10:33
-
Hej!
Vi köpte hus för två år sedan och till min lycka fanns det på tomten en drygt 100 år gammal jordkällare byggd av välvt stenblockstak och jordstampat golv. Helt underbart fin! :) Ytterdörren går till ett litet förmak (som troligen är byggt senare för det ser ut att vara murat av betongblock) och det har i sin tur en dörr in till själva jordkällaren. Källaren håller konstant 11 grader året om. Det finns inget ventilationshål varken i taket eller i någon av väggarna.
Första sommaren städade jag ur (sopade och skrubbade hyllorna med Yes). Potatisen och löken lade jag sen i luftiga träbingar och morötterna lade jag i sand och på hyllorna ställde jag hemmagjord saft, hackad gurka osv.
Sen kom problemen :'(
Potatisen och löken möglade och fick ”vit bomull” på sig, morötterna började spira i sanden och det växte plast och pappersetiketterna på flaskorna/burkarna fick snabbt mögelfläckar (produkterna i flaskorna/burkarna var det inget fel på, för de var konserverade/vakumseglade).
Är jätteledsen och deppig för jag hade så sett fram emot att äntligen kunna ha mer egenproduktion men nu känns hela jordkällaren obrukbar.
Varför blev det så här? Är det för fuktigt och vad gör man åt det? Hade jag inte städat tillräckligt och eventuellt gamla bakterier spred sig? Spelar det någon roll att jordkällaren inte har någon ventilation? Är det för varmt?
Snälla, är det någon som har tips på om det finns något att göra, så jag kan använda jordkällaren till mina rotsaker?
-
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordk%C3%A4llare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordk%C3%A4llare)
Ventilation är viktigt om man inte vill ha mögel..
Har själv en jordkällare som jag inte har tagit i bruk än och jag har inte sett någon ventil på denna, så jag antar att jag inte får vara för noggrann när jag snickrar en dörr..
-
Det låter som det är för fuktigt. Kolla om det inte finns någon gammal ventilation som blivit igensatt eller tagits bort.
-
För fuktigt är det svårt att få. Däremot ska man få ner källaren till sex grader.
-
Ventilation är a och o . Det ska vara en ventilation i taket .
Desutom ska dörren inte vara för tät . Helst en springa nertill .
11grader är för varm . Det räcker med 5 .
Det är bra att kalka invändigt mot mögel .
Allt det där går att fixa .
-
Tack för svaren !! :)
Jordkällaren är begravd under jord på alla sidor utom framsidan och sedan är det byggt ett uthus/vedbod/förråd ovanpå. Kan jag göra ventil in till förmaket och sedan en ventil därifrån och ut?
Hur kan jag ner temperaturen där inne?
Vi kan inte ha en springa nedtill i dörren, det har vi nu (det är lite trasig där en flisa fallit bort) och jag har hittat en hel del musspillning därinne, så därför behöver dörren åtgärdas ifall vi ska börja använda den igen, så springa är ingen möjlighet för oss.
-
Då får du göra små hål i dörren och säkra dessa med nät tex.
-
Löken är olämplig att förvara där. För fuktigt.
Potatisen och konserverna kan du förvara där om du ventilerar me så du sänker temperaturen. Kanske behöver du även minska fuktigheten. Potatis vill ha måttligt fuktigt och ca 4 grader.
Morötterna måste ha det mycket kallare. Morötter vill ha fuktigare än potatis och 0-2 grader om de ska hålla sig bra. Det är svårt att få till en jordkällare som fungerar riktigt bra både för morötter och potatis.
Ventilerar du så får du in kalluft som kan hjälpa till att sänka temperaturen. Men det är märkligt varmt med 11 grader året om. Och märkligt jämn temperatur. Hur tjockt jordlager är det ovanpå valvet?
-
Alltså, 11 grader året om, jag börjar undra om du inte har jordvärme som kommer upp där.
Du kanske skulle tala med någon som kan såna saker. Kanske du kunde ha en värmepump i huset och ta in luftburen eller vattenburen sval luft från källaren. Då kunde du samtidigt sänka temperaturen i källaren. Men jag vet inte hur mycket det går att ta ut. Däremot vet jag följande:
En kompis hade ett hål utanför huset efter en sinad brunn. Jag tror den inte var många meter djup, säkert en grävd brunn. Han upptäckte att det kom ljummen luft i brunnshålet. Det visade sig att han kunde klara större delen av uppvärmningen till sitt hus med den luften. Han har ett trevånings gammalt tegelhus som är dåligt isolerat och drar massor i uppvärmning. Det krävdes nog en värmepump men inte så mycket tillskottsenergi.
-
Det är cirka 1 meter jord ovanpå jordkällaren och på sidorna och bakom är jorden lika hög som hela jordkällaren + metern ovanför. Den är delvis nedgrävd för gången till dörren sluttar nedåt, men samtidigt inbyggd i en kulle (hoppas du förstår min förklaring). Ovanpå detta är det sedan en krypgrund innan förrådet/vedbon.
Så om jag borrar några små hål i dörren för ventilation och för att sänkta temperaturen och ställer in en hemmagjord torrboll av hink/durkslag/vägsalt för att få ner luftfuktigheten så borde det förhoppningsvis gå att ha i alla fall potatisen där. :)
-
Jag har haft jordkällare. Min erfarenhet var att det ska vara ventilation uppåt. Då rinner det in kall luft och trycker ut den varma fuktiga luften. På min källare satte vi en, en meter hög ventilationstrumma i hålet i taket och tätade dörrarna så som blev riktigt täta. Sen fungerade den jättebra. Den blev svalare och torrare. Vi tvättade och kalkade den också med kalkvatten från släkt kalk (teknisk kalk) för att få bort mögel och dålig lukt. Det fungerade bra.
-
Det är bra att göra ventilationshål i dörren så att kall luft kommer in men, du måste ha ett ventilationsrör/utgång i taket/övre delen av väggen på motsatta sidan så att den varma luften försvinner ut ur källaren.
-
Det är också bra att ha både termometer och hygrometer i jordkällaren. Helst digitala sådana med max/min -visning. Då är det lättare att se om ventilation och andra åtgärder ger önskad effekt.
Förr i tiden rekommenderades att svavelröka jordkällare en gång om året för att minska risken för mögel och andra otrevligheter. Jag vet dock inte om det gör någon större nytta. Svavelrökningen är ju inte direkt någon miljövänlig process, och allt järn rostar av SO2 och SO3 i svavelröken.
För att minska mängden mögelsporer därinne kan det dock vara bra att tvätta alla ytor grundligt, trä som har varit mögelangripet kan man gärna torka av med väteperoxid. Det kan vara idé att skrapa bort ytskiktet av jordgolvet om man misstänker att det finns mycket sporer i jorden, och ersätta det med sand eller grus som är fri från organiskt material.
-
Kall luft är tung och "rinner som vatten". Därför ska det bara vara ventilation högt upp i din källare. Annas rinner kalluften ut.
-
Jag anser det inte klarlagt att jordkällaren är för fuktig. Har det setts kondens där? Vatten som runnit på tak och väggar?
Det enda jag anser klarlagt är att jordkällaren är för varm. Jag anser det inte klarlagt vad som är lämplig metod att sänka temperaturen. Man får nog pröva sig fram och någon form av ökad ventlation bör nog till.
Jag vidhåller att det bör undersökas om det kommer upp jordvärme som kan tas tillvara.
Vad gäller möglet tycker jag att det viktigaste är att få rätt temperatur, därefter rätt fuktighet, alternativt att förvara rätt saker där i förhållande till fuktighet. Avlägsna allt som är mögligt ur källaren. Då undanröjs möjligheterna för mögel att växa.
Tvätta är inte fel och där är kalkvatten nog mest klassiskt, men det är normalt sett sekundärt i förhållande till ovanstående åtgärder. En klassisk metod att hygienisera är att elda en enbuske i källaren i augusti. Stäng till när det tagit sig och låt det pyrelda. Torr bör nog busken vara. Men jag tycker inte detta är nödvändigt utan något man kan testa att ta till om man har problem, efter att man gjort mer grundläggande åtgärder.
-
Tack för svaren !! :)
Jordkällaren är begravd under jord på alla sidor utom framsidan och sedan är det byggt ett uthus/vedbod/förråd ovanpå. Kan jag göra ventil in till förmaket och sedan en ventil därifrån och ut?
Hur kan jag ner temperaturen där inne?
Vi kan inte ha en springa nedtill i dörren, det har vi nu (det är lite trasig där en flisa fallit bort) och jag har hittat en hel del musspillning därinne, så därför behöver dörren åtgärdas ifall vi ska börja använda den igen, så springa är ingen möjlighet för oss.
Jag har som det låter på din beskrivning en liknande form av jordkällare med ett uthus byggt ovanpå.
Längst in i jordkällaren, högst upp mot taket har jag en ventilation som går upp under grunden på huset. Det var igensatt och knappt synlig fram tills för två år sedan då jag rensade den. Den hade täpps igen av grus/sand/jord som ligger under brädgolvet i uthuset efter att diverse djur huserat under grunden. Golvet var även det dåligt, så jag lyfte helt enkelt brädorna och rensade ventilationen. Efter det stoppade jag ner ett spirorör/ventilationsrör i hålet så det stack fram i jordkällaren, och drog ut den andra änden genom en av ventilationshålen i husets grund. Där har jag även möjlighet att reglera ventilationen. Det känds bättre att göra på det viset då jag dels ville undvika att ventilationen blockeras igen, samt att jag inte vill ha upp den fuktiga luften under golvet som det var tidigare.
Så titta om du inte har en igentäppt ventilation längst in. Den kan vara svår att se om det ligger sten och annat skräp där.
-
Kan man ha källardörren öppen nattetid på hösten när det börjar bli kallare för att få ner temperaturen?
-
Kan man ha källardörren öppen nattetid på hösten när det börjar bli kallare för att få ner temperaturen?
Om man inte är rädd för hungriga nattliga besökare i jordkällaren, så...
-
Kan man ha källardörren öppen nattetid på hösten när det börjar bli kallare för att få ner temperaturen?
Ja det är en vanlig metod. Görs ofta innan man lagrar in höstens skörd.
Om man inte är rädd för hungriga nattliga besökare i jordkällaren, så...
Det man kan riskera att få in är väl mest smågnagare, samt kanske grävling. Hänsyn får tas till detta om man har mat i källaren eller om där finns utrymmen som t.ex. möss kan gömma sig i.
-
Har hört eller läst att man kan stryka på citronsyra på trä för att undvika mögel på virke i jordkällare
/Lars
-
Det är också bra att ha både termometer och hygrometer i jordkällaren. Helst digitala sådana med max/min -visning. Då är det lättare att se om ventilation och andra åtgärder ger önskad effekt.
Jag har precis satt en termometer i vår jordkällare.
(http://attitude.mine.nu/temp/jord_temp.png)
Källaren är placerad under garage/snickarbod. Två ventiler.
Jag ska se om jag hittar en bra (och inte för dyr) hygrometer också.
-
Kalkvattnet som görs av bränd släkt kalk (teknisk kalk) är målafärg som man använder när man kalkar murar och källare. Slå i kalk i en spann till 1/3del, fyll på till fullt med vatten. Låt stå i två veckor rör om varge dag ordentligt. Nu kan du hälla över det klara vattnet i en målaspann och måla med det. Det blir vitt när det torkar.
-
Tack för alla tips. Jag ska absolut kolla om det finns ett igentäppt ventilationshål i taket!
Det finns en del kondens i taket, små droppar bara, inte så mycket så att det rinner längs väggarna eller blir pölar på golvet.
-
Vad är situationen? ???
-
Vi har två jordkällare på tomten, en precis lika dan som du beskriver. Min duger inte som jordkällare bara för att det är en jordkällare. Stenblockstaket tar in fukt och det finns ingen dränering inuti jordkällaren.
Allt jag stoppat i den har tyvärr möglat. Något som genomgående känns här är att alla hoppas att en gammal jordkällare är perfekt!! Wow en jordkällare ...
Vi byggde om en av dem. Nytt gjutet välvt tak med kallasfalt, takpapp och platonplatta. Vi grävde ut och drog dränering ca 1 m lägre än golvet. Ny större avluftning och tilluftventil. Det luktar inte källare längre men den fungerar som en jordkällare.
Att man ändå hade mat i dylika konstruktioner förr betyder inte att de inte hade problem. Jag förstår bara inte hur de kunde använda den som jordkällare.
Jag träffade några gamla i byn och då fick jag veta att man bara hade mjölkkannorna i dessa källare, de fungerade inte för varken potatis eller annat. Har bara hittat lite gamla burkar och flaskor i dessa utrymmen.
Så mitt råd är att läsa på i länkarna som finns på forumet och renovera efter behov.
-
Det gamla sättet att hålla möss och råttor borta är att torka av golvet med såpvatten med lite ättika i(speciellt noga runt väggarna och i hörnor och skrymslen). Och att sen strö hackat enris runt väggarna.
-
Det gamla sättet att hålla möss och råttor borta är att torka av golvet med såpvatten med lite ättika i(speciellt noga runt väggarna och i hörnor och skrymslen). Och att sen strö hackat enris runt väggarna.
Bra tips! Det ska jag prova. Enris kände jag till sen innan men, inte såpvatten med ättika.
-
Såpa är ju alkalisk och ättika är en syra, så de kommer att neutralisera varandra om man blandar dem. Man får samma resultat om man låter bli ättikan och blandar lite svagare såplösning istället.
Det är märkligt att det fortfarande finns folk som tror på såna där recept trots att varenda svensk vid det här laget borde ha fått lära sig det mesta om syror, baser och neutralisering i kemin i högstadiet.
-
Är detta resonemang alltför förenklat? Består såpans verkan bara i att vara alkalisk? Nej knappast. Då blandade man inte feta syror, utan körde bara med lut. Består ättikans verkan bara av dess syra? Då skulle t ex saltsyra utspädd till samma pH ha samma verkan, vilket jag inte tror den har i alla avseenden.
Såpa är ju alkalisk och ättika är en syra, så de kommer att neutralisera varandra om man blandar dem. Man får samma resultat om man låter bli ättikan och blandar lite svagare såplösning istället.
Det är märkligt att det fortfarande finns folk som tror på såna där recept trots att varenda svensk vid det här laget borde ha fått lära sig det mesta om syror, baser och neutralisering i kemin i högstadiet.
-
Är detta resonemang alltför förenklat? Består såpans verkan bara i att vara alkalisk? Nej knappast. Då blandade man inte feta syror, utan körde bara med lut. Består ättikans verkan bara av dess syra? Då skulle t ex saltsyra utspädd till samma pH ha samma verkan, vilket jag inte tror den har i alla avseenden.
Fast med det feta i fettet, så blir det ingen uttorkning, om såpmakaren fått till det rätt.
-
Fast med det feta i fettet, så blir det ingen uttorkning, om såpmakaren fått till det rätt.
Nej precis, såpa är både tvättning och träbehandling. Eller hur menar du?
-
Jag försöker reda ut kemin lite:
Såpatillverkning:
fettsyra + kalilut -> kalisalt av fettsyra + vatten
eller m.a.o.
CH3-CH2-....-CH2-COOH (lång kolkedja med karboxylgrupp) + KOH -> CH3-CH2-...-CH2-COO- + K+ + H2O
Blandning av såpa och ättiksyra:
kalisalt av fettsyra + ättiksyra -> ?
Jag tror man här får en jämvikt mellan å ena sidan såpa och ättiksyra, å andra sidan såpans fettsyra och kaliumetanoat (ättiksyrans kalisalt). Jag vet inte vilken sida som överväger. Proportionerna mellan såpa och ättikasyra spelar också in. Kaliet förmodar jag är tämligen fritt i vattenlösningen. Vätejonerna kan alternera mellan att vara fria, vara bundna till fettsyran eller ättiksyran, d.v.s. till etanoatet CH3-COO-.
Det är lite svårgenomskådligt för mig vad det blir.
I formler blir det så här:
Utgångsämnen:
CH3-CH2-...-CH2-COO- + K+ + CH3-COOH
I blandningen får man två kopplade jämvikter:
för ättiksyran:
CH3-COOH <->
CH3-COO- + H+
och för såpan/fettsyran:
CH3-CH2-...-CH2-COO- + H+ (vätejoner frigjorda från ättiksyran i förra jämvikten) <->
CH3-CH2-...-CH2-COOH
i vattenlösning med kaliumjoner.
Jag gissar att det får delvis karaktär av såpa, delvis fettsyra, delvis ättiksyra, och delvis ättiksyrans (kalium)salt i vattenlösning. Det blir mindre basiskt än såpan, mindre surt än ättiksyran.
-
Nej precis, såpa är både tvättning och träbehandling. Eller hur menar du?
Som du när det gäller det där med såpa eller enbart lut, tror jag.
I ättikafallet mot ohyra, så tror jag bara det är ättikslukten som är verksam. Bättre att gå på med ättika efter skurningen, i så fall än att göra såpan klenare.
Spädd saltsyra är bra som tusan mot basiskt smuts. Man använder det ibland, efter man murat. Ättiksyra funkar nog lika bra.
Men att blanda grejer först och få reaktionen där tror jag är verkningslöst.
Farsan och farfar som murade och grejade på tiden innan man körde så mycket med handskar sa att det var noga med att inte ha bruksrester på händerna, innan man började med saltsyratvätten, för då rök skinnet där.
Jag tänker inte prova.
-
I ättikafallet mot ohyra, så tror jag bara det är ättikslukten som är verksam.
Tror jag också. Jag blev bara för teoretisk, så jag fick det inte sagt.
Bättre att gå på med ättika efter skurningen, i så fall än att göra såpan klenare.
Mycket möjligt att det är så.