Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: mat.est skrivet 07 nov-14 kl 20:51
-
vi har en plätt på ca 3ha som vi vill ha en ordentlig betesvall på.
den har tidigare legat i träda i säkert 15 år och bara betats av intilliggande bönders djur, och nu iår har där stått vete
sedan skördetröskan drog fram har inget hänt, halmen står kvar och gräs/ogräs har börjat växa upp
så.. min plan är att plöja så snart som möjligt! (helst igår) och sedan till våren harva till en bra såbädd för vallfröna
jag har en c.pinneharv utan sladdplanka. kommer det räcka eller behöver jag något annat verktyg för att kunna få till en bra yta?
-
Det går säkert bra. Men än bättre med en s-pinneharv och aldrig fel att köra stubben med en kultivator. Tveksamt om du tjänar så mycket på att plöja i år, det är väl ändå försent för att sprida gödsel om du inte sökt dispens vill säga.
-
Söka dispens? Måste man söka dispens, för vad?
-
Spridning av gödsel/gödning efter växtsäsongen. Här är de 1/11 men pga det myckna regnande kan man få dispens till 19/11 om man söker och betalar kommun för lite pappersvändande.
-
Det går säkert bra. Men än bättre med en s-pinneharv och aldrig fel att köra stubben med en kultivator. Tveksamt om du tjänar så mycket på att plöja i år, det är väl ändå försent för att sprida gödsel om du inte sökt dispens vill säga.
Förstår att jag är ute i senaste laget för att plöja iår, men affären gick igenom i dagarna, så jag har inte haft mycket till val. ;)
men det är ju milt ännu och kan jag plöja nu så tjänar jag väl lite tid till våren förhoppningsvis? då behöver jag bara vänta in solen och värmen. dessutom packas väl jorden lite bättre om man plöjer den redan på hösten jämfört med på vårkanten?
jag har inte tänkt gödsla förrän till våren, om jag ska gödsla överhuvudtaget. men behöver man dispens om man vill sprida gödsel efter något speciellt datum på året?
vad är skillnaden på en s-pinneharv och c-pinneharv? skillnaderna i jordberedning dvs, inte utseendet ;)
-
Spridning av gödsel/gödning efter växtsäsongen. Här är de 1/11 men pga det myckna regnande kan man få dispens till 19/11 om man söker och betalar kommun för lite pappersvändande.
Jag skulle ha frågat varför? Varför tusan får jag inte gödsla när jag vill?
-
Nu för tiden vill myndighet inte att gödsel och näring sprids på hösten så det lakas ut över vintern, leder till ökad övergödning. Möjligt att det är andra regler där du bor men vid hav och vatten är det ganska strängt numera. Samma med höst plöjning, bättre för naturen att det gröna lever och fångar näring över vintern än att det plöjs ner och lakar ut näring. Så det är lite av en samvetsfråga ;)
S-pinne är väl en vidare utveckling av C-pinnen. S-pinne håller djupet bättre så det är att föredra på alla jordar utom kanske väldigt lätta sandjordar.
-
Okay, tack för svar, där lärde jag mig något nytt...
-
Även jag! tack för svaren
men om jag hade plöjt för en månad sedan hade det väl varit samma sak som om att plöja nu? förutom att förruttnelsen inte kommer igång lika mycket innan kylan sätter paus för den?
-
har förövrigt hört ryktesvägen att det ska införas gödningsskatt snart.. något någon vet något om?
-
Höstplöjning utan att så är överhuvudtaget inte rekommenderat med tanke på näringsläckage. Det har funnits bidrag för att inte höstplöja, vet inte om dessa är kvar.
Mp vill införa en straffskatt på konstgödsel så det kan vi nog vänta oss införs snart. Det fanns tidigare men alliansregeringen avskaffade den skatten eftersom det inte hade någon miljöeffekt utan bara försämrade de svenska konkurrensvilkoren.
-
Spridning av gödsel/gödning efter växtsäsongen. Här är de 1/11 men pga det myckna regnande kan man få dispens till 19/11 om man söker och betalar kommun för lite pappersvändande.
Intressant exempel på hur myndigheter tänker eller kan tänka. Ser man till miljön borde regnandet tala för motsatsen. Det är bra att man tar hänsyn till lantbrukares praktiska behov, men samtidigt i detta fall synes det diskutabelt.
Höstplöjning utan att så är överhuvudtaget inte rekommenderat med tanke på näringsläckage. Det har funnits bidrag för att inte höstplöja, vet inte om dessa är kvar.
Det är svårt att bruka lerjordar utan att höstplöja. Men inget vidare att plöja när det är för blött.
-
Om det inte är alldeles för blött nu så ska du höstplöja. Jorden får en bra struktur och du får mindre ogräs.
-
Är det helt säkert att det bara såddes vete på åkern i fråga? Det är inte så att det var vallinsådd också ("ogräset" som kommer upp i halmstubben)? Isf behöver du inte plöja.
-
Är det helt säkert att det bara såddes vete på åkern i fråga? Det är inte så att det var vallinsådd också ("ogräset" som kommer upp i halmstubben)? Isf behöver du inte plöja.
det kommer fläckvis gräs som ser ut att vara fin vall, men jag bar blivit tillsagd att det bara såddes vete. tanken var att han skulle fortsätta så vete nästa år, så att han har sått in vall i verkar osannolikt. om man inte sår med vall som naturligt gödsel till nästa säsong?
-
Har man styv lera måste man nästan höstplöja så att kokorna fryser sönder, annars är det svårt att få till något vettigt på våren. Jag brukade höstplöja (men inte gödsla), vänta tills det var torrt på ytan och en bit ned, sen sladda med sladdplanka ett par vändor för att krossa kokorna sen harva sen så och ev. så in vall och sen välta. Efter vältningen ett varv med traktor och kärra för att plocka upp alla stora stenar.
-
Om du har styv lera och plöjer på våren så kommer din c-pinneharv att studsa på jorden, eftersom du också kommer att få ett hårt bruk så skulle jag bli förvånad om du fick upp något grässtrå.
-
Hopp, då Har den lilla tjäle som blev iår gått ur och snart dags för plöjning tänker jag?!
Har ett gäng frågor, tacksam för svar!
Som jag beskrev i vintras så är åkern obrukad senaste 15 åren, och har före dess bara brukats delvis till spannmål och resten har endast använts som bete. Delen där spannmål osv odlats innan var välbrukad och stenfri, medans betesdelen inte fått samma ompysslande genom åren..
Sen förra säsongen arrenderades marken ut och glad i hågen kom en arrendator och plöjde rubbet med stora växelplogen (troligen väldigt djupt) och sådde sin säd.. Han hade ett helvette med sten har jag fått höra och han verkar bara ha tagit de största stenbumlingarna och lämnat resten. Antagligen har han plöjt mycket djupare än de gjorde förr och fått upp massa sten som legat under dåtidens plogdjup.. Så jag har en rolig tid framför mig som ni fattar! Fjolårets halm och ogräs står kvar
Så nu har jag fått låna traktor ink 3skärig tegplog av en bra granne! Min lilla Boxer ifrån -62 hade väl aldrig löst den uppgiften, så det är ingen ide att försöka
Så hur ska jag tänka? Plogdjup? Hur bör jag lägga strängarna? (Tänker på harvningen sedan.. Ska jag första gångerna harva med eller tvärs strängarna? Isåfall kan jag ju tänka till redan nu så jag kan harva fint sen)
När man inte har växelplog, kan man då plöja sig "runt" åkern eller bör man plöja ett stråk, köra tillbaka och plöja nästa? Möjligen plöja motsatt sida på tillbakavägen för att tidsoptimera..
Har även tänkt sprida ut det vi mockat ur ladan i vinter innan jag plöjer. Blev inte så mycket men ändå.. Ströhalm och cutterspån blandat med höns- får- och getskit. Finns det något jag bör tänka på där?
Sedan blir det somsagt harvning när det blir väder för det, och då lär det komma fler frågor 😉
-
Körning beror lite på hur åkern ser ut men om den är någorlunda kvadratiskt är det bäst att plöja på andra hållet mot förgående år. Tegplogning görs åt båda hållen, är man noga mäter man upp innan så det blir rakt och går jämt upp. Man får anpassa antalet tegor efter storlek på åkern. Är det mycket torr gödsel kan det fastna i plogen så det kan vara lönt att göra ner gödseln med tallriksharv först. Om du inte ringvältar plogfårorna eller har tilltpackare får du harva längs plöjningen, annars studsar man ur traktorn vid harvning.
-
Hej
Några ord på vägen:
Med en Boxer 350 kan du plöja 3-skärigt. De har bra segdrag och är långslagiga. Såvida traktorn inte är sliten och trött.
Djupplöjning har man förr angetts till 20-25 cm. Men på senare tid har detta minskat till 18-20 cm. För att ta död på ogräs används ibland"skumplöjning" 8-10 cm. Det är svårt att råda i ett visst läge, man måste se på plats för att kunna föreslå.
När det gäller upplägget av plöjningen. Börja med att försöka se om det finns spår efter gamla "dalar" och "ryggar".
Går inte det att se lägg då plöjriktningen lika med fältets lutning. Detta för att underlätta vattenavrinning. "ju sämre täckdikning - viktigare med ytavrinning".
Är fältet utan lutning o "fyrkantigt, då kan du (om du vill/lika gärna) göra figurplöjning.
När du bestämt dig för vilket du vill göra, mät då upp fältet.
Antingen i: 1. "jämna tegar", varannan blir dal och varannan blir rygg.
Sedan börjar du med att "klyva" där du ska ha rygg, ett drag, men kör då grunt (halva djupet). Sedan slår du ihop ryggen, och fortsätter tills du kommit halva tegbredden. Därefter gör du lika med nästa rygg. Detta förfarande med att du bara plöjer halvvägs till nästa rygg: Det är för att minska "tomkörning" (plogen i luften). När du kommit så långt slutar du att "lägga mot" ryggarna - nu fortsätter du inom den ytan som till slut ska bli dal. När du kommit till det sista draget "i dalen" det gör du den med halvt djup. Detta för at slippa få dalen som ett "krondike".
2.Vid figurplöjningen måste du titta om det tidigare var "slaget" utåt eller inåt"?
Utåt, då mäter du fram mitten o sen börjar med att slå ut alltså åt fel håll. Då kan du plöja ganska grunt, ett kort drag (enligt mätning) åt vart håll. För att sedan slå ihop jorden, då har allt blivit genomplöjt. Sedan fortsätter du tills du kommit ut till diken. (har du mätt fel, då blir det "extradrag" på någon vändteg/kant).
Är fältet plöjt utåt (slaget utåt) då börjar du vid dikena, o plöjer "ett drag vid vart dike" alltså runt fältet.
-En passus.!- När det gäller gamla orörda fält! är det vanligt att det är en grop/sänka i mitten. Då är det bra att "lägga ihop" fältet, speciellt om det inte finns naturlig lutning.
Harvning: Första harvningen "på plöjning" bör (måste) du köra längs plöjningen.
Detta av flera anledningar: 1. det hoppar alldeles för (dj)... mycket. 2. Kör du vinkelrätt, då river du upp massor med tuvor och "kocklor". Bara dumt, övrig förklaring behövs ej. För det blir näst intill omöjligt att bruka.
Körningar efter "den första" bör du göra diagonalt mot plöjriktning! Detta för att tuvor och även ogräs "mals sönder" mest effektivt. =minst risk för att något kan smita mellan harvpinnarna, utan att bli bearbetat.
Några ord på vägen. Hoppas att det blev skrivet, så att du förstår. Annars får du fråga.
-
Hej
Några ord på vägen:
Med en Boxer 350 kan du plöja 3-skärigt. De har bra segdrag och är långslagiga. Såvida traktorn inte är sliten och trött.
Djupplöjning har man förr angetts till 20-25 cm. Men på senare tid har detta minskat till 18-20 cm. För att ta död på ogräs används ibland"skumplöjning" 8-10 cm. Det är svårt att råda i ett visst läge, man måste se på plats för att kunna föreslå.
När det gäller upplägget av plöjningen. Börja med att försöka se om det finns spår efter gamla "dalar" och "ryggar".
Går inte det att se lägg då plöjriktningen lika med fältets lutning. Detta för att underlätta vattenavrinning. "ju sämre täckdikning - viktigare med ytavrinning".
Är fältet utan lutning o "fyrkantigt, då kan du (om du vill/lika gärna) göra figurplöjning.
När du bestämt dig för vilket du vill göra, mät då upp fältet.
Antingen i: 1. "jämna tegar", varannan blir dal och varannan blir rygg.
Sedan börjar du med att "klyva" där du ska ha rygg, ett drag, men kör då grunt (halva djupet). Sedan slår du ihop ryggen, och fortsätter tills du kommit halva tegbredden. Därefter gör du lika med nästa rygg. Detta förfarande med att du bara plöjer halvvägs till nästa rygg: Det är för att minska "tomkörning" (plogen i luften). När du kommit så långt slutar du att "lägga mot" ryggarna - nu fortsätter du inom den ytan som till slut ska bli dal. När du kommit till det sista draget "i dalen" det gör du den med halvt djup. Detta för at slippa få dalen som ett "krondike".
Några ord på vägen. Hoppas att det blev skrivet, så att du förstår. Annars får du fråga.
Haha! Underbart och fantastiskt på samma gång! Nu ska jag bara försöka förstå vad du skrivit 😉
Boxern ÄR tyvärr inte superfräch så jag vågade inte chansa. Den ska få göra allt annat iår är det tänkt så den kunde få slippa plöjningen tyckte jag 😉
Åkern är iaf vält inåt förra året med diken på bägge långsidor. Men med tanke på hur blött här är så vill jag nog ha kvar dem iår. Tänker att jag kan välta inåt även iår fast åt andra hållet så får jag dels dike på kortsidorna med och dalar och åsar som leder ut ytvattnet emot långsidans diken?! Åkern är dessutom fint docerad med högsta punkt mitt på. ev bara välta från ena till andra sidan för att inte bygga på "Åsen" på åkern ännu mera
Så långt känns det ok och som att jag förstår.
Vidare till djupet är det ett ganska så tunt lager med växtlighet innan man kommer ner till fin jord 4-5cm, så jag tänker kanske 15 cm så får man ner den fint och får upp en god mängd ren jord? Blir nog lite hipp som happ när allt kommer kring eftersom jag ALDRIG plöjt innan och kommer ha en traktor jag heller aldrig kört, men man får ju ha en plan åtminstone!
Sedan till det jag inte riktigt lyckats fatta... Alla dessa käcka plöj-ord.. Främst i början och slutet av plöjningen. Klyva och slå ihop osv.. Går det att få den förklaringen i "nybliven månskensbonde-språk"?
Klyva tex..
Dra ett tag åt "fel" håll med plogen först, för att sedan "slå ihop" genom att plöja samma yta i motsatt riktning? Mao den riktning som resten av åkern ska vältas åt sen? (Garva inte om jag har fel, vi är alla nybörjare nån gång 😉😁)
-
Den del där man förut haft betesmark är troligen av naturen stenigare än den del där man förut haft åker.
-
Den del där man förut haft betesmark är troligen av naturen stenigare än den del där man förut haft åker.
Säkert är det så. Fanns väl en anledning till att man inte hade åker där kan man tänka
-
http://youtu.be/WeAOCvt7XcM (http://youtu.be/WeAOCvt7XcM)
-
Efter att ha sett denna fantastiska informationsfilm känner jag mig fullärd och alla frågetecken bortblåsta! 😀
Och väderprognosen säger sol och blåsigt med mojnande vind till helgen så åkern hinner förhoppningsvis torka upp lite innan plogen går i backen!
-
Om du får upp nåt som ser ut som grå hård lera när du plöjer så är du antagligen nere i alven och kör i så fall för djupt.
När du plöjer så tänk på att lämna oplöjda ytor runt om så du har någonstans att vända. De ytorna plöjer du sist. Lämna alltså minst en körbredd på varje långsida av plöjet och tillräckligt mycket på kortsidorna för att du med lätthet ska kunna vända utan att köra i det plöjda. Styrbroms är bra när man vänder och vill komma rätt till nästa teg men det geggar till mycket om det är blött i backen.
Jag har inte läst jättenoga men jag fattade inte vad du har för jord där du ska plöja. Berätta, det spelar roll för både hur man plöjer och när man plöjer. :)
-
Tack för videon. Den var användbar trots att jag har Kvernelands handbok! Har problem med att plogen slingrar när jag gör sista skäret och gör ingen mullfåra. Dessutom har jag harvat diagonalt förra året. Traktorn gick i väggen för att en tilta var högre än markfrigången. Om man har tiltpackare är det ju naturligare att man sen kan harva diagonalt. Jobbade i Danmark i veckan och där har de som ringvältar fast med vassa rillor för att packa jorden. Har aldrig sett en sådan i Sverige. Varför?
/Jan
-
[url]http://youtu.be/WeAOCvt7XcM[/url] ([url]http://youtu.be/WeAOCvt7XcM[/url])
:D Tack! Den var en höjdare, nu har jag lärt mig lite nytt. :)
-
Undra vad de skulle säga om man talade om för filmmakarna att en massa månskenare har återinstallerat vedspisar i sina hus och lär sig av deras film för att de aldrig plöjt förut?
En sån enskärig vändplog hade varit något. Fast då blir den ju tvåskärig fast bara med ett aktivt skär. Typ.
/Jan
-
Har inte en aning om vad jag har för jord.. Känns inte lätt och luftig, men heller inte hård och lerig.. Någonstans mittemellan? Lagom 😉
-
Jobbade i Danmark i veckan och där har de som ringvältar fast med vassa rillor för att packa jorden. Har aldrig sett en sådan i Sverige. Varför?
/Jan
Vad är rillor? (i det härsammanhanget)
-
Jobbade i Danmark i veckan och där har de som ringvältar fast med vassa rillor för att packa jorden. Har aldrig sett en sådan i Sverige. Varför?
/Jan
Tiltpackare: http://www.kongskilde.com/sv/sv-SE/Agriculture/Soil/Ploughing/Fully%20mounted%20reversible%20plough/%C3%96VERUM%20TILTPACKARE%20TP%2080 (http://www.kongskilde.com/sv/sv-SE/Agriculture/Soil/Ploughing/Fully%20mounted%20reversible%20plough/%C3%96VERUM%20TILTPACKARE%20TP%2080)
De stora använder sådant. Blir ju två körningar i en så sparat tid och pengar.
-
tiltpackare är det ju naturligare att man sen kan harva diagonalt. Jobbade i Danmark i veckan och där har de som ringvältar fast med vassa rillor för att packa jorden. Har aldrig sett en sådan i Sverige. Varför?
/Jan
Är det en sådan här du menar?
http://www.blocket.se/kristianstad/Vaderstad_Crosskiller_Rollex_760_58534920.htm?ca=9&w=3 (http://www.blocket.se/kristianstad/Vaderstad_Crosskiller_Rollex_760_58534920.htm?ca=9&w=3)
http://www.blocket.se/simrishamn/Vaderstad_Carrier_CR_650_57634504.htm?ca=9&w=3 (http://www.blocket.se/simrishamn/Vaderstad_Carrier_CR_650_57634504.htm?ca=9&w=3)
https://www.youtube.com/watch?v=K5ETfZdMyyE (https://www.youtube.com/watch?v=K5ETfZdMyyE)
I den sista syns det bäst 0.58 in i filmen.
Hittade några just nu, sök på väderstad carrier på blocket. Båda används i sverige.
-
Jag la ju en gång upp en plöjningsskola i all anspråkslöshet :)
Kanske dags att damma av en länk dit..
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=110855.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=110855.0)
-
Det var den första Kongskilde tiltpackaren jag menade. Ser ut att bli fint efter den!
-
Jag la ju en gång upp en plöjningsskola i all anspråkslöshet :)
:) Den tackar jag för. Lagrad som PDFer. Konstigt så mycket man har att lära sig. ;D
-
Superbra tråd för alla oss hel- eller halvokunniga om plöjning!
-
Påsken bjuder på fint väder! Sol och värme och vind! Det nyplöjda torkar fint. Sedan sist har jag tagit reda på att jag har en ganska sandig, lätt jord 😊
När är det dags att harva? Hur torrt behöver det bli? Har somsagt en C-pinneharv utan sladdplanka
-
När det bär och inte traktorhjulen gör större spår än harven kan räta till är det bara att börja köra.
-
När det bär och inte traktorhjulen gör större spår än harven kan räta till är det bara att börja köra.
Då kör jag nog ett par vändor på måndag, sen vänta några dagar innan jag ger mig påt igen.
Hur brukar ni göra med felvända torvor? Harvar ni över dem o tar bort kokor efteråt som inte sönderdelats, eller plockar ni först? Samma fråga med sten.. Finns MÄNGDER.. Harva först, sen plocka eller tvärt om?
-
Jag kör alltid säd två år i rad så första året är inte så noga med tuvorna. Men fylls harven med rötter och tuvor brukar jag trycka ut de i skogen med lastaren.
Stora sten brukar jag försöka plocka innan harvning sedan har jag skopan på och stannar och plockar mindre sten när jag harvar. Man harvar ju upp sten under tiden så på vissa bitar är det ett evighetsgöra.
-
Nu har de sista fröna gått i jorden och det är myllat och vält! Nu får modernatur göra sin grej!
Tack för all hjälp! Har varit en lärorik upplevelse!