Alternativ.nu
Djur => Får => Fårsjukdomar & skador => Ämnet startat av: kackelo skrivet 11 apr-14 kl 08:53
-
Tänkvärt nu i träckprovs- och avmaskningstider: http://www.atl.nu/lantbruk/resistent-parasit-hos-gotl-ndska-f-r (http://www.atl.nu/lantbruk/resistent-parasit-hos-gotl-ndska-f-r)
Hoppas alla inser vilket hot parasiterna är.
-
Det som stod längst ned att bara behandla djur som verkligen har parasiter var ju intresannt. Själv så hade jag en bagge i höstas med parasiter men fick tips här att avmaska alla men det var kanske bra att jag inte gjorde det.
Sen om man får slänga in en fråga i den här tråden, hur dumt är det att släppa ut veckogamla lamm i en liten hage där fåren (parasitfria) i år har gått i ca 3 veckor redan? Hur rent måste det va? Tänkte släppa dem på helt rent bete om 4v ungefär när det har växt till sig lite gräs där.
-
Jag tror att det menas besättningar som det finns parasiter i, inte att man ska börja
behandla enskilda djur.
Det blir nog bara ännu mer onödigt småduttande som skapar resistens om parasiterna får vara kvar i vissa djur i besättningen och föröka sig.
Mvh
Charlotte
-
Sen om man får slänga in en fråga i den här tråden, hur dumt är det att släppa ut veckogamla lamm i en liten hage där fåren (parasitfria) i år har gått i ca 3 veckor redan? Hur rent måste det va? Tänkte släppa dem på helt rent bete om 4v ungefär när det har växt till sig lite gräs där.
Det är ju coccidier som är farligast för lammen, när de går i nerskitna rasthagar... Det bästa är att kunna erbjuda rastfålla/hage där inga djur har gått under stallperioden senaste 1,5 åren.
-
Idén med avmaskning enligt behov är just att man endast avmaskar de djur som verkligen behöver avmaskas. I varje flock finns det individer som är mer motståndskraftiga mot parasiter och individer som är mer mottagliga. Ute i världen (USA, Australien, Nya Zeeland) där parasittrycket är större pga. klimatet avlar man aktivt på djur med hög motståndskraft mot parasiter och det är också ett vanligt förekommande argument varför man ska välja vissa fårraser. Man använder t.ex. FAMACHA som går ut på att man genom att se på färgen på de inre ögonlocken identifierar djur som lider av anemi orsakad av parasiter. Dessa djur kan sedan avmaskas och / eller tas ur avel. De djur som inte liter av parasiterna bär på ett litet antal parasiter och dessa parasiter utsätts inte för avmaskningsmedel och blir därmed inte resistenta. De icke-resistenta parasiterna kan sedan konkurera ut eller blanda sig med de resistenta parasiter som uppkommit genom felaktig avmaskning, detta gör att maskmedlen förblir effektiva längre.
Min åsikt är att man inte behöver avmaska om man endast har djur till husbehov, förutsatt att man inte konstaterat rejäla parasitproblem. Man klarar mycket genom betesrotation och avel på motståndskraftiga individer. Om man bara har ett par lamm för egen konsumtion så kan man också tolerera sämre tillväxt, har man större slaktproduktion så är läget förstås ett annat.
-
Man använder t.ex. FAMACHA som går ut på att man genom att se på färgen på de inre ögonlocken identifierar djur som lider av anemi orsakad av parasiter.
Min spontana undran; Hur länge ska djuren gå med parasiter för att få anemi ?
För denna undersökning krävs säkerligen en särskilt utbildad person...
Med tanke på hur de sköter får i de länder som du skriver om så känns det som att vi har en bättre Fårhälsovård i Sverige. Ni vet säkert vad dom gör med merinofåren... :(
-
Sen ska vi inte glömma att det finns fler stater i USA där masken redan är resistent mot ivermektin.
Detta är ett problem för hästägare i synnerhet (blodmask) så frågan är bara när andra husdjursraser får samma problem.
-
Min spontana undran; Hur länge ska djuren gå med parasiter för att få anemi ?
För denna undersökning krävs säkerligen en särskilt utbildad person...
Med tanke på hur de sköter får i de länder som du skriver om så känns det som att vi har en bättre Fårhälsovård i Sverige. Ni vet säkert vad dom gör med merinofåren... :(
Håller med :)
Det är inte dessa länder vi ska ha som förebild när det gäller fårskötsel...
Att vi tagit steget från att avmaska produktionsdjur på rutin till att ta träckprov
är ett stort framsteg.
Mvh
Charlotte
-
Poängen med FAMACHA är att fårskötaren utför undersökningen själv efter att ha fått adekvat utbildning, vilken består i att bli förevisad hur systemet fungerar och hur det ska användas. Målet är naturligtvis att inte ett enda får skall ha anemi. Vad är värst - att 20% av fåren har anemi eller att 80% avmaskas helt i onödan? Ett fungerande system bygger på att lammen, som är mest känsliga, avmaskas enligt gängse standard och att tackorna klassificeras och avmaskas enligt behov. Tackor som behöver avmaskas mer än en eller två gånger slås ut.
Nya Zeeland är det land som har gjort hela resan ner till botten vad gäller parasitbekämpning. Ingenstans finns det så mycket resistenta parasiter och dessutom parasiter resistenta mot alla tillgängliga avmaskningsmedel, man har insett allvaret i situationen och handlar därefter – avmaskning enligt behov, betesrotation, avel och därtill utveckling av nya kemiska maskmedel. I USA har man insett vart man är på väg och arbetar aktivt för att inte hamna i samma situation som Nya Zeeland.
Jag betvivlar inte att fårhälsan generellt är bättre i de nordiska länderna än annanstans i världen men det är ingen självklarhet att det kommer att förbli så. Att resistenta parasiter även finns här är ett varningstecken. Att avmaska alla djur bara för att är precis lika förlegat som att dela ut antibiotika bara för att. Jag säger inte att vi skall ha USA eller Nya Zeeland som förebilder vad gäller fårskötsel, men man måste kunna plocka ut, ta till sig och anpassa de nya metoder som finns. Att avmaska på basen av träckprov är naturligtvis ett jätteframsteg, att ta ett steg till och avmaska enligt individuellt behov är ännu bättre. Att inte behöva avmaska alls måste vara idealet.
För den som är intresserad av parasitbekämpning från ett alternativt amerikanskt perspektiv:
http://www.sheepmagazine.com/27-5/john_kirchhoff/ (http://www.sheepmagazine.com/27-5/john_kirchhoff/)
För den som blev riktigt intresserad av parasiter: Veterinary Parasitology (http://www.sciencedirect.com/science/journal/03044017 (http://www.sciencedirect.com/science/journal/03044017))
-
Vad är gängse standard för avmaskningen på lammen?
Här avmaskas varken tackor eller lamm annat än när träckproven visar att behovet finns.
Mvh
Charlotte
-
I varmare klimat är det ofta avmaskning var 3:e vecka under sommarhalvåret som gäller, vad det borde vara är naturligtvis enligt behov efter träckprov. Vad jag ville föra fram är att avmaskning av enskilda djur fungerar och ger upphov till mindre resistenta parasiter inte mer. Absurt nog så borde man ta hand om de icke-resistenta parasiterna eftersom de kan konkurrera ut de resistenta. Som enskild djurägare kan man se till att aldrig avmaska på rutin utan endast efter konstaterade maskproblem och att alltid följa doseringsanvisningarna samt fundera lite extra på om alla djur behöver behandlas. Resistenta parasiter uppstår inte av sig själva men som vanligt är det inte de djurägare som sköter sig som är problemet.
-
I varmare klimat är det ofta avmaskning var 3:e vecka under sommarhalvåret som gäller, vad det borde vara är naturligtvis enligt behov efter träckprov. Vad jag ville föra fram är att avmaskning av enskilda djur fungerar och ger upphov till mindre resistenta parasiter inte mer. Absurt nog så borde man ta hand om de icke-resistenta parasiterna eftersom de kan konkurrera ut de resistenta. Som enskild djurägare kan man se till att aldrig avmaska på rutin utan endast efter konstaterade maskproblem och att alltid följa doseringsanvisningarna samt fundera lite extra på om alla djur behöver behandlas. Resistenta parasiter uppstår inte av sig själva men som vanligt är det inte de djurägare som sköter sig som är problemet.
PantaRei - forskning av fårens inälvsparasiter i varmare klimat har mkt liten betydelse för oss som föder upp får i norden. Vi har helt andra förutsättningar helt enkelt. Att sedan avmaska var tredje vecka genom att kontrollera djuren under fåren ögonlock...
Om du kommer ner från dina höga hästar så inser du snart att dessa rutiner är svåra att införa bland alternativs (hobby) fåruppfödare. Del på grund antalet får i "besättningarna" och dels vårt klimat.
Visst, vi kan lära oss mkt genom att ta del av forskning/erfarenheter från övriga världen men just de länder du har nämnt - där får i stordrift är så långt ifrån den svenska modellen som det kan komma - det är som att försöka avla en noshörning med en giraff.
Personligen är jag mkt intresserad avparasiter och suger upp all info som finns om detta i vårt nordiska klimat. Förebygger på bästa sätt för att slippa avmaska i onödan. Ditt intresse och dina djupdykningar i ämnet ska du ha en eloge för...men..men..
-
Zeina - du missar poängen. Jag för två olika diskussioner samtidigt, en som handlar om varför individuell avmaskning fungerar, och en som handlar om hur jag personligen tycker att man ska sköta avmaskning om man har får till husbehov. Jag säger inte att vi ska införa avmaskning var 3:e vecka som standard utan att vi är tvungna att börja fundera på hur vi kan undvika att resistenta parasiter blir ett verkligt problem också i norden. Jag ser avelsarbete som en viktig del i att undvika det, avel på får som är motståndskraftiga mot parasiter - precis som innan de kemiska maskmedlena introducerades. FAMACHA är ett redskap som används i andra delar i världen och jag tror att det är något som kunde användas också i norden. Det forskas aktivt om alternativ till kemiska avmaskningsmedel ute i världen och jag tycker att det är intressant att se vilka forskningsresultat som finns och hur andra gör.
-
Jag har inte alls missat poängen...begriper allt du har skrivit faktiskt. Du kanske skulle tipsa svenska fårhälsovården om detta.
Forskare & jordbruksverket, veterinärer känner redan till att vi måste finna lösningar på resistens problemet, det har dom vetat i årtionden och därför blev många preparat receptbelagda i Sverige för nåt år sen....
När du har bevis för att individuell avmaskning fungerar i en flock på 10 tackor med bagge.....
När det dessutom fungerar hos 10 olika hobbyuppfödare....
FAMACHA är säkert jättebra men om man skickar in träckprov kontinuerligt så kommer inga får behöva lida av anemi - för då har det faktiskt gått väldigt långt.
Jag är också intresserad av forskning kring parasiter - däremot är jag inte lika intresserad av forskningsresultat från andra sidan jordklotet där djurens välfärd ofta glöms bort i jakten på högre produktion. Med dessa ord lämnar jag denna diskussion.
-
Behöver man inte avmaska får? Kan man vänta med att skicka täckprov tills man ser en avmagring hos ett enskilt djur? Korna avmaskar vi inte på rutin utan om vi ser på hälsotillståndet. Idag skickade jag iväg täckprov för första gången och tänkte göra det enligt Vidilabbs rekommendationer inför betessläppet. Det kostar 800 kr..Jag har 10 tackor så göra ett täckprov inför betessläpp varje år känns förfärligt dyrt.
-
Klingahund, om du skickar in ett samlingsprov från 3 får kod102* så kostar det 408 kr. Om du väntar tills ett får magrar av så har i princip hela flocken samma parasit. Kan vara svårt att få vikt på lammen innan slakt om du har parasiter. Kontrollerar du om korna har lungmask & leverflundra ?
-
Det finns en metod att hålla betesparasiterna i schack! Den går ut på att du växelbetar dina betesmarker med flera olika djurarter. Din fårbeteshage behöver betas av kor och häst. Dom äter nu upp det parasitsmittade gräset utan att själva bli sjuka, eller att föröka smittan. Din betesmark blir bättre och dina djur friskare.
-
Jag tillämpar avmaskning endast vid symptom, det fungerar bra för mig. Jag har en sluten flock, tillräckliga betesarealer, växelbetar med nöt och dessutom idkar mina djur självmedicinering genom rikligt intag av tanninhaltig föda så som bark, barr, grenar och löv. Det är möjligt att lammen skulle växa bättre om de avmaskades men eftersom jag inte säljer slaktlamm har jag inga krav på tillväxt. Jag har heller aldrig haft problem med magra djur.
Den norska fårhälsovården har en massa information om både parasiter och annat t.ex.:
http://www.animalia.no/Dyrevelferd-og-dyrehelse/Helsetjenesten-for-sau/Dyrehelse/Parasitter/AR/ (http://www.animalia.no/Dyrevelferd-og-dyrehelse/Helsetjenesten-for-sau/Dyrehelse/Parasitter/AR/)
http://www.animalia.no/Dyrevelferd-og-dyrehelse/Helsetjenesten-for-sau/Dyrehelse/Parasitter/Generelt-GIN/ (http://www.animalia.no/Dyrevelferd-og-dyrehelse/Helsetjenesten-for-sau/Dyrehelse/Parasitter/Generelt-GIN/)
-
Det finns en metod att hålla betesparasiterna i schack! Den går ut på att du växelbetar dina betesmarker med flera olika djurarter. Din fårbeteshage behöver betas av kor och häst. Dom äter nu upp det parasitsmittade gräset utan att själva bli sjuka, eller att föröka smittan. Din betesmark blir bättre och dina djur friskare.
Så gör jag också samt att fåren betar efter A-B-C-D-principen.
Eftersom jag säljer livdjur behöver jag ha kontroll över parasitläget svart på vitt då jag ofta får frågor om just detta fr köpare.
-
Det är ju coccidier som är farligast för lammen, när de går i nerskitna rasthagar... Det bästa är att kunna erbjuda rastfålla/hage där inga djur har gått under stallperioden senaste 1,5 åren.
Enligt Fårhälsovården: I första läget är det helt klart cocciderna som kan göra lammen sjuka akut men på längre sikt (en bit in på sommaren) så är det parasittrycket i hagen som påverkar dem mest. Generellt så skall man ju alltid släppa på rena välkomstbeten. Kolla även parasitläget på lammen vid avvänjning (eller motsvarande tid).
-
Behöver man inte avmaska får? Kan man vänta med att skicka täckprov tills man ser en avmagring hos ett enskilt djur? Korna avmaskar vi inte på rutin utan om vi ser på hälsotillståndet. Idag skickade jag iväg täckprov för första gången och tänkte göra det enligt Vidilabbs rekommendationer inför betessläppet. Det kostar 800 kr..Jag har 10 tackor så göra ett täckprov inför betessläpp varje år känns förfärligt dyrt.
Helt rätt att man inte skall avmaska på rutin utan efter vad träckprovet visar. Ser man avmagring så är det långt gånget, med stort lidande för djuret. De smittade djuren har även spritt parasitägg och skapat ett högre parasittryck, vilket leder till fler och hårdare drabbade djur. Tex kan 1 g av träck innehålla 2000 ägg av stora magmasken. Då den inte ger diarré som symtom så tar det ganska lång tid innan man inser att djuren mår så dåligt som de gör. En magmask kan dricka 5 ml blod/dag...med 2000 maskar i magen gr det att fåret tappar 1 dl/dag!
Om det kostar 800 kr att göra träckprov innebär det ju 80 kr/tacka för dig, med 1,8 lamm i snitt ger det ca 45 kr/lamm dvs väger lammen 1 kg mer vid slakt så har det inte kostat dig något. Tar man två träckprover, som att minst rekommendera, blir det ju 2 kg. Lamm som är hårt utsatta för parasiter tappar ungefär 5-8 kg levandevikt jmf med lamm där parasittrycket är lågt...bara att räkna själv...och lägger man dessutom in lidandet som parasiterna orsakar blir det knappast frågan om att det är dyrt att avmaska, eller?
-
Det är möjligt att lammen skulle växa bättre om de avmaskades men eftersom jag inte säljer slaktlamm har jag inga krav på tillväxt. Jag har heller aldrig haft problem med magra djur.
Vad gör du med lammen om du inte säljer dem/några till slakt?
-
Vad gör du med lammen om du inte säljer dem/några till slakt?
Hemslakt samt behåller för nyrekrytering.
-
Kackelo har helt rätt när man räknar på det egentligen. Det är nog mer så att jag blev så trött på extra kostnader i djurhållningen som läggs på efterhand. Kanske inte så stora summor men med små inkomster blir det mycket. Jag är inte bara rädd om fåren utan även små naturbeten som jag inte kan släppa kor på. De vill jag inte få nersmittade av parasiter. Det som retar mig också är att avmaskningsmedel för katter och hundar däremot det kan man" missbruka" hur som helst...
-
Det som retar mig också är att avmaskningsmedel för katter och hundar däremot det kan man" missbruka" hur som helst...
Görs det verkligen det? Jag avmaskar bara små valpar ett par gånger sen avmaskas de inte så länge de inte visar symtom på att de har mask eller att jag med mig vet att de ätit ovanligt mycket skit en period.
Det innebär att min 6 åriga hund aldrig blivit avmaskad under sin tid hos mig, de andra två på 10 och 14 år har inte blivit avmaskade på 7 år typ och då var det för att katterna hade mask och avmaskades och då togs hela flocken i samma veva. De flesta jag känner inom hundvärlden, iallafall den aktiva delen av hundvärlden är lika sparsamma med avmaskningsmedlen det var längesen det larmades inom hunderiet att maskarna började bli residenta mot medlen.
Bland Svenssons är det ju en annan sak, de tycks ju alltid missa all information på något sätt...
(Nedan är kommentar som bidrag till tråden rent allmänt.)
Så länge man fortsätter avmaska kommer maskarna bli residenta oavsett djurslag, en del djur är mer residenta mot parasiter än andra och där får jag ju hålla med Panta Rei om att det bästa är ju att faktiskt avla på de djur som är mest motståndskraftiga mot parasiter - precis som med aveln inom hunderiet att man inte ska avla på sjuka/känsliga/allergiska individer då de för det vidare. Så om en hund har lätt för att få mask skulle jag absolut inte avla på den hunden. Sen kan man ju självklart diskutera huruvida man bör avmaska hela flocken eller ej om man får en individ med mask.
-
Kackelo har helt rätt när man räknar på det egentligen. Det är nog mer så att jag blev så trött på extra kostnader i djurhållningen som läggs på efterhand. Kanske inte så stora summor men med små inkomster blir det mycket. Jag är inte bara rädd om fåren utan även små naturbeten som jag inte kan släppa kor på. De vill jag inte få nersmittade av parasiter. Det som retar mig också är att avmaskningsmedel för katter och hundar däremot det kan man" missbruka" hur som helst...
Att träckprov och ev avmaskning är extra kostnader som läggs på i efterhand har jag svårt att hålla med om, under förutsättning att man läst på/lärt sig om de djur man skaffar sig. Sen innebär väl djurhållande en ökad risk för extra kostnader när oförutsedda saker händer? Vill man inte ta den risken, eller läsa på innan, så kan man fundera på om man skall ha djur. Har man mark som behöver betas så finns det för det mesta folk med djur som behöver bete.
Jag förstår inte "Jag är inte bara rädd om fåren utan även små naturbeten som jag inte kan släppa kor på. De vill jag inte få nersmittade av parasiter." Menar du att korna skulle smitta ner naturbetet med parasiter men att fåren inte gör det? Om det är så, hur vet du att fåren inte har några parasister om du inte tar träckprov?
-
Får ock kor har en gemensam parasit - leverflundran.
Andra parasiter delar dom inte och därför är det bra att växelbeta nöt/får...
Jag tycker det verkar okunnigt att kalla träckprov & avmaskning för "extra kostnader" .
Det är något man gör för att hålla god djurhållning - jag hoppas att veterinärer i framtiden behöver styrka sina recept med träckprovsresultat/besättnings storlek så att vi kan få ett slut på slentrianmässig avmaskning.
Så länge det finns veterinärer som skriver ut preparat kommer folk använda dom - omdömeslöst !! ::)
-
Får ock kor har en gemensam parasit - leverflundran.
Andra parasiter delar dom inte och därför är det bra att växelbeta nöt/får...
Stämmer verkligen det, som jag har förstått det så finns det andra parasiter som nöt och får delar men att fåren är mer känsliga för dessa och nötterna inte blir så påverkade. Om man skall växelbeta skall man då ha fåren där först och sen nötterna.
-
kackelo, du kan fråga en expert om du inte tror mig. Just detta ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag har både kvigor & får.
Både SVA & Vidilab kommer ge dig samma besked. (jag har frågat deras experter)
Man "hör" mkt om allt möjligt, man får tro på vem man vill.
Jag fördrar att tro på dom som är utbildade i ämnet hellre än jultomten ;)
-
Jag förstår inte "Jag är inte bara rädd om fåren utan även små naturbeten som jag inte kan släppa kor på. De vill jag inte få nersmittade av parasiter." Menar du att korna skulle smitta ner naturbetet med parasiter men att fåren inte gör det? Om det är så, hur vet du att fåren inte har några parasister om du inte tar träckprov?
Jag tror det ska stå, "..rädd om fåren utan har även små naturbeten som jag inte kan släppa kor på.."