Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: Änglatorpet - "Hjärta och Attityd" skrivet 30 mar-14 kl 13:32
-
När man ska grund gödsla, dvs göra ordning grönsakslanden hur kan vi då använda vårt hönsbajs? Går det att grund gödsla i vattenform ? Dvs färskt höns bajs utblandat med vatten? Känns ju helt fel att behöva köpa gödsel när vi har egna höns. Någon som har erfarenhet?
-
Jag undrar också. Förstått att gödsel ska vara brunnen, lagrats i ::) ett år? Men vad händer om den inte är tillräckligt brunnen, egentligen? Blir den för kväverik och därför svårdoserad eller finns det risk för smitta till t ex morötter som man äter råa?
-
Har man bara komposterat den så kan man använda den, annars så kan det bli problem
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=969.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=969.0)
-
Blandar du med vatten urlakas näringen ganska snabbt.
-
Hästgödsel och liknande med mycket strö i behöver komposteras först. Bakterierna som bryterner halmen behöver kväve, så de måste få "äta upp" halmen först. När de dör så frigörs kvävet från dem.
Hönsgödsel innehåller mycket kväve och antagligen inte så mycket strö (även om du säkert har mer än en konventionell äggproducent). Hönsgödsel bör du lägga på direkt när du behöver näringen, annars lakas mycket ur om du först komposterar den. För lantbrukare finns regler som förbjuder lagring i fält av hönsgödsel men andra gödselslag är tillåtna under längre eller kortare tid.
-
Det går bra att gräva ner hönsgödseln på hösten också, så slipper man besväret via komposten. Jag har fräst ner en del och det har inte varit några problem.
Förra årets "varmkompost" har hamnat längst ner i dubbla pallkragar med olika lager jord ovanpå, fungerar det också.
Det är bättre att vattna flera gånger med utspädd gödsel än för få gånger med för stark blandning. Det blir inte mera urlakning för att man gödslar flytande, det kan rent av vara bättre för grönsaker om det görs rätt. Sedan behöver olika grönsaker olika omsorg.
Den som fått sjukdomar och skyller på gödslingen hade fått det ändå.
-
Det går bra att gräva ner hönsgödseln på hösten också, så slipper man besväret via komposten. Jag har fräst ner en del och det har inte varit några problem.
Förra årets "varmkompost" har hamnat längst ner i dubbla pallkragar med olika lager jord ovanpå, fungerar det också.
Det är bättre att vattna flera gånger med utspädd gödsel än för få gånger med för stark blandning. Det blir inte mera urlakning för att man gödslar flytande, det kan rent av vara bättre för grönsaker om det görs rätt. Sedan behöver olika grönsaker olika omsorg.
Den som fått sjukdomar och skyller på gödslingen hade fått det ändå.
Att lägga ut eller gräva ner gödsel på hösten ger säkert inga problem i din odling. Däremot kommer kvävet ta sig via regn- och smältvattnet bort från d in odling och till vattendragen.
Jag siktar på sluten kompost blandat med kolrikare strö för grundgödsling och gödselvatten för övergödslingen och sedan fånggrödor efter skörd.
-
Vad som händer under vintern är bara spekulationer, det växer mycket bra på de gödslade ställena så varför klaga.
-
Vad som händer under vintern är bara spekulationer, det växer mycket bra på de gödslade ställena så varför klaga.
Hönsgödsel är väldigt lättlöslig. Det innebär att det finns risk för att en hel del av den rinner/spolas bort till ingen nytta, om man gödslar med den vintertid.
Iom att hönsgödseln är lättlöslig så fungerar den i ren form alltså inte så bra som grundgödsel. Den ger snabb och stark effekt, men mycket kan spolas bort vid ett regn. Slösaktigt.
Rent hönsgödsel bör man gödsla lite, ofta och på stor yta. Perfekt att lösa i vatten och gödselvattna några gånger i veckan direkt i raderna när det växer som mest. Vanlig trädgårdskompost är bättre för grundgödsel. Exempelvis tillsätta i större mängd i nyanlagda odlingsbäddar. Gör nytta i flera år.
Men det går nog också att tillsätta hönsgödsel till en täckt kompost som är kvävefattig. Mycket löv, sågspån och halm, exempelvis. Efter normal kompostering så blir det troligen utmärkt som grundgödsel.
-
Du kan ju jämföra med dem som lägger hönsgödseln på komposten. Vi har en kompost som kan samla upp lakvatten och det kom 25-30 liter lakvatten från den totalt på säsongen.
Det lakar var du än lägger den. Består den av en massa halm, sågspån, kutterspån, torv mm kan den komposteras med fördel men lakar så in i bängen.
Jag ser ingen skillnad mera än via hanteringen och besväret att krångla till det och ta hand om allt från min vy.
Därför gräver jag ner det i landet och det som händer där är ingen större skillnad i vad som händer i komposten, den skall till landet i alla fall.
-
Vad som händer under vintern är bara spekulationer, det växer mycket bra på de gödslade ställena så varför klaga.
Men hallå I Planeten? Emellan oss ligger Östersjön. Förklara för henne att det här med kväveläckage från jordbruk bara är spekulationer, så kanske hon tar sig samman och rycker upp sig?
Om jag och andra nu vill fördjupa oss i hur hönsgödsel bäst används, med minsta möjliga kväveläckage så är det väl bra och knappast något att fnysa åt.
Du kan ju jämföra med dem som lägger hönsgödseln på komposten. Vi har en kompost som kan samla upp lakvatten och det kom 25-30 liter lakvatten från den totalt på säsongen.
Hade du tak på komposten då som hindrade regnvatten att komma in?
Vad hindrar att i så fall samla lakvattnet och sprida det under tillväxtperioden?
Om jag nu får mer hönsgödsel än vad som går åt till gödselvattning under tillväxtperioden; borde det inte då fungera att tillsätta hönsgödseln i kutterspån och halmströ från får o gris? Såvitt jag kunnat läsa mig till förbrukas kväve vid förmultning av kolrikt material och mikrolivet bearbetar kompostmaterialet så att näringen görs mer tillgänglig för växtrötterna. Om det sker i sluten behållare måste väl rimligtvis kväveläckaget minska jämfört med att allt läggs ut eller grävs ner obearbetat och till vintern?
-
Komposten då stod under tak och hade även eget tak. Det var en isolerad varmkompost. Läser du på hur en varmkompost fungerar så lakar den stora mängder lakvatten.
Använder man dagens vanliga varmkomposter har de ofta ett galler nedtill så att lakvattnet rinner rakt ner i jorden under komposten.
Skall man gödsla med lakvatten bör man späda den 1:10 alt 1:20.
25-30 liter lakvatten blir då minst 250-300 liter gödselvatten om vi räknar lägsta utspädningen.
Miljömuppar förstår lixom inte problemet. Uppblandat med strö, cutter, mull fungerar gödseln bättre i trädgårdslandet än i komposten och både miljö och trädgårdsland mår bättre av det.
Är man rädd för lakning är faktiskt komposterna de största bovarna.
-
Miljömuppar förstår lixom inte problemet. Uppblandat med strö, cutter, mull fungerar gödseln bättre i trädgårdslandet än i komposten och både miljö och trädgårdsland mår bättre av det.
Utifrån din attityd och innehållet i dina inlägg betvivlar jag att du har något att tillföra diskussionen men om du mot förmodan besitter sådan kunskap som jag saknar så är du varmt välkommen att sprida ditt ljus över mitt mörker.
Låt höra resonemanget bakom dina påståenden!
-
Jag undrar också. Förstått att gödsel ska vara brunnen, lagrats i ::) ett år? Men vad händer om den inte är tillräckligt brunnen, egentligen? Blir den för kväverik och därför svårdoserad eller finns det risk för smitta till t ex morötter som man äter råa?
Kvävet finns i alltför lättlöslig form, nitrat och/eller ammoniak/ammonium. Vid rätt genomförd kompostering med tillsats av kolrikt material byggs kvävet till stor del in i mer sammansatta organiska ämnen som inte är lika lättlösliga, och därför inte urlakas lika lätt, utan magasinerar en stor del av näringen. Dock blir det kväveförluster till luften under själva komposteringen. Dessa är ingen fördel, men är svåra att helt undvika.
Färsk gödsel kan också innehålla smittoämnen.
-
Du kan ju jämföra med dem som lägger hönsgödseln på komposten. Vi har en kompost som kan samla upp lakvatten och det kom 25-30 liter lakvatten från den totalt på säsongen.
Det lakar var du än lägger den. Består den av en massa halm, sågspån, kutterspån, torv mm kan den komposteras med fördel men lakar så in i bängen.
Jag ser ingen skillnad mera än via hanteringen och besväret att krångla till det och ta hand om allt från min vy.
Därför gräver jag ner det i landet och det som händer där är ingen större skillnad i vad som händer i komposten, den skall till landet i alla fall.
Att säga att lakvatten är oberoende av strömedel och av var komposten placeras faller på sin egen orimlighet.
Gör så här för att undvika eller åtminstone minimera lakvatten:
Balansera kol-kväve och vatten-luft genom rätt blandning.
Se till att gynnsamma mikroorganismer gynnas ytterligare genom tillsats av (ler)jord, mogen kompost samt strukturbildande material (flis/spån, stråmaterial o dyl).
Täck med jord eller torvmull bl.a. för att fånga upp en del avgaser och dämpa kompostens luftutbyte med omgivningen.
Se till att regnvatten rinner av till stor del genom att täcka med stråmaterial (vid högkompostering), eller ha vattentätt lock med luftning (vid kompostering i behållare).
Placera komposten på plats som inte blir vattendränkt.
-
Balansera kol-kväve och vatten-luft genom rätt blandning.
Se till att gynnsamma mikroorganismer gynnas ytterligare genom tillsats av (ler)jord, mogen kompost samt strukturbildande material (flis/spån, stråmaterial o dyl).
Täck med jord eller torvmull bl.a. för att fånga upp en del avgaser och dämpa kompostens luftutbyte med omgivningen.
Se till att regnvatten rinner av till stor del genom att täcka med stråmaterial (vid högkompostering), eller ha vattentätt lock med luftning (vid kompostering i behållare).
Placera komposten på plats som inte blir vattendränkt.
För övrigt är dessa punkter en sammanfattning av komposteringens grundregler, särskilt vid kompostering i hög eller behållare, men även i hög grad vid ytkompostering. (Jag skulle tro att dessa principer gäller i hög grad även vid jordisering.)
Fast kanske ska man lägga till:
Det är en fördel om komposten kan ha direkt kontakt med marken (med jorden). Bl.a. för att maskar och andra medhjälpare ska kunna vandra in i komposten, men även för att hela processen stabiliseras av markkontakten.
-
Fast kanske ska man lägga till:
Det är en fördel om komposten kan ha direkt kontakt med marken (med jorden). Bl.a. för att maskar och andra medhjälpare ska kunna vandra in i komposten, men även för att hela processen stabiliseras av markkontakten.
Att jordbakterier behövs för nedbrytning av ev smittämnen har jag förstått men lerjord kan man ju tillsätta i slutna komposten. Maskar o andra nyttodjur kan ju få det för varmt men hoppas kunna kompensera i viss mån åtminstone genom stor volym. Markkontakten lär väl dränera, utjämna temperaturväxlingar och vara det bästa för mikrolivet men så snart man tillför större mängder gödsel och hushållsavfall måste väl kväveläckaget till marken snart bli en större nackdel ur klimat- och miljöperspektivet.
Finns det fler stabiliserande effekter av markkontakten?
-
I en fungerande varmkompost med temperaturer på 45-55 grader bildas en massa vattenånga/kondens pga materialet man tillför komposten innehåller vatten och bryts ner av mikroorganismer.
Det finns inte en mask eller kryp i en dylik varmkompost oavsett markkontakt eller ej.
-
I en fungerande varmkompost med temperaturer på 45-55 grader bildas en massa vattenånga/kondens pga materialet man tillför komposten innehåller vatten och bryts ner av mikroorganismer.
Det finns inte en mask eller kryp i en dylik varmkompost oavsett markkontakt eller ej.
Om man har tillräckligt mycket lagom torrt vattenabsorberande strömaterial så suger det upp en hel del vatten. Det underlättar även nästa fas, som är en uppbyggnadsfas. Dock är alltför täta väggar troligen ett problem i en varmkompost vad gäller kondens.
Man behöver inte nå den temperatur du nämner. Man kan få god omsättning ändå, även om det tar längre tid.
Även om det blir för varmt för mask under en tid så kommer de in senare om komposten tillåts svalna.
Dock i en varmkompost med kontinuerlig drift och de temperaturer du nämner så trivs inte masken.
Risken för växthusgaser ökar också ju varmare det blir.
Finns därför en del skäl att ifrågasätta en sådan kompost.
-
Att jordbakterier behövs för nedbrytning av ev smittämnen har jag förstått men lerjord kan man ju tillsätta i slutna komposten. Maskar o andra nyttodjur kan ju få det för varmt men hoppas kunna kompensera i viss mån åtminstone genom stor volym. Markkontakten lär väl dränera, utjämna temperaturväxlingar och vara det bästa för mikrolivet men så snart man tillför större mängder gödsel och hushållsavfall måste väl kväveläckaget till marken snart bli en större nackdel ur klimat- och miljöperspektivet.
Om man följer de regler jag ställde upp så tror jag inte detta är ett stort problem. Det är t.ex. viktigt med kol-kväve-kvot, men framför allt: följ alla reglerna. Dock ju större högar det handlar om, desto noggrannare bör man vara om man lägger dem på marken. Men å andra sidan är det lättare att få bra förbränning i en större hög. Regnvatten ska inte ledas in i högen mer än vad högen torkar vid torrt väder. Det ska finnas jord och strömaterial i komposten som kan suga upp överskottsvatten.
Hushållsavfall förkomposterar jag i behållare av hygieniska skäl. Sen högkomposterar jag det ihop med annat material. Jag lägger ungefär en större hög per år, på 1-2 m3, men skulle kunna lägga större hög om jag hade mer material.
Finns det fler stabiliserande effekter av markkontakten?
Biodynamikerna anser det. Jag uppfattar av egen erfarenhet att det är så. Det är bara att testa.
-
All kompostering innebär näringsförlust i form av kväve eller annat också om man inte tar hand om lakvattnet. Bästa miljömässigt och näringsmässigt är att sprida det direkt till växter. Men...sen blir det komplicerat. Är det avfall från odlingarna, typ växtrester beror det ju på vilka växter etc, man kan sprida sjukdomar med dött växtmaterial. Det är t.ex ingen hit att sprida onedbryten halm i veteodlingar. Man kan komma runt mycket av dessa problem genom att plöja/gräva ner avfallet, MEN, man kan få för mycket onebrytet i marken som hindrar rotutvecklingen eller binder upp näring när det bryts ner. Sen är det svårt att veta när växtnäringen i onedbrytet material blir växttillgängligt. Har man betande djur gäller det också att inte sprida parasiter. Generellt kan jag dock tycka att folk komposterar i allt för hög grad och bidrar till växthusgaser.
Själv härhemma sprider vi en hel del på hösten innan höstplöjning, men bara med hög kol/kvävekvot, dvs inte i närheten av färdigkomposterat, plus lägger på en del halm att binda upp kvävet + mata djuren i marken. Sen har vi lerjord så det är låg urlakningsrisk som det är. Medelnedbrutet, sprider vi på vår och harvar ner, det är dock problem med detta, dels får man mer problem med jordloppor, men mindre urlakningsrisk. Färdigkomposterat har vi väldigt lite av då det känns som miljöförstöring, matkomposten låter vi bara brinna sig riktigt varm och därefter avbryter vi komposteringen för att döda patogener etc. Urin sprider vi enbart i växande gröda som kan ta hand om kvävet och det vattnas alltid ner, detsamma gäller alla näringslösningar. Skulle helst plöja ner häst och kobajs på hösten, onedbrytet, när det gäller spridning på lerjord. Men vi har aldrig tillgång på det på hösten för har så mycket annat att göra då. Hönsgödsel betraktar jag som näringslösning beroende på hur mycket strö det är i, men sprids på våren, eller i växande gröda, men det är svårt, för vi har strö i hönsgödseln och det är inte helt lätt att veta hur näringsleveransen blir när man sprider det. Smitta från djur är ingen stor risk sålänge man inte sprider tjockt eller i nära anslutning till skörd. Att sprida avföring från djur på mark som betas av djur är ett helt kapitel i sig, men det kräver andra strategier.
Har man sandjord är förhållandena totalt annorlunda.
Sen det där med spridning, kompost och all fast form av näring ska ju helst grävas ner, inte läggas på ytan då man får betydande kväveavgång. När man sen plöjer höstgräver så tar nedbrytningen fart och man får näringsleverans när inget växer och urlakning som följd. Sen beror det ju på hur man vattnar, om man har mycket torrt på sommaren stannar nedbrytningen av för att återigen ta fart under hösten när inget växer.
Det är mina tankar. Kompostera inte för sakens skull, är miljöförstöring, ju mindre nedbrutet vid spridning desto bättre, men se till att något kan ta upp näringen när näringen finns tillgänglig och se till att materialet bryts ner under växtperioden, är meningslöst att gräva ner material med hög kol/kvävekvot på våren för det är osannolikt att det hinner brytas ner under sässongen. Se odlingsmarken som en kompost som du styr genom att tillsätta olika material. Ha reda på växtsjukdomar, patogener etc med allt du sprider och odlar och gör en analys över hur och vad som behöver komposteras av den orsaken. Kolla upp de växter du odlar och när de behöver näring på sässongen. Få växter tar upp mycket näring i början på sässongen, sprid t.ex inte färsk hönsgödsel på nysådda grönsaker då de ändå inte kan ta upp näringen, då behöver du få näringen mer långsam, vissa tar upp mycket näring långt in på hösten (t.ex vitkål). Kort sagt, kompostering är en process som bäst genomförs i marken men av olika skäl kanske man är tvungen att göra det någonannanstans.
Sen är ju frågan vad man ska använda det färdigkomposterade till, som näring är det rätt värdelöst jämfört med omkomposterat, man tappar rejält mycket näring under komposteringen. Som jordförbättring är det underlägstet det färska då man inte får samma livgivande effekt i marken. Ska man sälja krukväxter är det att föredra. Om det är estetiskt vilktigt att jorden är mörk och helt homogen är det såklart en fördel att avfallet är färdigkomposterat också. Sen om man måste av olika skäl (patogener, gifter) kompostera så har man väl inget val, har man svårt att få näringen i marken när växterna behöver det kan det också vara befogat i olika scenarion att kompostera men generellt är det en överskattad metod.
-
All kompostering innebär näringsförlust i form av kväve eller annat också om man inte tar hand om lakvattnet. etc etc etc
Jahadu ... Vad svarar man på denna drapa? Vill du över huvud taget ha något svar när du skriver så kategoriskt och obalanserat? Men har är i alla fall några kommentarer:
Man kan odla på olika sätt och man kan ta hand om gödsel på olika sätt. Vad som funkar beror till stor del på detaljerna i hur man går till väga och vilka omständigheter som råder. Jag säger inte att man måste kompostera eller låta gödseln brinna, bara att det är bra grundvarianter att i huvudsak bygga på för de flesta av oss i de flesta fall.
En mer balanserad genomgång av för- och nackdelar med kompostering finns här:
http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN93-01/JIN93-01.HTM (http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN93-01/JIN93-01.HTM)
Se ”Komposteringens för- och nackdelar”
Till detta vill jag lägga följande om de fyra nackdelar som där radas upp:
*”Ökad tidsåtgång vid mellanlagring i stuka på fält jämfört med fastgödsel utan mellanlagring.”
Anm: Bör vara hanterligt för den som planerar i förväg och har bra rutiner.
*”Växtnäringsförlusterna, främst av ammoniak kan bli stora under lagring.”
Anm: Troligen för kväverik blandning.
*”Utdragen mineralisering av tillförd växtnäring i marken under flera år.”
Anm: kan vara en fördel också.
*"Den lättillgängliga energin för markorganismer i gödseln är förbrukad."
Anm: behöver inte vara en nackdel. Man gödslar växterna och jorden. Att underhålla markorganismer är mer ett medel än ett mål. Vilka medel som är lämpliga beror av omständigheter.
För övrigt är det intressant att jämföra ditt inlägg i denna tråd med vad du skrev för ett halvår sen i en annan tråd. Där rapporterade du avsevärda odlingsproblem.
Se: http://www.alternativ.nu/index.php?topic=167438.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=167438.0)
Finns något samband mellan detta och de metoder du nu förespråkar? Vill du t.ex. hävda att din nya lära löst dina odlingsproblem? (Och att du provat ut detta under den senaste odlingssäsongen?)
-
Nedå, har problem, och framgångar. Vill slå ett slag för minskad kompostering helt enkelt. Rörde uppenbarligen vid en öm tå och ber om ursäkt om du känner dig kritiserad. Vill inte ha svar, ville ge ett alternativt synsätt.
Ska besvara dina frågor.
Vad svarar man på denna drapa?
Jag vet inte. Du får kalla mitt språk vad du vill :)
Vill du över huvud taget ha något svar när du skriver så kategoriskt och obalanserat?
Nej. Hade ställt en fråga då.
Finns något samband mellan detta och de metoder du nu förespråkar?
Nej, iår va ett skitår i de trakter jag bor på med avseende på jordstruktur. Tror inte skillnaden mellan att höstsprida kompost eller halm skulle ha gett några övervägande skillnader avseende jordstrukturen.
Vill du t.ex. hävda att din nya lära löst dina odlingsproblem?
Vet inte om det är en ny lära. Jag har alltid sökt sätt att optimera odlingen, finns många parametrar och jag använder inte näringskalkyler som ett sätt att förändra jordstrukuren. Jag vill ha en viss näring i marken en viss tidpunkt på året, sen försöker jag ha det med så stor hänsyn som möjigt till en miljon andra parametrar. Sen har jorden i sig en särskilld plats i mitt hjärta och att den mår bra är ett mål i sig. Men det förknippar jag inte helt med mina näringskalkyler heller, men de sammanfaller ofta.
Och att du provat ut detta under den senaste odlingssäsongen?
Jag hör din irritation, men förstår inte poängen. Att vi inte får nån frost och konstanta regn och en med facit i hand dålig jordbearbetningsplan, vad i hela friden har det att göra med komposten? Jag antar att du känner dig kritiserad. Så vad exakt är det du tror att jag har sagt som kritiserat dig?
Sen har jag en liten fråga angående dina kommentarer. Du skriver.
*"Den lättillgängliga energin för markorganismer i gödseln är förbrukad."
Anm: behöver inte vara en nackdel. Man gödslar växterna och jorden. Att underhålla markorganismer är mer ett medel än ett mål. Vilka medel som är lämpliga beror av omständigheter.
Föreslår att du gräver upp lite alv och häller näring på den och ser hur bra det växer där :P Där har du jord utan markorganismer. Detta är en av de frågor som är den absout viktigaste skillnaden som jag ser det, mellan konventionellt och ekologiskt lantbruk. Om man ser jorden som ett substrat i vilket växter plockar näring eller om man ser det som ett ekologiskt system som genom en av flera tjänster levererar näring til de växter jag väljer att odla där.
-
Synd att du lämnat gudmundh. Men efter att ha påstått att de som komposterar är klimatbovar, vad för slags svar hade du egentligen väntat dig? Det är väl inte att inbjuda till en öppen och trevlig diskussion?
Du tror väl inte att jag förespråkar konventionellt jordbruk? För att jag föredrar att kompostera en del av det organiska materialet? Konstig slutsats...
Angående växthusgaser från kompostering: Komplicerad fråga, men såvitt jag vet är det främst ett problem om komposten blir för varm eller för kväverik. Jag brukar ibland varna för varmkomposter, som lätt blir för varma. 30-40 grader är bra, men över 40 är feber. Annars är en väl genomförd kompostering ett sätt att göra näringen, bl.a. kvävet, bättre bundet i organiskt material.
-
Det är klart att du ska använda din hönsgödsel i trädgården!
Min erfarenhet från att ha odlat med hönsgödsel (och trädgårdskompost) som enda gödningsmedel under 30 år är att det fungerar bra. Hönsens djupströbädd med kutterspån brinner vanligen lite redan i hönshuset. Ibland lägger vi ut gödsel i hög i väntan på att den behövs, ibland lägger vi den direkt på trädgårdslandet på hösten. Resultatet brukar bli bra. Det är möjligt att det inte är helt optimalt ur näringssynpunkt, men det är praktiskt och det fungerar. Så mitt råd är att du naturligtvis ska använda den gödsel du har från hönsen. Ibland sägs det att man inte ska gödsla potatis med hönsgödsel, men om man gör det på hösten så brukar också det fungera.
Lycka till!
-
Bra inlägg Denar.
Gammal odlardevis: gödslar man på hösten så gödslar man jorden. Gödslar man på våren så gödslar man växterna.
Och gödslar man jorden så bygger man upp en bra jord, som kan tjäna växterna många år framöver. Dock vill det till att det finns rätt förutsättningar. Jorden får inte vara för dåligt dränerad, för då lakas för mycket ut på vintern och strukturen förstörs också. Dessutom behöver man ha kvar landet ett antal år framöver.
-
När man ska grund gödsla, dvs göra ordning grönsakslanden hur kan vi då använda vårt hönsbajs? Går det att grund gödsla i vattenform ? Dvs färskt höns bajs utblandat med vatten? Känns ju helt fel att behöva köpa gödsel när vi har egna höns. Någon som har erfarenhet?
Grundgödsling i vattenform vill jag inte tillråda. Det ökar starkt risken för utlakning av näring och ökar troligen risken att sprida smitta från färsk gödsel. Gödselvatten kan man använda vid behov på sommaren, som ett komplement till grundgödslingen. Det bör vara baserat på brunnen gödsel eller kompost.
-
Bra inlägg Denar.
Gammal odlardevis: gödslar man på hösten så gödslar man jorden. Gödslar man på våren så gödslar man växterna.
Och gödslar man jorden så bygger man upp en bra jord, som kan tjäna växterna många år framöver. Dock vill det till att det finns rätt förutsättningar. Jorden får inte vara för dåligt dränerad, för då lakas för mycket ut på vintern och strukturen förstörs också. Dessutom behöver man ha kvar landet ett antal år framöver.
Tack Anders S!
-
Ska man måsta vara biolog, Geolog, kemist och ingengör för att kunna gödsla med hönsskit? Finns det inga tummregler att tillgå för hobbyodlare med 15 bakgårdshöns. Jag sparar vinterns rena skit från gödselbrädan i plåthinkar i väntan på odlingssäsongen. Det lär bli 150 200 liter ren hönsskit innan slutet. Ska jag lägga det i komposten ett år, vattengödsla med det, eller spada ner det i grönsakslandet? Kan man förresten bli sjuka av hönsgödel i morotslandet eller åt tomaterna?
-
Ska man måsta vara biolog, Geolog, kemist och ingengör för att kunna gödsla med hönsskit?
Nä, det går mycket bättre om man e populist.
Mitt råd till dej: Gör precis som du känner för, så trivs du nog, ska du se.
-
Nä, det går mycket bättre om man e populist.
Mitt råd till dej: Gör precis som du känner för, så trivs du nog, ska du se.
Jo men det är ju inte tillvägagångssättet som är det viktiga för mig utan resultatet :). Vill ju helst inte dräpa mina stackars odlingar. Och inte heller bli sjuk av felaktigt förfarande.
-
Jo men det är ju inte tillvägagångssättet som är det viktiga för mig utan resultatet :). Vill ju helst inte dräpa mina stackars odlingar. Och inte heller bli sjuk av felaktigt förfarande.
Lägger du ett tjockt lager så kan du vänta med odling nått år där.
Strösslar du ut lite lätt så att det syns litegrand att du hystat ut det så är det antagligen lite i underkant men troligtvis riktigt bra ändå.
Hönsgödsel är det bra tjong i, lite som gödselvärldens strohrom.
Skall du odla squach och pumpor så kan du säkerligen ha mer där, då dom är energikrävande.