Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Granelunds odling skrivet 13 mar-14 kl 13:55
-
Om man har en mark som är väldigt igenväxt med stort gräs och ojämnheter så är väl det bästa att först och främst ha lite får/getter på marken och sedan grisar som får gräva upp den.
Men om man inte har tillgång till något av det, vad är då de mest effektiva sätten att kunna använda jorden.
Finns det några mindre och billigare maskiner man kan använda till det eller är det bara att ta fram spaden och börja vända (med lite kompost osv nerblandat)? Förutsatt att man vill hålla det billigt.
Bör man börja redan på hösten eller kan grästovorna ligga och komposteras där nere medan man samtidigt odlar?
-
Hur stor mark är det?
Vad vill du använda den till? Grönsaksland?
Hur länge har den stått och tuvat till sig/vuxit igen/etc?
Går det att gräva i den? Har du prövat?
-
Det allra lättaste är som du själv sa: gris. Dom bökar upp även den tovigaste mark till finaste potäta åkern på bara ett par veckor om det är lite blött. Skulle du vilja ha tillgång till gris så hör av dig (var i Sörmland bor du?) annars är spade det billigaste, men också slitsamt som attan. Kanske finns nån snäll bonde i närheten sim kan plöja upp det? Med dagens maskiner tar en liten åkerlapp bara ett par minuter och nu har folk ändå plogen framme!
Vill du ändå köra på spade så skulle jag ta bort dom största tuvorna och lägga i en hög vid sidan sen bara vända ner resten. Men räkna med mycket ogräs (oavsett hur mycke eller lite du vänder ner) vilket också talar gott för gris, dom älskar ogräsrötter!!
-
Det finns väl många billiga alternativ. Man kan täcka allt med svart plast eller presenning i 3 år, eller så kan man lägga ut potatisar och täcka med 50 cm hö eller halm, man kommer ändå vara tvungen att rensa en massa ogräs sen, men efter att ha odlat potatis är i alla fall marken mjukare
-
Sådana marker har jag öppnat med grållen tillsammans med överdimensionerad kultivator.
Blir många vändor i samma spår men fulltank, snus och hörlurar med musik löser det. :)
Höll på 2-3heldagar under en sommar och körde ner det.
När hösten kom och det slutade växa drog jag en liten pinnharv med fyrhjulingen några vändor ovanpå allt.
Sen kom våren och där trädde fram världens finaste gräsmatta men då blev det bara äng/bete igen.
På ett annat ställe körde jag ner slyn med grålle och kultivator ihop med många vändor.
Plöjde på hösten och drog pinnharv bakom fyrhjuling på våren. Ren fin jord hela sommaren utan ogräs. :)
-
Tack!
Jag undrar dock mest för att kunna göra upp en bild i om/hur ett framtida markköp ska gå till..
Mvh
-
Något sånt här kanske skulle kunna fungera?
http://www.quadivator.com/UTVtandemdisc.html (http://www.quadivator.com/UTVtandemdisc.html)
https://www.youtube.com/watch?v=2EhQ3f66LAE (https://www.youtube.com/watch?v=2EhQ3f66LAE)
Eller måste man efter den fortfarande plöja tro?
-
Något sånt här kanske skulle kunna fungera?
[url]http://www.quadivator.com/UTVtandemdisc.html[/url] ([url]http://www.quadivator.com/UTVtandemdisc.html[/url])
[url]https://www.youtube.com/watch?v=2EhQ3f66LAE[/url] ([url]https://www.youtube.com/watch?v=2EhQ3f66LAE[/url])
Eller måste man efter den fortfarande plöja tro?
Känns väldigt mycket som en Amerikansk produkt. Skulle vara kul att se hur stor skillnad den patetiska vikten gör. Nåja. En tallriksharv tror jag är bra om man ska träda marken. Man kör och kör igen när det börjar bli grönt. Så gjorde man förr. Vi har plöjt ner i höstas och rensat för hand på våren. Nu pratar jag de små odlingarna på kanske totalt 1000 kvadratmeter. Vi tar lite i taget och utökar succesivt för att inte tappa greppet. Många äldre bönder förespråkar roundup. Det dödar allt!
-
Bladhackan eller flohackan som den också kallas är mycket effektivare än spaden. Jag tycker även att den är skonsammare mot ryggen.
-
Om man har en mark som är väldigt igenväxt med stort gräs och ojämnheter så är väl det bästa att först och främst ha lite får/getter på marken och sedan grisar som får gräva upp den.
Jag skulle släppa grisar där. När de har bökat upp marken så är det lättare att dra bortbuskar då deras rötter kommer fram. Ifall du ser nåt ställe där grisarna behöver böka extra mkt slänger du ut nån näve havre - det sätter igång deras böklust. När grisarna gjort sitt jobb under sommaren kan du låta någon bonde plöja upp marken under sen höst - låta frosten frosten arbeta med jorden (klumpar, tuvor) harva till våren och så nytt.
Nu vet jag inte riktigt hur det ser ut, var du bor osv men detta är mitt förslag och har fungerat fint för mig. Det finns nog inga snabba, billiga lösningar när man ska restaurera igenväxt mark. Lycka till
-
Det finns inget liknande en manuell slåtterbalk/vertikalskärare fast som just ruffar upp gammal hård jord/torvor etc. att börja med?
Det finns ingen handdriven plog av något slag? Räcker en jordfräs?
-
Ge en svart femhundring till nån bonde med rejäl traktor och plog. Han gör mer på en timme än du gör på en sommar med handverktyg. Det är kul att göra saker själv. Men då ska man göra rätt saker och dit hör inte tung jordbearbetning.
-
Tanken är ju inte riktigt att ta flera tusen kvadrat så där i början.. Utan mest till nåt grönsaksland kanske.. Då kanske nån sorts jordfräs fungerar?
-
Det hela är ju hypotetiskt ... men om marken är igenvuxen och kraftigt tuvig, så bör man börja med att få bukt med tuvor och sly innan man börjar bearbeta jorden. Detta gäller vid maskinell bearbetning.
Undantag: om man har en kraftig traktor, kanske man kan bearbeta tuvor och jord i ett. Men det blir fler bearbetningar och helst en del väntetid mellan dem. Så även då skulle jag nog föredra att börja med t.ex. betesputs eller kanske en gammaldags slaghack, snarare än att gå direkt på med t.ex. tallriksredskap eller jordfräs. Plöja direkt i tuvig mark kan nog vara svårt, även om jag inte testat.
Maskinell bearbetning underlättas av en lättare (sandigare) jord, försvåras av lerjord.
Hur det är om man använder djur vet jag inte, men jag kan tänka mig att det är som du skrev i början av tråden att man börjar med getter för att sen släppa på grisar.
-
Ska du få bukt med tuvig mark med handjagare rekommenderar jag nåt i den här vägen:
http://www.as-motor.de/ (http://www.as-motor.de/)
se även:
http://www.skarholmens.com/PDF/as%202009.pdf (http://www.skarholmens.com/PDF/as%202009.pdf)
T.ex. AS 53, s.k. släntklippare eller slyklippare. Typ betesputsare med 5 dm arbetsbredd.
Eller som Kurt sa så kan du täcka. Det blir billigare, men kan bli lite knepigt att få det att täcka bra om marken är ojämn, förmodar jag. Täcka med pressening eller markväv: går kanske men det är risk att sork biter hål. Täcka med gräs: går åt väldigt mycket.
-
Ge en svart femhundring till nån bonde med rejäl traktor och plog. Han gör mer på en timme än du gör på en sommar med handverktyg. Det är kul att göra saker själv. Men då ska man göra rätt saker och dit hör inte tung jordbearbetning.
Vad som är rätt och vad som är fel beror helt på vilka faktorer man räknar in. Visserligen gör traktorbonden mycket mer på kortare tid men använder samtidigt mycket mer energi. Fort och mycket är inte alltid rätt.
-
På en timme bränner traktorbonden åtta liter bränsle och gör ett oerhört arbete. På samma bränslemängd färdas en bil tio mil. Då är allt traktorns energiförbrukning nyttigare använd. Att köra åtta liter bränsle i en jordfräs kommer man heller inte långt med.
-
Vid trädgårdsarbete förbrukar människokroppen 1680 KJ per timme, medans traktorn då förbrukar ca 400 MJ (om jag har räknat rätt). Det är en skillnad som är 250 gånger större. Hur försvarar man det? Till det måste man också räkna energikostnader för byggandet av traktorn, utvinning av naturesurser såsom järnmalm och olja samt transport av traktorn.
-
Vid trädgårdsarbete förbrukar människokroppen 1680 KJ per timme, medans traktorn då förbrukar ca 400 MJ (om jag har räknat rätt). Det är en skillnad som är 250 gånger större. Hur försvarar man det? Till det måste man också räkna energikostnader för byggandet av traktorn, utvinning av naturesurser såsom järnmalm och olja samt transport av traktorn.
Om traktorn bryter 10 000m2 vall i timman och människan bryter 10m2 i timman, så är traktorn effektivare. Och när man tänker på slitaget på kroppen och framför allt psyket att bryta en ha vall med spade så kan i alla fall jag lätt försvara traktorn.
-
Betalala bonden för att plöja och harva så blir det redigt gjort :)
-
Som jag sa tillkommer det energikostnader för produktion av traktorn m.m. Av den lilla erfarenhet jag har av smide så vet jag att det går åt otroligt stora mängder energi till metallhanteringen från malm till järn.
Det finns även ekologiska aspekter att ha i åtanke då tunga maskiner går hårt åt ett ekologiskt samspel som man finner i jorden.
Arbetar man rätt så är kroppsarbete nyttigt för kroppen iallafall min kropp mår bra av kroppsarbete. En fråga är också varför vi ska utveckla mer än vad vår kraft tillåter, vem blir lyckligare av det?
Maskiner kan underlätta arbete och jag har förståelse för att man kan frestas av att använda dom, men jag tror ändå det är bra att ha i åtanke fler aspekter än tidsvinst och kapitalvinst.
Hur som helst det jag reagerade på var detta Det är kul att göra saker själv. Men då ska man göra rätt saker och dit hör inte tung jordbearbetning.
Människokroppen är fantastiskt och vi ska inte underskatta vad vi kan göra och varför ska vi egentligen använda maskiner som arbetar 250 gånger fortare än vad vi kan, behöver vi verkligen det? Är vi till och med beroende av maskinerna? För min del försvinner en stor del av arbetsglädjen när stora tunga maskiner är inblandade.
-
Jag skulle nog lånat grisar och sen sitta ner på en sten och se dem ha kul och göra jobbet.... ;D
-
Jag håller med kungtulle! Grisars förmåga till jordbearbetning oerhört underskattad, och jäkligt underhållande att titta på!
-
Efter flera års praktiska försök skulle jag säga att grisars förmåga är kraftigt överskattad. Och när det gäller att hacka för hand så beror det ju helt på vilken areal man pratar om. Det finns en punkt där man kommer att jobba saktare än vad gräset växer. .och då är ju jobbet totalt meningslöst. Oavsett hur kul man nu tycker det är att hacka .
-
Och när det gäller att hacka för hand så beror det ju helt på vilken areal man pratar om. Det finns en punkt där man kommer att jobba saktare än vad gräset växer. .och då är ju jobbet totalt meningslöst. Oavsett hur kul man nu tycker det är att hacka .
Man kommer aldrig att arbeta långammare än vad gräset växer så arbetet kommer aldrig att bli meningslöst. Men vill man ha mer än vad man orkar med så kan man nog uppleva lite stress.
Jag har länge velat prova att svedja marken med ris för att sedan stoppa ner frön. Elden bränner bort ogräs och askan tillför näring. I år ska jag nog prova på en liten yta.
Om man har tid så tycker jag att ett av de bättre alternativen är täckning under ett par år. Jag tänkte prova att täcka med ett tjockt lager med granris då jag har mycket gran som ska tas ner. Om man lägger ett ordentligt tjockt lager på samma sätt som man gör en granrisbädd så borde det bli tätt. Funderar på om försurningen blir ett problem, men jag tror att jorden återställer sig relativt snabbt.
-
Nu var ju detta de hypotetiska förutsättningarna:
Om man har en mark som är väldigt igenväxt med stort gräs och ojämnheter så är väl det bästa att först och främst ha lite får/getter på marken och sedan grisar som får gräva upp den.
Men om man inte har tillgång till något av det, vad är då de mest effektiva sätten att kunna använda jorden.
Finns det några mindre och billigare maskiner man kan använda till det eller är det bara att ta fram spaden och börja vända (med lite kompost osv nerblandat)? Förutsatt att man vill hålla det billigt.
Bör man börja redan på hösten eller kan grästovorna ligga och komposteras där nere medan man samtidigt odlar?
"mark som är väldigt igenväxt med stort gräs och ojämnheter" tolkar jag som att den är ordentligt tuvig och då finns där antagligen också en del sly. I så fall är det ingen höjdare att gå på med spade, hacka eller annat handredskap för jordbearbetning. Detta gäller i synnerhet på lerjord och stenbunden jord. På lättare jord som inte är stenbunden går det nog lättare, men långtifrån lätt, förmodar jag.
-
Jag har länge velat prova att svedja marken med ris för att sedan stoppa ner frön. Elden bränner bort ogräs och askan tillför näring. I år ska jag nog prova på en liten yta.
Du förstör ju en massa mull, men för all del, behöver du komma i gång snabbt och saknar maskiner, så är det ju en metod som har använt historiskt.
Om man har tid så tycker jag att ett av de bättre alternativen är täckning under ett par år. Jag tänkte prova att täcka med ett tjockt lager med granris då jag har mycket gran som ska tas ner. Om man lägger ett ordentligt tjockt lager på samma sätt som man gör en granrisbädd så borde det bli tätt. Funderar på om försurningen blir ett problem, men jag tror att jorden återställer sig relativt snabbt.
Jag tror det är möjligt. Pröva i mindre skala. Du kan antingen vänta tills riset brutits ned (troligen för långsamt dock) eller nöja dig med att materialet under brutits ned eller bara dött. Du kan behöva gödsla och kanske kalka när du tar bort granriset. Risken är dock att du får en podsolisering, särskilt på magrare mark, så att nedbrytningen går jättelångsamt. Men för all del, du lär nog ta död på växtligheten som finns under riset på ca 2 års tid. Sen kan du ta bort riset, bearbeta, gödsla och kanske kalka, så får du igång jorden.
Du kan också tillsätta gödsel, kalk och vad du har, t.ex. gräs, från början. Lägg det under granriset och kanske också blandat med det, så bryts både riset och växter/rötter under riset ned snabbare och du får en rikare jord när det brutits ned.
-
Det är bra kulkuri hur du står på dig . Helt rätt tänk - helhetsperspektiv, hållbarhet och enkelhet.
Jag tror ochså på täckmetoden . Granris fungerar fast man får kalka efter.
Nu har jag ett överflöde av täckmaterial här vid havet i form av tång och vass.
Hur enkelt som helst att täcka av med och gödsla, jämförd med slitet i skogen.
Konstig att inte fler använder tången . Det gjordes för.
Folk åker hellere med bil till affären och köper gödsel i plastsäcker.
-
Du förstör ju en massa mull, men för all del, behöver du komma i gång snabbt och saknar maskiner, så är det ju en metod som har använt historiskt.
På vilket sätt tyder det på att jag vill komma igång snabbt genom att experimentera med svedning. Jag är inte övertygad om helhetskonsekvensen för jorden är negativt. Skogar brinner då och då under naturliga förhållanden. Tunga jordbruksmaskiner och industrigödsel är två faktorer till problematiken med jorderosion. Att jämföra dessa två metoder tycker jag är märkligt.
Men ja det är något att ha i åtanke, men jag tror inte att så mycket mull behöver brännas bort då den mesta värmen stiger uppåt och bränningen kommer inte pågå så länge att glöd kan sjunka ner i torven. Jag ska givetvis först prova i liten skala.
-
Efter flera års praktiska försök skulle jag säga att grisars förmåga är kraftigt överskattad.
Du har uppenbarligen aldrig träffat grisen jag hade innan : Fauna 25 % vildsvin och resten linderöd. Hon var nog släkt med både caterpillar och grävmaskin.
Släppte man in henne i en mindre hage så var det uppbökat rejäl på en vecka eller så. Hon bor numer på en gård med en väldig massa hektar uppåt landet.
-
På vilket sätt tyder det på att jag vill komma igång snabbt genom att experimentera med svedning.
Det är väl den grundläggande idén med svedning? Plus att det kräver liten insats av muskler, maskiner, tid och/eller energi.
Jag är inte övertygad om helhetskonsekvensen för jorden är negativt. Skogar brinner då och då under naturliga förhållanden.
För all del. Du frigör en del näring, som dock lätt läcker iväg. Du får en basisk aska som kan vara till nytta. Men typiskt för svedjebruk är såvitt jag vet att det går att odla några år, sen drar man vidare.
Tunga jordbruksmaskiner och industrigödsel är två faktorer till problematiken med jorderosion. Att jämföra dessa två metoder tycker jag är märkligt.
Jag har inte talat om jorderosion. Jag har talat om mull(halt) eller kanske snarare organisk substans.
Jag har inte direkt jämfört metoder, utan uttalat mig om svedning. Indirekt har jag dock jämfört med täckning, bearbetning med m.el.m. tunga maskiner, bearbetning med handredskap, samt i någon mån användning av getter och grisar, eftersom jag har skrivit om alla dessa i den här tråden.
Men ja det är något att ha i åtanke, men jag tror inte att så mycket mull behöver brännas bort då den mesta värmen stiger uppåt och bränningen kommer inte pågå så länge att glöd kan sjunka ner i torven. Jag ska givetvis först prova i liten skala.
Jag vet inte mycket om svedning, men undrar om man inte måste bränna så djupt att de flesta ogräsrötter dör. Åtminstone tror jag man måste bränna bort all förna, allt eller det mesta av det mesta av råhumusen om det är podsoljord (kanske det du kallar torv), allt eller det mesta av växtdelar ovan jord, samt åtminstone en del rotfilt, för att frigöra näring och få jorden bearbetningsbar. Men som sagt var är det inte mitt område så jag kan ha fel.
För övrigt börjar jag tycka att en mer ingående diskussion kanske inte är så meningsfull då förutsättningarna är TS tankeexperiment. Det brister därför i konkretion och det är lätt hänt att den ene som deltar tänker på gärsgårn och den andre på prästgårn. Jag förmodar t.ex. att du kanske tänker på något åt lapplandshållet eller på svedjebruk i nån barrskog el.dyl. Jag tänker t.ex. på tuvig igenvuxen gräsmark på lerjord i NÖ Småland.
-
Jag tänker bara kommentera en del av allt det du skriver. Det handlar inte om traditionell svedning då jag inte tänker bränna ner en skog för att senare dra vidare. Tanken var att göra en engångsbränning av ett tuvat och slyigt område för att nästkommande år bruka marken med hackbruk.
Jag ser det som ett intressant experiment som kan ha potential för en småskalig odlare. Jag tror dock att det är bra att använda en kombination av olika metoder. På vissa ställen kör man hackbruk, andra täckodling och på vissa ytor kan man prova på svedja lite.
Jag förstår inte varför du reagerar så starkt men jag tyckte mig ana i ditt inlägg att det hade med min kritik mot konventionellt bruk av trakrorer att göra. Eller så har du kanske ingående kunskap om den småskaliga svedningens negativa effekter. Hittils har du inte övertygat mig om att avstå från mitt experiment.
-
Jag förstår inte varför du reagerar så starkt men jag tyckte mig ana i ditt inlägg att det hade med min kritik mot konventionellt bruk av trakrorer att göra. Eller så har du kanske ingående kunskap om den småskaliga svedningens negativa effekter. Hittils har du inte övertygat mig om att avstå från mitt experiment.
Jag anser inte att jag har reagerat. Jag har bara kommenterat. Om du tycker det är starkt får det stå för dig.
Nej jag har inga nämnvärda problem med din uppfattning om att använda traktorer, men jag tycker du verkar för optimistisk när det gäller hackbruk, som jag uppfattar förutsättningarna. Men ånyo, förutsättningarna som TS givit är fingerade och oklara.
Jag tycker ditt experiment verkar meningsfullt att genomföra. Du bör naturligtvis vidta skyddsåtgärder mot skogsbrand o dyl. Detta hindrar dock inte mig från att ha en allmän uppfattning om svedjebruk och liknande användande av eld i jordbruket, som jag redan skrivit om.
-
Här är en idé/variant du kan testa om du vill:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=165143.msg1561209#msg1561209 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=165143.msg1561209#msg1561209)
Tänd eld på riset och ös sen jord över det, gärna lerjord eller ren lera.
-
Den enda som kan ha nytta av ett experiment med att hacka upp några hektar mark för hand, är ju den som ha ett överflöd med tid och inte behöver tänka i några som helst ekonomiska banor.
För den som har den minsta praktiska nyttan av att odla upp sin mark inom rimlig tid gäller det att göra på ett sätt som fungerar för ändamålet. Det är ju ingen tillfällighet att man rätt snart tog hjälp av dragdjur som oxe eller häst, och sedan traktor för att odla upp sin mark.
Det mest troliga motivet är ju att man insåg att mankraft inte räcker. Naturen hinner hela tiden ikapp och förbi en.
-
För att det ska vara möjligt att nå självhushållning gäller det att få ner de löpande kostnaderna till en låg nivå för man kommer inte ha tid att lönearbete i någon större utsträckning om man vill föda sig själv. Bekvämligheter såsom elecktricitet och rinnande vatten kan vara vettigt att avstå då det kan vara svårt att försvara. Att tro att självhushållning endast kan uppnås med billig energi från jordens inre är ett feltänk som endast leder till ytterligare skada på biosfären.
Ja om man arbetar mot naturen så kommer den hinna i kapp och förbi en, man får helt enkelt arbeta med den, bygga upp odlingar i en levande ekologisk jord och använde närliggande resurser.
Under den största delen av tiden från jordbruksrevolutionen fram till modern tid har bönder levt i ett klassamhälle där de fattiga fick föda dom rika. De fattiga var inte bara självförsörjande de var även tvungna att försörja markägare, präster, kungar m.m. Därav ett nödvändigt behov av djur som arbetskraft. En del bönder fick nog och gav sig av till nya områden för att frigöra sig men tyvär har utsugarna alltid följt efter hack i häl.
De människor som jag har träffat som har varit närmast att nå självhushållning har inte haft större djur än får och getter.
Det tar tid att nå självhushållning och jag kan tycka att det kan vara bra att använda maskiner till en viss del för att bygga upp de strukturer som behövs men i slutändan har fossil olja från fjärran länder lite med självhushållning att göra.
-
Men tråden handlar inte om självförsörjning med odling till husbehov! Den handlar om att röja en större yta för att få bete eller åker. Ska man gå där och hacka så kommer man till slutet och då är det lagom att börja om för då har ogräset tagit över där man började.
-
TS sa inte hur stor yta det gällde i sitt första inlägg, men skrev senare så här:
Tanken är ju inte riktigt att ta flera tusen kvadrat så där i början.. Utan mest till nåt grönsaksland kanske.. Då kanske nån sorts jordfräs fungerar?
Men eftersom detta är hypotetiskt så kan vi andra ju diskutera våra varianter - tycker jag - inom rimliga gränser. Och då kan svaren bli olika beroende på vilken variant vi tänker på. Nemas problemas?
-
Ok, jag hade missat inlägget om grönsakslandet och gick på rubriken. Handlar det bara om några kvadratmeter så kan man givetvis handhacka.
Men när det gäller större ytor så tycker jag man förringar gamla bönders kunskap om jorden ifall man tror att dom började med hästar på grund av att 'överheten och förtryckarna' ville ha ut så mycket av skörden.
Riktiga bönder har i alla tider haft en inneboende vilja att öka sina skördar. Både såklart för att överleva, men även för att det ligger i sakens natur.
Har svårt att tro att de småländska bönderna slet med sina stenmurar och stenröjning om det inte var för att dom själva skulle kunna öka sina skördar.
-
Från hackan till traktor tog det 5000 år.
Det började med svedjehackan sen kom ärjekroken, träharven, korpen, stenvågen , järnspettet , ådret och till slut plogen.
Före hästen och oxen brukades människor som dragare.
Givetvis utveklades tekniken oberoende av överhet .
I början hade vi ätten som styrde och stälde .
Dessa slogs samman till stammar och stammförbund . Sen kom folklanden eller landskapen..
Dessa blev slutligen nationalstat.
Det ursprungliga självstyre av byalagen upphörde..
Från att från början kunna betala skat till småkungar i natura så blev det krav på äkta pengar.
Man kan nog påstå att överheten tvingade på bonden denna utvekling och han blev dermed tvungen till handel .
-
Tack för alla svar.
Då jag har dålig koll själv så sitter jag helst bak och läser era diskussioner på ämnet.
Ang självhushållning osv som kulkuri tar upp tycker jag också är väldigt intressant. Det är ju åt det hållet jag vill sträva i arbetet, men kanske svårt att börja från noll till det..
Områet det är tal om i mitt fall (även om jag tycker ni får diskutera utifrån andra förutsättningar också) är en ca 3ha åkermark som ser ut att ha blivit lämnad ifred en 5-10 år, med lite små granar påväg att växa in på marken.
Tanken är ju att börja lite smått på försök för att sedan utöka.
Ser väl ut som att jag får läsa på lite och köra en tre olika metoder.. Täcka, bränna och på något sätt försöka plöja (med någon form av jordfräs kanske).
En relaterad fråga är också att om man börjar litegrann i mitten av sommarn i år och har planer på att nästa år kanske börja odla lite spannmål, hampa (vet att man nåste ha tillstånd) eller liknande på en del av marken, hur ska man behandla den tills dess. Ska man försöka luckra upp jorden och kanske odla lite klöver eller är det försent att börja med det i mitten/slutet av sommaren?
-
Man kan nog påstå att överheten tvingade på bonden denna utvekling och han blev dermed tvungen till handel .
Så du menar att annars hade bönderna fortfarande hackat sina åkrar för hand och haft frun framför plogen?
-
Så du menar att annars hade bönderna fortfarande hackat sina åkrar för hand och haft frun framför plogen?
Snarare trälen fram för ärjekroken ;)
-
Upprepar min sista fråga då det nog är ganska enkel för flera här att svara på..
Alltså, om man har planer på att odla lite större något år på denna igenväxta mark (vete, hampa etc) bör man redan året innan "tillreda" marken, med plöjning och liknande (enbart täckning fungerar väl inte då?) och låter jorden ligga till våren, eller bör man börja först på våren med detta?
Att låta jorden exponeras är ju inte så bra, eller gör inte en vinter så mycket kanske?
-
Är det igenvuxet med sly krävs ju större åtgärder, men är det inte busksly och ved i så plöj upp på hösten. Då fryser större jordkokor sönder under vintern.(om det nu råkar bli ordentlig vinter med tjäle) Harva sen på våren. Är det högt gräs kan man ju slå ner alltihop innan man plöjer. (eller vänder hela rasket med spade om man tycker det är roligare)
-
Traktor är nog bäst. Själv har jag ingen traktor än så jag använder grisar. Släppte dom nyligen på ca två tusen kvadrat som jag ska så med vallfrö längre fram i vår och sen fortsätta med nästa område. Kan varna för att inte låta dom gå för länge på samma område, framförallt inte när det är blött, för då tappar jorden all struktur och blir som betong.
Vad tror ni om detta, rent hypotetiskt: Släppa griser på förvåren, sen plantera jordärtskocka glest i maj. Sen släppa grisarna på samma område igen i september. Det förefaller mig som att all vegetation som är där från början först får en törn på våren, sen hamnar under jordärtskockornas blad och sen vänds hela fältet upp och ner när grisarna gräver fram jordärtkockorna, samtidigt som blast och spillning grävs ner.
-
Här ett projekt jag gjorde för några år sen. Inte så lyckat resultat tyvärr.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=63146.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=63146.0)
-
Marken det rör sig om har jag nu varit och kollat på.
Det rör sig alltså om betes/åkermark som för en 15 år sedan använts för jordbruk. Sedan dess har den använts som djurinhägnad.
Marken känns väldigt bra men såklart överväxt. Stora men mjuka ojämnheter överallt, nästan som kokor av något slag.
Hur planar man ut detta på bästa sätt? Det känns bäst att köra fram och tillbaka med en traktor och något tungt baktill men om man ska försöka göra det själv, hur gör man då på bästa sätt?
Att lia bort de värsta gräset och sedan elda för att sedan kratta ut det på något sätt eller hur?
-
Du får försöka beskriva bättre. Foton skadar inte heller!
Om åkern varit beteshage/betesvall så behöver det inte var så illa. Som du beskrivit det förut handlade det om väldigt igenvuxen mark. Beror dock på djurbeläggning och allmän skötsel av hagen. Vad för slags djur har man haft där?
Hur stor är hagen/åkern och hur stor del önskar du odla upp i första vändan?
Överväxt med vad?
Sätt spaden i en eller ett par av de där ojämnheterna/kokorna och kolla vad som finns där.
Vilken användning och vilka arbetsmoment gör att du önskar jämna ut?
-
http://sv.tinypic.com/r/kdq45e/8 (http://sv.tinypic.com/r/kdq45e/8)
Förlåt, var väldigt otydlig.
Det handlar alltså om en före detta hjortshägn på ca 3ha.
Tanken och förhoppningen är ju att sakta men säkert börja odla allt möjligt där samt ha lite små djur, getter, grisar etc. Men i början så handlar det väl främst om en liten köksträdgård och kanske lite lite hampa/lin.
Kan väl kanske vara smart att fixa till det mesta i samma veva ändå, även om man bara börjar odla lite smått i början?
Har inte heller köpt stället än så detta är ju än så länge bara förhoppningar.
Har även skrivit i en annan tråd och förklarat svårigheten med väg till och från tomten, därav viljan att göra det mesta själv och med enklare medel än kanske traktor osv.
Mvh
-
Det går bättre med foto.
Det är ju en större öppen yta, som bör vara odlingsbar, särskilt som det varit åker där förut. Sen kan de hända att man slutade odla där, då det var något problem. I så fall är nog dålig dränering det troligaste. Men om du odlar med upphöjda bäddar så är det mindre problem med dålig dränering.
Om fotot är taget ungefär mitt på dan så ser det ut som marken lutar svagt åt söder.
Marken är delvis igenvuxen med tuvor men inte extremt mycket. Vissa partier verkar vara relativt fria från tuvor.
Finns stängslet kvar så kan det skydda dina odlingar mot viltskador. Gör det också lättare för dig att ha egna djur där om du vill det.
Man kan odla på olika sätt. Jag skulle nog göra så här, om det inte ska vara djur där, me dinriktning på grönsaksodling m.m., typ täckodling, på en mindre del av ytan.:
Skaffa lämplig maskin för att slå gräset några gånger per år. Det kan vara jordbrukstraktor eller lite större tvåhjulstraktor. Troligen får du mer för pengarna om du köper jordbrukstraktor. Det är bra att ha både slåtterbalk och rotorklippare/betesputs. I början slår du mest med betesputs, särskilt där det är tuvigt, och låter det slagna ligga kvar. Efter något år, när du fått ner tuvorna kan du slå med t.ex. slåtterbalk, för att kunna bärga hö/täckmaterial. Då bör du även ha sidräfsa el dyl, samt självlastarvagn eller press plus balvagn. Vill du spara pengar så räcker sidräfsa (så du kan stränglägga) plus något slags vagn. Då får du lasta för hand från strängarna. Kan vara OK om du endast tar hö/täckmaterial på en del av ytan. Sen skulle jag nog odla i långsträckta bäddar, som jag täckte 1-2 år innan jag började odla dem. Själv kör jag med meterbreda bäddar med meterbreda klippta gräsremsor mellan. (Det finns många varianter.) Jag skulle placera bäddarna där det är minst tuvigt, alternativt där jag tror att det är bäst, alternativt sprida ut dem för att testa olika delar av fältet. För att komma snabbare igång skulle jag kanske plöja/fräsa en mindre del där det inte är så tuvigt.
Om jag skulle ha djur skulle jag avdela en del av ytans om betesmark, alternativt bara ta hö därifrån, kombinerat med grönsaksodling.
Ett annat vanligt (vanligare) sätt är att dela ytan i ca 4-8 skiften och köra en växtföljd över dem. Då blir det mer maskinell bearbetning och mindre täckodling, eller ingen alls.
Om du bara kör täckodling klarar du dig med traktor, betesputs, slåtterbalk, sidräfsa, vagn och kanske något till.
-
Vill du/kan du inte köra dit med traktor kvarstår ju frågan hur du tänkt få dit foder till ev djur? Vill du börja lite i taget så kan du ju som sagt vända en plätt med spade och kanske fylla på lite matjord (som du bär dit i hinkar då eller?) och bara hålla efter resten med röjsåg o trimmer tills nästa gång andan faller på för grävning. Släpp djur där det är mest ojämnt.
Eller låna in någon som plöjer och harvar hela rasket med häst..
-
Även om jag tycker flåhackan är ett klart underskattat redskap, använder den mycket själv och bygger framförallt alla upphöjda bäddar med den så måste jag nog säga att det roligaste är att samarbeta till ömsesidig nytta med naturen. Jag har haft gris vid två tillfällen tidigare men det är några år sedan och min erfarenhet frän dem är att det händer inte så mycket innan de blir större om man börjar med kultingar för husbehovsgrisuppfödning. Så framåt hösten vänder ett parkultingar inhandlade på våren upp och ner på åtminstone ett par hundra kvm äng, i bästa fall ännu mer. Skall de bli tillräckligt stora så gäller det att de får tillräckligt med protein från början. Det är det som gör skillnaden. Har prövat med för lite också och då åstadkom inte tre grisar i närheten av vad två gjorde året innan.
På torsdag hämtar jag två 25 kg som skall rensa en kvickrotsinfekterad del av landet och bryta en tovig lite igenväxt del i anslutning till det. Att man sen får rejält med bacon, torkad skinka och en massa annat gott kött som bonus gör inte saken sämre. För min del är det "värsta" med grisar att de är så förbenat trevliga och roliga så jag blir blödig när det kommer till slakt. Blir jag inte bättre på det så får det räcka med ägg och fågelkött framöver. Kanske är man för mycket svin själv helt enkelt.