Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: Vattendoktorn fd skrivet 10 mar-07 kl 14:35
-
Är gammal Elkraftare, Teknis Malmö -70.
Mycket har hänt sedan dess. Anledning till att jag nu återuppväckt ideer angående elmaskiner, är neodymmagneter som permanentmagneter.
Jag har också bott som närmaste granne till ett landbaserat vindkraftverk med ganska hög effekt. Det intressanta med detta vindkraftverk (tyskt) är att det saknar växellåda! Det fungerar med skivrotor med många poler i statorn.
Vidare har jag i mitt tidigare arbete på på Kosta glasbruk var med om det första mikrodatorstyrda pressarna för framställning av laxfat. Där använde vi likströms skivrotormotorer med ett väldigt stort vridmoment. (1980)
Jag vet att det finns i tyskland magnetmotorer med ganska höga effekter både som generator, och motor.
Jag skulle vilja få reda på om det finns mindre skivrotormotorer (likström) på ungefär 250 W, eller om någon exerimenterat med rotor av typ bromsskiva från bil. Tacksam för funderingar och tips.
-
Jag försöker komma på hur en sådan ska se ut. Det ska vara en likströmmare med neodymmagneter och den ska funka lika bra som motor och generator. Inte får den ha kolborstar och ingen elektronik heller. Hur ser de ut egentligen?
-
Statorn förses med poler med kärna av komb neodym/järnkärna. Exempel på magnetlösningar finns på WWW.magnetfabriken.se
Har tänkt mej en lösning med exemplet där jag kan förstärka magnetflödet med faktor 18. Tex två ringar med magnet emellan järnringar di23" dy 24".
Som poler har jag tänkt mig 3 st intillligande nära varandra motstående mot statorn med c:a 5 m spalt. (spaltstorlekens inverkande mot magnetflödet fanns tidigare på magnetfabrikens hemsida) och jag förlorar acepptabelt på detta.
Vidare skulle jag vilja driva ett pullståg genom statorspolarna. Som du kanske gissat dig till handlar det om att driva en cykel. Elektronik behövs alltså, även att fungera som laddare vid nedförsbackar.
Spänningen att driva det hela med är X x 12V.
Har Du lösningar eller funderingar till detta. Spolar, lindningsvarv, area, elektronikstyrning mm går alltid att lösa. Vad tror du om ideen?
-
Spalttjockleken skall givetvis vara 5 mm. Inte m.
-
Jag ska också ha motorn till en cykel, eller cykelbil (velomobile). Jag kollar magntetfabriken och återkommer.
-
Jag försöker komma på hur en sådan ska se ut. Det ska vara en likströmmare med neodymmagneter och den ska funka lika bra som motor och generator. Inte får den ha kolborstar och ingen elektronik heller. Hur ser de ut egentligen?
är att låta knoppar på rotoraxeln slå om kontakter och därmed ändra strömriktningen genom statorns spolar. När den används som generator, fungerar då kontakterna som mekaniska likriktare. - Det gör de väl?
-
Försöker att förstå vad du menar. Med knoppar som slår om spänningen till statorn, okey då fungerar Lenz lag. Samma som händer med spänningen som går via fördelardosan på en bil till tändspolen som genererar gnista till tändstiften.
Men om jag inte bara vill ladda batterier hela tiden, jag vill ju ha pedalkrafthjälp med laddhjälp i nedförsbackar. Har svårt att tänka mig en mekanisk lösning på detta. Jag har umgåtts med tanken att enbart använda magneter som framdrivning men har övergett den. Jag vill kunna välja drivkraften till en lagom hastighet. Jag måste kunna avbryta framdrivningen ögonblickligen vid inbromsning. Vill inte ha ett skenande monster, som jag skulle ändra rotationsriktningen på hjulet till det motsatta.
En neodymmagnet med en häftkraft på 50 Kg, placerad i en stålkopp ger en kraftförstärkning med faktor 7 dvs 350 Kg, magneten i sig har en dia på 32 mm. Låt säga att jag väljer en luftspalt (gap) på 5 mm, skulle jag ändå ha en häftkraft på c:a 80 kg. Oräknat då dom ringar med magnet mellan sig som ger en kraftförstärkning på faktor 18, som jag skulle montera på hjulet. Det skulle bli katastrof. Nu tänker jag mig att maneterna skulle reppelera varandra.
Nej jag behöver nog elektronik att styra mindre men kontrollerade krafter med hjälp av spolar på statorn med ett pulserande flöde. Jmfr med ett magnetiskt framdrivet tåg, so svävar på ett magnetfält. MVH Leif
-
Navmotorer till cyklar, hur ser dessa ut? Jag gissar att de är likströmsmotorer och i så fall bör de funka lika bra som generatorer.
-
Fungerar bra teoretiskt efter den modell, jag beskrev.
Generatorn: När en magnetnordpol är på väg mot en spole, blir där en ström som gör en nordpol som försöker bromsa rörelsen, - mittför denna nordpol flyttas en kontakt och strömmen genom spolen (som nu är den motsatta för att skapa en sydpol som skall försöka bromsa magnetpolens rörelse bort från spolen,) laddar alltså fortfarande batteriet.
Motorn: Nu laddas inte batteriet utan strömmen går åt motsatt håll och det blir attraktion istället för repulsion överallt vid motsvarande kontaktläge.
Det behövs bara en kontakt till alla spolarna och den består av en fjädrande grej som har två lägen och har spolarnas poler som två kopparbleck. I ena läget trycker de mot plus- och minus-polerna anslutna till batteriet, i andra läget mot minus- och plus-polerna och de växlar läge när magneterna passerar mitt för spolarna.
Går det för fort, bromsar man med en växel som ökar rotationen på magneterna och den överflödiga rörelseenergin används då till batteriladdning.
-
För att var lite tydligare, jag försökte med tändsystemet på bil, om man bryter en elektrisk krets bestående av spole, transformator mm gäller Lenz lag.
LENZ lag : En inducerad spänning är alltid sådan, att den ström den ger upphov till, är riktad så att den motverkar orsaken till dess uppkomst.
Innan transistortekniken blev allmänt utbredd använde man en vibrator (ett relä som när magneten drog, kopplades manöverspänningen bort. Ett surrande relä, vad var det för vits med det? Jo likspäninngen "hackades" sönder, och vips kunde man transformera från exvis 12VDC till 220VAC Vad använde man då detta till månne? En bilradio med rör.
För övrigt när det som gäller för att kunna använda exvis navmotor (hub) måste man använda sig av en styrkrets för att överhuvudtaget kunna driva den.
För att gå vidare i beräkningarna måste jag skaffa en magnetiseringskurva för neodymmaterialet. Detta för att kunna använda magnetiseringslagen (Amperes lag). då kan jag vidare beräkna den magnetomotoriska kraften mmk osv.
Det magnetdriva tågens principer gäller, ett linjärt magnetiskt flöde som jag kan styra. I detta fallet är lineariteten en cirkel. Hälsningar Leif
-
men jag försökte svara mot kravet på borstlöshet och noll elektronik.
-
Fortsättning; när jag funnit vad jag vill veta angående mmk mm, behöver jag hjälp av någon elektronikkunnig person för att fortsätta det praktiska arbetet.
Varför väljer jag att ta upp och att driva det linjära magnetfältet för framdrivning av diverse maskiner, exvis små vindkraftverk, fordonsmotorer mm. Öppet utan vinstintresse för mer än vad det kostar materialmässigt.
Jo jag anser att enkla praktiska nyttoföremål skall kunna tillverkas och användas av gemeneman som exvis Derbian som operationssystem för datorer, Open Office, Mozilla Firefox o Thunderbird mfl.
Hälsn Leif
-
Navmotorer till cyklar, hur ser dessa ut? Jag gissar att de är likströmsmotorer och i så fall bör de funka lika bra som generatorer.
Jag har kontakt med ett företag i Uppsalatrakten som säljer navmotorer. Vi ska göra ett försök i en testbänk och se om de duger som lågvarvig generator.
Enligt företaget är det DC motorer med permanentmagneter trefaskopplade. Elektronik med sensorer håller reda på i vilken position axeln exakt befinner sig och styr strömmen därefter.
-
kan väl ersättas med ett mekaniskt system, kommutator eller motsvarande.
-
Elektronik för att styra måste man tydligen ha och kanske går det att lära sig hur man bygger styrningen eftersom det bara borde handla om digitalteknik. Kanske finns sådant, styrningar alltså, att köpa billigt?
-
Har företaget någon hemsida?
Kan den här navmotorn återladda batterierna vid nerförslut och inbromsningar?
Verkar intressant, kanske användbart för mindre vindsnuror.
Mvh K.A.J
-
skall strömmen ändra riktning sex gånger per varv. Det finns ju redan sedan hundra år mekaniska lösningar på det problemet. Motsvarande lösningar fungerar lika bra då spolarna sitter i statorn.
-
Synkron- asynkronmasinerna har tre faser med 120 graders fasvinkel, en likströmsmaskin har 0 grades fasvinkel. Jag försöker att förstå vad du menar med sex magneter-sex poler utan fasförskutning. Jag har tittat i mina gamla kompendier angånde detta, men inte funnit något användbart. Mina kompendier är gjorda 1968 så det borde väl stå där. För likströmsmaskiner har jag titta efter på Shunt-Serie- och kompoundmotorn-generatorn men inte funnit något tillämpbart. Bo kan du beskriva var jag skall hitta denna "hundra" år gamla tekniken, så skall jag använda denna. Jag tror att jag, för hitta en lösning på detta får leta i den virtuella digitaltekniken som jag inte behärskar i så motto.
Tacksam för svar, Leif
-
Efter jag skickat senaste inlägget slog det mig att man kanske skulle kunna använda en kondensator som ger en fasförskutning på spänningen med 90 grader. Detta gäller iallafall på enfasmaskiner. Jag skall fundera vidare på detta medan jag väntar på svar från Bo.
Hälsn Leif
-
som pockade på en lösning var ju hur man får till en motor/generator som går på / laddar ett batteri, - bonuspoäng om det går utan elektonik.
Sätter man ett jämnt antal neodymmagneter symmetriskt på en rotor varannan med nord utåt varannan med syd, och lika många spolar i statorn lindade med samma tråd men varannan åt andra hållet, så kan man med mekanisk omkoppling via den roterande axeln, ordna så att magneterna hela tiden drivs runt av spolarnas magnetism när den fungerar som motor och så att den ström som induceras i spolarna hela tiden likriktas, när den arbetar som generator.
Jag gör en ritning på en sådan omkopplare i morgon. Traditionellt har man använt kommutator och haft spolarna i rotorn men alltid klarat sig utan elektronik.
-
Just det är kruxet, rotorn är att betrakta som borstlös, kan på sin höjd liknas vid en med kortsluten burlindning.
Ser fram mot ritningen. (vill vidare veta hur jag skall varvtalsstyra med).
Hälsn Leif
-
Ytterligare en fundering till kommutering av statorn via mekanik via rotorn.
Lenz Lag gäller utan undantag vid all induktion.
Hälsn Leif
-
men här är en lösning: http://i56.photobucket.com/albums/g174/kalabalik/Bild1-2.jpg
Det skall vara mindre mellanrum i kontakten men det tillät inte powerpoint.
Rött och blått är förbundna med batteriets röda och blå poler och den ritade spolen representerar statorns 6 spolar.
Axelns plana ytor gäller, - inte cirkellinjen och läget är ett av de 6 nollägen där spolarna passeras av magneterna.
När rotorhastigheten ger en inducerad spänning som överstiger batterispänningen, laddas batteriet och är den lägre, får man draghjälp. Man får väl linda statorn efter en bestämd hastighet t ex 25 km/h om man skall ha rotorn i navet.
-
Hej Bo, jag har studerat din skiss, fick kolla upp den flera gånger för att förstå vad du menat. Jag ser tre "toppar" och antar att du menar att du har 6 poler fördelade om 2 par vilket du antagligen menar med att visa tre polluckor? Det jag inte förstår är den där manicken, hur skall den fungera, är den nödvändig överhuvudtaget med ditt resonemang? Isåfall fungerar det säkert som du avser att dimensionera statorspolarna på en höft och prova och se. Med ett så litet luftgap som möjligt
Min tanke är däremot är inte navmotor, utan som jag inledningsvis beskrev som skivrotor, där rotordiametern är stor i förhållande till "normalfallet", på så sett får jag ett stort vridmoment i förhållande till tillförd effekt.
Jag vill nog behålla grundieerna om av att använda ett kraftigt statisk magnetfält som man kan få med applikationer av neodymmagneter i kraftfulla magnet-förstärkningsapplikationer. Jag vill dessutom skapa ett roterande magnetfält. Jag har jämfört mina ideer som en linjär motor, som en stor cirkel med en dia på drygt 20". Vidare har jag funderat på att statorspolarna skall vara placerade på en begränsad del av rotorn 15-20 graders vinkel. Ungefär där jag kan placera dem innan bromsklossarna på framhjulet på cyckeln. (Mot sadeln sett). Där tänker jag mej placera statorspolarna på linje med en styrning av ett pulserande flöde genom dem i framriktningen. Har funderat lite på att spänningsförskjuta "fasvinkeln" 90 grader med kondensator. 4 x 90 grader är 360 grader. Till detta fordras 3 kondensatorer och fyra spolar i serie. Kanske räcker med 2 kondensatorer och 3 spolar. Att spänningförstärka spolarna för att ge större drivkraft kan jag nog lösa på egen hand. Men att variera det roterande flödet på enkelt och billigt sätt har jag inte klart för mig. Alla tips och ideer är välkomna.
Fick under skrivandet stund ett mail från teather59 om jag bodde i Rödeby förrut, men det har jag inte gjort. (inget stort skägg heller). Däremot hade jag min verksamhet i Eringsboda några år. Jag var utställare på bomässan -93 i Karlskrona, var i Radio Blekinge, TV2 Sydnytt, samt mängder av tidningsreportage. Var även skribent i Vi i Fritidshus ang ekologiska toalett, och avloppssystem. Dricksvattenrening har jag hållt på med sedan -82. Jag installerade en avsaltningsanläggning för tre hushåll, med kapacitet för tio -93. Kommunens VA-chef och VA-ing, nuvarande VA chef var på besök och fick konstaterat att driftskostnaderna för denna anläggning var samma som för Karlskrona kommun då c:a 7 kr m3. Dom var imponerade, jag var stolt.
Hälsningar Leif
-
sitter i rotorn varannan med olika pol utåt och de sex spolarna får också varannan motsatt pol. Mellanläget som visas är det där ingen kontakt finns och sedan fjädrar det åt båda håll.
Lösningen belastas med olägenheten med gnistbildning som äter upp metallen och en lösning med kolborstar håller säkert längre.
Dina idéer begrep jag inte. - Berätta mer om "magnetförstärkningsapplikationer"!
-
Försöker att förstå vad du menar. Med knoppar som slår om spänningen till statorn, okey då fungerar Lenz lag. Samma som händer med spänningen som går via fördelardosan på en bil till tändspolen som genererar gnista till tändstiften.
Men om jag inte bara vill ladda batterier hela tiden, jag vill ju ha pedalkrafthjälp med laddhjälp i nedförsbackar. Har svårt att tänka mig en mekanisk lösning på detta. Jag har umgåtts med tanken att enbart använda magneter som framdrivning men har övergett den. Jag vill kunna välja drivkraften till en lagom hastighet. Jag måste kunna avbryta framdrivningen ögonblickligen vid inbromsning. Vill inte ha ett skenande monster, som jag skulle ändra rotationsriktningen på hjulet till det motsatta.
En neodymmagnet med en häftkraft på 50 Kg, placerad i en stålkopp ger en kraftförstärkning med faktor 7 dvs 350 Kg, magneten i sig har en dia på 32 mm. Låt säga att jag väljer en luftspalt (gap) på 5 mm, skulle jag ändå ha en häftkraft på c:a 80 kg. Oräknat då dom ringar med magnet mellan sig som ger en kraftförstärkning på faktor 18, som jag skulle montera på hjulet. Det skulle bli katastrof. Nu tänker jag mig att maneterna skulle reppelera varandra.
Nej jag behöver nog elektronik att styra mindre men kontrollerade krafter med hjälp av spolar på statorn med ett pulserande flöde. Jmfr med ett magnetiskt framdrivet tåg, so svävar på ett magnetfält. MVH Leif
Bo, vidare information angående applikationsexemplen hittar du på www.magnetfabriken.se.
Deras tidigare hemsida beskrev mer direkt vad det handlar om, men i sin katalog på nätet anger de vilka faktorgrader respektive lösning har. Betr du inte förstod vad jag menade. Jag menar att som jag tidigare beskrivet ämnar använda en applikation bestående av 2 järnringar av dia c:a 20", och en radieberdd ung 1"med neodymmagneter emellan sig, samma polaritet som kärnan i resp statorspole, vilka har jag ännu inte bestämt med tanke på avvaktan på magnetiseringskurvor för neodymmaterialet.
Som stator har jag tänk mig 3 eller 4 spolar kopplade i serie med varandra med kondensator efter första, och nästa och nästa i serie. Kan komma att revidera mina tankar på lösningar. (reppelering avses, och statorspolarna befinner sig i samma dia som rotorn, och parallellt med denna). Det som gäller när det gäller statorspolarnas funktion i tänkt applikation, är att jag vill skaffa mig ett horrisontalt roterande flöde ung som en cykeldynamo att driva rotorn, driva hjulet. (laddningsfunktionen ej ännu klarlagd hur den skall utföras, men sannolikt elektronisk-digital). Hastigheten av det magnetiska flödet i rpm styr hastigheten vilket rotorn (som skall ses som en linjär, men cirkulär rotor). Vitsen med det hela är att slippa stora tunga batterier, när det gäller cykel, men umgås med tanken att använda en bromsskiva, bromsok kan vara en lösning när det gäller statorn.(bil) Kan även fungera som broms. Förstår du varför jag vill lägga ut detta offentligt, att få oljebolagen på knä för nya lösningar som dom inte kan köpa in. Tillsammans är vi starka. ;) Vi har, och bor på denna planet endast.
Hälsningar Leif.
-
med traditionell teknik och att dagens neodymmagneter gör det möjligt att få en stark navmotor med liten diameter och med enkel mekanik.
-
Vridmoment, och batteristorlek är int någon fördel med navmotor, läs på!
Hälsn Leif
-
Jag har inte följt konsturktionen i detalj, behöver en ritning i stället för ord för att förstå vad du menar i detalj. Men behöver du hjälp att spåna i elektroniken hänger jag gärna på.
-
Bra, jag hör av mig.
Hälsn Leif
-
om du vill ha magneterna fasta och spolarna i rotorn. Med såväl magneter och spolar fast placerade och enbart järn i rotorn är det ju knepigare att få till någon framdrivningseffekt.
-
om du vill ha magneterna fasta och spolarna i rotorn. Med såväl magneter och spolar fast placerade och enbart järn i rotorn är det ju knepigare att få till någon framdrivningseffekt.
Rotorn består av 2 järnringar med dia 20"-24" (Cykelhjul) med bredd 25mm, emellan ringarna sätts neodymmagneter som för en magnetförstärkning av faktor 20. (blir en väldigt stark permanentmagnet) www.magnetfabriken.se Spolarna monteras efter varandra i linje med rotorn, men på ett begränsat område.(15-20 grader) Jmf med linjär elmotor på skena (magnettåg). Framdrivningen sker genom ett roterande pulståg med hjälp av spolarna med en fasförskjutning med hjälp av kondensatorerna som ger en fasförskjutning med 90 grader, jmf med tvätt- och diskmaskinsmotorer med hjälplindning. Med 4 spolar och 4 motorkondensatorer (360 grader=fullt varv) E-lyt kondensatorer. Kapacitansen beräknas efter effektbehov. Ägna gärna tid åt att besöka Magnetfabrikens hemsida.
Hälsn Leif
-
Två saker får mig lite fundersam.
Jag hittar ingen sida som skulle ge 20 gånger förstärkning av magneterna.
Hjulen måste på något sätt vara tandade för att ge ett växlande magnetfält.
Att förskjuta faser med kondensatorer göra ett det sista spolen inte får något alls.
Kondensatorn i en enfasmotor är till för att få den att starta och åt rätt håll. Sedan ger denna inget större tillskott i vridmomentet.
Beskrivningen påminner om en stegmotor. Det finns färdiga kretsar som kan generera bra signaler utan alltför stora utsvävningar. Vilka strömmar har du tänkt dig i spolarna?
-
Betr Manetfabriken.se Klickar du under magnetsystem, där under magnetisering. Jag får rätta mej själv, faktor 18 skall det vara. Beträffande framdrivning via ett linjärt fält, kan jag bara referera till magnettågsdrift. Beträffande elmaskindrift inom hushållsmaskinteknik, kan jag bara referera till huhållsmaskinreparatörs utbildning som jag skaffade mig efter glasbrukstiden, varefter jag arbetade med jämte kylmaskinarbeten. (fick jag efter att jag förrutom Elkraftingutb, kompletterat med Maskiningutbildning -79) Därav fick jag efter avläggning av prov på Katrineholms tekniska skola Kylbehörighet för upp till 50 Kg Freon. En sådan behörighet måste förnyas vart femte år, dessutom måste man avlägga godkännt lödprov som röntgas. Detta vart annat år.
Tänk om, det behövs ingen tandning när man har ett roterande flöde med samma polaritet. Knepet är att jag inte kan åstadkomma detta utan elektronik. Ej att jämföra med frekvensstyrning.
Jag vill inte pennfäktas med dig för sakens skull, jag vill bara finna på en smart lösning på framdrivning av cykel, som motsvarar vägverkets krav på Elcykel som är max 250 W och med en maxfart på 25 km/h, och bromsar på bägge hjulen. Detta med ett system som gör att jag kan använda måttligt tunga , billiga batterier, med hög effektivitet. Dessutom skall den vara både billig och säker.
Vidare när det gäller polernas lindningar, och kapacitans gäller gängse ellagar, inget märkvärdigt med det.
Leif
-
Ber om ursäkt för ovanstående inlägg:
Kollade på www.o-keating, och klickade mig till maglew train.
Tillbaka på ruta 1.
Ursäkta , Leif
-
Men kanske ändå inte ruta 1.
Hjälp Leif
-
EUREKA dasslitteraturen www.kjell.com hittar jag en DC motorstyrning med PWM pulsbreddmodulation. Via potentiometern justeras pulsbredden, och därmed motorns hastighet. Max 100V 7,5A 179:-
Nu kan motorn i skivrotormotor byggas med segment o lämplig delning på rotor på hjulet byggas. Nästa steg laddning av batteriet.
Blodad tand. Leif
-
Så besviken jag blir. När man tror att något kul är tillåtet visar det säg att det är förbjudet, precis som allt annat.
Får en cykel med elmotor bara göra 25 km/h? En velomobil (cykelbil) (med ett CwA på 0,06) gör ju 50 km/h med rätt däck och en motor på 250 watt.
Vilka fler regler finns än max 25 km/h och 250 watt? Måste den trampas igång också?
-
Svar ja, men det kommer jag att övervinna på ngt enkelt sätt, men annars följa reglerna.
-
Ok Vattendoktorn. Tyvärr ger du oss inte fulständiga länkar så jag kan inte följa dina tankevägar.
Du brukar skriva om allt du gjort 8)
Jag testade modeljärnväg med linjärmotorpricip när jag var 13år. ;) Magnetfältet måste röra sig mot en magnet och som omväxlande skjuv och drar.(den gick utav bara h-e tills rälsen tog slut ;D) Den beskrivningen på magnetsidan som ger 18ggr magneten får du ett fält med nord syd på var sin sidoring. Magnetfältet blir på tvären mot den rikting du vill att fältet skall röra sig.
Ja. jag tror du kan få virvelströmmar men effekten kommer att bli väldigt låg.
Om du placerar magneterna med omväxland syd och nord så tor jag magneterna blir kortslutna och inget fält läcker ut som du kan driva mot. Därför tror jag du behöver tanda hjulen och då liknar det en stegmotor. Och det är absolut inget fel i detta.
PVM modulering av motorer. Har jag också byggt för många herrans år sedan. ;) Också med en modeljärnväg. Man kan härigenom få en likströmsmotor att gå väldigt långsamt med bibehållet moment. Men i ditt sammanhang får jag inte ihop det.
Du får ett stillastående fält med olika styrka. Inget vandrande fält som du skall behöver.
Jag har sysslat med kapacitanser och spolar sedan 12års ålder när jag byggde mina första radiosändare ;) (och mottagare.)
Om du seriekopplare spolar och kondensatorer så får du inte det vandrande fasvridna nät du behöver. Med den kopplingen som ha möjlighet att skapa något tappar du effekt.
Åter igen. Sök runt stegmotorkretsar. Dessa kan både göra helsteg, halvsteg, och kvartsteg med hjälp av strömreglering inuti kretsarna, dessa använder samma teknik med PVM modulering med hanterar även fler poler.
Jag hjälper dig mer så gärna men vi måste vara överens om vad du skall göra så jag kan tro på dig.
-
och spolar i statorn och något smart system som växlar strömriktningen i spolarna i takt med magneternas passage. - Så långt var det väl rätt?
Det där med 18 gångers förstärkning av magnetflödet, handlar det inte om huruvida det går i luft eller järn?
Det magnetflöde man har nytta av, skall gå genom spolarna och för att det skall ledas längs järn, skall dessa då lindas runt järnkärna. - T ex i hästskofom som gapar runt fälgen. - "Kuggnings"-problem i nerförsbackarna när den används som generator.
Maglev-tågens framdrivning är samma: magneter drivs av spolar som ändrar strömriktning och polaritet.
-
Jag ger mig, principen skivrotor som princip håller jag fast på. Övrigt när det gäller era påpekande har jag också reviderat min uppfattning. Skivrotorn kommer att bestå av segment med blandad polaritet, som ni påpekat för mig, Kondensatortanken har efter börjat räkna på, och även på denna punkt får jag ge mig.
När jag har kommit till skott med magneter, spolar, och DC-styrning så återkommer jag om resultatet. Helt plötsligt börjar jag känna att det här kommer att funka. När det gäller laddning får jag se hur jag kommer att lösa sig, men det vore ett stort + att kunna lösa detta enkelt utan att för komplicerade insatser.
Hälsn Leif
-
En 3-fas växelströmsgenerator är väl också en 3-fas växelströmsmotor.
Med likriktare funkar den bra som "likströmsgenerator" och då borde det väl även gå att styra spänningen till lindningarna så att den också fungerar som likströmsmotor.
Skulle det inte gå att lösa detta enkelt med hjälp av hallelement? Har för mig att jag hört något sådant. Om det funkar som jag hoppas, har man en "pannkaka" som funkar både som motor och generator.
-
En 3-fas växelströmsgenerator är väl också en 3-fas växelströmsmotor.
Med likriktare funkar den bra som "likströmsgenerator" och då borde det väl även gå att styra spänningen till lindningarna så att den också fungerar som likströmsmotor.
Skulle det inte gå att lösa detta enkelt med hjälp av hallelement? Har för mig att jag hört något sådant. Om det funkar som jag hoppas, har man en "pannkaka" som funkar både som motor och generator.
Detta måste undersökas, tacksam för tipset.
Hälsningar Leif
-
Med likriktare funkar den bra som "likströmsgenerator" och då borde det väl även gå att styra spänningen till lindningarna så att den också fungerar som likströmsmotor.
Visst du behöver en trefas växelriktare som omformar likspänning till trefas. En frekvesnomformare helt enkelt. Den matar du med likström. ;)
-
Vattendoktorn, här är en länk till en sida med bilder och lite grejs där man kör med Fisher & Paykel tvättmaskinsmotor (permanentmagnetmotor) som generatorer till vindkraftverk.
eka, är en 3-fas växelriktare helt nödvändig? Kan man inte bara pulsa fram likspänningen till de tre faserna i tur och ordning och byta riktning på spänningen varannan gång? Men det kanske är det frekvensomformaren gör? :o)
-
Missade länken
http://www.watchtv.net/~rburmeister/smart.html (http://www.watchtv.net/~rburmeister/smart.html)
+ bonusbild också. :o)
(http://www.watchtv.net/~rburmeister/Smart%20Drive/fp%20paint.JPG)
-
eka, är en 3-fas växelriktare helt nödvändig? Kan man inte bara pulsa fram likspänningen till de tre faserna i tur och ordning och byta riktning på spänningen varannan gång? Men det kanske är det frekvensomformaren gör? :o)
Jepp det är precis vad frekvensomformaren gör. Där den gör mer är att skapa en vacker sinuskurva. Om man bara hackar lär det bli övertoner och med det värme, oanvänd energi.
Nu är jag inte helt övertygad om att det inte skulle gå att göra en enklare typ precis som du säger. Men de lärde börja nog knorra ;D