Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: Tompaiuppsala skrivet 08 mar-07 kl 17:32
-
Hallå igen. jag har använt en del av tiden till att studera hur antalet magneter som roterar förbi en spole i min generator påverkar spänningen.
Jag har också testat hur avståndet mellan två magneter påverkar spänningen.
Som framgår av mina resultat får inte avståndet vara för kort mellan magneterna. Men samtidigt tycks det vara en vinst med att ha några fler magneter även om avståndet mellan paren är kortare än 11mm Om ni förstår vad jag menar?? :P
se nedan
-
test 2
-
Jag är mäkta imponerad av de åskådliga och fina bilderna. Det här grundforskning som jag kan tänka mig de elektriska farbröderna höll på med på slutet av 1800-talet. Dom hade inte så kraftiga magneter som du har att tillgå. Intressant!
Har du kollat hur luftgapet påverkar spänningen. Kan du lägga på en belastning och se hur magnetfältet påverkar effekten. Du kanske kan se hur starkt en lampa lyser t.ex.
Kan du böja till en kraftig järnstång så den blir som ett U och sätta två spolar på (en på varje skänkel) och montera dessa så varje skänkel tangerar magneterna på effektivaste vis för att magnetismen ska flöda igenom U:et. Det blir väl samma avstånd mellan skänklarna som delningen mellan magneterna. När den ena skänkeln står vid Nord står den andra vid Sydmagneten. Då borde det bli kraftigt med magnetflöde.
En undran är om magneterna ska sitta på en järncylinder för att magnetismen ska slutas?
-
Bra bilder, roligt och intressant att följa hur det går.
Om du försöker göra en 3-fasgenerator istället kommer du att få mycket mindre kuggning, för då möter inte alla järnkärnorna magneterna samtidigt.
Det stämmer, ollebolle. Järn under magneterna ger bättre effekt.
-
Mycket intressant test, helt i linje med mina egna tankegångar. För att kanske väcka ytterligare intresse för vad som kan åstadkommas, kolla på www.magnetfabriken.se
Tänk att du använder en neodymmagnet, med tapp och gänga, fäst magneten i stålplåt, linda spolen i mellanrummet mellan magneten och stålplåten (tappen).
Nu har vi att göra med stora krafter, jag skulle kunna tänka mej att späningen blir densamma, men med litet luftgap pratar vi nog om strömstyrkor av Ampere.
Clas Olson säljer supermagneter. (men det vet du säkert redan)
Maila mig gärna om resultat eller vidare funderingar leif.olsson20@comhem.se
Kämpa på jag antar att det kommer att öppna nya tankegångar genom kraft och energi.
-
Jag är mäkta imponerad av de åskådliga och fina bilderna. Det här grundforskning som jag kan tänka mig de elektriska farbröderna höll på med på slutet av 1800-talet. Dom hade inte så kraftiga magneter som du har att tillgå. Intressant!
Har du kollat hur luftgapet påverkar spänningen. Kan du lägga på en belastning och se hur magnetfältet påverkar effekten. Du kanske kan se hur starkt en lampa lyser t.ex.
Kan du böja till en kraftig järnstång så den blir som ett U och sätta två spolar på (en på varje skänkel) och montera dessa så varje skänkel tangerar magneterna på effektivaste vis för att magnetismen ska flöda igenom U:et. Det blir väl samma avstånd mellan skänklarna som delningen mellan magneterna. När den ena skänkeln står vid Nord står den andra vid Sydmagneten. Då borde det bli kraftigt med magnetflöde.
En undran är om magneterna ska sitta på en järncylinder för att magnetismen ska slutas?
Tack Olle. Utvecklingen går framåt. Det gubbarna gjorde för hundra år sedan det håller jag fortfarande på med i min kammare 2007 ;D
Luftgapet mellan magnet och spole har stor betydelse. Nu har jag sån tur att jag har en mutter på vagnsbulten och kan justera spolen riktigt nära de roterande magneterna. Den högsta spänningen får man när man ligger så nära att de snuddar varann.
Det där med en U-skänkel över spolarnas ände, parvis, ska jag testa. Det kan jag göra omgående som jag har det uppställt nu. Frågan är, om jag bara kan lägga an långa bultar mot spoländarna och tejpa fast dem??
Du får svaret i Volt nästa gång ;)
... och magneterna sitter på en järncylinder, eller en bred remskiva som det är. Magneterna är så starka att de sitter kvar bara av magnetismen är om man snurrar med 1400 rpm.
-
Bra bilder, roligt och intressant att följa hur det går.
Om du försöker göra en 3-fasgenerator istället kommer du att få mycket mindre kuggning, för då möter inte alla järnkärnorna magneterna samtidigt.
Det stämmer, ollebolle. Järn under magneterna ger bättre effekt.
Du ger dig inte ;D .. det är bra. Jag jar försökt blunda för det där rådet om tre-fas för att jag helt enkelt inte riktigt greppar den kopplingen. :-\ Har du en ritning på trefaskoppling eller en hänvisning om var det finns beskrivet?
(Tre faser på åtta spolar, funkar det?)
-
Mycket intressant test, helt i linje med mina egna tankegångar. För att kanske väcka ytterligare intresse för vad som kan åstadkommas, kolla på www.magnetfabriken.se
Tänk att du använder en neodymmagnet, med tapp och gänga, fäst magneten i stålplåt, linda spolen i mellanrummet mellan magneten och stålplåten (tappen).
Nu har vi att göra med stora krafter, jag skulle kunna tänka mej att späningen blir densamma, men med litet luftgap pratar vi nog om strömstyrkor av Ampere.
Clas Olson säljer supermagneter. (men det vet du säkert redan)
Maila mig gärna om resultat eller vidare funderingar leif.olsson20@comhem.se
Kämpa på jag antar att det kommer att öppna nya tankegångar genom kraft och energi.
Hej doktorn!
Jag vet inte o jag är helt med din tankegång. Skulle man sätta en magnet även i spolens ände där koppartråden är lindad? Gissar i så fall att magnetfältet blir ännu större och kanske spänningen också.
Men frågan är om man tjänar något på det. Om remskivan är trög att snurra redan nu, hur blir det då om man låter magneters + och - pol attraheras till varann.
Men det är så enkelt att testa att jag ska göra det också :)
(om du med supermagneter menar neodym så har jag det)
-
Så här blir det vid 3-fas.
3 spolar per 4 magneter, vilket ger 6 spolar för 8 magneter.
1, 2 och 3 på bilder avser de tre spolarna med fas 1, 2 och 3.
Magneterna rör sig i pilens riktning, spolarna står stilla.
Spole nr 1 har ingen magnet under sina "ben" och spänningen är 0 som kurvan visar i startögonblicket.
Spole nr 2, där har två magneter hamnat under spolens "ben", men det saknas en bit innan magneterna står mitt under "benen". Sydpolen är under det vänstra "benet", nord under det högra och i det här fallet innebär det att spänningen är på väg mot sin botten. (detta beror ju på vilket håll man lindar åt)
Spole 3, där har magneterna hamnat rakt under "benen", men eftersom polerna är motsatta, jämfört med spole 2, har spänningen här nått sin topp istället.
När magneterna fortsätter röra sig i pilens riktning kan man tänka sig de fortsatta spänningskurvornas rörelser.
Effekten vid 3-fas Y-koppling blir bara 6 watt, men å andra sidan blir värmeförlusterna bara 2 watt. Verkningsgraden blir alltså 75 % istället för 40 %.
En annan fördel är att kuggningen blir mycket mindre och det krävs inte alls samma vridmoment för att dra runt generatorn.
Ytterligere en fördel är att sex spolar tar mindre plats än åtta spolar, vilket gör att du får plats med dubbla trådar och då blir effekten 12 watt till batteriet, trots mycket mindre kuggning och fortfarande till 75 procents verkningsgrad.
-
Det är bara lite svårt att veta att man optierat det hela när man inte kan se sinuskurvorna...
Jag försöker för enkelhetens skull med tre spolar, 120 grader mellan varje.
-
Nytt magnettest
En rund magnet 10*3 mm gav 1,1 V
två magneter på varann 10*6mm gav 1,6 V
tre magneter 10*9 mm gav 1,9 V
Slutsats. Öka magnetflödet ökar spänningen. Då trådmotståndet är oförändrat borde även strömmen öka?
Större magneter heter lösning på många av mina problem
-
Jepp, större magneter är lösningen och de "viker" sig nog inte vid belastning.
-
De här rör en fundering jag haft en längre tid och som jag försöker åskådliggöra på detta vis.
Är det magnetflödet genom en kärna av järn inuti en spole som skapar ström som alternativ 1.
Eller är det då magnetfältet passerar vinkelrät mot tråden som i fig 2?
Om det är som i fig 1, utnyttjar man hela spolens tråd runt om?
Eller om det är som i fig 2 är det bara då magnetfälten passerar de delar av spolen som löper vertikalt?
-
De här rör en fundering jag haft en längre tid och som jag försöker åskådliggöra på detta vis.
Är det magnetflödet genom en kärna av järn inuti en spole som skapar ström som alternativ 1.
Eller är det då magnetfältet passerar vinkelrät mot tråden som i fig 2?
Om det är som i fig 1, utnyttjar man hela spolens tråd runt om?
Eller om det är som i fig 2 är det bara då magnetfälten passerar de delar av spolen som löper vertikalt?
Jag svarar direkt från läroboken:
Grundlagar för magnetiska kretsar
a: Magnetiseringslagen (Amperes lag)
Magnetisering. En elektrisk ström, som flyter genom en ledare, magnetiserar det omgivande mediet, så att ett magnetiskt flöde uppstår i ledarens omgivning.
Flödeslinjerna bilda slutna kretsar runt ledaren.Sambandet mellan strömriktning och flödesriktning anges av den s.k. skruvregeln (högergängad skruv). (hö hand)
För en sluten magnetisk flödeslinje gäller Amperes lag M=I*Nm=integralen för H*dl. Amp.-varv (Av)
Där M=magnetomotorisk kraft (mmk) hos magnetiserande lindningen i amperevarv (Av)
I=strömstyrkan i ampere (A)
Nm=antal lindningsvarv (omslutna av flödeslinjen)
H=magnetiska fältstyrkan i Av/m eller A/m
dl=längdelement av flödeslinjen i m.
Magnetiska kretsen i elektriska maskiner och apparater består vanligen av flera seriekopplade delar av olika material, såsom järnkärnor och luftgap.
Om delarna har längderna l1, l2......ln m och fältstyrkan i varje dels längdriktning är H1, H2.......Hn Av/m kan Amperes lag skrivas:
M=H1*l1+H2*l2+.......Hn*ln = summan H*l Av
Järn har många gånger större magnetisk ledningsförmåga (permabilitet) än luft, varför det mesta flödet följer runt järnkretsen. (tänk vad detta kan innebära med neodymmagneter)
På vissa ställen uppstår läckflöden så att kretsdelarna få olika stora men konstanta flöden.
Då flödet kan anses likformigt fördelat över en järnkärnas tvärsnitt är:
fi=B*A (fi) grekiska alfabetet och
B=my*my0*H (my) grekiska alf....
Där:
fi=magnetiska flödet i voltsekunder (Vs)
B=magnetisk flödestäthet i Vs/m2
A=järnkärnans tvärsnittsarea i m2
H=magnetisk fältstyrka i Av/m
my0=permabiliteten i vakkum (luft)=4*3,14*10 upphöjt till -7 i Vs/Am (Henry/meter)
my=permabiliteten för järn (1 för luft) för (neodym är ännu för mig oklart).
Magnetmotoriska kraften (Av-talet), som en magnetlindning för en given magnetkrets måste för att i en kretsdel ge önskat fi-värde eller ett B-värde, beräknas enligt gången fi>B>H>M (fi=B*A) (B=my*my0*H) (summa H*l)
Enär permabiliteten för järn beror på B-värdet, måste det mot ett känt B-värde svarande H-värdet bestämmas ur magnetiseringkurva.
Krystat, ja sådan är elektriciteten, det kommer en fortsättning på manetiseringslindningen, och poler och rektangulär mmk-kurva.
Enligt vad jag kan få ut av detta är, att det gäller bägge fallen, och valet av antingen järn, eller neodym, eller järn och neodym en avgörande betydelse hur stort elektrisk flöde som kan genereras genom spolarna, eller vad säger du Bo?
-
Jag kan svara på 2:an.
Du måste ha olika magnetpoler under spolen så att strömmen drivs runt i kretsen. Har du samma magnetpol under båda spolens båda "ben" går motverkar strömriktningarna varandra.
hamnar magneten mitt i hålet, är ingen del av spolen under någon magnet och spänningen blir noll.
-
Jag svarar direkt från läroboken:
Grundlagar för magnetiska kretsar
a: Magnetiseringslagen (Amperes lag)
Magnetisering. En elektrisk ström, som flyter genom en ledare, magnetiserar det omgivande mediet, så att ett magnetiskt flöde uppstår i ledarens omgivning.
Flödeslinjerna bilda slutna kretsar runt ledaren.Sambandet mellan strömriktning och flödesriktning anges av den s.k. skruvregeln (högergängad skruv). (hö hand)
För en sluten magnetisk flödeslinje gäller Amperes lag M=I*Nm=integralen för H*dl. Amp.-varv (Av)
Där M=magnetomotorisk kraft (mmk) hos magnetiserande lindningen i amperevarv (Av)
I=strömstyrkan i ampere (A)
Nm=antal lindningsvarv (omslutna av flödeslinjen)
H=magnetiska fältstyrkan i Av/m eller A/m
dl=längdelement av flödeslinjen i m.
Magnetiska kretsen i elektriska maskiner och apparater består vanligen av flera seriekopplade delar av olika material, såsom järnkärnor och luftgap.
Om delarna har längderna l1, l2......ln m och fältstyrkan i varje dels längdriktning är H1, H2.......Hn Av/m kan Amperes lag skrivas:
M=H1*l1+H2*l2+.......Hn*ln = summan H*l Av
Järn har många gånger större magnetisk ledningsförmåga (permabilitet) än luft, varför det mesta flödet följer runt järnkretsen. (tänk vad detta kan innebära med neodymmagneter)
På vissa ställen uppstår läckflöden så att kretsdelarna få olika stora men konstanta flöden.
Då flödet kan anses likformigt fördelat över en järnkärnas tvärsnitt är:
fi=B*A (fi) grekiska alfabetet och
B=my*my0*H (my) grekiska alf....
Där:
fi=magnetiska flödet i voltsekunder (Vs)
B=magnetisk flödestäthet i Vs/m2
A=järnkärnans tvärsnittsarea i m2
H=magnetisk fältstyrka i Av/m
my0=permabiliteten i vakkum (luft)=4*3,14*10 upphöjt till -7 i Vs/Am (Henry/meter)
my=permabiliteten för järn (1 för luft) för (neodym är ännu för mig oklart).
Magnetmotoriska kraften (Av-talet), som en magnetlindning för en given magnetkrets måste för att i en kretsdel ge önskat fi-värde eller ett B-värde, beräknas enligt gången fi>B>H>M (fi=B*A) (B=my*my0*H) (summa H*l)
Enär permabiliteten för järn beror på B-värdet, måste det mot ett känt B-värde svarande H-värdet bestämmas ur magnetiseringkurva.
Krystat, ja sådan är elektriciteten, det kommer en fortsättning på manetiseringslindningen, och poler och rektangulär mmk-kurva.
Enligt vad jag kan få ut av detta är, att det gäller bägge fallen, och valet av antingen järn, eller neodym, eller järn och neodym en avgörande betydelse hur stort elektrisk flöde som kan genereras genom spolarna, eller vad säger du Bo?
Spontant kan jag säga att din ambitiösa utläggning inte skapar mer reda i mitt huvud. Det finns säker i texten, men dolt för mig, men kan jag i princip placera koppartråden, spolen, långt ifrån magneterna om man har en lång järnkärna mellan, som i fig 1?
-
Tänkte bara dela med mig av om vad jag har läst om induktions lagarna …..
Den producerade spänningen i spolen i varje stund = magnetflödesändringen per sekund genom spolen (exempelvis järnspolen) * antalet varv i spolen.
Magnetflödet genom spolen är i sin tur = magnetfältet(B) genom spolen * Arean på spolen. Och sist, magnetfältet genom spolen beror på magnetens styrka, spolens material(järn är bra, luft dåligt) så ju mindre luft mellan magnetens nord och syd ända desto bättre.
Det är alltså ändringen av magnetfältet som påverkar vilken spänning de blir i varje varv i spolen. Ju snabbare fältet ändrar sig ju högre spänning, och just när fältet minskar igen så byter spänningen polaritet.
Så om du vill ha hög spänning så borde detta gälla tror jag…
1. Kraftig magnet
2. Spolkärna av järn(eller annat godkänt material) som helst går runt från magnetens nord till sydpol, med så lite luft mellan som konstruktionens precision tillåter.
3. Spolens area(eller diameter) minst lika stor som magnetens
4. Många varv på tråden runt spolen
5. Fler magnet passeringar per sekund. De får du med högre varvtal i minuten, eller med fler magneter runt om. Men då ökar också växelspänningens frekvens förstås.
Jag vet inte om detta gav dig något, men ifall, …så är de nu sagt.
-
Tackar. Det gav en ny syn på det hela
En strömförsedd spole rrunt en järnkärna skapar magnetism. Då borde det omvända gälla.
-
Det skapas alltid ett magnetiskt fält runt en elektrisk ledare, även om det bara är en rak tråd utan järn i närheten och det omvända gäller också alltid.
En hörslinga består bara av en tråd ett varv runt ett rum och det räcker för att fylla ett rum, eller en villa med ett magnetfält tillräckligt för att kunna tas upp av en hörapparat och omvandlas till ström igen.
Drar man en tråd parallellt med en telefonledning och kopplar den till en slingförstärkare, kan man avlyssna samtalet med en hörapparat...från rummet intill, under, eller över. Jag installerade hörseltekniksa hjälpmedel förut och telefonledningar, elkablar och kraftledningar i närheten av hus var ofta ett problem. Oftast var det TV:s ljud man kopplade till hörslingan så att den kunde höras i hörapparaten.
-
Induktionens under!
Ja de är lite magiskt de här med Induktion. Men de är ju väldigt tydligt med hörselslingor, att man inte behöver låta ledningarna skära magnetfältet för att få en inducerad spänning, vill säga. För den halvdöve Gubben tvingas ju inte springa runt i rummet med hörselsnäckan i örat för att kunna höra nåt! De induceras spänning också när magnetfältet ändras, som tur är i detta fall!
Som när man släpper en magnet genom en luftlindad spole exempelvis, som ….
http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/faraday2/
Visst, man kan försöka lära sig alla lagar och regler för magnetismen, men man undrar om någon här på Jorden (Egentligen) begriper sig på den!?
-
vill bara flika in och berätta om resulatatet av större magnet i min generator.
Jag har tidigare använt runda neodymmagneter 10*3 mm
nu har jag provat något större magneter 15*5 mm och spänningen ökade 150 %! ;D
-
Grattis, Tompa! :D
-
Måste fråga om det ökade så mycket vid last ?
-
Måste fråga om det ökade så mycket vid last ?
Glädjedödare där ;)
Det var emk och inget annat. Jag har ju mitt test att ladda batteriet kvar. det är där man får se om magneterna orkar leverera någon ström. Det 12 voltsbatteriet jag tidigare testat visade sig inte ta emot någon laddning alls. Det får gå till återvinningsstationen
-
Dum fråga :-[. När jag tänker efter borde jag förstått.
Men jag kanske skall vända på den så här i stället.
Hur mycket ökar laddströmmen mot batteriet?
Det borde orka kräma på betydligt mer.
-
Ja det borde kräma på. Funderar över vad som bestämmer den där laddströmmen egentligen. Det är inte spolarna eller lindningarna. Det verkar vara av betydelse hur starkt magnetfätet är som i sin tur bestämmer om man kan ladda ett batteri eller inte. Även om man glatt mäter 30 V Emk så säger det ingenting!?
Ska skaffa mig ett nytt batteri och upprepa laddningstestet.
-
Arean spelar roll!
Nu har du snart bara kvar att prova ändra spolens area. Var det 6 mm själva spolens kärna var(bulten)?
Säg att man ökar diametern på spolens kärna till det dubbla, då ökar Arean 4 gånger, och enligt formeln ska då (Emk) också öka 4 gånger. Om man vill behålla samma spänning så kan man alltså minska antal lindningsvarv 4 gånger(antal varv/4), men eftersom omkretsen på den nya spolen bara är dubbelt så lång(diameter*PI) så går de ju bara hälften så mycket tråd jämfört med den nuvarande spolen! Och då har lindningsresistansen helt plötsligt halverats.
Ja, detta är förstås teori, de är ja medveten om, men har ändå en känsla att större area kan vara gynnsamt. Håller annars med om att magneten är den viktigaste beståndsdelen i det hela. Utan bra magnet hjälper inget annat.
-
Japp, vagnsbultens diameter är 6 mm. Jag har nu efter påsken åter fast mark under fötterna och är redo att testa några saker framför allt
-Hur påverkar magnetstorleken laddströmmen till ett batteri?
Om jag med fyra magneter 15*5 mm når 20V Emk kan jag då mäta en högre laddström till batteriet, jämfört med 20V Emk skapade med magneter 10*3 mm?
-
Arean spelar roll II !
Ok, Ja du verkar visst ha problem med att (emk`n) sjunker vid belastning, om ja nu följt med rätt. Jag är nog inne på att de är spolens reaktans(motstånd) som spökar. Reaktansen är spolens växelströmsmotstånd! Om den blir för hög i förhållande till den totala resistansen(spol och belastningsresistansen) så förutom att öka motståndet i kretsen så motverkar den ökade spänningen på spolen också magnet-flödesändringen från magneterna, och därmed sänker Emk.
Jag vet inte om ni kanske redan har funderat i de banorna redan, eller?
…………… http://sv.wikipedia.org/wiki/Reaktans
…………… http://sv.wikipedia.org/wiki/Impedans
En spoles reaktans är…
Xl= Ml*A*(N*N) *2*PI*F
Xl = Reaktansen i ohm
Ml = Magnetisk ledningsförmåga där spolens längd, material osv, ger ett värde
A = Arean på spolen i kvadrat meter
N = Antal varv på spolen
F = Antal perioder på växelspänningen per sekund
Observera att reaktansen ökar med kvadraten på antal lindnings varv. Om man tar exemplet med spolen med dubbla diametern men med samma spänning ut, så kommer inte bara spolens lindningsresistans minska till hälften utan också spolens reaktans minskar, och de till ¼ del.
De här är ju egna teoretiska funderingar och räkneskapelser, …och får ifrågasättas!
Kul är de ändå att följa med i magnetlabbets verkstad!
Förresten, var det inte någon som föreslog att man skulle förena 2 närliggande spolars ändar med någon typ av järnstång, så att du fick en sluten magnetisk krets? Så att magnetflödet går från nord-magnet till spole 1, ut i ändan, in i järnstången, ut i spole 2, och igenom till magnet 2s sydända, in i järnringen och tillbaka till magnet 1. Detta lät ganska smart i mina öron och undrar om du redan testat det?
-
Arean spelar roll II !
Förresten, var det inte någon som föreslog att man skulle förena 2 närliggande spolars ändar med någon typ av järnstång, så att du fick en sluten magnetisk krets? Så att magnetflödet går från nord-magnet till spole 1, ut i ändan, in i järnstången, ut i spole 2, och igenom till magnet 2s sydända, in i järnringen och tillbaka till magnet 1. Detta lät ganska smart i mina öron och undrar om du redan testat det?
Jo det stämmer. Jag testade det också utan några anmärkningsvärda resultat. Spänningen ökade dock lite. Jag lägger ändå ut den bild jag gjorde vid det tillfället.
-
Om man förblinder järnkärnorna så måste man nog se till att magnetflödet blir från nord till sydpol. Men du kanske menade så i din skiss fast inte den andra magnetpolen var utritad.
Vad det gäller reaktansen så har en generator låga frekvenser. Har någon räknat på detta? Ytterligare en sak är spolen Q-värde.
Reaktansen skapas av det magnetfält som byggs upp runt en ledare och som motverkar att strömen ändras. Nu är det magnetfältet som ändras med tvång utav yttre magneter så formlerna kanske blir något annorlunda.
-
Nä det var det faktiskt inte. Det här var det enda test jag gjorde precis som bilden visar. Tyvärr har en del av bilden hamnat utanför, den som visar 2,27 Volt med järnförbindelsemellan spolarna.
-
När man laborerar med magneter, spolar och tunna koppartrådar ska man sitta helt själv, ostörd. Om det är en sen kväll gärna med starkt kaffe tillhands.
Jag har försökt jämföra hur storleken på magneter påverkar strömstyrkan. I princip har jag använt fyra spolar och sedan varierat antalet magneter och stoleken på dessa. Spolarna i serie och parallell osv. Fram emot småtimmarna blir man trött i ögonen och har svårt att koncentrera sig.
Jag kan ärligt säga att jag inte kom fram till något speciellt denna gång :-[ förutom några ytterligare frågetecken.
Som tex, om man har 2 magneter och 4 spolar. Hur ser denna generators spänningskurva ut i ocsilloskåpet?
Jag ser för mitt inre två sinuskurvor med en fasförskjutning på 90 grader. Är det bra eller dåligt och vad händer om man sen serie respektive parallellkopplar...??
..ungefär där hade klockan passerat tolv för länge sedan och kaffe var slut. :P
-
Hej, Tompa!
Nu har jag fått mina nya dator, så nu är jag på banan igen. :D
Med reservdatorn som jag körde med kunde jag bara surfa på vissa enklare sidor.
När du förbinder de båda spolarna med järn måste magneterna (en nord och en syd över vardera spole) sitta på rätt ställe i förhållande till magneterna. Pekar den ena magneten på "kvart över femton" är det ingen poäng med det hela.
Däremot kommer du att få dubbla sinuskurvor, en 2-fasare helt enkelt, men järnspiken har hamnat fel, men bättre det än att den sitter i foten. :D
Snart drar jag igång mitt eget generatorbygge med lite större magneter (2" x 1" x ½"). Häng med när Zigge ger full gas och pressar flera kW ur en järn,- kugg- och friktionsfri pannkaksgenerator med inbyggt överhettningsskydd. :D
Ett litet tips! Plocka neodymmagneter ur hårddiskar. De är helt gratis när du bara ska testa. De är också magnetiserade genom tjockleken, men halva sidan har nord uppåt, den andra halvan syd. Jag har själv samlat på mig hårddiskar för att se vad man kan göra med magneterna i dem.
-
Jag är spänd av förrväntan ;D
Hälsn Leif
-
Lita på att det blir god underhållning, vattendoktorn. Jag ska nämligen elda på för fullt tills det börjar ryka ur generatorn, för att se vad den går för och allt ska dokumenteras på film. Kanske lägger jag på lite ljus och effektfull musik också. :D
Sedan ska jag även låta bromsa vridmomentet på vattenhjulet inför filmkamerorna. Till den föreställningen tystnar musiken när vattenhjulet går ner i varv, för det ska höras hur det knakar i grejorna när hjulets enorma vridmoment böjer stål och sliter bromsklossar. :D
Det är lika bra att jag börjar varna känsliga personer redan nu, för det kan bli läskigt när naturens krafter släpps loss.
-
Knackig sinusvåg!
Som tex, om man har 2 magneter och 4 spolar. Hur ser denna generators spänningskurva ut i ocsilloskåpet?
Jag ser för mitt inre två sinuskurvor med en fasförskjutning på 90 grader. Är det bra eller dåligt
Ja de måste nog bli en knackig sinus våg med bara två magneter, gissar jag! Spänningen från en spole måste göra en pik när magneten närmar sig, för att gå till noll när magneten står mitt för spolen. Och sen göra en negativ pik när magneten avlägsnar sig, för att snabbt gå till noll igen. Sen under ett halvt varv är det alltså helt dött från spolen, tills nästa magnet närmar sig. Om då den andra magneten är vänd(nord eller syd) jämfört med magnet 1 så börjar denna gång piken med den negativa perioden först!
Undrar just hur ett mätinstrument inställt på växelspänning tolkar en sådan kurva. Om de är högsta spänningsläget på kurvan / roten ur 2… eller?
Sen kommer pikarna från 2 spolar när spänningen från de andra 2 är 0 volt (90 grader), och vise versa, där håller jag med fullständigt!
Ska man ha en snygg sinus våg så bör nog inte magneterna vara för långt ifrån varandra så att fältet dör ut helt emellan, men som någon sa, inte heller så nära att magnetfältet från magneterna böjer av för mycket mot varandra!
-
Ett litet tips! Plocka neodymmagneter ur hårddiskar. De är helt gratis när du bara ska testa. De är också magnetiserade genom tjockleken, men halva sidan har nord uppåt, den andra halvan syd. Jag har själv samlat på mig hårddiskar för att se vad man kan göra med magneterna i dem.
Oj. tänkte inte på det, har en skrotpall där vi slängt en hög hårddiskar senaste tiden. Dax att dyka ner och se hur många som det är i denna omgången. :)
-
Det låter lockande. men hur ser dessa magneter ut, vilken form och hur stora?
De hårddiskmagneter man använt på otherpower var ju från monsterdatorer.
-
Spelar reaktansen roll?
Reaktansen skapas av det magnetfält som byggs upp runt en ledare och som motverkar att strömen ändras. Nu är det magnetfältet som ändras med tvång utav yttre magneter så formlerna kanske blir något annorlunda.
Spekulerande:
Ja, de är just de! Man vet inte hur man riktigt ska se på en sådan här generatorkoppling egentligen! Och hur man ska räkna på det.
Man kanske ska se på de som någon typ av transformatorkoppling istället, för då spelar hög reaktans i spolen(i förhållande till R) ingen roll.
Transformator:
Hög reaktans i en transformators primärsida(230v sidan vanligtvis) gör ju bara att den inte drar så mycket ström i obelastat läge. Men så for man börjar ta ut ström från sekundär lindningen(ex 12 v sidan) och de motriktade magnetflödet startat i järnkärnan så svarar primärsidan direkt. Primärspolen motverkar så att säga det motriktade magnetflödet från sekundärspolen genom att öka strömmen(i primärspolen), så att summan av magnetflödet i kärnan alltid är de samma.
Så funkar de i en Ideal transformator med järnkärna utan förluster, vill säga.
Generator:
Kanske blir de nåt liknande i en generatorkoppling, vem vet?
När man tar ut ström ur generatorspolen och ett motriktat magnetflöde skapas kanske magneterna på samma sätt motverkar de motriktade magnetflödet. Och kraften till de tar den då möjligen från vinden och rotorn, som då direkt börjar gå tyngre att driva runt.
Förluster:Här på en bild på en transformators funktion, så kommer läckage av magnetflöde som inte passerar båda spolarna att kunna liknas med en reaktans i serie med spollindningen. Men själva spolarnas egna reaktans påverkar tydligen inte effektutaget något?!
Om nu detta stämmer in på(jag säger om(!)), en generatorkoppling, så skulle de betyda att de är viktigt att flödet från magneterna inte kan gå någon annan väg än genom generator spolen!
Vad begränsar en generators effekt?
Ja de är den stora frågan! Och de var de som fick mig intresserad av det här generatortestandet. Resistansen i spolarna är redan nämnt, men sen då?
Om man Skulle linda spolarna med supra-koppartråd utan motstånd(ja vet, svår att få tag i) och man sedan kortslöt lindningen. Skulle rotorn gå oändligt tungt då? Eftersom effektuttaget i spolen skulle vara oändligt om du lyckades snurra på rotorn!?
-
Förluster:Här på en bild på en transformators funktion, så kommer läckage av magnetflöde som inte passerar båda spolarna att kunna liknas med en reaktans i serie med spollindningen. Men själva spolarnas egna reaktans påverkar tydligen inte effektutaget något?!
Om nu detta stämmer in på(jag säger om(!)), en generatorkoppling, så skulle de betyda att de är viktigt att flödet från magneterna inte kan gå någon annan väg än genom generator spolen!
Jag har förstått att ren magnetkärna i en spole skappar en ogynnsam spridning av magnetflödet. Därför är motorer och generatorer uppbyggda av lameller som är isolerade från varandra. Istället för tex en rund järnstav skulle kärnan helst bestå av flera tunna lameller.
-
Dum fråga :-[. När jag tänker efter borde jag förstått.
Men jag kanske skall vända på den så här i stället.
Hur mycket ökar laddströmmen mot batteriet?
Det borde orka kräma på betydligt mer.
Nu har jag gjort nya tester med större magneter mot ett friskt 12-voltsbatteri
Tidigare har jag använt 8 spolar och 8 magneter 10*3 mm. Det gav Emk 30 Volt och laddström 0,27 A
Nu har jag testat endast 4 spolar mot 4 magneter 15*5 mm och ändå fått ut 20 Volt Emk. Med likriktarbryggan mellan anslöt jag till batteriet och mätte 0,4 A.
Spänningen över batteripolerna steg från 12,63 V till 12,7 V under laddning.
Slutsaten måste vara att magetstorlek och fält har stor betydelse även för laddströmmen. Jag kanske till och med kan påstå att jag tillfört batteriet lite ström???? :D
-
Jag har förstått att ren magnetkärna i en spole skappar en ogynnsam spridning av magnetflödet.
Förluster II
Ja, just de ja! Där har vi en till säker effektförlust! De är ju så att den så kallade "induktionen" inte kan se skillnaden på koppartråden som är lindad runt spolkärnan och spolkärnan själv. Den inducerar cirkulerande strömmar i båda.
Nu leder inte järn ström lika bra som koppar men tillräckligt bra för att få energiförluster. Det blir ju rejäl area på ”järntråden”, om man säger så! Det är som om någon lindar en extra lindning på spolkärnan och tar ut ström i smyg.
Transformatorer har ju den där lamell uppbyggnaden också, som tunna skivor. Det blir många skivor till en transformator!
Förlusten med cirkulerande strömmar i en transformator kan representeras av en resistans parallellt över primärlindningen, enligt en bok här.
Du skulle kanske ha en spolkärna av flera tunna järnpinnar istället, som är lackade, och som tillsammans blir en stor area!
-
Fortsättning!
Så här vill säga, med isolerande skikt emellan!
-
Förluster II
Du skulle kanske ha en spolkärna av flera tunna järnpinnar istället, som är lackade, och som tillsammans blir en stor area!
Jag tror inte jag ska ha några järnkärnor alls. Spolar med järnkärnor lika många som antalet magneter skapar en otroligt stark låsning av rotorn. Fyra magneter mot fyra bultar gör det över huvud taget svårt att virda runt den för hand. Hade jag åtta skulle aldrig någon vind få den att börja röra sig över huvud taget.
-
Tack EnRöst, det där förklarar varför transformatorplåt består av en massa tunna skivor.
Så här ser magneterna ut och dessa två har jag plockat ut ur en vanlig hårddisk. Att få loss dem är inte svårt. Det är bara att bocka plåten se sitter på så lossnar de.
Dessa bör du kunna använda till din generator Tompa. I och för sig är tjockleken bara 3 mm, men sätt två på varandra så funkar det säkert för den effekt du behöver få ut ur generatorn.
eka, jag hittar mina hårddiskar på soptippen. :D
-
Så här vill säga, med isolerande skikt emellan!
Välkommen till dårarnas paradis, icke illa ment, men vi är några hängivna entusiaster som försöker att göra det omöjliga av i princip "ingenting".
Tongången kan vara ibland ganska besvärande, men vi vill igentligen samma sak, göra det omöjliga möjligt. Och jag är ganska säker på att det en dag är mer eller mindre möjligt. Vi har fria ideer, och är ej uppbundna av vinstintressen. Allt som kan gynna våra strävanden, är välkommet. Du är välkommen att visa vägen.
Hälsningar Leif
-
Tack Zigge. Vilken föräffligt svar med bild och mått. Jobbar du med service?? :D
Jag såg direkt möjligheterna till att använda dessa i min generator men nord och sydpol är ju inte riktigt där man vill att de ska vara, i en pannkaksgenerator!?
Och till Vattendoktorn, som säkert lyssnar till Magnetdoktorn också ;), vill jag bara säga att det här är ett riktigt paradis och det omöjliga är fullt möjligt. Vi experimenterar och skapar ström i liten skala. Det är bara att skala upp det hela. Sen kommer Zigge i sommar med sitt "kärnkraftverk" till generator och då är allt möjligt ;D
-
Jag ska testa att klyva en av magneterna och se vad som händer, men jag tror att man kan separera nord och sydpol genom att göra så.
Jag har ju fått igång den nya datorn så nu kan jag rita igen och då är det svårt att låta bli att ge lite service. :D
När jag byggt "Kärnkraftsgeneratorn" är jag sugen på en mångpolig jättepannkaka (ca: 80 poler) för direktdrift från vattenhjulet. 100 watt vid 20 rpm vore smaskens, speciellt om magneterna är gratis. :D
-
Nu har jag gjort mitt första vindkraftverk av en datorfläkt, en penna och en lysdiod och det funkar! :D
-
Perfekt. Där har du en vindmätare för koll av bästa placeringen. :D
Hittade 6 hårdiskar som inte har blivit sända ännu. Stoppade med att jag inte hade några torx-verktyg där jag satt.
Jag har ingen tid eller ork att göra någon generator så jag sänder dem gärna till någon, bara jag vet att de kommer till nytta.
-
Vindmätare vet jag inte, för det krävdes full effekt på tantens hårfön för att få dioden att lysa. :D
Tack för erbjudandet, men de kostar pengar att sända så jag hämtar mina på soptippen. Tompa borde testa, han är ju flitigast av oss.
Jag ska offra en magnet för att se vad som händer om man klyver en magnet, om jag nu lyckas få av den precis på mitten utan bra verktyg.
Återkommer...
-
Vad jag förstått så består en magnet av ett stort antal små magneter. Dvs om man delar en magnet får man två nya med en syd och nordpol i samma riktning som den ursprungliga.
Var i landet finns det fortfarande sopptippar där man kan hitta datorer undrar jag?? ???
Om det fungerade med hårddiskmagneter skulle det vara intressant att testa. Det skulle också vara ganska fräckt att kunna säga att man återanvänt material, från cykel till datordelar... :D
-
Kollar först om jag får ur några bra. "Säljer inte skinnet förrän man skjutit......"
En magnet har alltid en syd och nord. Hur du än klyver och kapar. Frågan blir nog snarare vart polerna hamnar och att de inte blir så svagare då fältet nu inte kan gå som tänkt utan böjer av från varandra.
Jo det blir en bra vindmätare om du hänger på ett mätinstrument i stället. Förmodligen ganska linjär med vindstyrkan.
-
Ca 40x20mm är en stor yta. Lägger man dessutom två magneter på varann och får den 6 mm tjock borde det bli ett rejält magnetfält...
-
Nu har jag gjort mitt första vindkraftverk av en datorfläkt, en penna och en lysdiod och det funkar! :D
;D ha... nu förstår jag varför du inte haft någon dator. Du har ju plockat ur mangeterna och gjort ett vindkraftverk av fläkten
-
Jihaaa!!! :D
Nu har jag delat dem och det funkar!
Magneterna är magnetiserade genom tjockleken och bestod redan av två stycken "hopsatta" magneter, så när jag delade dem så fick de syd på översidan och nord på undersidan, precis som jag hoppades.
Det fukar alltså att använda dessa magneter!
Tyvärr så har det gått lite väl långt med servicen nu för titta vad som hände när jag lade ut dem på bordet för fotografering. :D
Detta kan ju vara ett bra exempel i avskräckande syfte. Så här går det med neodymmagneter om man inte är försiktig. De är sköra som glas och tål inte att flyga ihop.
-
Så här blev det alltså.
-
Så här blev det alltså.
Nä, det måste ha blivit två små magneter med både syd och norpol?
...eller menar du att magnetfältet ändrade riktning så att motsatt pol hamnade på baksidan?
-
Nej, motsatt pol satt ju redan innan på undersidan. De var ju som två magneter som satt intill varandra redan från början, fast de satt ihop. När jag delade dem stannade polerna precis där de var innan.
Jag lovar, jag har testat att det är så. :D
-
Så här såg det ut innan och efteråt, men mittmarkeringen var inget streck, bara en liten punkt.
-
Jaja! Nu är jag med. Då är ju magneternas poler så som man vill i en äkta pannkaka.
Med en såg med fint sågblad kanske man kan dela dem, om man är lätt på handen?
-
Det kanske går lättare om man ristar ett litet spår runt om och sedan knäcker dem.
När jag bröt sönder den här magneten använde jag en skiftnyckel och en liten tång. Det blev inte helt bra så den ena blev 2-3 mm större än den andra.
Visst är de perfekta till pannkakor och helt gratis dessutom.
Har ni inget ställe där ni lämnar in elektronik och sådant där du bor? Allt ska ju sopsorteras numera, så datorer och andra apparater brukar ju samlas i stora högar tills de fraktas bort. eka har ju dessutom magneter från sex stycken hårddiskar som han skänker bort.
-
Så lätt på handen böhöver man nog inte vara, men de går lätt sönder om de smäller ihop. Har du inte själv lyckats förstöra några?
-
japp det lärde jag mig idag. Min systerson lekte med några av mina magneter och plötsligt sprack en magnet när två magneter flög ihop :(
Nu ligger min gamala dator i förrådet risigt till. Där finns ju magneter.