Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Jano skrivet 17 jan-14 kl 15:10
-
Hur tillbringar bina vintern? Det är nog inte många som vet detta, eller vill de inte dela med sig av sina erfarenheter, för det finns mycket tro och fantasi som har lett fram till hur vi invintrar våra bin. Den vanligaste uppfattningen är att bina ska sitta trångt, isoleras väl mot kyla och ha kupan full med foder. Om man bildar sig en egen uppfattning om detta så märker man att det inte alls ska vara så som det beskrivs i handböcker och kurslitteratur. Det är inte konstigt att vinterförluster är ett evigt gissel, som främst drabbar nyblivna biodlare.
-
Hej Jano
Skulle vara intressant att höra hur din egen uppfattning ser ut...
-
hej Jano
nu sticker du verkligen ut hakan.
men!
det är ju detta som forumet är till för att vi ska våga fråga och även spetsa till saker.
denna höst som först nu börjar gå över till vinter har ju satt press på våra bi och kanske biodlarna också.
här i nordvästra Skåne har mina bi inte varit i klot en vecka i följd ännu och många dagar har det funnits bi ute fastän lufttempen varit klart under +10 grader.
när jag första veckan i december gav dem oxalsyra så fanns det inga tendenser till klotbildning
det blir intressant att följa de svar som kommer här.
hoppas det är många som också sticker ut sin haka.
hälsningar lasse
-
hej Jano
nu sticker du verkligen ut hakan.
men!
det är ju detta som forumet är till för att vi ska våga fråga och även spetsa till saker.
denna höst som först nu börjar gå över till vinter har ju satt press på våra bi och kanske biodlarna också.
här i nordvästra Skåne har mina bi inte varit i klot en vecka i följd ännu och många dagar har det funnits bi ute fastän lufttempen varit klart under +10 grader.
när jag första veckan i december gav dem oxalsyra så fanns det inga tendenser till klotbildning
det blir intressant att följa de svar som kommer här.
hoppas det är många som också sticker ut sin haka.
hälsningar lasse
Hej Lasse!
Ja jag är inte rädd för att sticka ut hakan, men det var väldigt vad tyst det blev efter mitt påstående. Var tog alla vägen som varit biodlare i en himla massa år och minsann vet hur bin ska invintras och hur de beter sig under vintervilan? Det jag främst har reagerat mot är hur invintringen beskrivs i handböcker och vid kurser. Alla biodlare vet ju att bina tillbringar vintern mer eller mindre sittandes i en klunga, men varför och hur det fungerar är tydligen inte bekant för dessa författare, eftersom de bara skriver av vad som tidigare skrivits i ämnet. När,var och hur har man kommit på att bina måste sitta trångt, isoleras väl mot kyla och ha utrymmet fyllt med foder? Med ett sådant förfarande har man effektivt blockerat binas möjlighet att bilda en fungerande vinterklunga. Binas naturliga övervintring innebär att sänka sin ämnesomsättning och förbruka så lite energi som möjligt, men istället är de hänvisade att reglera kupklimatet med ökad ämnesomsättning och högre foderförbrukning vid kallare väder.
Även jag är en gammal biodlare med 40 års erfarenhet, men den kunskap som är något värd införskaffades vintrarna 1999- 2002 då jag beslutade mig för att ta reda på hur det förhöll sig med binas vinterklunga. Det blir nu den trettonde vintern utan förluster och med friska pigga bin när våren kommer.
Till Kap Horn vill jag säga. Du är på rätt väg Warre var en klok man. Men jag hade föredragit ramar i lådorna för effektivare skötsel och koll på sjukdomar som kan drabba de små liven.
MVH. Jan-Uno
-
Jano, kan du inte beskriva hur du tänker lite mer i detalj kring invintring och övervintring för bina? Allt ifrån utfodring, kupor och ramformat samt skötselåtgärder som gör att dina bin klarar vintern så bra. Som nybörjare är jag mycket intresserad av detta!
-
Du kan läsa om det här. :)
http://bisidan.se/blogg.html (http://bisidan.se/blogg.html)
-
Hej Jano !
Hittade en intressant film på youtube om värmebin. Kommer inte ihåg länken nu men googla på värmebin så får du upp det. Intressant... har du någon reflektion om detta angående vintern och hur klotet fungerar ?
-
Hej Jano!
Det är ingen tvekan om att du har rätt. Det roliga är att i grunden så är vi båda överens om hur det fungerar i kuporna vintertid, men vi använder olika teknik för att styra bina till överlevnad. Om jag minns rätt så hade du en ganska komplett skrivning om ditt sätt att övervintra och det skulle vara bra om du la ut den här på forumet. Men Jano observera att jag skriver att det vore bra inte att du absolut ska. För egen del så får jag göra ett hopplock av mina krior så det tar lite tid. jag har lite fullt upp just nu! Ha det bra min vän!! Hälsningar Gidde
-
Hej Lasse!
Ja jag är inte rädd för att sticka ut hakan, men det var väldigt vad tyst det blev efter mitt påstående. Var tog alla vägen som varit biodlare i en himla massa år och minsann vet hur bin ska invintras och hur de beter sig under vintervilan? Det jag främst har reagerat mot är hur invintringen beskrivs i handböcker och vid kurser. Alla biodlare vet ju att bina tillbringar vintern mer eller mindre sittandes i en klunga, men varför och hur det fungerar är tydligen inte bekant för dessa författare, eftersom de bara skriver av vad som tidigare skrivits i ämnet. När,var och hur har man kommit på att bina måste sitta trångt, isoleras väl mot kyla och ha utrymmet fyllt med foder? Med ett sådant förfarande har man effektivt blockerat binas möjlighet att bilda en fungerande vinterklunga. Binas naturliga övervintring innebär att sänka sin ämnesomsättning och förbruka så lite energi som möjligt, men istället är de hänvisade att reglera kupklimatet med ökad ämnesomsättning och högre foderförbrukning vid kallare väder.
Även jag är en gammal biodlare med 40 års erfarenhet, men den kunskap som är något värd införskaffades vintrarna 1999- 2002 då jag beslutade mig för att ta reda på hur det förhöll sig med binas vinterklunga. Det blir nu den trettonde vintern utan förluster och med friska pigga bin när våren kommer.
Till Kap Horn vill jag säga. Du är på rätt väg Warre var en klok man. Men jag hade föredragit ramar i lådorna för effektivare skötsel och koll på sjukdomar som kan drabba de små liven.
MVH. Jan-Uno
Hej Jan-Uno
Tack för bekräftelsen, det känns bra vid första "seglasten" att höra att jag inte är helt fel ute!
Jag förstår dina argument, men vill ändå satsa på enbart topplistor med begynnelseremsor/alternativt mellanvägg i början.
Det skulle vara intressant att ta del av dina erfarenheter, särskild med tanke på din långa erfarenhet och det faktum att du tydligen har tänkt om.
Lite tips till en oerfaren nybörjare skulle var guld värt!
Tyckte själv att Warrés original är en aningens tunn för det svenska klimatet...men andra har tydligen gjort bra erfarenheter
Reusltatet blev en isolerat kupa.
(http://4.bp.blogspot.com/-JIRAYWfcyWU/UrIC44hWd-I/AAAAAAAAEjc/0Gy2Wpf_FvM/s320/Long+time+-+no+write+%25283%2529.JPG)
(http://1.bp.blogspot.com/-u3l5sor9q_4/UrIDAFJsn7I/AAAAAAAAEjk/e3_Fo_cpZB4/s320/Long+time+-+no+write+%25284%2529.JPG)
En trädram med hål stånger in sågspånet...
PS...hittade just ditt bidrag...nu är jag sysselsatt!
-
Hej Jano !
Hittade en intressant film på youtube om värmebin. Kommer inte ihåg länken nu men googla på värmebin så får du upp det. Intressant... har du någon reflektion om detta angående vintern och hur klotet fungerar ?
Alla bin kan klassas som värmebin. De alstrar värmen genom aktivering av vingmusklerna. Dessa muskler kan även sättas i vibration utan att vingarna rör sig. Varje bi har sensorsystem som talar om vilken temperatur som ska vara på varje plats beroende på vad utrymmet används till. Sedan beror det på hur många bin som behöver aktivera sig för att uppnå önskad temperatur. Man kan säga att registrerar ett bi en avvikelse så engagerar det sig för att korrigera.
När det gäller vinterklungan så sparar de på värmen genom att bin kryper in i cellerna från båda hållen mitt emot varandra i en krans omkring centrum av klungan. Denna krans varierar i bredd beroende på hur kallt det är ute, och det är främst i den nedre delen av klungan som denna spärr ordnas. För att kunna reglera värmen på detta sätt krävs ett utrymme med tomma celler som kan rymma större delen av biklungan. Detta utgörs av de under vintern tomma celler som var fyllda med yngel under sommarhalvåret.
-
Tack Jano ! intressant
-
Hej Jano!
Det är ingen tvekan om att du har rätt. Det roliga är att i grunden så är vi båda överens om hur det fungerar i kuporna vintertid, men vi använder olika teknik för att styra bina till överlevnad. Om jag minns rätt så hade du en ganska komplett skrivning om ditt sätt att övervintra och det skulle vara bra om du la ut den här på forumet. Men Jano observera att jag skriver att det vore bra inte att du absolut ska. För egen del så får jag göra ett hopplock av mina krior så det tar lite tid. jag har lite fullt upp just nu! Ha det bra min vän!! Hälsningar Gidde
Hej Gideon!
Det var roligt att du tycker jag har rätt. Men att vi i grunden har samma uppfattning stämmer ju inte. Har du förträngt att du på din blogg beskrivit hur dina bin håller på i kupan under vintern?
Ha det gott önskar din vän Jano
-
Intressant fråga, som det kanske egentligen inte finns nåt regelrätt svar på? Här i kuporna är några bin ute och flyger dagligen, ramlar ner i snön, kan inte ta sig tillbaka till flustret, kryper ihop och avlider lugnt och stilla. Ska dom inte vila och klota ihop sig på vintern? Så stod det iaf i läroboken och så sades på kursen?
-
Intressant läsning! Jag är nybörjare och invintrade enligt böckerna i höstas. Jag tyckte själv det kändes dumt att minska utrymmet så mycket.
Men hur gör du rent praktiskt? antal ramar? mängd foder? e.t.c
Och hur kommer bina åt fodret om dom sitter i tomma celler?
-
Hej Gideon!
Det var roligt att du tycker jag har rätt. Men att vi i grunden har samma uppfattning stämmer ju inte. Har du förträngt att du på din blogg beskrivit hur dina bin håller på i kupan under vintern?
Ha det gott önskar din vän Jano
Att bina ska dra ner på aktiviteterna är vi väl ändock överens om. Fuktens negativa påverkan är vi också överens om. Att det går att göra på olika sätt påpekar jag av den anledningen att det fungerar på många sätt. Det finns ingen absolut sanning!
Och med SJV o SBR som stoppklossar så får vi aldrig stöd för ett projekt som ger tillräckligt underlag för att göra fältmässiga försök. Och så till den stora frågan vem ska driva ett sådant projekt??
-
Det går givetvis att invintra bin på olika sätt och få dem att övervintra om man har tur. Men det är inte naturligt för bina, och inte heller nödvändigt, att de ska behöva skita ner sin omgivning och även sin bostad som första aktivitet på våren. Inte heller ska de behöva svälta ihjäl under vintern. Detta är dessvärre alltför vanligt vid de sätt att invintra som lärs ut.
-
Inom biodlingen har det blivit så inpräntat i medvetandet hos biodlarna, att bina måste sitta på ett trångt utrymme för att klara vintern. Även inom forskning, om binas vinterliv, har man utgått från ett bisamhälle invintrat på ett lågt, trångt utrymme och därefter mätt temperaturer och fuktighet. Jag tänker närmast på Stig Nordbecks forskning på 1980-talet, men även tidigare såsom Budel och Möbus med sina modeller om hur bin måste ha det under vintern. Ska man forska på binas vinterliv så måste man självklart studera ett av människan omanipulerat bisamhälle om det ska ge något av värde.
Vi biodlare tycker och tror att bina måste övervintra bättre om vi själva får bestämma hur det ska vara. När det sedan inte alltid fungerar, börjar vi bekämpa en massa symptom som uppkommer.
Den grundläggande orsaken till problemen är att vi vid invintringen berövar bina deras viktigaste utrymme. Yngelutrymmet är det viktigaste utrymmet för binas överlevnad såväl sommar som vinter.
-
Vi biodlare tycker och tror att bina måste övervintra bättre om vi själva får bestämma hur det ska vara. När det sedan inte alltid fungerar, börjar vi bekämpa en massa symptom som uppkommer.
Den grundläggande orsaken till problemen är att vi vid invintringen berövar bina deras viktigaste utrymme. Yngelutrymmet är det viktigaste utrymmet för binas överlevnad såväl sommar som vinter.
Vad klokt du resonerar. Tack för att du delar med dig av kunskap så att även en novis fattar :D
-
Den grundläggande orsaken till problemen är att vi vid invintringen berövar bina deras viktigaste utrymme. Yngelutrymmet är det viktigaste utrymmet för binas överlevnad såväl sommar som vinter.
Hej Jano! Hur mycket utrymme ger du dina bin under sommar respektive vinter? Ponera att man har ett yngelrum på 3 lådor LN eller 3-4 lådor 3/4 langstroth under sommaren. Skulle du låta detta utrymme förbli intakt inför vintern och hur mycket foder skulle du ge dom ungefär?
Inför denna vinter lät jag bina behålla hela yngelrummet och den honung som fanns i yngelrummet och samhällena drog sedan ner varierade mängder foder.
Avläggare fick invintras på 1 låda LN och mina samhällen på 2 eller 3 lådor. Hade lite olika stora yngelrum i somras. Har tidigare år haft yngelrum på 2 lådor men började i somras använda 3 lådor på vissa samhällen för att jämföra utvecklingen då jag hört olika bud om vilket som skulle vara bäst.
-
Hej Jano! Hur mycket utrymme ger du dina bin under sommar respektive vinter? Ponera att man har ett yngelrum på 3 lådor LN eller 3-4 lådor 3/4 langstroth under sommaren. Skulle du låta detta utrymme förbli intakt inför vintern och hur mycket foder skulle du ge dom ungefär?
Hej!
Under våren utökar jag så att samhällena har två lådor, med tio lågnormal i vardera, som yngelrum och en eller två skattlådor i början på juni månad. Då har jag tillräckligt med bin för att ta hand om dragen som finns här och avbryter yngelproduktionen genom att flytta yngellådan med drottningen åt sidan.
Vid invintringen samlas yngelramarna i en låda och över denna foderförrådet. Det är helt beroende på bistyrkan hur många ramar de får i varje låda, men åtta är lagom för ett normalsamhälle. Utrymmet avskärmas med avdelningsluckor. Avläggarna som behöver kanske tio ramar invintras med fem i varje våning. I alla varianter gäller att de har fodret väl samlat, väl bearbetat och väl täckt över yngelramarna som finns i undervåningen. Fodermängden avgörs av antalet ramar i förrådslådan och hur mycket honung som lämnats kvar. Ett tillskott av 12-14 kg socker i 60% lösning blir lagom till ett normalsamhälle.
Det finns olika inriktning på biodlande, att odla bin eller att producera honung. Det är det senare som är det huvudsakliga för min del, Och det är därför jag försöker reglera bimängden efter vad som finns att göra honung av. Av naturliga skäl finns inget generellt sätt att fixa detta utan det beror ju på dragmöjligheterna där bina finns.
Teoretiskt sett kan ett bisamhälle övervintra på alla lådorna de hade under sommaren. Men då får inte biodlaren förstöra binas upplägg och kan följaktligen inte ta någon honung från dem.
Praktiskt skulle det kunna lösas med skattning på våren istället, men det är inget alternativ för min del.
-
Jano, en liten undran hur du gör rent praktiskt vid infodringen ?
Ser du till att samhället är på en låda och ger dem en låda med
mellanväggar i översta lådan ?
När jag höstslungar är drottningen och det mesta av ynglen i andra lådan.
I princip skulle jag kunna skifta lådor och sätta ett spärrgaller för att
få till vinterklot i nedre lådan och foder ovanför.
Samt byta gamla ramar utan yngel i övre lådan mot nya.
Nu invintrar jag på en låda och sätter dit en tom låda med 8 mellanväggar
underst efter det de fått vinterfodret. Ser också till att yngelklotet hamnar på ram två och bakåt i lådan. Det har gått bra hittills med invintringarna men det blir ju
en del plockande med ramar som jag gärna låter bli.
Ser på vaxnedfallet att mina bin fortfarande sitter i princip på de 3-4 ramar där de
började invintringen. Lite har de rört sig utåt kanterna för att hämta mat.
Ett samhälle blev lite väl optimistiskt av den varma vintern
och har rört sig bakåt och några bin gav sig också ut och flög nu när första snön
kom för två veckor sedan. (Blekinge vid kusten)
Ingen utsot så antagligen blev de lurade av ljuset.
-
Jano, en liten undran hur du gör rent praktiskt vid infodringen ?
Ser du till att samhället är på en låda och ger dem en låda med
mellanväggar i översta lådan ?
När jag höstslungar är drottningen och det mesta av ynglen i andra lådan.
I princip skulle jag kunna skifta lådor och sätta ett spärrgaller för att
få till vinterklot i nedre lådan och foder ovanför.
Samt byta gamla ramar utan yngel i övre lådan mot nya.
Allt yngel och drottningen samlar jag i den undre lådan. I den övre lådan kvarvarande honung och tomma ljusa utbyggda kakor. Antalet ramar i lådorna beror på bistyrkan. Sedan fodring helst medan ynglet är kvar, för då hamnar automatiskt fodret i den övre lådan. Spärrgaller går givetvis att använda under fodringen, men man får inte glömma ta bort det innan vintern kommer på allvar.
-
Hej!
När man läser vad som skrivs om invintring av bin, så verkar det viktigaste vara att minska ner deras utrymme och ge dem gott om foder. Detta förfarande beskrivs också i handboken om biodling här på Alternativ. Även i Eyvinds länk här ovan likadant. Tvärt om vad som beskrivs så går ju binas vintervila ut på att förbruka så lite energi som möjligt. Ett bisamhälle i vintervila måste sänka sin ämnesomsättning så de gör som alla andra organismer som går i dvala, de bygger upp en näringsreserv i kroppen under sensommaren och hösten. En orsak är att de inte kan bli av med avfallet under vintern utan att riskera livet. Dessa faktorer sammanstrålar i binas sätt att sitta i en tät klunga under vintern. I klungan kan bina reglera sitt vinterklimat perfekt om de får ha förutsättningen för detta i fred för biodlaren. För binas del betyder det ett utrymme med tomma celler som kan rymma större delen av biklungan. En vaxkaka, som inte är fylld med foder, håller värme och isolerar väldigt effektivt. Många bin kryper vid behov in i cellerna och bildar ett sammanhängande tätt skikt främst runt nedre delen av klungan. När varmare perioder dyker upp under vintern så har samhället möjlighet att lösa upp klungan något och en del bin vandrar runt mellan foderramarna. Fodret har de i direkt anslutning till klungans övre del och över denna.
I ett bisamhälle som har full kontroll över sin funktion med vinterklungan, är foderförbrukningen minimal och därmed fuktalstringen. Varje enskilt bi utvecklar behövlig värme ur den energi som det lagrat i kroppen och ventilation behövs bara för utväxling av luft för binas andning. Den lilla fukt som bildas i klungan ställer inte till några problem. Aktiviteten är väldigt låg i kupan och luftrörelserna små.
-
Hej Jano!
Om jag minns rätt så hade du en ganska komplett skrivning om ditt sätt att övervintra och det skulle vara bra om du la ut den här på forumet. Men Jano observera att jag skriver att det vore bra inte att du absolut ska. För egen del så får jag göra ett hopplock av mina krior så det tar lite tid. jag har lite fullt upp just nu! Ha det bra min vän!! Hälsningar Gidde
Hej Gideon!
Här bifogas ett dokument om hur jag anser att bina behöver ha det under vintern. Det ska bli intressant att i detalj ta del av ditt sätt att få det att fungera optimalt.
-
Tack för en mycket bra text. Jag la till en direktlänk till inlägget under den pinnade tråden "Länktips biodling".
-
Hej Gideon!
Här bifogas ett dokument om hur jag anser att bina behöver ha det under vintern. Det ska bli intressant att i detalj ta del av ditt sätt att få det att fungera optimalt.
Har en fråga om ventilation. Du skriver i texten att det ska vara tillräckligt stor öppning i botten. Jag har byggt bottnar med ventilation bakåt och framåt dvs inte i botten. Vad anser du om sån ventilation på en kupbotten?
Mvh
/Calle
-
Hej Jano
Tack för din utförliga redovisning...det intressante är att både fodermängd och kuphöjden täcker sig rätt bra med "Warré´s" iaktagelserna.
Även angående isoleringen så var det jag har läst många gånger det samma: "der Bien" värmer bara sig själv, inte kupan.
Jag såg mätningar under vintern där bara några millimeter utanför klungan temperaturen i stort sätt var den samma som utetemperaturen.
Angående luftcirkulationen inne i kupan: efter mycket läsande så har jag fått uppfattningen att just ramar ändrar det naturliga luftflödet i en kupa pga att luften inte står i "fack" som annars vore fallet med deras naturliga byggsätt, dvs bara "förbindelsegånger" på sidorna i stället för helt öppna spalter.
-
Har en fråga om ventilation. Du skriver i texten att det ska vara tillräckligt stor öppning i botten. Jag har byggt bottnar med ventilation bakåt och framåt dvs inte i botten. Vad anser du om sån ventilation på en kupbotten?
Mvh
/Calle
I ett tidigare inlägg skrev jag att ventilation behövs för binas andning. Ges bina möjlighet att klara vintern utan hög ämnesomsättning, så har ventilationen underordnad betydelse. Att jag skrev i botten ska tydas som nederdelen av kupan och det har säkert ingen betydelse hur det ordnas. Tillåter man bina att bilda sin vinterklunga naturligt, så störs de inte av helt öppen botten heller.
-
Hej Jano
Tack för din utförliga redovisning...det intressante är att både fodermängd och kuphöjden täcker sig rätt bra med "Warré´s" iaktagelserna.
Även angående isoleringen så var det jag har läst många gånger det samma: "der Bien" värmer bara sig själv, inte kupan.
Jag såg mätningar under vintern där bara några millimeter utanför klungan temperaturen i stort sätt var den samma som utetemperaturen.
Angående luftcirkulationen inne i kupan: efter mycket läsande så har jag fått uppfattningen att just ramar ändrar det naturliga luftflödet i en kupa pga att luften inte står i "fack" som annars vore fallet med deras naturliga byggsätt, dvs bara "förbindelsegånger" på sidorna i stället för helt öppna spalter.
Det skadar inte att gå ett steg tillbaka i biodlingshistorien. Warres kupa tycks mig vara, i både omfång och höjd, perfekt för binas övervintring. Den borde också hamna rätt, om inriktningen på verksamheten är produktion av nya bisamhällen. Hur den fungerar i en modern honungsproduktion är upp till dig att bevisa och dokumentera, så även dina tankegångar om luftflödet i kupan med eller utan ramar. För mig tycks luftflödet inte ha så stor betydelse.
Lycka till och kör på efter din egen övertygelse. Mvh Jano
-
Har du provat ha en tomlåda under? Använder bina det utrymmet något?
-
Har du provat ha en tomlåda under? Använder bina det utrymmet något?
Bina använder utrymmet, de hänger under fodret, men de saknar vaxkakornas temperaturutjämnande effekt. Det är svårt att förstå varför vissa biodlare gör så.
-
Jag fodrar in på en LN låda och efter fodringen sätter jag dit
en LN-låda med 8 utbyggda ramar under.
Tanken med det är mest för ventilationen och att ge mer plats för yngel till våren.
Tror du (Jano) att jag får vinterklotet i undre lådan ?
Eller stannar bina kvar på de sista yngelramarna ?
Ska kanske vara nöjd med att jag ger dem valmöjligheten ?
Nu är de säkerligen i övre lådan ändå men det ska bli kul att
kolla nästa höst. Kan ju lägga ett plexiglas som en av täckbrädorna.
-
Jag fodrar in på en LN låda och efter fodringen sätter jag dit
en LN-låda med 8 utbyggda ramar under.
Tanken med det är mest för ventilationen och att ge mer plats för yngel till våren.
Tror du (Jano) att jag får vinterklotet i undre lådan ?
Eller stannar bina kvar på de sista yngelramarna ?
Ska kanske vara nöjd med att jag ger dem valmöjligheten ?
Nu är de säkerligen i övre lådan ändå men det ska bli kul att
kolla nästa höst. Kan ju lägga ett plexiglas som en av täckbrädorna.
Hej Gep.
Vad jag tror är inte till stor hjälp, när jag inte vet hur mycket yngel det fanns kvar, hur mycket honung som fanns,hur mycket foder de fick, invintringstid, fodrets placering mm. Det är många faktorer att ta hänsyn till. Jag försöker beskriva hur jag gör för att bina ska trivas så bra som möjligt under vintern.
-
Det går att invintra bin på många sätt, och de kan klara vintern mer eller mindre bra. Att, som beskrivs i de flesta sammanhang, tränga ihop dem på ett litet lågt utrymme ger upphov till flera symtom som tyder på att bina inte har det optimalt bra.
1 Fukt och mögel
2 Många bin dör under vintern och ibland hela samhällen
3 Hög foderförbrukning
4 Utsot
Det är alla olika sätt att bemästra dessa symtom som resulterar i att det finns så många åsikter om invintring och övervintring. Det konstiga är att det inte uppmärksammas mera varför dessa symtom på dålig övervintring uppstår. Det märkliga är att när ett bisamhälle inte klarar vintern, då hittar man på alla möjliga orsaker att skylla på. Ofta sägs att det var vinterns fel och sedan invintras på samma sätt nästa höst.
Einsteins definition på galenskap: "Att gång efter gång göra på samma sätt, men ändå förvänta sig ett annat resultat".
-
Jano – jag föjer ditt minisamhälle på Bisidan.se blogg med stort intresse! Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Har först nu förstått att du går in var 14 dag, jag har kollat nästan dagligen och hoppats på nyheter…Jag har ett par frågor:
Det första som jag har gått och undrat över är hur det blir för bina när man vänder cellerna 90 grader? Måste man kanske vända på det innan yngelsättning eller bryr sig inte bina så mycket om riktningen när cellerna väl är utbyggda? Eller har du satt in mellanväggarna så att cellerna vänder sig åt rätt håll när ramarna står som dom gör i ditt minisamhälle?
Och det andra jag har undrat över är om det hade fungerat bra att vintra in ett minisamhälle på 2 lådor staplat på varandra med 5 ramar i varje låda så kommer cellerna åt rätt håll och da med yngelrum nede och foder uppe som du brukar göra? Eller blir det för mycket plats? Kan det bli för mycket plats? Är det OK med helt öppet nedåt så kan det kanske aldrig bli "för mycket plats" under vintern. (Men kanske under våren efter yngelsättning?)
Annars kan jag tänka att du gör som du gör lite för att testa om det faktisk går bra och jag uppskattar verkligen att någon vågar testa och dokumentera så andra kan ha nytta av det!
/Marianne
-
Hej Marianne!
Du undrar över cellernas vridning, och det gör jag också. Samhällets ursprung är de två ramar som det börjat på i min observationskupa. Dessa flyttades över till den modifierade minikupan tillsammans med två tomma utbyggda ramar och en mellanvägg. Mellanväggen hade de ju fri möjlighet att bygga som de ville, och det ska bli intressant att se nu till våren hur de har gjort med de andra. Vid invintringen tänkte jag inte på att kolla detta.
Sen det här med utrymmet. Någonstans har jag skrivit att låga breda lådor fungerar jättebra i honungshanteringen och även för bina under sommaren. Men under vintern skall utrymmet vara på höjden och inte större i sidled än klungans behov i viloläge. Praktiskt så funkar det inte för ett så litet samälle att fylla ett större utrymme utanför klungan med foder. Man måste komma ihåg att vinterfodret skall finnas koncentrerat och väl täckt i omedelbar anslutning över vinterklungan. Det är därför som ramarna får stå på högkant.
Mvh. Jan-Uno
-
Tack för svar Jan-Uno! Jag följer ditt projekt med stor nyfikenhet och ser fram emot rapporter vidare framöver!
/Marianne
-
Hej Jan-Uno!
Vad har kupan för isolering?
Mvh Herman.
-
Hej Jan-Uno!
Vad har kupan för isolering?
Mvh Herman.
Hej Herman!
Alla biodlare borde komma till insikt om att det är insekter och inte däggdjur som vi har i våra kupor. Bina ska varken värmeisoleras för mycket eller förbruka mycket foder om de ska trivas med tillvaron under vintern. De ska kunna gå i ide och vila upp sig till nästa jobbsäsong. Jag bifogar ett par bilder som jag tog på en trågkupa igår. De är invintrade med ett yngelrum på nio svearamar och skattlåda med sex foderramar fulla med foder och väl täckta, vilket är väldigt viktigt. De har fortfarande huvuddelen av klungan kvar i yngelrummet. Det var bara bin i nederdelen på de tre mittersta ramarna i skattlådan. Som isolering uppåt har jag bara några tidningar. Isoleringen i trågets sidor har jag tagit bort så kupan fungerar bara som ett vindskydd. Fram i slutet av mars lägger jag på filtar över skattlåda och yngelrum.
Mvh. Jan-Uno
-
Det vore bra att berätta vilken del i landet man är verksam med sin biodling när man ger information om hur man invintrar sina samhällen, det är stor skillnad på att invintra bin i Skåne och Norrland eller för den delen kustland/skärgård eller inland/fjäll. Vi måste komma ihåg att vi är ett avlångt land med ganska stora skillnader. Det som fungerar i Malmö kanske inte alls fungerar i Jokkmokk. Det är inte bara kylan som varierar, luftfuktigheten och hur lång vintern är varierar också!!
Några exempel på medeltemperatur för Februari:
Jokkmokk - 14.9
Stockholm - 3.1
Malmö +- 0.0
I Götalands kusttrakter är klimatet varmtempererat medans i Götalands inland är klimatet kalltempererat
Vegetationsperioden i Skåne är ca 220 dagar medans det i Norrlands är ca 150 dagar.
Tror att detta kan vara en anledning till att det inte finns ett rätt med hur man invintrar bin!
/ Jonas
-
Det vore bra att berätta vilken del i landet man är verksam med sin biodling när man ger information om hur man invintrar sina samhällen, det är stor skillnad på att invintra bin i Skåne och Norrland eller för den delen kustland/skärgård eller inland/fjäll.
Tror att detta kan vara en anledning till att det inte finns ett rätt med hur man invintrar bin!
/ Jonas
Hej Jonas.
Mitt biodlande bedrivs på den, under vintern vindpinade, fuktiga och råkalla, halländska västkusten. Under de 13 vintrar jag invintrat på detta sätt har temperaturen ofta varit nere på 15-20 minusgrader. Men det har inte märkts någon märkbar skillnad. Ligger temperaturen stadigt under 10 minusgrader, får de en tjockare tidningspacke över skattlådan. Bin är insekter var i vårt avlånga land de än befinner sig och bör behandlas som sådana.
Vad man tror har inte något som helst värde. Det är vad man får reda på genom praktiska undersökningar som är värdefullt för biodlarna. Det finns allt för mycket tro, tyckande och gissningar inom biodlingen, och detta leder inte utvecklingen framåt.
/ Jan-Uno Andersson
-
Håller med om att det är mycket tyckande och kanske inte så mycket fakta inom biodlingen vilket jag märkt under mina år som biodlare... Det finns mer än ett rätt när det gäller biodling... Men om du vid minus 10 gör annorlunda det vill säga lägger på mer tidningar (Än om det är runt till exempel +-0) hur skulle du då rekommendera att någon gör om det är stadigvarande under minus 30 vilket det till exempel kan vara här i Dalarna... (Det är stor skillnad på klimatet mellan Halland och Dalarna) Förra året hade vi tre-fyra veckor med temperaturer mellan minus 25 och minus 35. Du odlar trotts allt dina bin i växtzon 1 medans jag till exempel odlar mina bin i växtzon 4. Även insekter påverkas av klimat skillnader. Läs till exempel detta: http://www.svt.se/nyheter/varlden/nya-insekter-med-varmare-klimat (http://www.svt.se/nyheter/varlden/nya-insekter-med-varmare-klimat) vilket handlar om att vi får nya insekter i Sverige till följd av en medeltemperaturökning på bara 2.5 grader.
Vill dock påpeka att jag inte ifrågasätter dit sätt att invintra även om jag inte gör likadant eller delar dina erfarenheter, ville bara att informationen blev tydligare till de som kanske läser denna tråd om vart i landet som din eller andras tekniker fungerar bra så att de kan bilda sig en egen uppfattning...
/ Jonas
-
Hej igen Jan-Uno!
Det var minikupan högnormal jag menade,
den har Du väl isolering på, men hur mycke?
Mvh Herman.
-
Hej igen Jan-Uno!
Det var minikupan högnormal jag menade,
den har Du väl isolering på, men hur mycke?
Mvh Herman.
Nu är det ju inte på detta forum jag dokumenterar mina försök med övervintring av ett minisamhälle. Därför trodde jag Du menade mina normalstora bisamhällen. Minikupan har ju väggar av endast 2 mm plexiglas så det behöver ju i första hand ett vindskydd. Detta är gjort av 30 mm frigolit med ett tak av lackad OSB-skiva. Botten är av nät.
-
Bin tål inte att störas under vintern. Det påpekas överallt och till och med erfarna biodlare vågar inte gå i närheten av kuporna vintertid. Det behövs något speciellt för att våga ta stegat och detta kan komma från oväntat håll.
För er som är intresserade bifogas ett par dokument som jag skrev för ett par år sedan. Ni som redan har lyckats få till övervintringarna på ett bra sätt behöver ju inte läsa, men jag tror inte ni kan låta bli.
/ Jano
-
Hej
Detta är ju mitt första år med bin, men eftersom jag har blivit inspirerad av Jano och andra här på furumet att invintra på två lådor så har jag gjort så. Hoppas och tror bina har klarat sig bra - det verkar så! :) Nu har jag också blivit inspirerat av Edward och andra som nämner att bina gärna bygger ut mellanväggar vid invintringen, men att det da är viktigt att ge lite extra socker om de måste dra upp nya celler. Jag undrar hur det fungerar om man låter yngelrummet vara kvar och ställer en låda med mellanväggar på det och sedan ger vinterfoder? Kommer bina bygga ut mellanväggarna eller kommer de lägga vinterfodret i yngelrummet i nedre lådan där det redan finns celler att lägga fordet? Fungerar det med mellanväggar ska jag göra så nästa höst. Nybörjare behöver alla utbyggda ramar man kan få!
/Marianne
-
bina gärna bygger ut mellanväggar vid invintringen, men att det da är viktigt att ge lite extra socker om de måste dra upp nya celler. Jag undrar hur det fungerar om man låter yngelrummet vara kvar och ställer en låda med mellanväggar på det och sedan ger vinterfoder? Kommer bina bygga ut mellanväggarna eller kommer de lägga vinterfodret i yngelrummet i nedre lådan där det redan finns celler att lägga fordet?
Börja i tid, typ första veckan i augusti, så har de tid på sig, fler saker händer, drottningen fortsätter att lägga egg och flera ung bin blir till och hjälper samhället till nästa våren.
små giv åt gången stimulerar ett drag och gör att samhället kör på.
mvh Edward :P
-
Tack för svar Edward! :)
Om jag förstår rätt så kan man slutskatta tidig augusti och ge vinterfoder över lång tid. Det låter bra att man stimulerar drottningen för fortsatt äggläggning! Det låter även bra om de får lättare att torka vinterfodret. Och kanske värt att man "offrar" ljungdraget? Och lusadraget? Antagligen bättre att de får ha höstens pollen och nektar för att bygga upp fettkroppen och bli bra vinterbin som överlever och ger massor av honung nästa år, än att jag får ut lite mer honung på hösten och de kanske inte överlever. Och kanske bra de har fått vinterfoder innan de råkar dra in cementhonung? Eller kan det tom bli så att de först täcker vinterfodret och sedan drar in ljung och så kan man se skillnad på det och skatta ljungen efteråt?
Kan det även vara bra att först ge låt säga 5-6 kg av vinterfodret. Sedan göra varroabehandling med Tedbladmetoden några dagar efter senaste giva (om inte det är för varmt). Och några dagar efter det ge sista del av vinterfodret? Eller stannar kanske drottningens äggläggning om det blir paus några dagar med foder? Måste fodret också vara täckt innan myrsyrabehandling kanske? Detta året har jag bara behandlat med oxalsyra, men jag har nu börjat förstå hur viktigt det är att vinterbina inte är försvagade av varroa och tror jag ska testa Tedbladmetoden i augusti (om nedfall tyder på behovet av det) och oxalsyra senare på hösten.
På ett vis är jag kanske lite utanför trådens tema, men vad vi gör på hösten är ju ytterst viktigt för hur bina har det under vintern. Och det är logistiken när man gör vad och hur länge jag inte har helt klart för mig. För mitt mål är ju många friska vinterbin i yngelrum med foder i nya ramar i skattlådan över.
/Marianne - som vanligt med för många frågor.....
-
Det var många intressanta frågor men det blir svårt att svara på dem i klump. Jag tycker du ska starta en ny tråd för var och en, eller "Hur förbereder man bina på sensommaren?", det kommer att bli mera givande. Det enda som är enkelt att svara på är att det normalt inte går att slunga honung efter man gett vinterfoder och att det oftast är för varmt i augusti för tedbladsburk.
-
Hej ! En fråga riktad till Jano. Jag har varit runt och kollat mina bin nu när det varit så varmt. Tyvärr så har jag märkt att ganska många har dött.
Min slutskattning var sista dagarna i juli och de första i augusti. Sen stod samhällena till 20 augusti med bara yngelrummen. Då började jag fodra. Gav dom ( som jag gjort förut ) en hink bifor. Och lite senare brukar jag ge en halv hink till. En hink brukar dras ner på en vecka ca, men denna gång tog det jättelång tid. Min misstanke är att det var drag ( bladlus ? ) hela augusti och att dom fyllde hela yngelrummen med honung. Jag har läst att du skriver att det inte är bra med foder i alla ramar... att dom bör ha ramar utan foder som klotet kan sitta på och att fodret ska vara ovanför dessa tomma ramar. Har jag förstått detta rätt och i så fall varför , är det viktigt att dom har ramar utan foder att sitta på ? Och om detta är så viktigt varför har ingen information ( utom från dig ) vad jag sett i alla fall, funnits i olika skrifter och forum ? eller är det jag som inte varit nog observant ? Om detta är så viktigt borde det informeras på alla kurser och jag har aldrig läst eller hört nåt ( utom från dig då ) om detta... Vad kan det bero på ? Ytterst viktig info som inte sprids och delges...? eller är det inte så viktigt ? Om du har tid vore det mycket intressant att höra din åsikt om detta mvh Staffan
-
Hej Staffan!
Om många av dina samhällen har dött i vinter så får jag börja med att beklaga. Man kan ju inte bara finna sig i att det blir problem utan att fundera över varför.
Varför dör så många enskilda bin, och ibland hela samhällen, under vintern? Varför drabbas de av utsot? Varför bildas så mycket fukt? Varför behöver de så mycket foder när de inte ska ha någon verksamhet igång? Viktigast av allt, man behöver veta som biodlare, är varför bina lagrar sitt vinterförråd, som är honungen, över yngelnästet.
Alla biodlare borde någon gång öppna och studera ett bisamhälle under vintern. Då får man med egna ögon se hur de har ordnat det för sig. Samhället som ska studeras ska ha gått in i vintern opåverkat av biodlaren vad gäller yngelutrymmet och honungens placering. Det enda som kan göras är att anpassa utrymmet efter bimassan. Sedan behöver man inte tveka om hur bina vill ha det under vintern, och må bra oavsett hurudan vintern råkar bli. Hur bina har det under vintern måste också påverka deras immunförsvar mot allt annat skit som de ska brottas mot.
Mvh. Jan-Uno
-
Tack för ditt svar Jano !
Jag förstår ändå inte riktigt... varför är det viktigt att det inte är foder i alla ramar ? varför måste bina ha tomma celler för klotet ?
Ursäkta om jag verkar dum... men jag greppar inte detta.
-
Om bina har tomma celler för klotet så betyder det ju att de kan komma närmare varandra, klotet kan sluta sig tätare. Om cellerna vore fulla med foder så blir de ju som en kylande brygga mellan bina som då får trängas i kakgatorna.
-
Jag pratade nyss med en biodlare som brukar invintra på en låda lågnormal och han ger dom ca 16 kg socker vilket motsvarar ungefär 8 fulla ramar sa han. Då sitter klotet på ramar fulla med foder och han har aldrig haft problem med det sa han. Han tyckte tvärtom... han hade provat med två lådor och det tyckte han gick lite sämre. Han har haft bin i många många år. Så jag vet inte vad jag ska tro ...?? Kan tillägga att det var inte nån utsot i mina döda samhällen. Rent och fint och fullt med foder kvar.. Jag behandlade också mycket noga med oxalsyra. Det enda som var ovanligt var att det tog sån lång tid för dom att dra ner fodret. Men om det berodde på att dom hade honung så ok... då hade dom ju foder i alla fall. Så vad gick fel ?? fattar inte
-
Hur var det med äggläggningen på eftersommaren? Om du hade för få unga bin när de gick in i vintervilan så kan de i princip ha dött av ålder.
-
Kan inte säga att jag har nån absolut koll på det. Det såg bra ut med mycket bin i september och även i november när jag gjorde oxalsyrebehandlingen. Varför skulle det vara för få unga bin ?
-
Det blir lite som att jämföra äpplen och päron när vissa pratar om gamla topp ventilerade tråg kupor och andra diskuterar botten ventilerade frigolit kupor, driften är snarlikt men ändå olika ;) ::)
mvh Edward :P
-
I min del av landet var det väldigt torrt andra hälften av sommaren, då är det stor risk att de drar ner på äggläggningen och då kan det vara för gamla bin som man vintrar in, då dör de vart efter.
Hur såg det ut i din kupa? Var det många döda bin? Satt de i cellerna eller låg på botten?
-
I min del av landet var det väldigt torrt andra hälften av sommaren, då är det stor risk att de drar ner på äggläggningen och då kan det vara för gamla bin som man vintrar in, då dör de vart efter. Hur såg det ut i din kupa? Var det många döda bin? Satt de i cellerna eller låg på botten?
Här kan det var ide att spara och tillsätta pollen ramar eller pollen paties i samband med stöd fodringen och invinteringen. om det inte finns tillgång på det hela naturligt.
mvh Edward :P
-
Det var inte jättemycket döda bin... en del satt i cellerna och ibland satt dom fortfarande i klot fast döda. Bottnarna har jag inte hunnit kolla.
-
I vilken del av landet bor du Ylven ? Jag bor i Tumba. Kommer inte ihåg om det var speciellt torrt andra delen av sommaren... Inget jag reagerade på i allafall
-
Jag hör hemma på nordligaste Smålandskusten.
Mina bin dog på samma sätt som dina förra vintern. Den sommaren var kall och regnig och de hade inte fötts mycket bin på sensommaren. Jag tror att det var därför de dog, för gamla och för få vinterbin.
-
Hej igen!
Till Edvard vill jag säga att kuptypen spelar noll roll. Toppventilation har jag visserligen inte, för det är helt onaturligt för bina, annars har jag tråg både lågnormal och svea och olika sorters uppstaplingskupor. Alla invintras på samma sätt.
Mina första trettio biodlarår gjorde jag som alla andra biodlare, tryckte ner bina på en låda som de fick fylla med foder. Det är de senaste tretton vintrarna som är helt annorlunda efter att bina själva gett mig informationen om hur de ska ha det. Ladda gärna ner tidigare i tråden bifogade texter, så slipper jag skriva allt flera gånger. Bin ska inte sätta i sig en massa foder under vintern och tvingas skita ner både sig själva och sin omgivning det första de gör så fort de kan komma ut.
Ett bisamhälle invintrat enligt sina egna förutsättningar är inte heller påverkat av störningar utifrån. Det visar mitt försök med övervintring av en liten avläggare som har fått huven avlyft tolv gånger hitintills i vinter.
Den har inte varit ute än men ska kollas igen den 3 mars om vädret tillåter.
-
jag tänker på att när man slutskattar måste det finnas honung kvar i kupan, det är dåligt drag på hösten eftersommaren och utan foder inget yngel och bina stressas och färre vinterbin blir följden.
-
Har nu läst igenom hela tråden och även dina bifogade dokument Jano. Nu förstår jag ditt resonemang. Ber om ursäkt... jag skulle läst ordentligt från början. Det som gör en nybörjare som mig förvirrad, är det faktum ( som antagligen alla stött på ) att frågar du 10 biodlare får du typ 15 olika svar. De jag brukar fråga har alla gedigen erfarenhet men säger ändå olika. Nu går det uppenbarligen att göra på olika sätt och ändå få ett gott resultat men det gör en relativ nybörjare som mig väldigt förvirrad.... vem ska man lyssna på ? Nåväl... jag får försöka att bilda mig en egen uppfattning utifrån den erfarenhet jag uppnår. Ditt resonemang Jano , låter i alla fall väldigt logiskt. Tack för dina delade kunskaper !
-
Det finns många olika sätt att tackla problem med övervintring av bin. Varje biodlare hittar sina egna lösningar för att försöka åtgärda symtomen på att det inte fungerar optimalt.
Faktum kvarstår: Ett bisamhälle som övervintrar, opåverkat av biodlaren, bildar sin vinterklunga i yngellådans nu tomma celler under ett välkonserverat, vältäckt foderförråd. Där kan de gå i vila och själva reglera sin behövliga värme. Övre delen av klungan har kontakt med fodret men vid minusgrader ute finns inte ett enda bi uppe på foderkakorna. Blir det däremot en varm vinter som i år så har bina utrymme att lösa upp klungan och bin befinner sig även i gatorna mellan foderramarna, men de rör inte fodret. Hur kan de klara sig utan mat under vintern? Vi får inte glömma att bina har möjlighet att lagra energi i kroppen under sensommaren och hösten. Det är detta de använder under vintervilan när de sitter så gott som stilla i sin klunga.
Jag skickar med ytterligare ett par dokument som den som vill kan ladda ner och fundera över.
/ Jano
-
Oj – det har hänt mycket på denna tråd på kort tid! Vill bara tacka Olof for det lilla han skrev som gav svar på det mesta av mina frågor på förra sidan! :)
-
Ett bisamhälle invintrat enligt sina egna förutsättningar är inte heller påverkat av störningar utifrån. Det visar mitt försök med övervintring av en liten avläggare som har fått huven avlyft tolv gånger hitintills i vinter.
Den har inte varit ute än men ska kollas igen den 3 mars om vädret tillåter.
Det blev igår som jag kollade hur det såg ut i minisamhället. Det händer inte så mycket i kupan. De små liven tycker tydligen det är för kallt för att flyga ut, fast det var +9 igår efter några kyliga dagar. Bina sitter i klunga ungefär i mitten av kupan,men de har lagt in en extra pinne i brasan nu för det var 28 grader där inne. Det syns att de fått det varmare för det har blivit lite imma på glasen. Det ser ut som det finns foder kvar av de 4 kg de hade efter invintringen , för de har inte kommit ända upp ännu. De kommer nog snart ut på sin första flygning för till helgen ska det kunna bli 10-11 grader varmt, och det är vad de brukar vilja ha.
-
idag var första dagen med över 10 plusgrader. I alla samhällena var det några bin ute och kände på vädret, men det blåste som f-n så det var inte någon riktig fart på dem. Minikupans invånare var också ute lite. Vid en koll på termometern, som jag har i denna lilla låda, visade den att temperaturen nu var 31 grader i klungan.
-
Nu är vintern på upphällningen och våren börjar ta över. Det lilla bisamhället har börjat tänka på kommande uppgifter och har, trots det ännu lite kyliga vädret, dragit på värmen till ruvningstemperatur. Drottningen har med all sannolikhet startat äggläggningen. Enligt termometern är det nu 34-35 grader varmt i klungan, och det har det varit den senaste veckan. Dock visades lite lägre idag. en del bin flyger vissa dagar, fastän inte idag då det bara är 7 grader, men det finns inte mycket nektar att hämta ännu. Nu ska de få lite extra bränsle till värmepannan genom några dl. honungsvatten ett par gånger i veckan. De får då vatten till beredning av fodersaft på köpet. Pollen har de kvar av det de lagrade in och konserverade under hösten och det finns även nytt att hämta i vårblommorna. De fick bara 4 kg foder i höstas och det går fort åt nu när temperaturen ska hållas högre i kupan.
Ett bisamhälle som får gå in i vintern enligt sin egen övervintringsstrategi reagerar inte på störningar under vintern. Det visste jag redan efter mina vinterundersökningar av bisamhällen. Nu vet jag även att storleken på samhället inte har någon betydelse. Detta lilla bisamhälle har stått ut med störning två gånger i månaden hela vintern utan att ha tagit någon skada. Nu ska de få vara ifred tills det blir lämplig temperatur att öppna kupan och kolla hur de har gjort med vaxkakorna. De har ju cellutningen lite fel i och med att ramarna står på högkant.
Vårhälsning från Jano
-
Hej Jano
Tack för uppföljaren!
Eftersom du är verkligen intresserat i att förstå hur bin tillbringa vintern och i "TBH" tråden frågan/diskussionen kring "lodrätt eller vågrätt" med hänsyn till temperaturen/övervintringsförmågan är i gång...
Har du kanske några synpunkter kring detta?
Tillgång till foder, värmefördelning osv?
I så fall tycker jag att det vore intressant att ta del av det och hur du motiverar detta.
Tack
-
När man funderar över en bikupas konstruktion, beträffande bra övervintring, får inte binas och framförallt inte vaxkakornas betydelse glömmas bort. Det är dessa två faktorer som är allra viktigast för övervintringen.
Bin som under hösten blivit rustade för övervintring genom god tillgång på både pollen och nektar, tillgång på tomma celler på ett utrymme som räcker för huvudparten av klungan med ett väl behandlat foderförråd över denna är recept för lyckade övervintringar.
Vad gäller typ av kupa så har det inte så stor betydelse för binas del. För egen del fördrar jag trågkupan. Den är stabil och rejält vindskyddad samt erbjuder många möjligheter i biodlarens arbete under sommaren. Övervintringen sker även i en sådan med vinterfodret i skattlådan och det är lätt att anpassa kakantalet efter bimängden.
-
Hej Jano
Tack för svaret...för mig var ett nyckelord "foderförråd över".
Förvisso läser jag det jag vill läser... ;)
Har förstått hur viktig det däremot är med tomma celler för övervintring...det räcker med att man läser hur de värmer yngel, dvs inte enbart genom att lägga sig platt på en cell, utan även genom att det finns tomma celler där de kryper in för att på så vis fördelar värmen till de angränsande celler för att få en fingervisning.
Något de även gör på vintern.
Prof. Juergen Tautz har mha infrarödkameror undersökt detta rätt noga och dina egna iakttagelser visar jo samma sak.
Att värma tomma celler på en vaxkaka går säkert, men att värma en fylld sådan som kan ha en massa på mera än två kilo när det är kallt... ???
Svårt att tänka mig det.
-
Det blev igår som jag kollade hur det såg ut i minisamhället. Det händer inte så mycket i kupan. De små liven tycker tydligen det är för kallt för att flyga ut, fast det var +9 igår efter några kyliga dagar. Bina sitter i klunga ungefär i mitten av kupan,men de har lagt in en extra pinne i brasan nu för det var 28 grader där inne. Det syns att de fått det varmare för det har blivit lite imma på glasen. Det ser ut som det finns foder kvar av de 4 kg de hade efter invintringen , för de har inte kommit ända upp ännu. De kommer nog snart ut på sin första flygning för till helgen ska det kunna bli 10-11 grader varmt, och det är vad de brukar vilja ha.
Hej Jano!
Hittade denna sida först nu.
Ditt minisamhälle ser ut som mitt, fast jag har inga genomskinliga väggar. Brukar vintra in på 5 ramar högnormal i en trälåda. Utanför sitter ett frigolithölje. Fick denna låda från en gammal biodlare för några år sedan och använder den om jag har något mindre samhälle som känns för litet för en 10-ramars. De klarar sig alltid. (Fast det brukar mina andra också göra). Har någon bild men den är för stor för att få med här. Har minskat ner den, men det verkar inte räcka. Skicka din mailadress så får du den.
-
Hej Hildegard!
Det var kul att det finns fler som har upptäckt att höjdutrymmet är viktigt för bina under vintern. Det går säkert att övervintra ännu mindre avläggare om de bara får höjd på ramarna och inte för stort i sidled.
-
Nu ska de få vara ifred tills det blir lämplig temperatur att öppna kupan och kolla hur de har gjort med vaxkakorna. De har ju cellutningen lite fel i och med att ramarna står på högkant.
Vårhälsning från Jano
Äntligen har vi utetemperaturen på vår sida, bina i den lilla lådan och jag. i går på påskdagen var här över 20 plusgrader ute och de fem ramarna kan nu utan risk lyftas över i ett större utrymme. höjden på bibostaden behålles genom att använda två våningar lågnormal. Dessa lådor står på förvärmning i solen och syns i bakgrunden på bilden nedan. Det blir till en början sex ramar i varje våning, för det blir för mycket för dem att gå från fem ramar till tjugo i ett svep. Utvecklingen skulle då avstanna på grund av för lite bi i förhållande till volymen. Här finns ju bara en tredjedel bin jämfört med ett normalsamhälle.
Lådan är smockfull med bin så det är omöjligt att studera hur de har gjort med cellutningen, det får vara till nästa genomgång. Det finns yngel i mist fyra av de fem ramarna så lutningen har inte hindrat dem i denna sysselsättning. Hon är svår att se i röran av bin, men drottningen sitter i mitten på bilden med yngelkakan.
-
Trots att de bara invintrades med fyra kg foder, och det inte blev av att ge något tillskott i vår, fanns det ca ett kg kvar. Nu blommar lönnen och körsbären och det fina vädret ska stå sig ytterligare några dagar.
Den övre bilden nedan visar de nuvarande lådorna uppifrån. De fem ursprungliga ramarna och en mellanvägg i underlådan och över denna en foderram fyra utbyggda och en mellanvägg. Den undre bilden visar den nu tomma vinterlådan som väntar på renskrapning från vildbygge som blivit på grund av väntan på ny lägenhet.
Övervintringen av detta lilla samhälle stärker min övertygelse om hur bina vill ha det under vintern. De vill ha plats för sin vinterklunga på tomma celler och foder i den övre delen av utrymmet. Sen ska utrymmet anpassas till storleken på samhället. Det går nästan inte åt något foder under den kallaste tiden och det blir inte för varmt. I januari var det endast 15 grader i klungan. Det gör även att det inte bildas den förhatliga fukten.
-
Hej Jano.
Har du kollat hur det blev med cellutningen på ditt minisamhälle?
Undrar om minisamhället snart kommer ikapp ett vanligt stort samhälle?
Om du vill får du gärna berätta mer hur det gick med ditt lilla samhälle. Det var riktiga ljuspunkt under vintern att följa dina inlägg här och på Bisidan.se! Jag invintrade så gott jag kunde enligt dina råd. Inget mögel. Ingen fukt. Det gick åt ytterst lite foder fram till yngelsättningen började. Inte så mycket döda bin. Båda samhällen överlevde. Så jag är jättenöjd! :) Men så var ju detta ett tacksamt år att vara nybörjare. Har förstått att vinterdödligheten var låg. Jag tycker iden med att låta vinterklotet sitta på tomma celler låter vettigt. Det jag behöver bli lite duktigare på och förstå bättre är hur jag gör när våren kommer och jag ska sortera om ramarna i mina trågkupor. För jag vill ju ha yngelrummet nere i tråget och spärrgalllret på det. När och hur är fortfarande lite osäkert för mig. Om några år har jag nog bättre koll på även den biten. Man får göra sina misstag helt enkelt. Jag vill bara än en gång säga att jag är tacksam att sådana som du delar med sig av sina erfarenheter.
/Marianne
-
...Det jag behöver bli lite duktigare på och förstå bättre är hur jag gör när våren kommer och jag ska sortera om ramarna i mina trågkupor. För jag vill ju ha yngelrummet nere i tråget och spärrgalllret på det...
Det fiffiga med att ha plats på höjden är att du inte behöver göra något förrän det är såpass sent att du då kan göra vad du vill och även bryta yngelklotet.
-
Smart! :) Blir det mer yngel av att bryta yngelklotet?
-
Blir det mer yngel av att bryta yngelklotet?
Inte per automatik och gör man det i fel tid med för lite bin så leder det tvärtom till mindre yngel.
-
Hej Jano.
Har du kollat hur det blev med cellutningen på ditt minisamhälle?
Undrar om minisamhället snart kommer ikapp ett vanligt stort samhälle?
Om du vill får du gärna berätta mer hur det gick med ditt lilla samhälle. Det jag behöver bli lite duktigare på och förstå bättre är hur jag gör när våren kommer och jag ska sortera om ramarna i mina trågkupor. För jag vill ju ha yngelrummet nere i tråget och spärrgalllret på det. När och hur är fortfarande lite osäkert för mig. Jag vill bara än en gång säga att jag är tacksam att sådana som du delar med sig av sina erfarenheter.
/Marianne
Hej Marianne.
Som jag skrev tidigare så går det inte att observera någon förändring på cellutningen. Kakorna var fulla med yngel så det var nog inget som hade någon negativ verkan. Det är nog jobbigare för dem om kakorna sätts helt upp och ner. Samhället har kommit igång bra och efter en vecka var det mycket yngel även i den övre lådan. Allt yngel flyttades då ner i underlådan och överlådan fylldes med utbyggda ramar och mellanväggar. Söndagen den 4 maj lades spärrgaller på och ytterligare en låda sattes på.
I biodling måste man vara flexibel för i vår är det inte som det brukar. Bina kom igång väldigt tidigt och mina samhällen står på två yngelrum med två skattlådor över spärrgaller. Det blir till att dela minst två veckor tidigare än vad som är normalt för min del.
Jag har några samhällen i trågkupor och där var det inte heller som det brukar vid den första vårkollen i början på april. Den övre lådan var nästan full med överblivet foder och drottningen hade börjat sin verksamhet i tråget på de gamla yngelramarna. De ramar som var yngel i märktes med ett häftstift och resten av ramarna togs bort. Det mesta fodret i överlådan togs också bort och ett par ramar med foder flyttades ner i tråget som kompletterades med utbyggda kakor till tio ramar. över detta sattes en skattlåda med fyra utbyggda och fyra mellanväggar. Trågkuporna har servats ett par gånger sedan dess och är nu fulla med ramar i trågen och två 8-ramars skattlådor på.
Har du inte gjort något tidigare så är det nog hög tid att kolla upp läget.
Mvh. Jano
-
Hej Jano.
Tack för svar! Jag skriver ut det och sätter i min pärm direkt!
Imorgon ska jag i bigården igen och nu ska det bli lite varmare. Tror det blir skattlådor! Men det brukar nog vara lite senare här på Höglandet, säger de som kan... Å andra sidan så frågade jag runt lite under avläggarkursen förra året och jag märkte att man gjorde väldigt olika i föreningen. Några lägger på skattlådan snabbt, andra väntar väldigt länge eftersom de är rädda för kalkyngel tror jag. De senare tror det är alldeles för tidigt att lägga på skattlådan när körsbären eller maskrosen blommar. Man får givetvis se till bimängden, men jag är nog inte själv så orolig för kalkyngel. Det ska bli spännande vad jag får se imorgon. Nu kläcks det mer än det dör och jag hoppas jag kommer se skillnaden. Om en vecka har jag hatt bin i ett år! Köpte samhället kvällen 16 maj och flyttade över ramarna 17 maj. Fick se drottningen då och eftersom jag är norska så var det extra roligt att få vinka till en kunglighet den dagen!! Nu som våren startade så tidigt så kan man kanske hoppas på mycket honung! :)
/Marianne
-
Så fick man ta tillbaka sina egna ord. För idag var tydligen städdag för bina. I ena kupan låg det ett femtiotal kalkyngel i flustret!!!!! Så jag borde uppenbarligen vara lite rädd för kalkyngel. :-[. Vad har jag gjort fel? Var 2x8 ramar för stort utrymme för ett lite mindre samhälle? Eller var felet att jag lät dem stå kvar med dessa 16 ramar för länge och skulle ha reducerat till låt säga 10 ramar i april? Eller är det ingen kris med kalkyngel? Såg även att städbin flög ut lite ibland med rester av kalkyngel som de dumpade utanför kupan?
/Marianne
-
Att de överhuvudtaget rensar kalkyngel tyder på viss platsbrist och det är ju det som är den rekommenderade behandlingsmetoden mot kalkyngel.
-
Hej Jano.
Läste i en annan tråd att du har nya försök på gång till vintern: Test av isolation. Kom på att du inte vet att folk uppskattar det du gör utan att någon säger det. Nu är ju folk här på forumet rätt duktiga på att säga fina saker till varandra. Men denna gången säger jag det: Jag ser fram emot att se kort och läsa om dina observationer!!!!!!
/Marianne
-
Hej Jano !
Har du något musskydd på vintern för att bina ska få det lungt på vintern utam störande möss?
Eller hur hög flusteröpnning har du tex 10mm?
mvh/Raggot
-
Hej Jano.
Läste i en annan tråd att du har nya försök på gång till vintern: Test av isolation. Kom på att du inte vet att folk uppskattar det du gör utan att någon säger det. Nu är ju folk här på forumet rätt duktiga på att säga fina saker till varandra. Men denna gången säger jag det: Jag ser fram emot att se kort och läsa om dina observationer!!!!!!
/Marianne
Tack för uppskattningen. Det stämmer att det är nya tester på gång om hur bina klarar vintern bäst. Det krävs mer än en vinter för att dra de rätta slutsatserna. Jag återkommer inom kort.
/ Jano
-
Hej Jano !
Har du något musskydd på vintern för att bina ska få det lungt på vintern utam störande möss?
Eller hur hög flusteröpnning har du tex 10mm?
mvh/Raggot
Jag har aldrig haft några musskydd. Flusteröppningarna på mina bikupor är mellan 10 och 15 mm.
-
Jag har aldrig haft några musskydd. Flusteröppningarna på mina bikupor är mellan 10 och 15 mm.
Hej Jano !
Jag hade tänkt sätta dit spärrgallerbitar framför flustret men det känns onödigt om det inte behövs.
Vissa har jag läst har problem med möss som går in i kupan.
jag tänkte att om möss går in på vintern kanske de stör binas klotbildning och ev äter hål i vaxkakor ,socker o honung och kanske även äter bin?
Ska jag strunta i musskydd eller hur ska jag göra?
Hoppas du vill svara.
mvh/Raggot
-
Hej. raggot.
Det är klart Du ska använda musskydd om det anses behövas. Det har hänt att jag haft möss i ytterhusen och att de sprungit ovanpå täckskivorna, men aldrig inne hos bina så det har inte gjort någon skada.
/ Jano
-
hej jano hur komme sej att du ikke får in mus i dine kuper? ??? ??? ???
har du noen avsreckende meddel vid flustra ? ::) ::)
på 15mm kan musen springe in o ut hur enkel som helst!! ;D ;D ;D ;D
-
hej jano hur komme sej att du ikke får in mus i dine kuper? ??? ??? ???
har du noen avsreckende meddel vid flustra ? ::) ::)
på 15mm kan musen springe in o ut hur enkel som helst!! ;D ;D ;D ;D
Det verkar inte vara så vanligt som många tycks tro att mössen ger sig in i en bikupa med ett friskt samhälle. Har du stora problem med dem?
-
Det verkar inte vara så vanligt som många tycks tro att mössen ger sig in i en bikupa med ett friskt samhälle. Har du stora problem med dem?
Nej ja bruker sätta sperrgaller front av fluster men det er krabglit och om jag slipper blir jag glad.
Kanske ska prove att strunt i musskydd.
Vad är anledning till att muser går in i visse samhälle och inte andre
Om det är starkt samhelle våger kanske int musen o ga in
Men när bienen är i vinterklot så förstår jag inte varför musen är redd att gå in och smake lite foder?
Vill gerne slippa musskydd :)
-
Nej ja bruker sätta sperrgaller front av fluster men det er krabglit och om jag slipper blir jag glad.
Kanske ska prove att strunt i musskydd.
Vad är anledning till att muser går in i visse samhälle och inte andre
Om det är starkt samhelle våger kanske int musen o ga in
Men när bienen är i vinterklot så förstår jag inte varför musen är redd att gå in och smake lite foder?
Vill gerne slippa musskydd :)
Har Du problem med möss i kuporna så är det klart att musskydd är bra och bör användas .
-
Hej.
Vintern 2013-2014 invintrade jag ett litet samhälle för att se hur detta skulle klara vintern om dess invånare fick använda sin egen taktik. Detta försök redovisades med text och bilder på www.bisidan.se/blogg (http://www.bisidan.se/blogg) varannan vecka hela vintern och fungerade på det sätt som förutsetts med mycket gott resultat.
Kommande vinter ska försöket göras en gång till med endast en huv av 12 mm OSB-skiva som vindskydd runt lådan som endast har plexiglas på sidorna. Dessutom räcker det inte med ett lyckat försök för att påstå att det fungerar bättre utan än med isolering. Även denna vinter har lådan nätbotten och oisolerat uppåt.
Under vintern kommer försöket att, med text och bilder, delges här i denna tråd som har den passande rubriken. Vi får se hur det går men min tro om en positiv vår för det lilla samhället är stark.
Det lilla bisamhället har fått och tagit emot 4 kilo socker i 60% lösning som de har färdigbehandlat och täckt. Detta har de placerat i övre delen av sitt utrymme, som är 5 lågnormalkakor stående på högkant för att få den rätta höjden. Nu för tillfället går de igenom sin reningskur mot varroan med myrsyra. På bilden nedan ses hur de trycks ner av syraångorna, men det är en nödvändig pina för dem. Då de duschades med mjölksyra i början på augusti, innan drottningen börjat sin äggläggning, blev det inte mycket nedfall så efter två dagar togs burken bort och de slapp denna pina.
Det blir kanske inga regelbundna uppdateringar men en gång i månaden ska jag försöka komma med lite text och bilder.
-
Bilderna var för stora så jag sänder dem senare. Jag hinner inte fixa dem nu.
-
Bilderna var för stora så jag sänder dem senare. Jag hinner inte fixa dem nu.
Det gick fortare än jag trodde så här kommer bilder. Det finns även en termometer med givare strax under mitten av lådan i kakgatan mellan andra och tredje ramen från flustret. det är rätt kul att se hur temperaturen ändras neråt när yngelperioden är slut. Förra vintern var det som lägst 15 plus i klungan.
-
Fortfarande för stor men här kommer den redigerad ytterligare en gång.
-
har du musenskydd på dette lille samhelle eller hur höjd har flustra ???
kan man göre en liknende test på 5 ramer liggende i stellet för stående?
jej har 2 avleggere som jej tenkt försö övervintre i en deled 10r ln låde med det kanske int er riktig bra ::)
-
har du musenskydd på dette lille samhelle eller hur höjd har flustra ???
kan man göre en liknende test på 5 ramer liggende i stellet för stående?
jej har 2 avleggere som jej tenkt försö övervintre i en deled 10r ln låde med det kanske int er riktig bra ::)
Nej jag har inte musskydd på några samhällen överhuvudtaget. Har aldrig haft problem med möss.
Prova gärna invintra dina avläggare som Du tänkt, men jag skulle inte göra på det viset, fast det är många som testat med skiftande resultat. Det är jobbigt nog för ett fullstort samhälle att övervintra på så lågt utrymme som lågnormal i en våning.
-
Nej jag har inte musskydd på några samhällen överhuvudtaget. Har aldrig haft problem med möss.
Prova gärna invintra dina avläggare som Du tänkt, men jag skulle inte göra på det viset, fast det är många som testat med skiftande resultat. Det är jobbigt nog för ett fullstort samhälle att övervintra på så lågt utrymme som lågnormal i en våning.
kan ikke förstå att du ikke bruker musenskydd men du kanske har katter som fånger muserne.
Hur tycker du jej skall invintra mine små avlegger?
-
kan ikke förstå att du ikke bruker musenskydd men du kanske har katter som fånger muserne.
Hur tycker du jej skall invintra mine små avlegger?
Det är minst två veckor för sent att invintra bin och få ett bra övervintringsresultat. Speciellt små avläggare. Bin börjar gå i vinteride när temperaturen kryper under 8-10 plusgrader så det är nästan omöjligt för dem att få till ett bra vinterfoder. Du kan prova med att slå ihop dem med större samhällen som redan är invintrade.
Läs igenom hela denna tråd och ladda även ner bifogade dokument så får Du min syn på binas vinterliv.
/ Jano
-
Hej Jano, jag har läst vad du skrivit om invintring och enligt dina ideer ska bina ska sitta på två LN-lådor, det ska vara öppen nätbotten och ingen sockerlösning ska finnas i nedre lådan. Det verkar ju riktigt. Då kan bina krypa in i egna celler och minska ämnesomsättningen så mycket att de går i dvala och då förbrukar de knappt något foder. Du skriver också att det inte ska vara mycket toppisolering. Varför? Om bina går i dvala producerar de inte mycket värme och sitter de i nedre kuplådan är de ändå bara 5-30 cm ovanför uteluften, och då lär de få så mycket kyla som behövs den vägen. Undrar detta eftersom jag har Nackakupor med nätbotten och den kupmodellen är välisolerad. Det viktiga borde väl vara att bina kan gå i dvala och det kan väl inte störas av ett välisolerat tak? Eller ansamlas det så mycket värme så det stör hela processen? Kanske borde jag glänta ett par millimeter på taket och släppa in kyla den vägen? Vad tycker du?
-
Hej Jano, jag har läst vad du skrivit om invintring och enligt dina ideer ska bina ska sitta på två LN-lådor, det ska vara öppen nätbotten och ingen sockerlösning ska finnas i nedre lådan. Det verkar ju riktigt. Då kan bina krypa in i egna celler och minska ämnesomsättningen så mycket att de går i dvala och då förbrukar de knappt något foder. Du skriver också att det inte ska vara mycket toppisolering. Varför? Om bina går i dvala producerar de inte mycket värme och sitter de i nedre kuplådan är de ändå bara 5-30 cm ovanför uteluften, och då lär de få så mycket kyla som behövs den vägen. Undrar detta eftersom jag har Nackakupor med nätbotten och den kupmodellen är välisolerad. Det viktiga borde väl vara att bina kan gå i dvala och det kan väl inte störas av ett välisolerat tak? Eller ansamlas det så mycket värme så det stör hela processen? Kanske borde jag glänta ett par millimeter på taket och släppa in kyla den vägen? Vad tycker du?
Om bina får möjlighet att själva reglera sitt kupklimat under vintern så gör isolering ingen nytta. Den gör ingen skada heller om bara utrymmet har den rätta utformningen. Sitter bina riktigt har de foderförrådet över klungan och någon värme kommer inte ända upp till taket. Isoleringen av kupan kommer inte till någon nytta förrän yngelsättningen drar igång till våren och då är det ju bra om den finns där.
-
Det är minst två veckor för sent att invintra bin och få ett bra övervintringsresultat. Speciellt små avläggare. Bin börjar gå i vinteride när temperaturen kryper under 8-10 plusgrader så det är nästan omöjligt för dem att få till ett bra vinterfoder. Du kan prova med att slå ihop dem med större samhällen som redan är invintrade.
Läs igenom hela denna tråd och ladda även ner bifogade dokument så får Du min syn på binas vinterliv.
/ Jano
Ja visst er du rett ute
Jej förente 2 avlegger till 2 reden invintrede samhellen
de hade teckt foder
Nu blir det dumt med en låde överst som er med bienen och en del honing o lit foder jej gav dem tidigere
-
Ja visst er du rett ute
Jej förente 2 avlegger till 2 reden invintrede samhellen
de hade teckt foder
Nu blir det dumt med en låde överst som er med bienen och en del honing o lit foder jej gav dem tidigere
Några dagar efter föreningen av samhällena måste du gå in och fördela om ramarna så att du får allt yngel, från både det förut invintrade samhället och avläggaren, i den undre lådan och det mest täckta fodret i överlådan. Det foder som är sämre täckt fördelas på båda lådorna. Tycker man att bimängden är för liten för två hela lågnormallådor kan man med avdelningsluckor reducera antalet ramar i varje låda till 7-8 stycken, men placeringen av yngel och foder ska fortfarande vara densamma alltså yngel under och foder över. Ramarna ska stå rakt över varandra så att kakgatorna är fria ända från botten och upp till täckskivan.
-
Hej.
Igår var den perfekta dagen för att kolla igenom bisamhällena en sista gång för året. Jag passade också på att förse ett samhälle med temperaturgivare i skarven mellan lådorna för att kunna se när klungan är på väg upp i överlådan.
-
Bina var med på operationen varken rök eller vattenspray behövdes. Det är bara sju kakor i yngeldelen och sju i skattlådan, och det framgår av bilderna hur lådorna är förminskade med avdelningsluckor. Dessa är hemsnickrade men jag har köpta sådana också.
Första bilden i förra inlägget visar yngellådan med skattlådan avtagen.
Andra bilden i förra inlägget visar hur jag har fäst tempgivaren med ett par häftstift.
Första bilden i detta inlägg hur skattlådan med sju fyllda foderramar är påsatt.
Andra bilden hur den är täckt med en glasskiva för att ev. kunna observera när bina kommit ända upp. När bina klungat sig under foderförrådet syns här inte ett bi förrän till våren. Om det blir en mycket mild period under vintern har bina möjlighet att vandra upp mellan foderramarna för att kompensera så de inte får för varmt, men kryper ner igen under fodret när kylan kommer tillbaka.
Sista bilden visar isoleringen uppåt som består av två dagstidningar, och i övrigt är det oisolerade trälådor med ytter skift av träpanel. På lektyren ligger termometern som visar värdet både inne i kupan och där termometern ligger. Värdena är inte mycket att rätta sig efter nu direkt, för termometern låg i solen en stund och bina kan ha reagerat lite på denna verksamhet. Det kan hända att jag kommer med lite information längre fram i vinter om det ger något av värde.
-
I september 2011 skrev jag om den sista kollen på www.bisidan.se/blogg/janos-bisyssla-den-sista-kollen.htm (http://www.bisidan.se/blogg/janos-bisyssla-den-sista-kollen.htlm) Det kanske kan vara intressant för någon.
-
Ovanstående länk fungerar inte, ta bort näst sista bokstaven så går det bättre, det ska vara .htm, inte .htlm
-
Intressant med de där hela mellanväggarna/luckorna. Mina första kupor måste ha tillbringat förra vintern med en hel del luftiga ramar med bara lite eller ingen mat :P
Gör du själv nån beräkning att det ska vara 7 + 7 eller sköter bina det på egen hand?
-
I september 2011 skrev jag om den sista kollen på [url=http://www.bisidan.se/blogg/janos-bisyssla-den-sista-kollen.htm]www.bisidan.se/blogg/janos-bisyssla-den-sista-kollen.htm[/url] ([url]http://www.bisidan.se/blogg/janos-bisyssla-den-sista-kollen.htlm[/url]) Det kanske kan vara intressant för någon.
Det verkar inte som det hjälpte att ändra. Är det någon som är intresserad så googla Janos bisyssla så kommer det upp en hel massa rubriker som kanske kan vara intressanta.
-
Intressant med de där hela mellanväggarna/luckorna. Mina första kupor måste ha tillbringat förra vintern med en hel del luftiga ramar med bara lite eller ingen mat :P
Gör du själv nån beräkning att det ska vara 7 + 7 eller sköter bina det på egen hand?
Det går att invintra bin på flera sätt och få bra resultat, men det allra bästa är att följa binas eget upplägg för en bra övervintring. Breda låga lådor fungerar bra i honungshanteringen men ger för stort utrymme i sidled för binas välbefinnande under vintern. Det är utrymmet på höjden som är viktigt och att övre delen av detta är fyllt med välkonserverad och vältäckt honung eller sockerfoder. Utrymmet på höjden är ju inga problem, där gäller det antal lådor som behövs för ca 50 cm. I sidled däremot är det lite värre, men möjligheten finns att begränsa utrymmet på ena hållet och det gör man genom att bara använda antalet ramar i varje låda som anses behövas för storleken på samhället. Det kan variera mycket i bimängd på ett stort produktionssamhälle och en liten avläggare.
-
Det går att invintra bin på flera sätt och få bra resultat, men det allra bästa är att följa binas eget upplägg för en bra övervintring....
I sidled däremot är det lite värre, men möjligheten finns att begränsa utrymmet på ena hållet och det gör man genom att bara använda antalet ramar i varje låda som anses behövas för storleken på samhället. Det kan variera mycket i bimängd på ett stort produktionssamhälle och en liten avläggare.
Lite där i slutet som jag undrade eftersom dina fick 7+7 och du satte väggar sen. Är detta en liten årsavlägga? Funderar hur jag ska tänka nu när jag ska kolla igenom och ev fördela om lite ramar i Robin Hoods anda.
-
Man kan använda hela utrymmet men det är sällan ett samhälle behöver 20 ramar vid invintringen.
Den övre lådan måste ha foder i hela lådan och det blir onödigt mycket. Ett samhälle invintrat på detta viset behöver inte så mycket foder under vintern. Det är därför det blir minskat ner till det antal ramar i varje våning som anses behövas.
-
Hej
Angående foderåtgången under vintern så berättade L, som är yrkesbiodlare, för mig: "Man kan tydligt höra när bin skifta ram (i sidled) för då är det mera surr i lådan".
Det går tydligen åt extra energi för att flytta i sidled än uppåt (många vet att redan en hackspett kan genom sitt störande öka förbrukningen).
Men eftersom detta tydligen anses vara normalt med extra "surr i lådan" så är det inte många som ifrågasätter övervintring i bara en LN låda.
?
-
Det är svårt att förstå hur det har blivit så. Det måste väl vara flera än bara jag som har undrat och gett sig den på att kolla upp hur det ska vara. Varför misstros binas eget upplägg för en säker övervintring?????
-
Hej Jano
Det är fler än du och jagsom undrar...du ser jo hur stort intresse det finns, hur många som följer dina erfarenheter med spänning!
Misstro...bottnar i ångest...ångest att göra fel, att göra "bort sig", men framförallt att "missta kontrollen".
Det har jag sett och erfarit om och om igen ombord. Kaptener som ville vara i kontroll av precis allt...och därmed gick miste om det som för de flesta var så viktig: att föra "a happy ship".
Det blev genom detta förhållningssätt ouppnåbart!
Vad jag har tagit till mig, särskild som nybörjare: vet man inte hur/vad man skall göra...så gör ingenting, det brukar bara förvärra situationen.
Lyssna på besättningen bin.
Efter allt vad jag har läst och efter första sommaren med bin: de vet bäst hur, bara jag ger de rätta förutsättningar så minskas eventuella problem.
-
hej jano
Kan man kanske övervintre avleggere i 2 5 ramers kupe LN som enligt bild men 2 låder i stellet?
mvh/Krulle
-
Ja det går fint om de får hela den övre lådan fylld med foder. Observera att de skall invintras tidigt, medan det fortfarande finns mycket yngel.
-
Hej Jano !
Går det inte lika bra att invintra på 2 10r LN?
Varför minskar du till 7-8 ramar per avdelning?
Extra jobb att sätta i avdelningsluckor och sedan att avlägsna dem på vården
mvh//C
-
Fördelen med att minska utrymmet, åtminstone på ena hållet är att inte behöva ge så mycket foder i onödan. Den övre lådan måste ju vara fylld med foder om inte bina ska riskera hamna med vinterklungan under en dåligt fylld del av övre lådan. Det är inte jobbigare att ta bort avdelningsluckorna än att ta bort ramar med överblivet vinterfoder, som om det får vara kvar riskera att hamna i skattlådorna.
-
Det är klart att är samhället så stort att vinterklungan beräknas fylla 10 LN-ramar så invintras det på två hela lådor och minst 25 kg foder. Vinterklungan i ett normalsamhälle täcker aldrig mer än 6-7 ramar.
-
Fördelen med att minska utrymmet, åtminstone på ena hållet är att inte behöva ge så mycket foder i onödan. Den övre lådan måste ju vara fylld med foder om inte bina ska riskera hamna med vinterklungan under en dåligt fylld del av övre lådan. Det är inte jobbigare att ta bort avdelningsluckorna än att ta bort ramar med överblivet vinterfoder, som om det får vara kvar riskera att hamna i skattlådorna.
Men om bina har 2 lådor ln och man fodrar in dem med tex 18kg socker-
Fördelar bina inte det för bästa möjliga sätt att övervintra.
Är de inte så smarta att de kan planera för bästa lagring av sockret utifrån utrymmet de har till förfogande?
//cesar
-
Men om bina har 2 lådor ln och man fodrar in dem med tex 18kg socker-
Fördelar bina inte det för bästa möjliga sätt att övervintra.
Är de inte så smarta att de kan planera för bästa lagring av sockret utifrån utrymmet de har till förfogande?
//cesar
De hade gjort detta under sommaren, men biodlaren tar detta ifrån dem. Att fixa till ett nytt vinterförråd på ett bra sätt och på rätt plats kräver att yngelrummet är till största delen fyllt med yngel. I annat fall blir inte fodret koncentrerat till den övre lådan. Får bina dessutom försöka fixa det under ogynnsamma förhållanden så har de det inte lätt.
-
finns ingen enkle metod som ikke styr dejj att öppne och störe bienen så mye?
Att öppne o kolle och flytte ramer så att fodre är över bienen och tom undre och sen även minske till 6-7 ramer med mellenskive.
Det störer väl bienen med så mye ingrepp?
Er de inte bedre att slutskatte tidig och invintre på 2 låder hele ln o seden ge foder till 18kg
Om dette görs 15 aug borde bienen ha mye tid på sejj att stuve om för beste övervintring
Kanske skull man anners ha en kupe på 7ramers ln och då inte få så mye jobb då de skull bare invintre lagom mängde på 7 ramer
Funderer till å kape mine ln nackakuper till bare 7 ramer och pröve o drive 2 kuper med denne metoden.
då jej oftest bare får snitt 25kg i mine skogestrkter så skulle en 7ramers ln kupe fungere i mitt fell
ytterligere en tank som jej fick ner jej leste om att kansek skatte på vår i stellet
då slippte man invintringsproblemene och en gang velte en siruphink foll med zukkerlag i bilen och rann ut hele setet och fick rkonda för 2000kr.
:-X :-[
-
Hej Krulle.
Det skulle vara intressant att få veta hur du gör vid invintringen för att slippa problem med för hög foderförbrukning utsot och att bina skitar ner grannens bil vid rensningsflygningen.
Har du inte funderat över varför bina behöver så mycket foder när de inte ska ha någon verksamhet igång.
-
Hej Krulle.
Det skulle vara intressant att få veta hur du gör vid invintringen för att slippa problem med för hög foderförbrukning utsot och att bina skitar ner grannens bil vid rensningsflygningen.
Har du inte funderat över varför bina behöver så mycket foder när de inte ska ha någon verksamhet igång.
hej Jano !
ursekt om du blev arger.
Jag tackar och är tacksam för du finns her och förmedler dine forsknigar.
Jag er mye intressert av dine ideer och försöker oversette de till mine kuper
Derför ttenkte jej en kupe på 7ramer
Tack för att du finns her och tillför kunskap :)
-
Nej jag blir inte arg så lätt. Men som biodlare måste man försöka sätta sig in i hur bina har det under vintern. Ramantalet beror givetvis på samhällets storlek, men det får vara jättesamhällen om de ska behöva två tioramars lågnormallådor under vintern och för avläggare kan det vara lagom med fem i varje våning. Mitt försök i vinter är ju en liten avläggare på fem ramar som står på högkant och utan isolering.
Din fundering om att bara kolla upp innan vintern att allt är i sin ordning, med drottningen mm, och sedan låta dem vara, och slunga överskottet på våren istället, vore något att forska på. Det skulle antagligen ge perfekta övervintringar och man slipper bli för sen med invintringen.
Hur gör du nu när du invintrar dina samhällen?
-
Nej jag blir inte arg så lätt. Men som biodlare måste man försöka sätta sig in i hur bina har det under vintern. Ramantalet beror givetvis på samhällets storlek, men det får vara jättesamhällen om de ska behöva två tioramars lågnormallådor under vintern och för avläggare kan det vara lagom med fem i varje våning. Mitt försök i vinter är ju en liten avläggare på fem ramar som står på högkant och utan isolering.
Din fundering om att bara kolla upp innan vintern att allt är i sin ordning, med drottningen mm, och sedan låta dem vara, och slunga överskottet på våren istället, vore något att forska på. Det skulle antagligen ge perfekta övervintringar och man slipper bli för sen med invintringen.
Hur gör du nu när du invintrar dina samhällen?
ja har olike varainter avv uppstaplung skelderhus,nacke o segeberger beute.
har invintret på huvudsak 1 låde ln någre på 1 o en halv ln och en del på 2 låder ln
någre avleggere är gjorde på nackekupe med mellenvegg så varje samhelle får 5 ramer +5ramer blir fakisk så som du sier att avleggere skall ha 5 ramer i 2 våninger :) ;) :D ;D
dock har jej slabbet med zukker seden 15 aug först som drivefoder o sen som invintra
doch har jej sett tyverr att vissa samhellen lemte jej en del honing och sedan zukker så hele låden tyverr nesten full och inge tomme celler för bienen att sitte på.
funderer på att göre som du med avdelningslucke till 7ramer på enaner i 10r ln
-
doch har jej sett tyverr att vissa samhellen lemte jej en del honing och sedan zukker så hele låden tyverr nesten full och inge tomme celler för bienen att sitte på.
funderer på att göre som du med avdelningslucke till 7ramer på enaner i 10r ln
I alla lägen, oberoende av samhällets storlek, ska bina ha möjlighet att klunga sig på i huvudsak tomma kakor under ett välfyllt och väl konserverat foderförråd. Det är på detta sätt de hade gått vintern till mötes om vi inte krånglar till det för dem. När bina under sommaren visar hur de vill ha det ordnat så är det inte för mycket begärt att vi hjälper dem att rätta till vad vi har raserat under skattningen av honungen. Detta måste göras så att bina har ett nytt färdigt vinterförråd senast i mitten på oktober. Detta innebär att vinterfodret måste ges senast i mitten på september. Det kan ta upp till en månad för bina att torka in och konservera det givna fodret när utetemperaturen är låg och luftfuktigheten hög. Man kan invintra bin hur som helst, och de kan klara vintern, men jag förstår inte varför de ska behöva utsättas för onödiga påfrestningar när det inte behövs.
-
Hej Jano
Vad brukar de hamne på för ramantal per våning
Är de oftest 7 ramer i vaje våning så vore väl 7 ramers kupe best att anvende
då slippte man stuve om på hösten
eller tenker jej fel
mvh/Krullle ??? ??? ??? ???
-
Hej Jano
Vad brukar de hamne på för ramantal per våning
Är de oftest 7 ramer i vaje våning så vore väl 7 ramers kupe best att anvende
då slippte man stuve om på hösten
eller tenker jej fel
mvh/Krullle ??? ??? ??? ???
Det vanligaste är 7 eller 8 ramar i varje våning under vintern, men under sommaren är det för lite för att bina ska utvecklas på ett bra sätt och kuporna inte bli för höga. Så det funkar ju inte året om. Nu börjar jag snart undra om du verkligen är biodlare eller snarare blivande biodlare. Du måste väl kolla så allt står rätt till i samhället innan invintringen? Då är det ju ingen extra åtgärd att ge bina bra förutsättning för en bra övervintring.
-
Hej
Här en link till ett froskningsprojekt (1920) från "Kansas State Agricultural Collage and Experiment Station" angående övervintring av samhällen under olika förutsättningar.
http://ia700404.us.archive.org/0/items/cu31924052051228/cu31924052051228.pdf (http://ia700404.us.archive.org/0/items/cu31924052051228/cu31924052051228.pdf)
Citat:
"Six hives containing a known amount of honey and a known number of bees were placed on scales, and daily readings taken
of all changes in weight. Three of these hives were sheltered by a windbreak while
the others were not.
Each set of three consisted of one one-story hive, one twostory
hive, and one packed hive.
These observations show that the two-Story hive is preferable
to the one-story hive, and the packed hive is much to be preferred
over the unpacked hive.
It was also shown that a windbreak is very essential,
especially to colonies which have no other form of winter protection.
The effect of a severe winter was found to be less injurious
to the over- wintering of bees than an open winter.
Colonies which are packed for the winter consume more
stores, owing to the fact that more stores are necessary, due to
increased brood rearing."
Citat slut
Det visas här ett klart stöd för Janos sätt (och inte enbart hans) att det är bättre med två lådor på höjd, ett visst skydd mot vinden hjälper, att kalla vintrar är bättre än milda.
Men även att mera foder går åt i en isolerat kupa pga. av större yngelsättning.
-
Nu börjar jag snart undra om du verkligen är biodlare eller snarare blivande biodlare.
jag vet icke vad du har för definition of biodlere?
Jag har invintret 31 samhelle
-
Nu börjar jag snart undra om du verkligen är biodlare eller snarare blivande biodlare.
jag vet icke vad du har för definition of biodlere?
Jag har invintret 31 samhelle
Det är väl dina frågor som får Jano och andra att undra hur det ligger till? ;)
-
Nu börjar jag snart undra om du verkligen är biodlare eller snarare blivande biodlare.
jag vet icke vad du har för definition of biodlere?
Jag har invintret 31 samhelle
Nu är det jag som får be om ursäkt. Men när man läser alla dina inlägg så är det svårt att tro att du skulle ha investerat i så många invintrade bisamhällen.
Jag önskar dig lycka till av hela mitt hjärta.
-
Nu är vi inne i mitten av oktober, temperaturen ligger runt 10+ grader och bina har lagt ner verksamheten. De drar ihop sig i en klunga under sitt under sommaren insamlade förråd av honung. I går var jag ute och lyfte av huven på min lilla avläggare och man ser tydligt hur de har samlat sig på de nu tomma yngelkakorna efter att allt yngel har krupit ut.
Bilderna visar termometern med temperaturen i klungan och under locket och hur bina har samlat sig i nedre delen av kupan.
-
Här kommer en bild till som visar hur bina sitter under fodret.
-
imponerende !
Hur kan do få dem att sitte nere under fodre
De kuper jej har på 2 låder har de sett sej upp i övre låde så jag kan se dem
De vill inte sette sej under fodret utan sitter på fodret i övre delen av övre låde
Vad götr jej för fel
mvh/KRULLE
-
imponerende !
Hur kan do få dem att sitte nere under fodre
De kuper jej har på 2 låder har de sett sej upp i övre låde så jag kan se dem
De vill inte sette sej under fodret utan sitter på fodret i övre delen av övre låde
Vad götr jej för fel
mvh/KRULLE
Det är binas naturliga sätt att gå vintern till mötes, men de måste ju ges en chans att kunna detta. Deras yngelrum är deras viktigaste utrymme för sin fortlevnad både sommar och vinter. Där kan de använda funktionen av sin klungbildning på ett sätt som ger en minimal foderåtgång och avfallsproduktion. Det är utetemperaturen som ger dem signal till att gå ner och klunga sig.
-
kan dock ikke få ner dem i undre låden :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'(
-
Det är inte du som ska få ner dem.
Är bina invintrade så att de har ett tomt kakverk i den undre lådan så samlas de alla där nere hos drottningen när utetemperatur under 10+ grader ger dem information om att det är dags. Men då får de inte vara för mycket påpälsade, för då kan de få svårt att komma till ro.
-
Hej
Jej er bekymret de vill inte gå ner
Jej vill ha som din bild där de så fint sitter undre foder
Dit vill jej
Det er en ljus låde undre o övre me foder er mörkt
Kan det betyder någonting
Ett kupé har gott ned kan ej se dem.lenhre genom plasten
-
Hej
Jej er bekymret de vill inte gå ner
Jej vill ha som din bild där de så fint sitter undre foder
Dit vill jej
Det er en ljus låde undre o övre me foder er mörkt
Kan det betyder någonting
Ett kupé har gott ned kan ej se dem.lenhre genom plasten
Hej.
Är du en biodlare med över 30 samhällen så har du väl egen erfarenhet om hur dina bin brukar kunna övervintra. Låt du dem vara som de är denna vinter och pröva mitt konsept i något samhälle nästa vinter.
-
...
Jej er bekymret de vill inte gå ner
Jej vill ha som din bild där de så fint sitter undre foder
...
Men bina gör väl som är bäst för dem, det åligger bara oss som biodlare att ge dem förutsättningar och inte fördärva deras upplägg.
-
Bina går inte ner under fodret om inte temperaturen ute är under 10+ grader. Stiger temperaturen så löses klungan upp och bina vandrar omkring på foderkakorna också.
De blir inte sittandes i klunga förrän temperaturen stadigvarande är under 4-5 plusgrader.
-
Jej har ikke övre 30 ursekt men jej blev ledsamt ner du sa jej ikke var biodlare
Jej har 8 samhelle
URSÄKT
-
Jej har ikke övre 30 ursekt men jej blev ledsamt ner du sa jej ikke var biodlare
Jej har 8 samhelle
URSÄKT
Där ser man, men jag önskar dig lycka till med de samhällen du har och är beredd på flera frågor.
-
1för ett exprement tenkete jej meji en kupe o tog bort övre låde der satt bine i ett börjen till klotbilnad ska skake loss bienen till nedre låde den var nesten tom utslungde nye ljuse ram satt en foder täckt ram mitt i och skakede alle bin ner i undre låde.
2Ta in övre låde i garage och ska seden ner bine bildet klot i låden som er kvar sette tillbake låden med foder ovenpå befint li låde
Skulle dette fungere JANO ? ???
-
Det vet jag inte för det har jag inte kollat. Det jag vet är det jag skriver om i denna tråden.
-
Ner utöver du fra 7 ramer til 10 i din specialist utformade kyp låder?
Kan den undre låde vare på 10 ramer och övre PS 7 ramer de slippte du utöka den der nedre kupé dom var
Ner dropper du oxalensyre
Da mås man en nackdel da det svåra är att droppe
-
Ner utöver du fra 7 ramer til 10 i din specialist utformade kyp låder?
Kan den undre låde vare på 10 ramer och övre PS 7 ramer de slippte du utöka den der nedre kupé dom var
Ner dropper du oxalensyre
Da mås man en nackdel da det svåra är att droppe
Mina lådor är helt vanliga 10 ramars lågnormallådor. Det är biodling vintertid som har gett mig kunskap om hur bina vill ha det. Utöka bisamhället på våren måste alla biodlare göra. Ramarna måste stå rakt över varandra hur många lådor som används. Kakgatorna måste var helt fria ända från botten och upp till täckskivan så det är inget problem att droppa ner oxalsyra om den metoden skulle användas. Mina bin behandlas med mjölksyra när samhällena är yngelfria under sommaren och myrsyra i september efter vinterfodringen.
-
Ner utöver du fra 7 ramer til 10 i din specialist utformade kyp låder?
Jag glömde svara på din första fråga. Det är så att ramantalet i den nedre lådan har ingen betydelse för jobbet på våren, då alla ramar i den undre lådan byts ut mot ljusa utbyggda vid första genomgången i april. De ramar som finns i den undre lådan under vintern har ju varit yngelramar en hel säsong och jag får en vaxförnyelse på detta sätt.
Om du hela tiden är ute efter att ändra på min driftform så är det upp till dig, men då kommer det nog inte att fungera på samma sätt.
-
Tack for utforligt svar
En intresse tanke var att hur mye mindre zukker gor bine at med din metoder per samhelle gemforelse me tror as traditionell metoder
-
Nu tenkte jej att du har mörke ramer undertill det har inte jej!!!
Detta begrep er att bienen giller att hellre sitte på mörker ramer underletter att de går ned och besitter dem och inte foderramer som jej har ljuse undertill
PS var i Tyskland i gar o rapsen blommade i stort felt even vissa solerosfelt i 17 grad o sol
Hur gor bienen da börjar de ligger egg kan vel ikke vare bra for overvintringa
-
Yngelrummets kakor är i regel mörka inför vintern och det är det de ska vara. Yngelkokongerna som finns kvar i yngelcellerna bidrager till att göra vaxkakorna mera isolerande och värmehållande. Det är antagligen därför som vinterklungan bildas på dessa kakor.
Mina bisamhällen förbrukar ca 3-4 kilo socker från oktober till efter klotets upplösning på våren i början på mars.
-
Har du jämförelse med andre invintringsemetoder
-
Har du jämförelse med andre invintringsemetoder
Jämförelse med den traditionella invintringen på lågt trångt utrymme ligger närmast till hands. Där tvingas bina ha hög ämnesomsättning som ger mycket fukt. Det är denna fuktbildning som många biodlare viger sitt liv åt att behärska med all möjliga konstiga sätt att få till en fungerande ventilation. Fuktbildning är ett symtom på att övervintringen fungerar dåligt, och då bör man ställa frågan, vad är det som orsakar denna fuktalstring och eliminera denna faktor.
-
Nu har jag hållit på och läst hela denna tråd. Jag var lite orolig över mitt sätt att biodla...'bara' låta vara. Dels för att jag är gravid, dels för att det känns så onaturligt att inte låta dem göra det på sitt sätt (och, ok, dels för att jag inte tycker om att krångla till saker). Men det känns lite bättre efter att ha läst era erfarenheter.
Beskrivning: Bin (aktiv svärm!) på 2 lådor LN, 20 ramar.
När jag kollade i mitten av september var det 15 ramar täckta med bin, (delvis) fyllda med honung och yngel. Jag uppskattade att det skulle räcka för att övervintra dem på. Men när jag kollade igen efter 2 veckor, så var nedre lådan nästan tom och kanske 7 ramar kvar med honung i den övre (de flesta bara fyllda till hälften eller mindre, kanske 9 kilo sammanlagt?). Kan de nu har förbrukat så pass mycket honung på så kort tid? Eller har jag sett helt fel i mitten av september?
Hursomhelst, jag började då stödfodra med 60%-lösning, men det gick helt åt skogen (nybörjare) med som resultat att de först nu håller på med sin tredje liter (det har ju varit för kallt för att de ska jobba på och dra ner lösningen), det ska bli fjärde litern idag.
Frågan är om dem har tillräckligt med vinterfoder nu eller om jag bara ska fortsätta med att ge sockerlösning och hoppas att de drar ner lite till... (de är på gång just nu, 13 plusgrader och sol här i Blekinge).
-
Kan man ha kvar foderlådorna över vintern? Vi har lock och täcken ovanpå. Då kan man ju bara fylla på med ny Bifor vid behov. Blir det för fuktigt? Såg på you tube en biodlare som gjorde sockerkakor som han la ovanpå ramarna, han på med nya kakor under hela vintern.
Jag vill ju helst inte hålla på och störa genom att dra upp foderlådan som ju är tätad med propolis.
-
Till Bilou vill jag säga att ett bisamhälle som vårdar yngel har en väldigt stor energiåtgång. Men samtidigt är det ju inflödet av nektar och pollen som styr yngelproduktionen så det borde inte vara så mycket av den verksamheten nu. Du skriver att den undre lådan var tom för två veckor sedan. Vad var den tom på var det yngel eller honung eller rentav båda delarna? Hur var det med bistyrkan? Det är inte lätt för en utomstående att ge några råd när man inte vet riktigt hur det ligger till.
Till Zibban kan jag tala om att det är många biodlare som låter foderlådan vara kvar över vintern. Själv har jag ingen erfarenhet, så vi får hoppas att någon som tillämpar detta vill dela med sig.
-
Tack för svaret!
Nedre lådan var nästan tom på både yngel och honung. Kanske något kilo (eller 2) honung kvar och lite yngel på en ram eller 2 (jag brukar notera allt som händer, men den dagen hade vi besök och glömde skriva i loggboken...). Efter att ha läst denna tråd tolkade jag det som att det var vinterförberedningar. I övre lådan fanns alltså 7 ramar med honung och yngel. Bina satt på ungefär 10 ramar (gentemot 15 2 veckor innan). Som sagt är jag helt oerfaren. Ändå måste de ha ätit upp 5 eller 6 kilo på de 2 veckorna. Som sagt är det en aktiv svärm som haft mycket yngel hela tiden, även i september, med många dagisstunder fram till i oktober (när ungbina går ut för första gången).
Idag var en solig och sval dag (13 grader) och sockerlösningsneddragningen gick kanska fort. Imorgon blir det ännu finare väder, så jag håller på och gör mer sockerlösning. De ska överleva!
På lördag ska det bli 15 grader. Jag tänkte öppna kupan och kolla lite snabbt. Eller ska jag lämna de ifred och bara fortsätta ge sockerlösning de kommande veckorna (det svala vädret ska antagliten fortsätta ett tag till)?
-
Har bina honungen koncentrerad i den övre lådan och ynglet finns i nedre delen så borde det inte vara några problem för dem att övervintra på den honung du beskriver att de har.
-
Jej tenkte på foderåtgang i skillnaden
-
Det jag också tänker på är, om det är det du menar Krulle, att dem hunnit äta upp så pass mycket på så kort tid. Då kan de ju ha ätit upp resten under oktobermånaden...
Ynglet fanns förresten huvudsakligen i övre lådan, tillsammans med honungen... Som sagt uppskattade jag honungen vid senaste kollet (slutet av september) på 9 kilo honung. Kan detta verkligen räcka?
Ska nog öppna kupan ändå och redogöra för er hur mycket honung som finns kvar. Kan vara intressant att veta om bina har förbrukat redan mycket under den svala hösten (det kan ju även gälla er).
-
Jej har omvent problem
Jej började mate i Aug på janos inrådan och gevde sem mye tills de ikke ville ha mer men de fick en alatt till o nu er se helt full 10 ramer låder med foderramer
Jano vill att mine bin ska sitte under fodret vilket de inte gör
Då satte jej en tom låde under och hoppedes att se skulle gå ned o serie sej der men de vill ikke
Vet inte varfor
En teori var att de inte vill sitte på lust kakor
Jano har mörke kakor
Vad tycker du jej ska göre
Jej Vill ha binen under foder som på janos fine bild pa hans minisamhelle
-
Jag skulle bina låta göra som de vill, det är iaf det jag testar i år (utan erfarenhet). Men jag har faktiskt hört någon berätta att han gav sockerlösningen medan dem satt på en låda, och sedan tillsatte en låda under, för att de lätt ska kunna utöka på våren. Kanske de flyttar nedåt när det blir kallare. Tror iaf inte man kan tvinga dem in i nedre lådan.
-
Jej har omvent problem
Jej började mate i Aug på janos inrådan och gevde sem mye tills de ikke ville ha mer men de fick en alatt till o nu er se helt full 10 ramer låder med foderramer
Jano vill att mine bin ska sitte under fodret vilket de inte gör
Då satte jej en tom låde under och hoppedes att se skulle gå ned o serie sej der men de vill ikke
Vet inte varfor
En teori var att de inte vill sitte på lust kakor
Jano har mörke kakor
Vad tycker du jej ska göre
Jej Vill ha binen under foder som på janos fine bild pa hans minisamhelle
Jag vill bara säga att ska era bin få det som mina så får ni ju göra som jag beskriver och inte tro att det går att få samma resultat om något ändras. Det är rätt att invintra tidigt medan yngelrummet är fyllt med yngel, men det är meningen att detta ska vara kvar. Det är ju bara större delen av honungen i skattlådan som ska bytas ut mot sockerhonung. När sedan ynglet är kläckt då är allt fodret färdigbehandlat och täckt och det finns gott om plats för bina att bilda sin vinterklunga på tomma mörka kakor under foderförrådet.
-
Ett tillägg kan vara befogat: Bina drar inte ihop sig i klunga förrän temperaturen är lägre än 10 +grader ute. Nu är mina bin också i rörelse i nästan hela utrymmet.
-
Hej jano
Skall Börje snickra nu
Avdelning luckor för minskning till 7-8 ramer
Hur ska de se utt
Ska de vare helt bitete på sidene
De tomrum som blir skall de fyller me textilier eler frigolitt
Jej tenker på våren ner bine leggeregg o inte kuler sig med kallt
Tex en avleggere som begrenses till 5 ramer på varje våninng
Pa vår ner bin er i yngel vill de ha isolera
Isolerer du tomrum med nog
Jej er janoinspirert nu och skall kopiera hans fine sett att sköte bin
-
Om avdelningsluckor ska användas så ska de vara anpassade så att det blir bitätt men samtidigt ska det gå lätt att sätta dit. De ska inte behöva pressas på plats. Mina luckor är av 15mm trä så de ersätter lådans bakre vägg. Utrymmet bakom låter jag vara tomt.
Isolering behövs inte i en bikupa vintertid om bina får möjlighet att utnyttja funktionen av klungan på rätt sätt. Man får inte glömma tomma yngelkakors isolerande och värmehållande förmåga samt binas sätt att ordna sin egenisolering som varieras efter behov. På våren, när större utrymme behövs, tas luckorna bort och ersätts med utbyggda vaxkakor.
Invintras med 5 ramar i varje våning kan den första våråtgärden vara att samla dessa i en våning och sätta en låda med nya utbyggda kakor under.
-
Om man anvender plastic täck behovs velande litt isolerung annars kondenstion
Alltså vattendrup er under
-
Bina sitter i yngellådan och fodret finns i skattlådan. Någon värme som ger kondens på plasten finns inte i detta fall. Någon nämnvärd extra isolering, utöver binas egen, behövs inte här i södra halvan av Sverige under vintern.
-
ner varm yte möte kalt yte uppstar noet som kalles kondens derfor recomenderes strekt att lege litt isolert oven plastic så slipper bienen bli kylde av drupp o:) o:) o:) o:) o:) o:) o:)
-
Hela foderförrådet finns mellan biklungan och täckplasten så eventuell kondens går neråt botten innan det når taket. Jag lägger bara två dagstidningar över täckplasten och täckskivan. Det är bara i klungan värmen finns och den är inte högre än runt 15+ med bina i viloläge. Några cm utanför klungan kan det vara minusgrader om det är kallt ute och det ger ingen kondens. Sitter bina på ett lågt trångt utrymme så blir det andra förhållanden.
-
Hej
För den som ytterligare vill förkovra sig i hur bin tillbringar vintern, så finns det här en hel del läsning! (Jag tror jag har postat det tidigare) men "so what"
http://naldc.nal.usda.gov/download/CAT72345678/PDF (http://naldc.nal.usda.gov/download/CAT72345678/PDF)
Där står tydligt beskriven hur försöket, kuporna osv. var utformade.
Och för den som bara vill ha sammanfattningen, så kommer den här översatt:
(den feta stilen och 0 C är från mig)
Från 1,200,000 temperaturmätningar i bikupor under vintern, har följande information erhållits:
(1) Temperaturavläsning tillåter bestämning av klusterstorlek, form, rörelse och yngeluppfödning.
(2) Den 44º F. isoterm etablerar den yttersta gränsen för vinter klustret. (6,6 0 C)
(3) bin är tätast vid 55º till 56º isoterm. (120-130 C)
(4) Temperaturen mellan två ramar av yngel är normalt 92º till 97º. (330-360 C)
(5) När yngel är på endast en sida av termoelement, varierar temperaturen från 85º till 92º, beroende på yngelstadiet. (29,50- 330 C)
(6) De oskyddade (check) kolonier hade det tunnaste isolerande skalet, eller det minsta avståndet mellan 44º och 60º isotermer. (6,60 – 15,50 C)
(7) En koloni skyddad av isolering kommer att ha ett mindre kompakt kluster som kommer att variera mer i storlek med temperaturändring än ett kluster i en oskyddat kupa.
(8)Det område av klustret inom 76º isoterm är det aktiva eller värmegenererande område, med en relativt låg densitet av bin. (24o C)
(9) Vissa förändringar i klustertemperatur är förknippade med klusterrörelse för mat eller bara förändringar i läget.
(10) I kupor som värms upp till 40º skiljer sig klusterröelse inte från den i isolerade bikupor. (4,40 C)
11) Isolerade kolonier börjar yngelsättningen några dagar tidigare än oskyddade kolonier, men de senare har en tendens att komma ikapp strax efter det varmare väder kommer.
(12) Så högt som 100º registrerades i några till synes normala kluster när utomhustemperaturen var relativt jämn och måttlig. (37,80 C)
(13) Den högsta temperatur som uppmätts i varje kluster var 105º (40,50 C), som inträffade i en liten oskyddad (check) koloni när utomhustemperaturen var 8º (-130 C). Dess generellt hög klustertemperatur fortsatte av någon okänd anledning under hela säsongen.
(14) Den genomsnittliga klusterformen är vanligtvis ellipsoid; dock tillfälliga ovanliga former förekommer.
(15) Fem kolonier överlevde extremt låga medeltemperaturer i kylskåp, enligt följande:
Dagar - º F.
35 - 26,8 (-32,70 C)
41 -28,8 (-33,80 C)
74 -3,3 (-19,60 C)
84 (1) -11,5 (-24,20 C)
106 -2,4 (-19,00 C)
- 2 dagar vid -50º (-45,60 C)
(16) Temperaturen inom klustret varierar, men är under normala förhållanden inte nära korrelerad med utomhustemperaturer. Dock kommer en uttalad förändring i temperatur under dagen orsaka en märkbar ändring i klusterstorlek och temperatur.
(17) Honungsbin gör inga försök att hålla temperaturen i kupan utanför vinterklustret.
(18) Ett kluster som hålls under långa perioder vid frysbetingelser avtar i styrka. Minskningstakten är beroende av pollenförråd som finns, men det är långsammare i isolerade än i oskyddade kolonier.
(19) Yngeluppfödning kommer att uppstå under minus förhållanden i isolerade kolonier med mycket pollen och honung.
(20) Under normala vinterförhållanden överlever antagligen både isolerade eller oisolerade kolonier i Madison, Wisconsin.
----
Med tanke på att det var mellan 1600 - 2000 mätpunkter och 1.200.000 mätresultat så borde kanske nu en gång för alla vara klarlagt att bin inte värmer sin kupa...utan enbart sig själva.
-
Hej Kap Horn
Det är detta jag har konstaterat genom vinterundersökning av bisamhällen utan mätpunkter. Det är bara under förra och denna vinter som jag har en temperaturgivare i vinterklungan på ett par samhällen enbart för att se när klungan lämnar nedre lådan och kommer upp i övervåningen.
-
Hela foderförrådet finns mellan biklungan och täckplasten så eventuell kondens går neråt botten innan det når taket. Jag lägger bara två dagstidningar över täckplasten och täckskivan. Det är bara i klungan värmen finns och den är inte högre än runt 15+ med bina i viloläge. Några cm utanför klungan kan det vara minusgrader om det är kallt ute och det ger ingen kondens. Sitter bina på ett lågt trångt utrymme så blir det andra förhållanden.
men da har du isolerung , bade teckskive o tidninger !! (:) (:) (:)
-
men da har du isolerung , bade teckskive o tidninger !! (:) (:) (:)
Ja du får kalla det för vad du vill, men en 12mm täckbrädor och en tidning kallar inte jag isolering. Tidningen är för att kompensera att jag fördärvade binas tätning mellan brädorna vid den sista kontrollen för året.
-
Ja du får kalla det för vad du vill, men en 12mm täckbrädor och en tidning kallar inte jag isolering. Tidningen är för att kompensera att jag fördärvade binas tätning mellan brädorna vid den sista kontrollen för året.
Ja jej trodd bare du hade plastic uten noe over plastic o da blir de kondens och det undviker do effective genom teckbrede o tinninger.
Precis sim jej mente men du forso ej vad jej mente
Bra nu vet vi att viss isolertung behov finnes (:) (:) (:) (:) (:)
-
Ja jej trodd bare du hade plastic uten noe over plastic o da blir de kondens och det undviker do effective genom teckbrede o tinninger.
Precis sim jej mente men du forso ej vad jej mente
Bra nu vet vi att viss isolertung behov finnes (:) (:) (:) (:) (:)
Snacka om att försöka vinkla forskning..
Jag tror knappast det finns en biodlare som, under hot om offentlig förnedring, skulle hävda att 12 mm täckbrädor och en tidning skulle kunna anses som isolering.
I så fall skulle väl knappast folk lägga ut pengar och tid på tjocka frigolit tak.
-
Isolering under vintern... det handlar mest om att undvika att kondensen uppstår i taket, det är inte så lyckat om det droppar på klungan under vintern. Kondens uppstår på kallare ytor. Har man bara tunna bräder i kupans väggar så behövs det bara tunna bräder+ kanske en tidning i taket. Har man cellplast i väggarna så behövs det cellplast i taket, helst lite tjockare.
-
Hej.
Nu har vi kommit in i november månad och sommaren vill inte riktigt släppa greppet. Bina har nu inget yngel, om de inte är för mycket ompackade, men de flyger fortfarande och förser sig med det sista de kan hitta. Detta gör ju att de inte behöver ta till sitt vinterförråd så det är bara bra.
Jag var precis ute och lyfte av huven på min lilla avläggare som ska tillbringa vintern utan extra isolering förutom träet i lådan. De har inte bildat någon vinterklunga men temperaturen håller de låg och de rör sig lite sakta och försiktigt för att inte ödsla energi.
Det är den lägre värdet som visar utetemperaturen och det högre som visar temperaturen 15 cm från botten och mitt i lådan. Det är ungefär där som de flesta bina sitter i nuläget.
-
Tack Santos
Precis vad jej mente
Unnvika kondens och då hjelpte teckskive o tidning
-
Snacka om att försöka vinkla forskning..
Jag tror knappast det finns en biodlare som, under hot om offentlig förnedring, skulle hävda att 12 mm täckbrädor och en tidning skulle kunna anses som isolering.
I så fall skulle väl knappast folk lägga ut pengar och tid på tjocka frigolit tak.
Vaför denna hetska stämning i vårat biodlingsforum.
Mörten ,jag tror inte du har förstått vad som menas.
2 olika sätt som isolering syftas på precis som sanntos skriver.
Isolering mot kondens är det ju som krulle skriver om hela tiden inte vinterisolering !!
-
Tack Santos
Precis vad jej mente
Unnvika kondens och då hjelpte teckskive o tidning
Vill man undvika kondens ska man invintra så att minsta möjliga foderåtgång krävs. Det är nämligen foderförbrukningen som alstrar fukten och därmed kondensen i kupan. Ett kilo förbrukat foder ger 680 gram vatten som ger fukt i kupan. Det är därför som det inte blir någon fukt att tala om, när bina kan tillgodogöra sig klungans funktion fullt ut i stället för att höja ämnesomsättningen vid kallare väder. Vad bina måste ha, det är vindskydd och dragfritt sen sköter de isoleringen själva om de ges möjlighet till detta.
-
Tack jano !
Jag uppskettar dine forskning men ursekt mej att jej fråger mye
Jej er vel litt trögtenkt
Tack för att jej får lese dine inlegg och tro int att jej vill göre noe som den der mört skriver-
Jej forsöker ju tvertom lere mej och sköte bienen på ditt sett.
Nu var jej mye orolig att det blev mye kondens men det hjelpte med tidning ellers täcksive av tretex
Får inte till allt med en gang men med tiden hoppes jej aatt lere mej mer o mer.
TACK Jano ! :)
-
Tack för att jej får lese dine inlegg och tro int att jej vill göre noe som den der mört skriver-
TACK Jano ! :)
Hej Krulle och tack för uppskattningen.
Det är fritt fram för alla som vill läsa det jag skriver att tycka vad de vill. Vad är det som " den der mört skriver" som du inte vill göra. Hen håller ju med om att täckbrädor och en tidning inte kan klassas som isolering.
-
Vaför denna hetska stämning i vårat biodlingsforum.
Mörten ,jag tror inte du har förstått vad som menas.
2 olika sätt som isolering syftas på precis som sanntos skriver.
Isolering mot kondens är det ju som krulle skriver om hela tiden inte vinterisolering !!
Jag ber om ursäkt. Jag var på allmänt dåligt humör den dagen och är ledsen att det gick ut över tråden :-[
-
Jag tyckte det var en bra sammanfattning ;)
Det är ju otroligt att bina fortfarande flyger!
Jano, du sa att om man ger dem sockerlösning nu att dem inte drar ner det, utan förbrukar det isf att förbruka maten i kupan. Mina bin har ändå dragit ner flera kilo socker.
För att jag fortfarande vaknade om nätterna för att jag kände mig en dålig biodlare med bin som skulle svälta ihjäl sig, har jag ändå öppnat kupan idag (har väntat på en solig och vindstill dag, vilken tur jag hade nu i november!), och det såg jättebra ut! Minnst 8 kilo täckt foder i översta lådan! Fast ingen plats för att gå i klot... Hur gör de då? Eller går de i klot i nedre lådan och kommer upp till 'köket' för att käka?
-
Jag tyckte det var en bra sammanfattning ;)
Det är ju otroligt att bina fortfarande flyger!
Jano, du sa att om man ger dem sockerlösning nu att dem inte drar ner det, utan förbrukar det isf att förbruka maten i kupan. Mina bin har ändå dragit ner flera kilo socker.
För att jag fortfarande vaknade om nätterna för att jag kände mig en dålig biodlare med bin som skulle svälta ihjäl sig, har jag ändå öppnat kupan idag (har väntat på en solig och vindstill dag, vilken tur jag hade nu i november!), och det såg jättebra ut! Minnst 8 kilo täckt foder i översta lådan! Fast ingen plats för att gå i klot... Hur gör de då? Eller går de i klot i nedre lådan och kommer upp till 'köket' för att käka?
Att inte bina skulle dra ner den sockerlösning du ger dem nu har jag inte sagt. Det jag jag skrev var att så länge bina flyger, och hittar vad de behöver ute, så rör de inte det redan täckta vinterfodret. Det gäller givetvis om de får sockerlösning också, de använder först det foder som inte är täckt. Har bina ynglet samlat i nedre lådan vid invintringen så bildar de klunga på dessa kakor när ynglet krupit ut. Övre delen av klungan är i kontakt med fodret och klungan rör sig under vintern knappt märkbart uppåt i takt med vad de behöver. Men när vädret är som nu så kan det dröja. Temperaturen måste bli lägre innan detta sker.
Dina bin kommer att klara sig fint i vinter.
-
Hej jano
Funktionerdime metod på alle kype typer
Tex nackekupan
-
Hej jano
Funktionerdime metod på alle kype typer
Tex nackekupan
Vad menar du med funktionerdime?
-
"fungerar din"
-
"fungerar din"
Tack Sanntos det mente jej
-
Hej krulle
Nu förstår jag vad du menade.
Nackakupor har jag inte men min metod, eller egentligen binas, beror ju inte på kuptypen så det borde inte vara några problem. Det fungerar antagligen i alla kupor med tillräckligt utrymme som bina kan och får utnyttja enligt sitt eget upplägg.
-
jej tenkte da do forespraker inge vinterisolationerna så har kanske neckdelar friggo-kyper med både isolation tak o laddor
Skall jej ha traserg som hojer opp tak :-[ :-[ :-[ :-[ :-[
-
jej tenkte da do forespraker inge vinterisolationerna så har kanske neckdelar friggo-kyper med både isolation tak o laddor
Skall jej ha traserg som hojer opp tak :-[ :-[ :-[ :-[ :-[
Se svaret på föregående inlägg. Det behövs inga extra sargar förutom de med bin och de med foder i antal efter ramtyp och samhällets bistyrka.
-
hje alleihop ;D
Hur skull ni vare till dette janos metod(eler bienen metode)
1. 2st oisolerte 22mm lador med platic folae + teckkbrede +2 tidnung. o plåt tak oisolert
2. 2st nackelador + isoltert nacke tak
3. Alt 1 men isolert huv går ner o tecker endenst 1 lade.
Vilket alternetov er best o veilket alternativ står bienen starkest 1 maj
-
Du har ju inte med min ( eller binas metod) i ditt förfrågningsunderlag.
Men jag har svarat bara fyra inlägg bakåt att metoden fungerar på alla typer av kupor om inte binas upplägg för en bra övervintring saboteras.
-
Hej.
Ni undrar kanske hur min lilla avläggare har det?
Ni ska inte behöva vänta så länge till för jag kommer att kolla i denna veckan.
Det var ju inte i detta forum som mitt försök redovisades förra vintern så ni vet kanske inte så mycket om hur lådan är gjord. Inte heller bina i den har fått någon presentation så jag tänkte berätta lite om detta.
Efter mina studier om vinterklungans funktion anser jag att med samma konstruktion på vinterbostaden, fast i lämplig storlek, så borde det inte vara omöjligt att invintra små samhällen med överblivna drottningar eller reservdrottningar.
Eftersom jag har lågnormal i mina kupor vill jag kunna använda dessa. För att få den rätta höjden borde det fungera om dessa ställs på högkant. Utgångsläget blev en gammal femramars träskattlåda som fick byggas om. Den ena gaveln sågades bort och ersattes med en nätbotten. Den andra gaveln försågs med ett hål lagom stort för öppningen på en honungsburk för matning och bekämpning av varroa med myrsyra. För att kunna studera bina i lådan blev det plexiglas på sidorna. En skyddshuv av osb-skiva skruvades ihop och sen var lådan färdig. Som ni märker finns ingen värmeisolering i lådan för det är just behov eller inte behov av detta som försöket är avsett att visa.
Nu ska jag gå och fika så bina kommer att presenteras i nästa inlägg.
Hej så länge.
-
Ursprunget till bina i lådan är den sista omgången i min 2-ramars observationkupa.
Det var den 2 juli som den laddades om med en yngelram och en foderram från ett av mina bästa samhällen. Den 7 juli fanns ett antal täckta drottningceller. Den 20 juli gick en nykläckt drottning på yngelkakan och de övriga drottningcellerna var upprivna. Det hade nu kläckts en hel del ungbin så det var inte lätt att göra några närmare observationer genom glaset. Den 28 juli öppnade jag och tog ut ramen för närmare granskning och fann nylagda ägg i kakans mitt. Drottningen hade alltså klarat av parningen och blev märkt för att lättare ha koll på henne i fortsättningen. Det mesta ynglet var kläckt så det var rätt trångt. De två ramarna blev duschade med mjölksyralösning och flyttades över till den modifierade femramarslådan med ytterligare två utbyggda tomma ramar och en mellanvägg. Det lilla samhället drivfodrades med en burk honungsvatten ett par gånger i veckan under hela augusti. Den 28 augusti öppnades samhället och då var det yngel i nedre delen av de fem kakorna och foder i anslutning till ynglet. Vinterfodring påbörjades med sockerlösning under några kvällar. De fick fodret i en upp och nervänd lingonspann med ett 20-tal 1,5 mm hål i lockets mitt. Denna spann rymde 1 kg socker upplöst i 3/4 liter varmvatten. Det blev 4 sådana spannar så samhället har efter invintringen ca. 5 kg vinterfoder inklusive indragen nektar och drivfoder. Drottningen lade fortfarande ägg så det kommer att finnas yngel i samhället ett tag till. Efter avslutad fodring blev det varroabekämpning med myrsyra enligt Karl-Erik Tedblads metod. Nu är samhället presenterat och vi är framme i senare delen av november. Det har visats ett par gånger tidigare i höst i denna tråd och någon av de närmaste dagarna ska vi ta en titt igen.
Mvh. Jano
-
I dag var jag ute och lyfte av huven på den lilla testlådan. Det har blivit lite lägre utetemperatur igen efter att ha varit relativt varmt för årstiden. Vissa dagar har det varit upp till 15+ och bina har flugit friskt, samt rört sig i hela lådan.
Nu har bina klungat sig igen på de tomma cellerna under fodret. Om man jämför dagens bild med den jag tog för en månad sedan syns det nästan ingen skillnad. Foderåtgång hittills lika med nästan noll och ingen fukt på plexiglaset.
Nu ska de få vara ifred till jul så får vi se hur det ser ut då.
-
I dag var jag ute och lyfte av huven på den lilla testlådan. Det har blivit lite lägre utetemperatur igen efter att ha varit relativt varmt för årstiden. Vissa dagar har det varit upp till 15+ och bina har flugit friskt, samt rört sig i hela lådan.
Nu har bina klungat sig igen på de tomma cellerna under fodret. Om man jämför dagens bild med den jag tog för en månad sedan syns det nästan ingen skillnad. Foderåtgång hittills lika med nästan noll och ingen fukt på plexiglaset.
Nu ska de få vara ifred till jul så får vi se hur det ser ut då.
sotter do de sma bienen samhelle till varen med tecke ner de legger egg i mars aprill ???
-
Bina var med på operationen varken rök eller vattenspray behövdes. Det är bara sju kakor i yngeldelen och sju i skattlådan, och det framgår av bilderna hur lådorna är förminskade med avdelningsluckor. Dessa är hemsnickrade men jag har köpta sådana också.
Första bilden i förra inlägget visar yngellådan med skattlådan avtagen.
Andra bilden i förra inlägget visar hur jag har fäst tempgivaren med ett par häftstift.
Första bilden i detta inlägg hur skattlådan med sju fyllda foderramar är påsatt.
Andra bilden hur den är täckt med en glasskiva för att ev. kunna observera när bina kommit ända upp. När bina klungat sig under foderförrådet syns här inte ett bi förrän till våren. Om det blir en mycket mild period under vintern har bina möjlighet att vandra upp mellan foderramarna för att kompensera så de inte får för varmt, men kryper ner igen under fodret när kylan kommer tillbaka.
Sista bilden visar isoleringen uppåt som består av två dagstidningar, och i övrigt är det oisolerade trälådor med ytter skift av träpanel. På lektyren ligger termometern som visar värdet både inne i kupan och där termometern ligger. Värdena är inte mycket att rätta sig efter nu direkt, för termometern låg i solen en stund och bina kan ha reagerat lite på denna verksamhet. Det kan hända att jag kommer med lite information längre fram i vinter om det ger något av värde.
Nu har det blivit kallare, ner mot 4-5 plusgrader på dagarna och minus på nätterna. Bina i det samhälle som jag beskrivit ovan har hållit igång lite och t.o.m. varit ute och flugit tidigare denna månad. Men nu har de dragit sig tillbaka ner under fodret och stannar där om inte temperaturen ute går upp mot 7-8 plus. Då kan de ånyo sprida sig upp mellan foderkakorna för att inte riskera att få det för varmt i klungan.
-
Varför lämnar bina foderkakorna när det blir kallare? Man tycker ju att det skulle vara bättre för dem att ha maten så nära som möjligt.
Bina har ett helt annat upplägg för en bra övervintring än vår förutfattade mening om vad vi tror är bäst.
Drottningen och de flesta bina håller till nere i yngelrummet och det är dit ner bina på foderramarna också drar sig. Där har de möjlighet att bilda sin vinterklunga på de nu tomma cellerna och har allt öppet foder inom övre delen av klungan. De förbrukar foderförrådet underifrån och har inga öppna foderceller alls ovanför klungan. Bin springer inte runt och äter hela tiden utan vid behov tankar de upp sin honungsmage och lever på detta i flera veckor när samhället är i viloläge. Det finns inget yngel i samhället under vintern så temperaturen står på sparlåga strax över 15 grader i klungans mitt. På grund av att bina kan utnyttja sin funktion med klungbildningen fullt ut, så går det nästan inte åt något foder under de egentliga vintermånaderna. Den låga foderkonsumtionen gör också att binas tarm inte blir överbelastad.
-
De förbrukar foderförrådet underifrån och har inga öppna foderceller alls ovanför klungan.
Jag som trodde att jag förstod hur bina gjorde efter att ha läst dina beskrivningar. Är det felskrivet eller har jag missuppfattat allt???? Jag har trott att de hade alla fodercellerovanförklungan.
-
Jag som trodde att jag förstod hur bina gjorde efter att ha läst dina beskrivningar. Är det felskrivet eller har jag missuppfattat allt???? Jag har trott att de hade alla fodercellerovanförklungan.
Hej Alle. :) ;) :D ;D
Oven er det fodercellar men teckte av vaxlokker
-
Hej Kanin-Eva.
Nej det är ingen felskrivning. Nedre delen av foderkakorna befinner sig inom klungans övre del, och där finns ju öppna foderceller som bina tar foder ifrån. Men ovanför dessa ska alla foderceller vara täckta med vaxlock för att inte ta till sig fukt och riskera att jäsa eller mögla.
-
Aha, då förstår jag! Det var öppna foderceller det gällde. Jag läste bara foderceller. Tycker din metod låter så logisk och försöker suga i mig all info. Ibland läser jag lite för fort :-[.
-
En del biodlare förespråkar en extra upphöjningssarg längst ner och även en liten sarg mellan översta kuplådan och taket, detta för att förbättra ventilationen under vintern, hur gör du Jano?
-
En del biodlare förespråkar en extra upphöjningssarg längst ner och även en liten sarg mellan översta kuplådan och taket, detta för att förbättra ventilationen under vintern, hur gör du Jano?
Jag gör inget speciellt mer än låter bina ha sitt yngelrum i fred vid invintringen. Vinterfodret får de dra ner i skattlådan istället för den honung som jag tog ifrån dem. När bina kan använda sitt funktionella sätt att bilda en vinterklunga på rätt sätt så bildas inte onormalt mycket fukt. Alla extra anordningar, som vissa biodlare sysslar med, bidrar till att lindra symtom som uppstår när bina tvingas övervintra på ett sätt som inte passar dem.
-
En strålande vacker dag med +6 grader i skuggan och solen strålade på den lilla kupan. Den värmde nog gott genom den tunna huven och de var några bin som nyfiket flög ut och in. Det gick inte att låta bli, jag måste kolla. Termometern visade 12 grader under locket och i klungan var det idag 20 grader. Någon större skillnad på binas placering och fodertillgång var det inte. Så här långt allt väl och det ska bli spännande om det vill bli vinter. En månad eller två med 15-20 minusgrader skulle sitta fint för testets skull.
-
:'(
ligger du pa isolertung i mars ner de borjer yngle?
menge hilsnunger KRULLE
-
:'(
ligger du pa isolertung i mars ner de borjer yngle?
menge hilsnunger KRULLE
Nej. De får ingen isolering utöver sin egen förrän de flyttats över i en större låda. Detta kan inte göras tidigare än i slutet på april vid en utetemperatur över 15 plusgrader och lugnt fint väder.
-
Någon vinter visar sig inte fastän det närmar sig jul. Min lilla avläggare tar det lugnt i värmen. Idag var det +7 grader ute och under huven var det +8. I klungan +17-18 grader och det blir nu kondens på de tunna glasskivorna. Det är inte så konstigt att det blir kondens på glasen för det är ju en viss skillnad mellan inne och utetemperatur, men bina mår inte illa av detta när de får plats att sitta som de ska.
God-Jul på er alla och Gott Nytt Biår
-
Hej Jano
Tack för förföljelsen!
Med tanke på att bina inte kan hämta "förnödenheter" ute, så är det kanske inte så konstigt att det kondenseras vatten i en kupa eller den naturliga motsvarigheten.
Vatten är trots allt upprinnelsen till livet här på jorden.
Och vatten går även åt i ett bisamhälle under vintern.
Det är kanske inget annat än "recyckling" vi kan se...
Finns undersökningar även om det...
https://archive.org/stream/cu31924003100306#page/n1/mode/2up (https://archive.org/stream/cu31924003100306#page/n1/mode/2up)
http://upetd.up.ac.za/thesis/submitted/etd-10022009-135223/unrestricted/dissertation.pdf (http://upetd.up.ac.za/thesis/submitted/etd-10022009-135223/unrestricted/dissertation.pdf)
-
En fråga rörande vintern
Övervintrar mina kupor på 2 LN lådor med fodret i översta lådan. Nu i helgen så nyfiken och klåfingrig som man är så var jag ute och tittade i kuporna. Lyfte av taket och tittade genom plexiglas skivan. Upptäckte då att de samhällen som var starkast vid invintringen hade bildat klunga i översta lådan medan de som inte var lika starka vid invintringen hade klungan längre ned.
Vad beror det på?
-
God Jul på er bivänner!
En liten gåta, när firar bina Jul?
Beekeepern ;)
-
När julen är för bi. :) God jul!
-
En fråga rörande vintern
Övervintrar mina kupor på 2 LN lådor med fodret i översta lådan. Nu i helgen så nyfiken och klåfingrig som man är så var jag ute och tittade i kuporna. Lyfte av taket och tittade genom plexiglas skivan. Upptäckte då att de samhällen som var starkast vid invintringen hade bildat klunga i översta lådan medan de som inte var lika starka vid invintringen hade klungan längre ned.
Vad beror det på?
-
Hej Kap Horn.
Det var ju inte meningen att du ska känna dej förföljd, men jag hoppas det inte är i negativ bemärkelse.
Efter mina egna studier om binas vinterliv så är jag rätt allergisk mot alla tro tyckanden och påståenden som finns och dessutom kan jag inte engelska. Det är klart att en viss luftfuktighet måste finnas i kupan under vintern, men i ett bisamhälle som är invintrat efter binas eget koncept ställer inte fukten till några problem.
Hej Jocke.
Din fråga är inte lätt för en utomstående att ha någon åsikt om. Det kan bero på många olika saker som det ankommer på dej själv att analysera. Det har hänt mig en gång, sen jag började invintra bina efter deras eget upplägg, att ett samhälle höll igång mer eller mindre hela vintern, mest i den övre lådan. Det visade sig att det var utan drottning och flera äggläggande arbetsbin gjorde att bina inte visste var de hörde hemma. Det fanns ingen riktig sammanhållande kraft och det var inte mycket kvar av detta samhälle när våren kom. Men detta stämmer inte på dina som ju bildat klunga i den övre lådan. Det måste vara något annat som inte passar de små invånarna. Det gäller för dej att hålla koll på foderförbrukningen.
God fortsättning på julhelgen önskar Jano.
-
God fortsättning själv Jano
Tack för ditt svar ,det var det med foderförbrukningen jag tänkte på sj med och är orolig för. Med min ringa kunskap ( har bara haft egna bin i 4år) så var det den slutsatsen jag drog. Då de varit aktiva och varit ute och flugit långt in i oktober när det varit varmt och jag vintrade in dem den 15 augusti. Så är rädd att de förbrukat en hel del foder redan och av den anledningen rört sig upp i den övre lådan. Gav dem motsvarande 20 kg torr socker så hoppas det räcker.
-
Hej
Tydligen är det så att bisamhället värmer upp klotet med jämna mellanrum även på vintern. Tempen går upp till ca 30 grader under perioden.
Detta har uppmätts av pro. f Juergen Tautz, Uni Wuerzburg, Tyskland:
]http://www.hobos.de/de/lehrer-schueler/aktuelles/news/browse/7/article/heisskaltes-wechselspiel-mit-hobos-neues-entdecken.html?tx_ttnews%5BbackPid%5D=54 (http://www.hobos.de/de/lehrer-schueler/aktuelles/news/browse/7/article/heisskaltes-wechselspiel-mit-hobos-neues-entdecken.html?tx_ttnews%5BbackPid%5D=54)
(http://www.hobos.de/typo3temp/pics/2ea0c45252.png)
Förvisso finns det en anledning, men man vet inte vilken det är...
-
Hej
Tydligen är det så att bisamhället värmer upp klotet med jämna mellanrum även på vintern. Tempen går upp till ca 30 grader under perioden.
Detta har uppmätts av pro. f Juergen Tautz, Uni Wuerzburg, Tyskland:
]http://www.hobos.de/de/lehrer-schueler/aktuelles/news/browse/7/article/heisskaltes-wechselspiel-mit-hobos-neues-entdecken.html?tx_ttnews%5BbackPid%5D=54 ([url]http://www.hobos.de/de/lehrer-schueler/aktuelles/news/browse/7/article/heisskaltes-wechselspiel-mit-hobos-neues-entdecken.html?tx_ttnews%5BbackPid%5D=54[/url])
([url]http://www.hobos.de/typo3temp/pics/2ea0c45252.png[/url])
Förvisso finns det en anledning, men man vet inte vilken det är...
Det skulle vara intressant att veta hur detta samhälle är invintrat som har en så orolig vintervila. Temperaturen varierar ju kraftigt upp och ner. Upp till 30 grader 5-6 gånger under månaden och flera gånger nere på bara ett par grader. I de samhällen där jag har temperaturgivaqre håller sig temperaturen mellan +14 och +22 i klungan.
-
Hej Jano
En "typisk" bikupa i sammanhanget verkar vara en som liknar en horisontell sådan:
(http://www.hobos.de/typo3temp/pics/82f5672dad.jpg)
Kan inte bifoga filen men den går att ladda ner här: http://www.hobos.de/uploads/media/Wabengassentemp__20120201-24.xlsx (http://www.hobos.de/uploads/media/Wabengassentemp__20120201-24.xlsx)
Men ser "wabengassentemperaturer" V dvs temperaturen mellan vaxkakorna för hela februari 2012 tagen med en minuts tidsskillnad.
Intressant även när man jämför med lufttemperatur längst till höger!
Tror inte att det beror på "oroliga bin", de verkar sitter i samma kakgator under tiden.
-
Hej Kap Horn
Det är lätt att bli imponerad av en massa siffror, särskilt med många decimaler. Men vad säger dessa siffror vid en närmare analys? Det är ju detta som är intressant. Du har antagligen kommit fram till något som du tycker är värdefullt som inte jag kan upptäcka.
-
Hej Jano
Tja, siffermassan ger enbart underlag...och visst, tre decimaler är säkert onödigt, så därför ändrade jag lite bladet till en decimal och dessutom blev minus röd för en bättre överblick.
Om jag tolkar det rätt, så ser jag att klotets centrum tydligen skiftar so mest mellan kakgatan (V) V2 och V5, där den högsta tempen varierar.
Samtidigt är det ofta minusgrader i den antagligen tomma V1.
Oavsett så är det kallt i de tomma gatorna, så där får de oisolerade kupor vatten på sitt kvarn.
När det är plusgrader ute, så sitter klotet tydligen över hela kupans bredd.
Värmepeaken är som högst i enbart en gata, men sträcker sig med någon mindre temp över oftast tre.
Mera än så har jag just nu inte "sett"...och som sagt: även professor Juergen Tautz och hans kollegor vet ej varför dessa värmeökningar sker.
-
Min analys säger att vinterklungan, som täcker ca. 3-4 kakgator, bara sporadiskt befinner sig inom sensorernas avkänningsområde.
Den lägsta temperatur som ett bi i vintervila klarar utan att falla i coma är +6-7 grader och yttemperaturen på klungan är vanligen +8 grader som lägst. Befinner sig något bi utanför klungans yta så dör de efter ett litet tag. Denna faktiska omständighet visar att klungan den mesta tiden befinner sig utom räckhåll för mätutrustningen.
-
Hej.
I början på oktober 2014 monterades en temperaturgivare på överlisten av den mittersta ramen i den undre lådan på ett samhälle. Det är invintrat på två oisolerade LN-lådor med sju ramar i varje låda. Fodret har de placerat i den övre lådan med täckskiva av plast. Vid kontroll nu i dag vid en utetemperatur på ett par minusgrader syns inga bin ovanifrån, men termometern visar +24 grader så huvuddelen av klungan bör nu sitta en bit upp i överlådan. Nedfallsskivan sattes in för några dagar sedan och information från denna säger att klungan täcker 5 kakgator något till vänster om centrum.
När en ram lyfts upp så syns att information från nedfall och temperatur stämmer rätt bra.
Bina har kommit upp i nedre delen av övre lådan och har en hel del foder kvar.
Fördelen med att bina får ha sitt yngelrum, med under vintern tomma celler för biklungan ifred, märks tydligt.
-
Nu har det gått över en månad sedan uppdateringen om min lilla avläggares övervintring. Därför kommer här ett par bilder på hur den ser ut nu. Den efterlängtade kylan ser ut att utebli men idag var det 3 minusgrader och jag hoppas verkligen att det blir kallare framöver.Den första bilden är tagen för några dagar sedan då det var flera plusgrader och det syns hur bina breder ut sig för att inte få det för varmt. Den andra bilden togs idag och visar hur bina vid kallare väder dras tillbaka ner till huvudklungan som sitter på en lägre nivå.
-
Hej Jano
Följer fortfarande dina iakttagelser med stort intresse...tack för jobbet!
Här lite mera "kringfo"
Tom -80 grader klarar ett samhälle för 12 timar och de kan genera upp till 110 W/kg bi.
The maximal cold-induced heat production appears to be maintainable for long periods. Although bees in large clusters (16,000 bees) can tolerate temperatures down to -80? C for at least 12 hours (Southwick 1987), in small clusters (1500 bees) such low temperatures result in bees on the outside of the cluster gradually dying. The remaining bees continue to produce heat at a constant average rate of 110 W/kg (total living bee mass).
Large clusters of bees have not been shown to reach these maximal maintained levels of heat production at any temperature. Under similar conditions, heat production in a large colony has been measured at 54 W/kg.
http://www.researchgate.net/profile/Gerhard_Heldmaier/publication/236984332_Temperature_control_in_honey_bee_colonies/links/0c96051ab76511f529000000.pdf (http://www.researchgate.net/profile/Gerhard_Heldmaier/publication/236984332_Temperature_control_in_honey_bee_colonies/links/0c96051ab76511f529000000.pdf)
Och här en länk till kanadensiska erfarenheter kring samma tema: http://capabees.org/content/uploads/2013/02/winteringpdf.pdf (http://capabees.org/content/uploads/2013/02/winteringpdf.pdf)
-
Hej Kap Horn och tack för ditt intresse av mina tester.
Mitt intresse av vad andra skriver är inte så stort då jag inte vet hur deras tester bedrivs.
Därför bryr jag mig inte om att kolla alla utländska länkar som du hänvisar till. Pr. Juergen Taufz försök ger jag inte mycket för. Om förhållanden i biklungan vintertid ska mätas, så måste samhället vara invintrat på så sätt att bina finns där utrustningen är monterad. Man måste ju veta vad som registreras om det ska vara till någon nytta.
Ha de gott önskar Jano
-
Hej Jano
Eftersom temat passar valde jag att bidrar här med dessa länkar. Finns kanske andra som följer frågeställningen som tycker det är intressant läsning.
Synd att du underkänner Tautzs´arbete (även om jag kan förstå att du vill ha lite mera bakgrund), men jag kan försäkra dig efter allt jag har läst av och om honom att han är en mycket seriös forskare och dessutom väldigt mån om att även den "breda allmänheten" skall kunna ta del av det.
Hans bok som ny finns även på engelska "The buzz about bees" kommer att bli en klassiker.
http://www.springer.com/life+sciences/book/978-3-540-78727-3 (http://www.springer.com/life+sciences/book/978-3-540-78727-3)
Tyvärr finns den (än?) bara på tyska och engelska.
Själv har jag läst boken två gånger under 6 månader och det är inte sista gången jag har läst den heller.
Ha det själv...
-
Hej igen.
Det är ju fritt fram för vem som helst att läsa vad som helst. Men har man läst så mycket som jag och hållit på med bin så länge så får man, genom egen erfarenhet och experiment, uppfattningen att mycket som skrivs måste tas med en nypa salt. Du kommer nog själv att uppleva detta.
Mvh. Jano
-
Hej Jano
Det har jag redan kommit på.
Gäller det det du skriver också? ;)
Ibland har jag en känsla att man om och om bevisar att cirkeln verkligen är rund...
-
Hej Jano
Det har jag redan kommit på.
Gäller det det du skriver också? ;)
Ibland har jag en känsla att man om och om bevisar att cirkeln verkligen är rund...
De som läser det jag skriver får själva bilda sig en uppfattning om trovärdigheten.
Det är inte cirkelns form saken gäller utan formen på binas övervintringsutrymme.
-
Jano, mina varmaste komplimanger för en utmärkt tråd och ett fantastiskt initiativ!
När jag köpte mina första bisamhällen så var det tidigt på våren och de kom på en låda LN vardera i varsin trågkupa. När jag skulle vintra in första gången hade jag som alla andra läst och hört vikten av att gå ner på litet utrymme med god isolering. Men det kändes bara fel, som ett för stort ingrepp mot hur bina själva förbereder sig inför vintern. Så jag har alltid, under normala omständigheter, invintrat på två lådor LN men haft lite dåligt samvete för detta. Fram tills nu.
Jag kan bara inflika att mina odokumenterade observationer stämmer överens med dina och jag tror att du har helt rätt.
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och tankar!
-
Tack för de vackra orden Calatan.
Vi blir på alla möjliga sätt varnade för att störa bisamhällena under vintervilan. Man undrar varför? Nästa undran blir varför vi ska tvinga bina att övervintra på låga trånga utrymmen. Hur har man kommit fram till att detta ska vara det bästa för dem?
Att genom praktiska visuella studier av bins vintervila vid olika invintringssätt är det enda sättet att få reda på hur bin vill ha det. Detta ger en mycket bättre information än olika mätmetoder. Sen är det ju inte fel att med instrument registrera saker som sker i samhället, men det måste vara bisamhällen som övervintrar enligt sina egna förutsättningar som ska ge dessa värden.
-
Vi blir på alla möjliga sätt varnade för att störa bisamhällena under vintervilan. Man undrar varför? Nästa undran blir varför vi ska tvinga bina att övervintra på låga trånga utrymmen. Hur har man kommit fram till att detta ska vara det bästa för dem?
Finns ingen på detta forum som har någon uppfattning om detta? Ingen som leder kurser eller studiecirklar om biodling som kan ge någon förklaring?
-
Hej Jano
Äntligen ännu än som utmanar det härkomliga sättet att hålla bi!
Hur ett bisamhälle bygger när de inte "biodlas" kan ses här:
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Oczw0PmuUXY (https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Oczw0PmuUXY)
-
Jag har aldrig hört ordet härkomlig, och hittar det inte i SAO, och google ger bara ett par träffar men ingen säger vad ordet betyder, så vad betyder det?
-
Jag har aldrig hört ordet härkomlig, och hittar det inte i SAO, och google ger bara ett par träffar men ingen säger vad ordet betyder, så vad betyder det?
Ordet härstammar nog från härkomst
http://synonymer.se/?query=h%E4rkomst (http://synonymer.se/?query=h%E4rkomst)
-
Hej Sanntos
Där "slog tyskan igenom" ;)
herkömmlich=konventionell
jag försvensakde ordet helt enkelt...ibland går det, ibland inte.
-
Hej Jano
Äntligen ännu än som utmanar det härkomliga sättet att hålla bi!
Hur ett bisamhälle bygger när de inte "biodlas" kan ses här:
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Oczw0PmuUXY (https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Oczw0PmuUXY)
Hejsan Kap Horn
Det finns mycket bilddokumentation om hur bin vill bygga, och inrätta sin bostad så att den fungerar både sommar och vinter, men det verkar inte som det tas på allvar. Samma byggsätt gäller för bina om de bestämmer sig för ett horisontellt utrymme. De bygger i längdriktningen för att få så stora sammanhängande kakor eller kakgator som möjligt. Detta konstateras om ett bisamhälle har etablerat sig i ett bjälklag t.ex. Det är endast för att förenkla skötseln som vi tvingar dem att bygga på tvären i en trågkupa eller TBH.
För övrigt verkar det vara tunnsått med kunskapen om varför invintringen av bisamhällen beskrivs som den gör i kurslitteratur mm.
-
Hej.
Denna vinter blev det två mini-avläggare som invintrades i studiesyfte. Förra vinterns modifierade skattlåda används även denna vinter, men med oisolerad huv. Den huv som tillverkades av frigolit blev ledig och därför fixade jag till ytterligare en liten skattlåda så att ramarna kunde stå på högkant och huven kom till användning.
Det blev ett väldigt sent beslut i början på september och lådan fick hysa en liten skaksvärm på fyra ramar. Efter ett tag märktes att den tillsatta drottningen troligen inte blivit parad för det hade inte lagts några ägg. Det här kan ju bli intressant att se om detta lilla samhälle utan parad drottning kan klara vintern. I så fall blir det ett bevis på hur stor betydelse tillgången på tomma celler och foderplacering har för ett bisamhälles övervintring. Än lever det och sitter i en fin liten klunga. bilden är tagen 2015-02-03 och det var ett par minusgrader. Nu har det inte varit någon vinter att tala om och blir väl inte heller, men det ska bli kul att se hur det går.
Avläggaren med oisolerad huv mår också bra och jag skickar med en bild på den också tagen vid samma tillfälle.
-
Hej.
Nu närmar sig den tiden då många biodlare oroar sig för att inte fodret ska räcka hela denna milda vinter. Foderåtgången beror på hur bina tillåtits, eller inte tillåtits, disponera det utrymme de behöver under vintern.
Ett bisamhälles egen strategi för en bra övervintring är att förbruka så lite foder som möjligt på grund av risken för utsot. Faktum är att ett bisamhälle som fått övervintra på sitt eget sätt har det mesta av vinterfodret kvar vid denna tid. Bilden är lite oskarp för det var darrigt att både hålla ramen och sköta kameran i snålblåsten. Men den visar att bina endast har kommit upp i nedre delen av foderförrådet.
-
Jag har kollat i två av mina kupor och bina är i övre lådan (invintrade på två lådor LN) och fyller tre-fyra ramar där såvitt jag kan se genom täckplasten som för övrigt är droppblöt ovanför bina. Går det att skapa sig en bild av hur mycket de förbrukat bara genom denna enkla okulärbesiktning? (Båda kupor rensade ut den 9/2)
-
Hej Christelle
Om du har så mycket kondens så att det droppar, prova att ställa kupan snett så att kondensvattnet rinner längs plasten till sidan och sedan längs kupväggen ner till botten.
Är det så att du invintrat på en låda så gör ett försök nästa år med två lådor så kommer övre lådan att ha en lägre temperatur då bina sitter i klot i undre lådan och därmed mindre kondens.
Först när yngelsättningen går igång på riktigt så går bina upp i övre lådan men samtidigt så kan bina sköta om ventilationen bättre då man höjer temperaturen till runt 35gr och den varma luften mättas med mer fukt och kan ventileras ut
-
Dom går på två lådor. Menar du att de redan skulle vara igång med ynglen?
Min fundering rörde sig mer om ifall det går att bedöma kvarvarande fodermängd eftersom bina redan har intagit 3-4 ramar i den övre lådan? Jag utgår ifrån och antar att de sitter där och äter. Nu är det nog drygt 2 kg foder i varje ram där uppe, tror jag, fast jag kan ju ha fel för mig.
-
Hejsan Kap Horn
För övrigt verkar det vara tunnsått med kunskapen om varför invintringen av bisamhällen beskrivs som den gör i kurslitteratur mm.
Hej Jano
Att ingen svarar tolkar jag så som att man tydligen inte vet varför, utan enbart följer det som man har blibit lärt i kurser, bifaddern.
Det i sig säger väl en hel del?
Själv kan jag konstatera att: visst sitter bina under honungen om de har möjlighet. I mina Warré kupor sitter samhället fortfarande i andra lådan uppifrån. Fast när det var 8-9 grader ute, so tog de en sväng uppåt.
Däremot sitter de under täckplasten i den enlådiga LN lådan som tillhör föreningen.
Och där fanns så som Christell såg: fukt under täckplasten där klotet satt.
-
Jag har kollat i två av mina kupor och bina är i övre lådan (invintrade på två lådor LN) och fyller tre-fyra ramar där såvitt jag kan se genom täckplasten som för övrigt är droppblöt ovanför bina. Går det att skapa sig en bild av hur mycket de förbrukat bara genom denna enkla okulärbesiktning? (Båda kupor rensade ut den 9/2)
Hej Christelle
Det går inte att skapa sig en bild av hur mycket foder som finns kvar genom att bara titta genom plasten. Om du behöver veta måste du öppna och sära på ramarna lite så att det går att se ner mellan dem. Nu vet ju inte jag hur många ramar det finns i varje låda och inte heller hur bina fått disponera utrymmet. Därför går det inte att spekulera i varför bina redan sitter i den övre lådan.
-
Hej Jano
Att ingen svarar tolkar jag så som att man tydligen inte vet varför, utan enbart följer det som man har blibit lärt i kurser, bifaddern.
Det i sig säger väl en hel del?
Hej Kap Horn
Det finns de som hävdar att bin är anpassningsbara och kan behandlas hur som helst och de överlever. Men det är faktiskt stor skillnad på att överleva och överleva. De överlever antingen bra eller dåligt eller inte alls.
-
Hej Jano
Tydligen är det så att bin tål (nästan) vad som helst!
Jag har sett de mest äventyrliga kupkonstruktioner och de har tydligen fungerat (mer eller, som du säger, mindre bra).
Ja, det är skillnad mellan att leva och att överleva...
-
Hej.
Nu är det ett tag sedan min lilla avläggare fick uppmärksamhet, men igår var jag ute med kameran i bigården och dokumenterade lite. Det verkar som de har tankat upp lite sedan sist för det syns inget täckt foder längre utifrån. Det är en bit kvar upp till taket så det är säkert ingen överhängande fara men de ska få lite tillskott så fort de varit ute. Än sitter de i sin vinterklunga men om 2-3 veckor har de säkert löst upp denna och tagit sina första flygturer för året.
-
Efter kollen av avläggaren öppnade jag ett av samhällena invintrat på lågnormal. Det sitter lika fint som sveasamhället jag öppnade den 15/2. Det syns ingenting av bina vid första anblicken men öppnar man och tar upp en ram så ser man hur de har det.
-
Hej Jano
Intressant...tänkte spontant på en vaxkaka i en kenyansk kupa när jag såg formen på
förrådet.
(http://www.tbhsbywam.com/wp-content/uploads/2013/11/HonCom.jpg)
PS: På de andra bilderna: är det kondens på insidan man ser?
-
PS: På de andra bilderna: är det kondens på insidan man ser?
Ja det är kondens. Det är en följd av att kupan bara har glasväggen förutom 12mm skivan i huven som isolering från yttervärlden. Kondensen sitter bara på glaset och bina tycks inte ha något obehag av det. Vi får se hur det ser ut när lådan öppnas till våren. Allt ingår i testet. Om du klickar på bilden så blir den större och det syns bättre hur det ser ut.
-
Hej Jano
Tack...och visst tittade jag på "förstoringen".
Kunde se samma hos mina kupor, kondens på insidan och en del bin satt tom upptryckt mot denna utan att det verkade vara några problem.
-
Jag har följt tråden hela vintern och läst endel du skrivit tidigare. Vad fint och tydligt du gör alltihopa.
Jag har precis börjat på utbildningen för yrkesbiodlare. Om invintring får vi bland annat lära oss att det lägsta bin KAN invintra på är en låda LN men att högre är BÄTTRE.
Så det verkar som att yrkesbiodlarna accepterar den saken.
Tack igen för att du tar dig tid att skriva och fotografera.
-
Hej eriklundberg.
Det är inte bara höjden som är allena saliggörande utan hur bina får disponera detta utrymme. Ger man bara bina två lådor lågnormal med i huvudsak tomma celler så är det inte säkert att fodret hamnar koncentrerat till den övre lådan. Yngellådan med yngel i de flesta ramarna måste finnas kvar vid invintringen så det inte finns någon plats för foder där nere. Binas övervintring går ut på att förbruka så lite foder som möjligt och då måste de få möjlighet att hushålla med energin på annat sätt. Det är här som yngelrummets, under vintern tomma celler, kommer till användning. Bisamhället behöver ett utrymme med tomma celler där huvuddelen av vinterklungan får plats. Här har de möjlighet att själva reglera sin behövliga temperatur i förhållande till klimatet utomhus. Det är endast övre delen av klungan som har kontakt med foderförrådet.
Det är nästan så att man undrar om inte rensningsflygningen är en följd av hur bisamhällena tvingas övervintra. Jag tycker inte de tömmer tarmen mer vid vårens första flygningar än under sommarens nektar och pollendrag.
Ni som går kurser måste våga ifrågasätta vad som sägs om binas övervintring för det tycks finnas en hel del brister i utbildningen om binas vinterliv.
-
Tyckte att det kom en svag ättikslukt? från min ena kupa så där är idag utbytt en geggig halvblöt botten täckt med döda bin och mögel. Kan lukten ha kommit från bottnen?
-
Hej christelle.
Har det blandats ättika i vinterfodret så kan det kännas en svag ättiksdoft. En blöt och kladdig botten luktar ju inte precis gott, men ättika luktar det väl inte utan surt i största allmänhet. Lukten kommer nog från bottnen och det är bra att du har bytt den. Det är inte lätt för bina att ta sig an och städa själva om det är kladdigt. Hoppas bina tycker att det blev bra. Håll koll på foderåtgången och stödfodra om det behövs.
Mvh, Jano
-
Nu har jag varit nere och sniffat vid flustret och (ättiks)lukten är borta och jag har lärt mig nåt nytt ;)
Ättikslukt vid flustret indikerar att botten behöver göras ren/bytas.
Ska kolla om de har mat kvar, väntar bara på lite värme så jag inte kyler ner dem för mycket.
-
Nu har jag grejat vidare med mina kupbottnar och som bifogad bild ser bottnarna ut efter att jag hällt ut döda bin och mögel. De bruna plopparna är hårda. Är det drottningen som bajsat eller vad är det annars?
-
Ingen som vet eller har nån teori?
-
Det är inte lätt att se vad detta är genom att bara titta på ett foto. Drottningbajs är det säkert inte. En vild gissning är att det är sockerlösning som har droppat ner och sedan kanderat till hårda ploppar.
-
Ja det kan det vara. Flyger drottningen ut för att bajsa?
-
Ja det kan det vara. Flyger drottningen ut för att bajsa?
Nej, det gör hon i normala fall inte. Det städas ut av bina.
-
Efter parningen stannar drottningen kvar i kupan. Det skulle inte gå att vingklippa drottningar om hon skulle behöva flyga ut. Hon orkar heller inte flyga under tiden som hennes äggstockar är i full verksamhet. Drottningen blir hela tiden matad av ambina med fodersaft men jag kan inte hitta någonstans i min litteratur hur det bajs som kommer ut hanteras. Det ligger nära till hands att tro att städbina tar hand om detta. Eventuellt kanske det inte blir något avfall eftersom fodersaften är ett rent foder tillverkat i ambinas foderkörtlar.
-
Låter inte rimligt att drottningen skulle sakna tarm fast restprodukterna kanske är minimala?
-
Hon skiter i kupan och bina städar ut det.. på sommaren har hon ju enorm ämnesomsättning och skiter hur mycket som helst.. på vintern skiter hon 5-10 gånger.. ofta på bin tror jag så de "bär ut det"
-
Och hur ser dom jätteuttömningarna ut?
-
Hon skiter i kupan och bina städar ut det.. på sommaren har hon ju enorm ämnesomsättning och skiter hur mycket som helst.. på vintern skiter hon 5-10 gånger.. ofta på bin tror jag så de "bär ut det"
Det kunde vara intressant att få veta hur du har fått reda på detta. Har du närkontakt med drottningen hela tiden???????? Det finns inga bin överhuvudet taget som flyger ut och skiter på vintern. Om de gör så är detta bisamhälle sjukt.
-
Läst det i 3 olika avhandlingar/texter från kanada och usa va inte i övrigt så jag har tagit bort dom..tycker jag har sett skit på bin som krupit ut ur kupan och dött på vinter utan utsot i övrigt men det har bara vart fåtal..
Övrigt har jag noterat det mer på de som övervintrats inomhus med nät för flustret, där har det legat ett skitigt gäng land döingarna på botten.. tar med dessa om jag gör nosemaprov. Men det kan ju vara något annat.
-
Läst det i 3 olika avhandlingar/texter från kanada och usa va inte i övrigt så jag har tagit bort dom..tycker jag har sett skit på bin som krupit ut ur kupan och dött på vinter utan utsot i övrigt men det har bara vart fåtal..
Övrigt har jag noterat det mer på de som övervintrats inomhus med nät för flustret, där har det legat ett skitigt gäng land döingarna på botten.. tar med dessa om jag gör nosemaprov. Men det kan ju vara något annat.
Dessa avhandlingar kunde ju varit bra att hänvisa till. Men de har nog aldrig funnits. Dina observationer visar att ditt invintringssätt inte är det bästa. Är du verkligen bitillsyningsman?
-
Inte aktiv nu men va när jag bodde i värmland.. så i snitt 4 % vinterförluster i 12 års tid med mellan 25 och 150 samhällen är inge bra tycker du ?
För att klargöra, "skitigt gäng" var 5-10 st av dom 100 tal som naturligt trillat av pinn under vintern.
Börjar tröttna på det här forumet, antingen är det nybörjare som frågar samma fråga som ställts hundra ggr eller så är det folk som har den absoluta sanningen..
Skit ner dig och adjö
-
Hej Poze
Förstår din frustration...har själv tyckt att det fanns en himla massa "besserwisser" här och de tycker fortfarande upp, fast inte med samma jämna mellanrum!
Så är det i alla föreningar/forum/sammanträffande...dessa "jag vet bäst" finns där.
Man kan ifrågasätta, man skall ifrågasätta dessutom, fast då med önskan att öka (även den egna) förståelsen.
Inte alla som klarar av detta tyvärr.
Fortsätt att dela med dig!
-
Hej Poze
Förstår din frustration...har själv tyckt att det fanns en himla massa "besserwisser" här, och de dyker upp med samma jämna mellanrum!
Så är det i alla föreningar/forum/sammanträffande...dessa "jag vet bäst" finns där.
Man kan ifrågasätta, man skall ifrågasätta dessutom, fast då med önskan att öka (även den egna) förståelsen för grundlagar, naturlagar, bilagar, den bästa kan gå på grund efter att seglat på bifloden i sex månader.
Inte alla som klarar av detta tyvärr. Utan fortsätter i samma charad.
Fortsätter man att dela med sig får man bara skit !
-
Inte aktiv nu men va när jag bodde i värmland.. så i snitt 4 % vinterförluster i 12 års tid med mellan 25 och 150 samhällen är inge bra tycker du ?
För att klargöra, "skitigt gäng" var 5-10 st av dom 100 tal som naturligt trillat av pinn under vintern.
Börjar tröttna på det här forumet, antingen är det nybörjare som frågar samma fråga som ställts hundra ggr eller så är det folk som har den absoluta sanningen..
Skit ner dig och adjö
Hoppsan . Det var ett kryddat svarsslut på en enkel undran. Här får man vara beredd på både ros och ris när man vill förmedla resultatet av de undersökningar om binas vinterliv som man gör.
-
Du var ju bra jäkla spydig i ditt svar Jano, i den bemärkelsen var det kanske en ganska välavvägd replik.
Det börjar märkas att biodlarna är lite trötta på vintern och smått stingsliga...
-
Hon skiter i kupan och bina städar ut det.. på sommaren har hon ju enorm ämnesomsättning och skiter hur mycket som helst.. på vintern skiter hon 5-10 gånger.. ofta på bin tror jag så de "bär ut det"
Hittade lite vid skitsnabb Googling:
Queen faeces
At emergence hindgut of queens is empty but after 24-48 hours there is 10-30 μl of faeces [1]. Young queens often release faeces during fighting. In laboratory conditions the faeces of young queen repel workers and stimulate autogrooming behaviour, but this effect is not present in case of queens older than 2-3 weeks [1]. In natural conditions workers are attracted to the faeces and imbibe it [2].
The faeces contain (accordng to [3]):
ortho-aminoacetophenone
decanoic acid
dodecanoic acid
octyl decanoate
decyl decanoate
decyl octanoate
tetradecyl decanoate
octanoic acid
benzoic acid
l-dodecanol
octyl octanoate
The first five components are not present in faeces of workers [4]. Benzoic acid and octanoic acid were present in faeces of queens and workers [4].
The faeces of young queens have a milky yellowish-brown color and a strong floral scent. The faeces of queens older than 2-3 weeks are clear with pieces of dark solid matter and have a rancid odour [1]. The floral smell of the faeces of young queens is probably caused by presence of ortho-aminoacetophenone which smells like grapes [3]. This compound is responsible for repelling properties of the queen faeces in laboratory conditions and can be considered as a pheromone [3]. The queen faeces can be used for queen recognition or nestmate recognition [5].
A queen can be stimulated to release faeces in laboratory conditions [6] this method can be used for detection of Nosema spores without sacrificing the queen [7].
References
-
Att skita ner sig eller antagonisten är inte ovanligt. Förekommer även vid revirstrider mellan drottningar.
In honey bees (Apis mellifera), virgin queens may eject a liquid substance
from their abdomens while they are engaged in fatal combat. We investigated
the functional significance of “spraying” behavior by staging queen “duels”
within colonies housed in observation hives. Spraying occurred in 39.7% of all
interactions between rival queens and was recorded in 12 of 15 duels. Workers
were highly attracted to the surfaces and individuals contaminated by spraying,
forming tight clusters with hundreds of bees in which movement was severely
restricted. One or both queens in a pair became immobilized by the workers
in 37.5 and 29.2% of all spraying events, respectively, but the queens were
never killed by the workers. Conversely, a mobile queen penetrated the worker
aggregation and stung an immobilized queen in one-third of the observed
bouts. Thus spraying may serve as a fighting tactic by virgin queens to increase
their chances of winning by temporarily immobilizing their rivals.
KEY WORDS: aggression; Apis mellifera; queen bees; colony reproduction; polygyny
-
Lite mer feromoner i översättning
Bee Feromoner
Feromoner är ämnen som utsöndras av en individ som orsakar ett specifikt svar i andra medlemmar av samma art.
Bin använder feromoner för ett antal olika kommunikations- och beteendekontroll. Ett feromon kan orsaka många olika svar beroende på miljöförhållanden och feromonkoncentration.
Beteende Feromoner
Den feromon produceras av Nassonoff körteln, som vetter mot sidan av magen, har många syften, bland annat att locka arbetare och drottningar. Omvänt, o-aminoacetofenon är ett feromon som produceras av jungfru drottningar och släpptes med avföring. I små grupper, stöter bort den feromon och används när en ny drottning känner sig hotad av arbetarna.
Huvud larm feromon släpps med sting, och är en blandning av många föreningar. Bensylacetat orsakar bara flygbeteende, medan 1-butanol, 1-oktanol och hexylacetat orsaken enbart rekrytering av fler bin inifrån kupan. Andra föreningar (1-hexanol, butylacetat, isopentyl acetat, och 2-nonanol) agera i mer än en beteende sammanhang.
Marker Feromoner
Honungsbin använder också Nassonoff körtel feromoner för märkning födokällor i märkningen kupan i vädrade blivande bikupa platser med scouter, och samla svärmar under flygning. Nassanoff körtel aktivitet ses bäst när en svärm är knopp. När ett nytt kupan plats hittas, vissa bin markerar ingången med en våt, vitt material från slutet av buken. De övriga bin kommer sedan in. När bina hitta en ny källa till mat, de också markera det med samma kemiska. En kraftfull markering feromon är oktylacetat, som också finns i sting feromon.
Lukten av varje koloni är olika, och förmodligen ett resultat av en kombination av endogena (feromon eller feromonliknande) material och exogena (mat) material i varje bikupa. Kolonier kan normalt inte kombineras till en bikupa utan bina slåss och dödar varandra. Biodlare brukar komma runt detta genom att placera en tidning mellan de två kolonierna. Vid tiden bina har ätit genom deras lukt har blandade och blir omöjliga att särskilja. Under tunga honung flöden kolonier kan förenas utan svårighet, som skillnaden i koloni lukt verkar försvinna, eller vara nedsänkt av doften av nektar.
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.chm.bris.ac.uk/webprojects2001/loveridge/index-page5.html&prev=search (http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.chm.bris.ac.uk/webprojects2001/loveridge/index-page5.html&prev=search)
-
Vet inte om jag blev så mycket klokare men ändå kul att läsa att man forskat så mycket på drottningfaeces så att man vet precis vad det innehåller, intressant också att den inte har exakt samma sammansättning som arbetsbina. Kanske man kan läsa ut var i kupan drottningen bajsar fast jag inte kan utläsa det?
-
Vet inte om jag blev så mycket klokare men ändå kul att läsa att man forskat så mycket på drottningfaeces så att man vet precis vad det innehåller, intressant också att den inte har exakt samma sammansättning som arbetsbina. Kanske man kan läsa ut var i kupan drottningen bajsar fast jag inte kan utläsa det?
Hej cristelle.
Nu har jag fått fram relevant information direkt från prof. Ingemar Fries på SLU.
Han skriver i sitt svar: På grund av den rena föda som drottningen får är hennes avföring som en relativt klar vätska. Arbetsbina äter snabbt upp den inne i kupan. De tar på så sätt vara på restnäring som finns kvar och avfallet hamnar sedan i arbetsbinas tarm.
Det var ungefär som jag trodde i det svar jag gav dig tidigare.
-
På många ställen har bina varit ute och flugit i dag. men här på västkusten har inte temperaturen kommit över 10 grader och det blåser frisk vind. Bina håller sig fortfarande inne och sitter hårt bundna i sin vinterklunga. Bilderna på min lilla testavläggare är tagna i dag kl. 13.30 och tempen i kupan var bara lite över 13 grader. Klungan sitter nu så högt upp så den är antagligen ovanför givaren vilket kan förklara den låga temperaturen. I centrum av biklungan är det förmodligen uppåt 25 grader vid denna tiden på året.
-
I den kupan som har temperaturgivare mellan yngellådan och lådan med foderramarna ser man fortfarande inga bin under täckplasten. Värmen har stigit till 25 grader i klungan och den sitter fortfarande i skarven mellan lådorna och i undre delen av foderförrådet. Det går inte åt mycket foder i ett vilande bisamhälle. Men när bina varit ute och klungan upplösts då går det fort åt.
-
Här i Blekinge sitter inga bin still, alla har varit ute idag och hämtat ljusgult (hassel?) och orangegult (vintergäck eller krokus?) pollen så kanske denna vinter närmar sig slutet?
-
Hej Jano
Det var jo synd...här vid Småland ostkust blev det 15 grader och det var full aktivitet i alla kupor.
Härligt att se och höra.
Christell
Vet att krokus har orangegula och vintergäck lätt gyllene pollen.
-
Hej Kap Horn
Det är faktiskt inte synd att bina kan vänta med upplösning av klungan lite till. Om de sätter igång med yngling för tidigt kan de få problem med fodertillgång. Naturen ger inte någon nektar förrän sälgen drar igång sin blomning. Tidig värme och sedan återgång till kyligare väder är inte det bästa för ett bisamhälles välbefinnande under tidig vår, men 15 grader har de ju svårt att motstå. Håll koll på foderförbrukningen.
-
Hej Kap Horn
Det är faktiskt inte synd att bina kan vänta med upplösning av klungan lite till. Om de sätter igång med yngling för tidigt kan de få problem med fodertillgång. Naturen ger inte någon nektar förrän sälgen drar igång sin blomning. Tidig värme och sedan återgång till kyligare väder är inte det bästa för ett bisamhälles välbefinnande under tidig vår, men 15 grader har de ju svårt att motstå. Håll koll på foderförbrukningen.
Ja det är en sanning i binas värld, nu får 4/5 av mina samhällen extra foder. Varmt på dagarna då de flyger och frost på nätterna verkar tarva rejält med mat till dem.
-
Extra foder vid denna tid skall bara ges till samhällen som i princip är utan mat. Extrafoder blockerar yngelceller och hindrar utvecklingen.
-
I dag steg temperaturen till 13 garder i skuggan och bina gjorde sina första flygturer efter vintern. I den lilla testavläggaren var klungan helt upplöst och det var full fart både ut och in. För att kolla hur mycket foder som fanns kvar av de fyra kilo de vick vid invintringen så öppnades lådan. Det visade sig att det fanns ca 2 kilo kvar i överdelen av kakorna. Ett litet samhälle övervintrar lika bra som ett normalstort om de får tillräckligt stort utrymme för att reglera sitt klimat utan att behöva förbruka en massa foder.
-
Ett litet samhälle övervintrar lika bra som ett normalstort om de får tillräckligt stort utrymme för att reglera sitt klimat utan att behöva förbruka en massa foder.
Intressant tanke. De topplistkupor jag provar nu har en flyttbar mellanvägg som anpassas till samhällets storlek inför vintern. Låter som om det skulle vara en bra idé.
-
Hej Jano
Om man tänker efter, har tagit del av andras erfarenheter dessutom (så som dina) så faller mycket på plats.
(http://www.wuerziworld.de/Smilies/mx/mx57.gif)
-
Intressant tanke. De topplistkupor jag provar nu har en flyttbar mellanvägg som anpassas till samhällets storlek inför vintern. Låter som om det skulle vara en bra idé.
Min åsikt om detta har jag förmedlat vid ett tidigare tillfälle. Men prova sina ide'er måste man så kör på.
Det finns mycket bilddokumentation om hur bin vill bygga, och inrätta sin bostad så att den fungerar både sommar och vinter, men det verkar inte som det tas på allvar. Samma byggsätt gäller för bina om de bestämmer sig för ett horisontellt utrymme. De bygger i längdriktningen för att få så stora sammanhängande kakor eller kakgator som möjligt. Detta konstateras om ett bisamhälle har etablerat sig i ett bjälklag t.ex. Det är endast för att förenkla skötseln som vi tvingar dem att bygga på tvären i en trågkupa eller TBH.
För övrigt verkar det vara tunnsått med kunskapen om varför invintringen av bisamhällen beskrivs som den gör i kurslitteratur mm.
-
Hej Jano
Håller med om att man måste vara passupp på fodret nu bör i Mälardalen och har fått gett några kupor foderdeg trots jag gav dem relativt mkt socker i höstas . Gav dem iofs redan i aug och hösten var ju varm så. Nu en fråga hittade några nästan fullgångna yngel utanför kupan som blivit utstädade inte många men man undrar ju vad det beror på.
Ngn som har ngt förslag?
-
Skulle tro att du har jätteduktiga städbin som tagit bort ynglen för de inte var friska. Grattis i så fall men :-[ jag är bara nybörjare så det är en ren gissning från min sida.
-
Hej Jano
Håller med om att man måste vara passupp på fodret nu bör i Mälardalen och har fått gett några kupor foderdeg trots jag gav dem relativt mkt socker i höstas . Gav dem iofs redan i aug och hösten var ju varm så. Nu en fråga hittade några nästan fullgångna yngel utanför kupan som blivit utstädade inte många men man undrar ju vad det beror på.
Ngn som har ngt förslag?
Yngelet dör när det blir för kalt i kupan, för dåligt isolerade kupor, bina klarar ej av att hålla tillräkligt hög temperatur och förbrukar även mer foder.
-
Det är helt riktigt att tidigt lagt yngel kyls om det blir bakslag i väderleken med minusgrader. Bina drar åter ihop sig i klunga och tidigt lagt yngel hamnar utanför binas uppvärmningsområde och dör.
Detta beror inte på för dålig isolering utan tvärt om har bina haft det för trångt och välisolerat. Det gör att vinterklungan upplöses alldeles för tidigt och yngling startar innan klimatet ute är lämpligt för binas aktiviteter. Det finns kanske varken pollen eller nektar att hämta utifrån och det foder som finns kvar går snabbt åt. Den felaktiga uppfattning som finns att bin måste sitta trångt och vara väl isolerade under vintern leder ofta till sådana här överraskningar. För tidig yngling är inget att sträva efter. Om yngel som rensats ut var nästan fullgånget tyder det på att äggläggning var igång redan i månadsskiftet februari- mars vilket är för tidigt även här nere i Halland.
-
Mina bin har nog redan gjort en omgång med yngel? De nya (?) bina var ute häromdan i mängder och orienteringsflög framför alla kupor.
-
Hur vet du att det är nya bin som är ute och flyger. Fast nere i Blekinge kan det kanske vara möjligt. Det tar nästan 5 veckor från ägg till orienteringsflygande ungbi. Alla gamla fältbin friskar också upp sitt orienteringssinne inför säsongen.
-
Nä det vet jag såklart inte, därav frågetecknen. Vad jag säkert vet är att de rensade den 9/2 (måndag vecka 7) så det kan förhålla sig så eftersom de flög ut den 19/3 (torsdag vecka 12) då det var förhållandevis varmt och fint väder.
Får tillägga att de flesta bin som jag såg var oslitna och blanka som välryktade hästar :)
-
Ja de flesta bina som finns nu på våren är rätt så oslitna. De är resultatet av de ägg som lades från mitten av augusti förra året och har inte jobbat som fältbin i någon större utsträckning förrän nu på våren.
-
Hej
Även jag kunde se att de bin som kommer ur kupan nu har tjock päls och fina vingar. De är inte slitna (än) av många mil i luften.
Minst två samhällen måste ha yngel med tanke på värmen. I dag, bara 8 grader, så vår de ute. Inget pollen, men de drog in vatten för glatta livet.
Kunde se de vid olika vattensamlingar.
-
Under våren utökar jag så att samhällena har två lådor, med tio lågnormal i vardera, som yngelrum och en eller två skattlådor i början på juni månad. Då har jag tillräckligt med bin för att ta hand om dragen som finns här och avbryter yngelproduktionen genom att flytta yngellådan med drottningen åt sidan.
Jag är en biodlarwannabe som ska få mitt första samhälle i vår. Jag försöker läsa och förstå och hoppas att jag får ställa några dumma frågor:
Låter du alltså de två övervintringslådorna vara kvar och bli yngelrum? Och sedan i början av juni sätter du på 1+1 låda som skattlådor? Du skriver att du avbryter yngelproduktionen genom att flytta yngellådan. Varför? För att nya yngel kräver mat som du stället vill kunna skatta? Hur och vart flyttar du yngel och drottning? Behövs det inte hela tiden nya yngel för att hålla kupan vid liv, speciellt inför vintern? Jag inser att svaren kanske är självklara när man haft bin ett år men hoppas ändå på att du ska orka svara,
-
Hej Kanin-Eva.
Svaret på de frågor du ställer hör egentligen inte till hur bina tillbringar vintern, fast när man tänker efter gör de det till en del. Skattlådorna ingår i vårens utökning och sätts på i början och mitten av maj och är redan tagna i bruk i början på juni. Förfarandet med ett yngeluppehåll i juni och halva juli minskar betydligt risken att invintra gamla utslitna dragbin. Äggen som ska bli vinterbin läggs i slutet på juli, hela augusti och början på september. Yngeluppehållet ställer också till det för varroans fortplantning. Delningen gör också att man har kontroll på samhällets naturliga sätt att förmera sig genom just delning, eller svärmning som det också kallas.
Man får inte glömma att tiden från ägg till färdigt dragbi är ca. en och en halv månad i ett ynglande bisamhälle. I ett samhälle utan yngel att mata blir biet dragbi mycket tidigare.
Avläggaren med den gamla drottningen ställs intill samhället som den togs ifrån.
Det är honungsproduktion som är målet för mig. Om det är biproduktion som är målet går det ju inte att stoppa yngling och då får man kanske fodra istället för att hålla det hela igång.
Hoppas du fick svar på dina frågor Annars får du komma igen kanske under en rubrik som passar ämnet.
-
Kanin-Eva, här finns en välskriven text om detta:
http://bisidan.se/blogg.html?start=40 (http://bisidan.se/blogg.html?start=40)
se blogginlägget 21 maj
-
Tackar, carusogugge. Nu tror jag att jag förstår. Ungefär i alla fall.
-
Så var ännu en vinter till ända. I onsdags den 8 april blev det plötsligt sommar med 18 grader varmt. Bina flög för fullt och på eftermiddagen blev det vårundersökning av bisamhällena. Vinterklungorna var nu helt upplösta och det fanns yngel i alla även täckt. Inga större mängder men bina går på sparlåga så länge det inte finns någon nektar att dra in. I ett par samhällen sågs också drottningen traska runt. Även de små testavläggarna var vid god vigör, men som jag anat var drottningen i testet med skaksvärmen pucklande. Hon var född så sent att hon ej kommit ut på parning innan vädret satte stopp. Men testen visar att det går att övervintra väldigt små bisamhällen på väldigt lite foder. De tål till och med att störas flera gånger under vintern utan att få problem, varken med utsot eller drottningförlust, om de tillåts övervintra enligt sitt eget koncept. Än är det ingen fara med trängsel i minikupan, det ser så ut men det syns inga bin från andra hållet så det är bara bin på halva ramarna.
-
Hej Jano.
Jag uppskattar verkligen dina test med minisamhällen! Någon gång i framtiden vill jag prova själv! Vad är planen vidare nu med minisamhället om drottningen inte är befruktad? Det tar väl lite tid innan det går att få tag på nya drottningar?
/Marianne
-
Det lilla samhället som är på bild i mitt förra inlägg är vid ful vigör med äggläggande drottning. Det andra hastverket, som jag kallar det, fick en överbliven drottning och jag märkte inte förrän i slutet på november att hon antagligen inte blivit parad. Det var lite sent att göra något då. Som ett extra test kunde man ju kolla hur det skulle gå för detta att övervintra. Det gick alldeles utmärkt men som jag anade var samhällets drottning puckelynglande nu på våren. Nu ska jag en av de närmaste dagarna ta bort henne och ramarna med drönaryngel. Istället sätta in en yngelram med spätt yngel och påsittande bin från ett av mina produktionsamhällen för att se vad som händer. Har den blivande drottningen tur så kanske det finns drönare färdiga i bigården när hon vill ut på parning.
Jag har inget nytt foto på denna avläggare men den första april såg skämtet ut som denna bifogade bild.
-
Hej Jano.
Jag blev nyfiken på varför du ska ta bort ramarna med drönaryngel om du kan ha behov av drönare till parning med en ny drottning? Är det skillnad på drönare gjort av en oparad drottning och drönare gjort av en parad drottning eller är det genetiken du tänker på?
/Marianne
-
Kan du beskriva konceptet för övervintringen av ett litet samhälle?
Två av mina tre samhällen har dessvärre gått hädan i vinter. Ett beroende på att det inte var stormsäkrat (mitt fel), jag såg att det fanns levande bin när jag satte ihop det igen, men förmodligen blåste alltför många bin bort.
Det andra har dött av mer oklara orsaker. Det syns att de har ynglat in i det sista, rester av yngelklotet syns, det finns halvt utkrupna bin som dött...
-
Hej Marianne Ax.
De drönare som tvingas utvecklas i trånga arbetar celler tror jag inte blir så bra. Att de blir mycket mindre ser man ju men hur de blir annars vet jag inte. Det kommer ju att födas riktiga drönare i alla de andra samhällena så därför behövs inte puckeldrönarna.
// Jano
-
Kan du beskriva konceptet för övervintringen av ett litet samhälle?
Två av mina tre samhällen har dessvärre gått hädan i vinter. Ett beroende på att det inte var stormsäkrat (mitt fel), jag såg att det fanns levande bin när jag satte ihop det igen, men förmodligen blåste alltför många bin bort.
Det andra har dött av mer oklara orsaker. Det syns att de har ynglat in i det sista, rester av yngelklotet syns, det finns halvt utkrupna bin som dött...
Ett litet samhälle övervintrar på samma sätt som ett stort. Biklungan i yngellådan och fodret i skattlådan. Utrymmet både i sidled och höjd ska skalas ner så det passar bimassan. Det är därför det blir idealiskt med LN-ramar på högkant. Bina börjar vintern på de tomma cellerna i yngelavdelningen och har fodret över sig. De får nya tomma celler att sitta på/ i allteftersom klungan förflyttar sig uppåt under vintern.
I det samhälle som blåste omkull för dig kan drottningen ha varit bland de omkomna.
-
Efter att ha läst 16 sidor om hur bin tillbringar vintern så ville jag bara säga ett jätte TACK till Jano som så tålmodigt svarat på frågor och förklarat hur han gör med sina bisamhällen och varför. Och tack också till ni andra som hållit diskussionen igång. Ovärderligt material att lära sig från.
-
Hej Bjelkeman
Visst lär man sig mycket! Jag är också jättetacksam att Jano delar med sig. Jag skriver inte alltid tack, för det blir kanske jobbigt att läsa tråden då, men hoppas du vet jag är tacksam till dig Jano och alla andra som delar med sig! Även de som inte är lika aktiva längre, men som kanske skrev mer för ett tag sedan.
/Marianne
-
Jag är lite brydd över detta med de tomma cellerna. Du säger att det är viktigt att låta dessa vara tomma, eftersom klotet behöver dem..men hur gör man? Vid invintringen kan det finnas yngel i t ex mitten eller övre delen av yngellådorna, då hamnar ju klotet där..eller är det så att bina sedan flyttar upp det neddragna vinterfodret? Och hur vet man att man inte ger så mycket foder så att klotet inte har tomma celler, man vill ju inte riskera svält. Hoppas du förstår vad jag menar, jag gör det knappt själv
-
Jaså det är så svårt att förstå? Har Du inte läst vad jag skriver i denna tråden?
-
Jodå jag har läst noga vad du skriver, men just det här förstår jag inte. Och jag är inte direkt känd för att ha svårt att förstå... :) jag vet inte hur jag ska förklara bättre vad jag menar
-
Om man bara har en yngellåda under sommaren så drar de ner fodret i övre lådan vid invintringen. Har man har två yngellådor så flyttar man ner yngelramarna från övre till nedre lådan innan invintringen påbörjas.
-
Ok, och så det här med mängden foder. Om man som jag vill ge mycket, hur undviker man att den sena yngelsättningen hindras av foder på fel plats?
-
Jag började med det här sättet att invintra i höstas, och då gav jag för mycket foder så det även hamnade i nedre lådan. Jag tog bort dom ramarna och satte in utbyggda ramar istället. Sen sparade jag dessa foderramar och nu i vår kommer jag få användning för dem då ett samhälle är väldigt starkt och inte har så mycket foder kvar.
-
Undrar förresten hur mycket foder som går åt nu på våren, kyligt väder och yngelutvecklingen igång. Hur många dagar räcker 1 kg foder?
-
Jag såg en rapport på det en gång där man hade vägt varje dag under tidiga våren, och det fanns dagar då det gick åt betydligt mer än ett kg (om jag minns rätt)
-
Nu hittade jag en undersökning med vågkupa, och enligt den gick det åt 1 kg gick åt varje vecka i mars och till mitten av april då sälgblomningen kom och kupans vikt åter ökade.
-
Ok, och så det här med mängden foder. Om man som jag vill ge mycket, hur undviker man att den sena yngelsättningen hindras av foder på fel plats?
En yngellåda räcker gott för yngel i september, där kryper ju ut färdigt yngel hela tiden så det blir ingen brist på lediga celler. Bina ska ju sluta yngla senast efter september månads utgång och har då alla tomma celler efter utkrupet yngel att bilda sin vinterklunga på. Det får plats 20 kg foder i den övre lådan om man vill ge så mycket. Det jag skriver gäller lågnormal. Har man lägre lådor behövs kanske två till yngelrum.
-
Än är det ingen fara med trängsel i minikupan, det ser så ut men det syns inga bin från andra hållet så det är bara bin på halva ramarna.
I dag blev det en passande dag att flytta över kakorna från minikupan till större lådor. Solen skiner, det är nästan vindstilla och 18-19 grader i skuggan så det är ingen risk att upplyft yngel tar skada. Det sägs att vinglösa bin är en följd av varroaangrepp, men precis samma effekt får man om ynglet kyls ner i slutet av sin utvecklingsfas.
Det var nu yngel i fyra av de fem kakorna så det är hög tid att göra denna operation. De fem ramarna flyttas över till en soluppvärmd 10-ramarslåda med en avdelningslucka bakom. Denna låda står på en nätbotten med uppsamlingsskiva för nedfall under. Över yngellådan ställs ytterligare en låda med fyra utbyggda kakor och en med vaxmellanvägg. Även i denna låda begränsas utrymmet med en avdelningslucka den första tiden. Nu får bina tänka om lite för kakorna blev vridna 1/4 varv. Förra våren fixade de detta så det är tydligen inget större problem för dem.
Testet har visat att storleken har ingen betydelse om bara utrymmet och formen på detta är det rätta. Lådan har ju även varit utan isolering i vinter och de har inte haft några problem med att jag varit och stört dem vid flera tillfällen.
-
Här kommer ett par bilder till som inte fick plats i det förra inlägget.
Den ena visar utrymmet i lådorna och den andra lådorna efter att jobbet är gjort.
-
Hej Jano
En fråga: resulterar dina iakttagelser om denna övervintringsmetod i några praktiska åtgärder i din bigård och i så fall vilka?
-
Det är ett säkert sätt att övervintra små samhällen på 3-4 hg bin med överblivna drottningar om man skulle vilja eller behöva.
-
Hej Jano
Det är det tydligen...så detta är din praktiska sidan av det.
Tack för infot.
-
Jag vet ju att det går om jag skulle behöva. En befäst vetskap med testet är att invintras ett bisamhälle på binas villkor så har storleken ingen betydelse. Att bin är störningskänsliga under vintern är också konstaterat vara en myt.
-
Hej!
Tror du det skulle gå att invintra observationskupan i sin helhet eller hur skulle du försöka göra för att invintra ett så litet samhälle som möjligt?
Hur litet kan samhället vara för att övervintra tror du?
Den obefruktade drottningen i skaksvärmen byttes ut, eller går det att para/inseminera henne även i år?
Har du några upplägg inför nästa år?
/C
-
Enligt min mening så kan inte bina i visningskupan invintras som den är. Det är ju bara en kaka i yngelrummet och en kaka över denna för foder och bina har ingen möjlighet att bilda sin vinterklunga på bara en kaka i sidled. Hur jag övervintrar ett bisamhälle på ca 300 gram bin med drottning har beskrivits tidigare i denna tråd. Den lilla skaksvärmen, som visade sig ha en oparad drottning, var visserligen lite mindre men det var säkert turen som gjorde att den klarade vintern. Den drottningen är avlägsnad och en yngelram från ett annat samhälle är satt in i stället för puckelramen. Det är ungefär en vecka sedan och i veckan som kommer ska där förhoppningsvis finnas en ungdrottning som kan vara parad i slutet på maj förhoppningsvis. Det hade inte gått att para den obefruktade drottningen i år.
Vad menar du med upplägg inför nästa år?
-
Håller med att det skulle bli mycket svårt eller omöjligt med att övervintra observationskupan på naturligt vis.
Kanske med mycket tur så går det med tre lågnormal på högkant och "naturlig" övervintring? Tyckte från de få bilder du hade på själva skaksvärmen att diametern på dess klot var ungefär hälften av samhället på fem ramar. Självfallet en mycket grov uppskattning... men rent matematiskt innebär faktiskt en hälften så stor diameter på klotet att just volymen är fyra gånger mindre än femramarsklotet. Så kanske hade skaksvärmen klarat sig på tre istället för fyra ramar? Men det var ju inte det din studie gick ut på.
Tycker din studie och ifrågasättande av vissa läroböcker är ett ovanligt sunt sundhetstecken. Så därav undrade jag om du hade något mer på lut att bevisa eller undersöka framöver.
Tack för att du la ut ditt arbete här.
-
Tack för uppskattningen. Det är inget särskilt på gång men det dyker kanske upp något som är värt att titta närmare på än att bara acceptera det som påstås. Jag är öppen för ide'er.
-
Hej Jan!
Kanske en jämförelse mellan isolering och utan isolering med två femramars lågnormal på högkant? Då bygger du vidare på ditt koncept och dina förutsättningar med de kupor du redan har. I den ena kupan bör då ämnesomsättningen och temperaturen vara högre vilket kan leda till akut foderbrist mitt i vintern, kanske förlängd ynglingsperiod och tex förhöjd närvaro av varroa, utsot och andra glömda åkommor och bekymmer?
Jag tänker även på att du skulle kunna efterlikna de förhållandena som råder i de samhällen som invintras trångt på en låda och med eller utan isolering. Men att bara kraftigt isolera en av dina femramars på högkant kanske räcker inledningsvis för att belysa en del av problematiken?
/Calle
-
Det har varit jätteintressant att följa Janos inlägg i denna tråden om hans små expriment och slutsatser.
Vill passa på att tipsa om de som vill läsa på mer om detta skall läsa häfter i följande länk.
Det är en sammanställning (på svenska) av ett antal vetenskapliga studier som har gjorts. Sammanställningen gjordes i början av 80 talet men är i och med denna tråd och dess innehåll tämligen aktuell.
Kan bara säga att en del av det som finns diskuterat i denna tråd finns med i detta häfte att läsa.
Tror inte det går att köpa det längre men väl låna via biblioteket.
Jag hade mycket glädje av att läsa det så den kan varmt rekommenderas.
http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full (http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full)
-
Det har varit jätteintressant att följa Janos inlägg i denna tråden om hans små expriment och slutsatser.
Vill passa på att tipsa om de som vill läsa på mer om detta:
[url]http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full[/url] ([url]http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full[/url])
Tack för tipset Roger!
/C
-
Hej Jan!
Kanske en jämförelse mellan isolering och utan isolering med två femramars lågnormal på högkant? Då bygger du vidare på ditt koncept och dina förutsättningar med de kupor du redan har. I den ena kupan bör då ämnesomsättningen och temperaturen vara högre vilket kan leda till akut foderbrist mitt i vintern, kanske förlängd ynglingsperiod och tex förhöjd närvaro av varroa, utsot och andra glömda åkommor och bekymmer?
Jag tänker även på att du skulle kunna efterlikna de förhållandena som råder i de samhällen som invintras trångt på en låda och med eller utan isolering. Men att bara kraftigt isolera en av dina femramars på högkant kanske räcker inledningsvis för att belysa en del av problematiken?
/Calle
Hej!
Jämförelse mellan isolerad och oisolerad är ju redan gjord. Förra vintern övervintrade jag ett likadant litet samhälle i samma låda med isolering. I vinter var den oisolerad. Foderåtgången var den samma. Under denna vinter fick den, som det visade sig, oparade drottningens lilla samhälle använda den isolerade huven. Det övervintrade visserligen på mindre foderåtgång men om det berodde på mindre bimängd heller att den var isolerad det vet jag faktiskt inte. Både förra och denna vinter var ju relativt milda här i Halland så jag kommer att fortsätta testa och hoppas på en riktig vinter.
För övrigt har jag varit förskonad från vinterförluster sedan 2001. Det var under vintrarna 1999-2002 som jag höll på med vinterbiodling och kollade upp hur bina egentligen vill ha det.
-
Hej Roger H
Det var en överraskning för mig att det har skett vetenskapliga studier i ämnet.
Vad har de kommit fram till där och varför hamnar inte dessa resultat ute hos biodlarna?
Det måste väl vara i biodlarorganisationers intresse att förmedla sådana kunskaper ut till medlemmarna. Mina undersökningar och tester är ju inte vetenskapliga, men de leder fram till vetskap och fungerande resultat för mig själv som jag gärna vill förmedla.
/Jan-Uno
-
Ursäkta, hade inte insett att du studerat isolering tidigare år. Fint att du inte har några vinterförluster. Du borde ha någon som bor längre norr över som kunde hjälpa dig.
Det kan vara svårt att jämföra resultat mellan olika år och ännu svårare om det skall vara statistiskt belagt. I den bästa av världar så räcker det med två identiska samhällen som innevarande år invintrar intill varandra om man undersöker en parameter som tex isolering och som i sin tur ger ett entydigt resultat. Men så ser inte världen ut, mängder med allehanda störningar förekommer och än värre blir det om man jämför mellan olika år och individer/samhällen.
Jag skulle i alla fall så som du gjort försökt men då med två så identiska samhällen som möjligt, intill varandra under en och samma vinter. Ett samhälle med tjock isolering och inte bara på taket utan även runt om hela kupan. Det andra självfallet utan någon isolering. Försökt väga eller avgöra mängden bin & foder i början och i slutet av studien och hållit tummarna på tydligt resultat.
Detta var bara min korta reflektion över din mycket intressanta studie.
Kan även vara intressant att läsa det Roger tipsade om.
Mvh C
-
Hej Levitan
Att ett normalstort bisamhälle varken behöver isolering eller mycket foder för att övervintra bra har jag vetat de senaste 15 åren. De två senaste vintrarnas tester har visat att det går lika bra för små samhällen om de får de rätta förutsättningarna. Bra att veta om man vill övervintra reservdrottningar på ett säkert sätt med så lite bin som möjligt.
-
.
-
Hej igen Jano!
Det låter bra att höra att du har koll.
Ja, då antar jag att du bara fattas en vinter också...
Jag skaffade igår lite kvällslitteratur från 80-talet enligt länk från Roger H. Har inte hunnit läsa mycket men kvällarna är räddade ett tag framöver kan jag väl säga. =)
/C
-
Det är de små minisamhällena som behöver ett test med en riktig vinter. Det kommer att invintras sådana varje vinter nu framöver så länge jag håller på med biodling.
Levitan var fick du tag på det häfte som Roger H tipsade om.
-
Hej.
Detta handlar inte längre om övervintring men här kommer en liten redogörelse hur det gick med det lilla samhället. Den 21 april flyttades bina över i ett större utrymme, två lågnormallådor med fem ramar i varje våning. Under maj har dessa lådor utökats med nya ramar vid tre tillfällen tills samhället hade tio ramar i varje låda som yngelrum. Vid kontroll i dag fanns 12 ramar yngel i dessa lådor och pollen och honung i resten. Det var läge för en låda till som ställdes under tillsvidare och den undre lådan lyftes upp över ett spärrgaller eftersom drottningen gick i den övre och det spädaste ynglet fanns där. Detta samhälle har startat sommaren med fart, trots sin lilla bimängd vid invintringen, men de hade ju börjat bra i den lilla övervintringslådan.
Den invintrade lilla skaksvärmen som hade råkat få en oparad drottning i höstas har nu en ny. Men hon har inte blivit parad och blir det inte riktig sommar snart så blir hon det inte heller utan bina kommer att få hjälpa till någon annan stans.
-
Den invintrade lilla skaksvärmen som hade råkat få en oparad drottning i höstas har nu en ny. Men hon har inte blivit parad och blir det inte riktig sommar snart så blir hon det inte heller utan bina kommer att få hjälpa till någon annan stans.
Jag har inte brytt mig om detta lilla samhälle förrän i går den 20 juni. Nu går där en parad drottning och hon har nu täckt yngel i nedre delen av de två mittersta ramarna. Hon får fortsätta i denna låda som en reservdrottning.
-
Hello
Fins det nye iddeer för neste vinter med nye studie o ideer :P :P
-
Det är de små minisamhällena som behöver ett test med en riktig vinter. Det kommer att invintras sådana varje vinter nu framöver så länge jag håller på med biodling.
Det går inte att få ett resultat som kan anses säkert utan tester under flera vintrar. Invintrar jag två samhällen under fem vintrar på rad utan problem då kan man tala om en säker metod.
I höst har jag invintrat två styck ett med isolerad huv och ett med oisolerad huv. De kommer att kollas med två veckors mellanrum efter att de gått i vinterklunga. Om intresse finns kan jag visa hur det ser ut genom plexiglaset vid varje observation.
-
Finns absolut intresse av att följa det Jano.
:-)
-
Finns absolut intresse av att följa det Jano.
:-)
Instämmer där :D
-
Det är de små minisamhällena som behöver ett test med en riktig vinter. Det kommer att invintras sådana varje vinter nu framöver så länge jag håller på med biodling.
Levitan var fick du tag på det häfte som Roger H tipsade om.
Du Jano kan inte du skriva en bok med dina erfarenheter.
Du kan ju börja med häften :-[ ... ett för varje moment. Det är så svårt att försöka följa dig när det är så många andra i trådarna.
Ursäkta alla ni andra men jag menar bara att det skulle vara underbart att ha dina erfarenheter samlade i ett uppslagsverk!
-
Du Jano kan inte du skriva en bok med dina erfarenheter.
Du kan ju börja med häften :-[ ... ett för varje moment. Det är så svårt att försöka följa dig när det är så många andra i trådarna.
Ursäkta alla ni andra men jag menar bara att det skulle vara underbart att ha dina erfarenheter samlade i ett uppslagsverk!
Jag håller med! Har försökt skriva ut en del av Janos arbetssätt men om det skulle tas fram en bok /häfte skulle den sälja som smör tror jag. Är fattigt på boksidan om svensk biodling.
-
Instämmer också, en egen hemsida eller blogg kanske kan vara något? Så blir dina kunskaper lätt tillgängliga för alla.
-
Du Jano kan inte du skriva en bok med dina erfarenheter.
Du kan ju börja med häften :-[ ... ett för varje moment. Det är så svårt att försöka följa dig när det är så många andra i trådarna.
Ursäkta alla ni andra men jag menar bara att det skulle vara underbart att ha dina erfarenheter samlade i ett uppslagsverk!
Det är roligt när ni gillar det jag skriver men någon författare är jag inte. Själv tycker jag att forum är en trevlig form att förmedla kunskaper och få diskutera biodling i alla dess former. På flera ställen i tråden har jag bifogat dokument som är nedladdningsbara och kan tas del av alldeles gratis. Sen är det ju upp till var och en som läser det jag skriver att bilda sig en egen uppfattning om dess värde.
Mvh. Jano
-
Hej Jano ;D
Har du noen musefelle montered front kupe dett år inte förre. ??? ??? ???
Jej har invinrtert siste give i dag men bare på 1 låde 11ramer LN :o
gick bra förige vintra ;D
hilsninger Krulle :)
-
Nej jag har inga musfällor på kupflustren.
De flesta biodlare invintrar på bara en låda och bina överlever oftast, om än med problem med för mycket foderintag. De som inte har provat vet ju inget om den väsentliga skillnaden i övervintring om bina får tillämpa sitt eget koncept för att övervinna vinterns påfrestningar.
-
Hej
Är du reden ferdig med invintring av zukker
Hur mykket per sahelle
Er det ide att ge extra zukker
vielen dank KRULLE
-
Hej
Är du reden ferdig med invintring av zukker
Hur mykket per sahelle
Er det ide att ge extra zukker
vielen dank KRULLE
Det är på måndag tre veckor sedan mina bin var färdigfodrade. Varje samhälle får 12 kg socker löst i 8 liter vatten. Honungen som finns i yngelkakorna får de givetvis också ha kvar men det är inte några större mängder.
-
Det är på måndag tre veckor sedan mina bin var färdigfodrade. Varje samhälle får 12 kg socker löst i 8 liter vatten. Honungen som finns i yngelkakorna får de givetvis också ha kvar men det är inte några större mängder.
Vad har du för format/hur många lådor fodrar du på 12 kg?
-
Formatet är lågnormal. Utrymmet mäts inte i lådor utan det antal kakor som samhället behöver beroende på styrka. Formen på utrymmet är det viktigaste. Moderna breda låga lådor är toppen för biodlaren i honungshanteringen och fungerar bra även för bina under sommaren, men under vintern är de alldeles för breda i sidled. För att få den rätta höjden är det ju bara att stapla lådor på varandra och bredden kan skäras ner på ena hållet genom mindre antal ramar i varje våning.
-
Formatet är lågnormal. Utrymmet mäts inte i lådor utan det antal kakor som samhället behöver beroende på styrka. Formen på utrymmet är det viktigaste. Moderna breda låga lådor är toppen för biodlaren i honungshanteringen och fungerar bra även för bina under sommaren, men under vintern är de alldeles för breda i sidled. För att få den rätta höjden är det ju bara att stapla lådor på varandra och bredden kan skäras ner på ena hållet genom mindre antal ramar i varje våning.
Tror jag (åtminstone delvis) fattar hur du menar men hur många kakor går de på när du ger 12 kg vinterfoder? Hur många kakor i bredd innan du avdelar och sätter ny låda?
Jag har ett sh som står på 3 lådor LN, fick inte ner bina i två lådor efter slutskattningen ;) hur skulle du göra/ hur mycket foder skulle de klara sig på? De drar ner långsammast av alla och hade en hel del honung kvar vid slutskattningen.
-
Hur mycket foder ett bisamhälle klarar sig på beror på hur man invintrar det och vad det är för status på de bin som finns i kupan vid invintringen. Ett bisamhälle med välnärda vinterbin i vila ska egentligen inte behöva så mycket foder om det bara finns där det ska vara. Om samhället invintras på två hela lådor lågnormal måste ju den övre vara full med foder. Inte för att det behövs utan för att eliminera risken att biklungan ska hamna där inget foder finns. Sedan får överskottet tas bort innan dragtid på våren för att inte komma med i honungen. Det är därför jag anpassar storleken på utrymmet efter hur mycket yngel som finns vid invintringen och inte på mängden gamla utslitna draghbin. Det mår både bina och biodlaren bäst av.
-
heje
om du giver 12kg zukker skull de recke me 6 ramer o 2kg zukker i varje ram 2x6=12kg :-*
i ovre vaning och 6 i undre (:) o:)
-
heje
om du giver 12kg zukker skull de recke me 6 ramer o 2kg zukker i varje ram 2x6=12kg :-*
i ovre vaning och 6 i undre (:) o:)
Det är inte fodergivan som bestämmer ramantalet. Det är mängden yngel vid invintringen och hur mycket honung som är kvar i yngelramarna. Läs mitt förra inlägg.
-
6 ramer i tva våninger borde recke ;D ;D ;D ;D
12 ramer er ganz mye ???
Har do sperrgiller mellen ladera när du forar zukker andars kommer yngel o zukker blandas i samme låde :o :o
-
Den undre lådan är full med yngel vid invintringen och när det är kläckt så bildar bina sin vinterklunga där. Därför lagrar bina fodret i den övre lådan. Bina lagrar inte honungen över ynglet utan anledning. Om vi tar bort denna energireserv måste den ersättas med något annat på samma plats om bina ska kunna utnyttja klungans isolerande effekt istället för metabolismen som ger en massa fukt i kupan och avfall i binas tarm i onödan.
-
Hej Jano och alla andra som följer denna tråd med glädje. Det fanns och period det faktiskt forskades på detta och pressenterades i Bitidningen om hur bina skall övervinta bäst. Ni som har tillgång till eller kan låna gamla bitidningar av någon bör söka upp nummer 2 (Februari nummer) av bitidningen 1986. Här finns mycket riktigt tankar på att bina skall ha tomma celler under sig under vintern för isolering och mat ovanför sig. Precis som Jano har menat med hans "bevis" av de småsamhällen han har övervintrat.. De visar även delvis med tecknade bilder hur kloter är placerat på kakorna och uppmätta temperatur kurvor i klotet under vintern. En liten gruva att förkovra sig i när man vill utveckla Janos meningar här inne.
-
Hej Roger H
Det var en överraskning för mig att det har skett vetenskapliga studier i ämnet.
Vad har de kommit fram till där och varför hamnar inte dessa resultat ute hos biodlarna?
Det måste väl vara i biodlarorganisationers intresse att förmedla sådana kunskaper ut till medlemmarna. Mina undersökningar och tester är ju inte vetenskapliga, men de leder fram till vetskap och fungerande resultat för mig själv som jag gärna vill förmedla.
/Jan-Uno
Sent svar men Jan-Uno, jag håller med dig om att studier kring binas övervintring borde vara intressant för alla och ta del av i tidsskrifter o tidningar idag med. Den tidskrift som jag refererar till tog då upp aktuell forskning i ämnet om hur bina sitter och är under vintern. Till viss del lika det du har gjort med minisamhällena. Fast detta var lite mer åt vetenskapliga studier.
Försök få tag i häftet. Borde gå att låna antingen direkt från SLU eller kanske via det lokala biblioteket. En annan väg borde kunna vara att ri.ga SBR och fråga om de har någon kopia att sända.
Trevligt är iallafall att du vill fortsätta sprida din kunskap här bland oss. Jag tror många håller med mig om detta.
MVH Roger
-
Inom biodlingen har det blivit så inpräntat i medvetandet hos biodlarna, att bina måste sitta på ett trångt utrymme för att klara vintern. Även inom forskning, om binas vinterliv, har man utgått från ett bisamhälle invintrat på ett lågt, trångt utrymme och därefter mätt temperaturer och fuktighet. Jag tänker närmast på Stig Nordbecks forskning på 1980-talet, men även tidigare såsom Budel och Möbus med sina modeller om hur bin måste ha det under vintern. Ska man forska på binas vinterliv så måste man självklart studera ett av människan omanipulerat bisamhälle om det ska ge något av värde.
Vi biodlare tycker och tror att bina måste övervintra bättre om vi själva får bestämma hur det ska vara. När det sedan inte alltid fungerar, börjar vi bekämpa en massa symptom som uppkommer.
Den grundläggande orsaken till problemen är att vi vid invintringen berövar bina deras viktigaste utrymme. Yngelutrymmet är det viktigaste utrymmet för binas överlevnad såväl sommar som vinter.
Hej Roger H
I ovanstående citat ger jag min syn på hur den forskning bedrivits vars resultat återgetts i bitidningen genom åren. Det fanns en man vid namn Nils Hansson som på 1950-talet skrev mycket om liknande upptäckter som mina, men han nästan hånades för sina idee'r och slutade efter ett tag skriva. Professor Äke Hansson skrev på 1980-talet att bin verkade övervintra bättre på två lådor lågnormal, men han angav ingen orsak varför så det tog tydligen inte biodlarna till sig.
Det verkar vara så inpyrt i biodlandet att det närmast är livsfarligt att öppna ett bisamhälle under dess vintervila. Men vad kan hända om man gör det? Man får veta en hel del som man bara trodde och gissade sig till innan. Att ett bisamhälle är ömtåligt för störning under vintern gäller bara samhällen som inte kan bilda sin vinterklunga på sitt eget sätt, alltså de som är invintrade på ett lågt trångt utrymme. Ett bisamhälle som omanipulerat gått in i vintervila bryr sig inte mycket om en hastig titt under vinterns minusgrader mer än lite högre foderförbrukning i anslutning till störningen.
Nu har jag lyckats genom fjärrlån fått tag i Mats Plejes litteraturstudie och läser den med andakt. Ju mer man läser så förundras man över hur invintring beskrivs och lärs ut. Det är inte konstigt att vinterförlusterna är stora.
-
hej
hur avstand mellen lådera?
for unvika vildbygg eller hopbygg
8mm??
-
Bigång ska vara 8 mm ja.
-
Jano, har du mer info om Mats Plejes material?
:-)
-
Det har varit jätteintressant att följa Janos inlägg i denna tråden om hans små expriment och slutsatser.
Vill passa på att tipsa om de som vill läsa på mer om detta skall läsa häfter i följande länk.
Det är en sammanställning (på svenska) av ett antal vetenskapliga studier som har gjorts. Sammanställningen gjordes i början av 80 talet men är i och med denna tråd och dess innehåll tämligen aktuell.
Kan bara säga att en del av det som finns diskuterat i denna tråd finns med i detta häfte att läsa.
Tror inte det går att köpa det längre men väl låna via biblioteket.
Jag hade mycket glädje av att läsa det så den kan varmt rekommenderas.
[url]http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full[/url] ([url]http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full[/url])
Jag fick tipset av Roger H genom ovanstående inlägg. Mycket av vad som framkommit, genom alla dessa forskare som hänvisas till, stämmer rätt så bra med de observationer som jag gjort utan en massa mätinstrument. Mina erfarenheter av binas vinterliv har inhämtats genom visuella studier av hur det ser ut i binas bostad undervintern och slutsatser efter detta. Det enda jag har använt är en digital termometer för att kunna veta innan ingrepp var klungan befinner sig i höjdled. Litteraturstudien behandlar också binas fysiologiska förändringar inför vintervilan. Detta ökar förståelsen för att de beter sig som de gör för att hålla behövlig temperatur utan någon nämnvärd metabolisk aktivitet.
Det är Sveriges lantbruksuniversitet som står bakom denna studie Den finns på ett fåtal bibliotek men gick bra att beställa som fjärrlån från det lokala biblioteket.
-
Hej
Kanske passar artikeln här eftersom den har med biets övervintring att göra.
http://link.springer.com/search?query=Ratios+of+colony+mass+to+thermal+conductance+of+tree+and+man-made+nest+enclosures+of+Apis+mellifera%3A+implications+for+survival%2C+clustering%2C+humidity+regulation+and+Varroa+destructor&search-within=Journal&facet-journal-id=484#page-1 (http://link.springer.com/search?query=Ratios+of+colony+mass+to+thermal+conductance+of+tree+and+man-made+nest+enclosures+of+Apis+mellifera%3A+implications+for+survival%2C+clustering%2C+humidity+regulation+and+Varroa+destructor&search-within=Journal&facet-journal-id=484#page-1)
Och för de som inte är så bevandrade i engelskan en någorlunda hyfsat google översättning:
Sammanfattning
I avsaknad av mänsklig verksamhet, honungsbiet (Apis mellifera L.) konstruerar vanligtvis boet i ett träd i ett långt, smalt, tjockväggigt hålrum högt ovanför marken; dock mest forskning och biodlings bedrivs i fyrkantiga kupor med tunna väggar.
Denna experimentella forskning med hjälp av olika kupor och termiska modeller av träd, har funnit att värmeöverföringshastigheten är ungefär fyra till sju gånger större i bikuporna i allmänt bruk, jämfört med en typisk träd under biets vintern konfiguration.
Detta ger ett förhållande av kolonimassan att klumpas kapsling värmeledningsförmåga (MCR) av mindre än 0,8 kgW-1 K för trä kupor och större än 5 kgW-1 K för träd. Detta resultat för naturliga träd innebär högre luftfuktighet i boet, ökad överlevnad av mindre kolonier och lägre Varroa destructor häckningsframgång.
Många av honungsbiets beteenden tidigare trott vara inneboende kan bara vara en coping mekanism för mänskligt ingripande; t ex vid en MCR på över 2 kgW-1 K, klustring i ett träd kan vara ett frivilligt, sällsynt, värme bevarande beteende för etablerade kolonier, snarare än det obligatoriska, täta, livräddande beteende som är i kuporna i allmänt bruk.
Den implicita förbättrad överlevnad i kupor med termiska egenskaper som ett träd kan hjälpa till att lösa några av de problem som honungsbin för närvarande står inför i biodling.
-
Formatet är lågnormal. Utrymmet mäts inte i lådor utan det antal kakor som samhället behöver beroende på styrka. Formen på utrymmet är det viktigaste. Moderna breda låga lådor är toppen för biodlaren i honungshanteringen och fungerar bra även för bina under sommaren, men under vintern är de alldeles för breda i sidled. För att få den rätta höjden är det ju bara att stapla lådor på varandra och bredden kan skäras ner på ena hållet genom mindre antal ramar i varje våning.
Hej Kap Horn.
I ovanstående citat beskriver jag hur man till viss del kan lösa det hela med våra breda låga lådor.
-
Hej Jano
Tack, läste det redan tidigare.
Håller med om att "dagens" kupor är bra ur honungshanteringssynvinkel men anser inte heller att de är bra på att övervintra "rakt upp och ner".
Nu har jag själv tre sådana lådor förutom två "långhus" och första övervintring med dessa. Jag vill gärna själv bildar mig en uppfattning hur det går med dessa.
Sju "Warré-kupor" där höjden så att säga redan är inbyggt och där gick det bra förra vintern.
(https://lh3.googleusercontent.com/5hGnf_bM8Z2zKJ_xeEai55ndl0bOUue6ZKbm6sKBLCfzVzSGMA891aUY-441vKfg9VzpwzOYMvG3tyJZsmWAbjmq_d5pi4tlC_FIA5uKjpMSiJBD0ZgRNamHP3mv6D2MNO29_BBBZbk6DW6rStWc4WmgQfrLxSqjbw9jgFVcYKgOm2E9On1Og8LUuVuYv7ymY-EYamkrTb3hE3MSnpip1uFBS-Us8GxMJ8OgFIFuZ8XGL7mOq5oepgLNtFHtzzTF8UkrHwbl6Uozx_6jqAOOhO9v_vBRplHA3QCY4NDHYtJQev3nW4jnVoiGAVUXSeWRPfpox5TMaPnwRWIo26-DuPkpFlArnkzhU7dgN6jLNIRQLj4wC8IvhPsBDIyRhxYKJylwBaot4d27Q0BM8KgRccBxd0Ns9MVxQ2MiZ8OoTuooQD4Rr72Bmf2bCxShlu2UIeYmBgVxO5tlAsBtEu90GRlULviq26D0cKijyI9cqZKbz72yeMc-5ndUYjXEvMtJ3B0QYcfGPcSIlbXVq382REIkaZ0astdexyfHPYZUpGA=w427-h320-no)
-
Hej
Eftersom temat blir aktuellt igen (fast det är för sent för i år).
Jano, några siffror som helt klart stödja dina iakttagelser (alla "siffror" är förstås på ett ungefär vill säga):
Jag antar att vi vet att ett vinterklot har ungefär 25 cm i diameter.
Klotet vill inte sitta på honung utan på tomma celler.
Enligt observationer så äter klotet sig uppåt med ca 1 mm om dagen, dvs 3 cm/månad = 18 cm under 6 månades vinterhalvår.
Siffrorna kommer från en rysk biodlare som höll bin i våra breddgrader.
Då skall vaxkakan mao vara ca 45 cm hög och inte bara 20 cm som är fallet hos de flesta kuporna.
Det täcker sig med mina egna iakttagelser och informationen om Warré-kupan som jag fick "levererat" av Emil Warrés genom decenniers gjorda erfarenheter.
Enligt honom så räcker det med en låda som är 20 cm djup fylld med honung ovanför vinterklotet.
Visst, jag har erfarit att man kan hålla vinterklotet på en låda av bara 20 cms djup...men om det gynnar bisamhället?
Min uppfattning är klar och tydlig: NEJ
-
Detta resultat för naturliga träd innebär högre luftfuktighet i boet, ökad överlevnad av mindre kolonier och lägre Varroa destructor häckningsframgång.
Författaren listar en del studier som visar till detta: Flores et al. 1996, Kraus and Velthuis 1997, Tamashbi 2009, Flores 2011, Chen et al. 2012 och Hossam 2012.
Kan du ge några link för dessa studier?
Inga av de är för nordiska förhållanden, tror jag.
-
Det finns och kommer hela tiden forskningsresultat om binas vinterliv. Men det är svårt att få speciellt äldre biodlare att ta till sig detta. De har funnit sitt sätt som det enda rätta. De sitter fast i sin tro och hävdar sin långa erfarenhet som garant. Det skulle även jag kunna göra om jag inte ändrat uppfattning för 15 år sedan. Det gick till så att nyfikenheten tog överhanden och jag bestämde mig för att idka lite vinterbiodling för att bilda mig en egen uppfattning. Upplägget var att invintra några samhällen på olika vis och öppna dem några gånger under vintern för att studera dem.
Det hävdas att bisamhällen ska absolut inte störas under vintern. Men ett bisamhälle som har fått gå vintern till mötes helt utan mänsklig påverkan har inga problem med detta. Ett bisamhälle som har fråntagits sin möjlighet att bilda en fungerande vinterklunga har endast ämnesomsättningen att lita till för att hålla en behövlig temperatur. Ett bisamhälle som invintrats på sistnämnda sätt tål därför inte att studeras ingående under vintern. Det slutade med utsot och undergång. Det är i regel detta invintringssätt som lärs ut så därför stämmer det som sägs om känslighet för störningar.
Mina undersökningar pågick i tre vintrar och gav mig erfarenheten att ett bisamhälle
ska i första hand kunna reglera klimatet i kupan medelst klungbildningen. Den isolation som bina själva anlägger med sina kroppar kräver ett utrymme av tomma celler som är lika stort som klungan beräknas bli vid några minusgrader. Över detta ska det finnas ett kompakt vältäckt foderförråd av honung eller sockerfoder. Vinterklungan i ett normalstort bisamhälle täcker som minst 6-7 kakgator och är ungefär lika stor på höjden vilket stämmer någorlunda med höjden på en lågnormallåda. Det säger sig själv att ska klungan fungera så finns här inte plats för något foder. En aspekt att beakta, som jag fått klarhet i under senare tid, är att en vaxkaka med tomma celler isolerar och magasinerar värme 6 gånger bättre än en vaxkaka fylld med foder.
-
Men det är svårt att få speciellt äldre biodlare att ta till sig detta. De har funnit sitt sätt som det enda rätta. De sitter fast i sin tro och hävdar sin långa erfarenhet som garant. Det skulle även jag kunna göra om jag inte ändrat uppfattning för 15 år sedan.
Mina kupor invintras med 3 låga lådor, tomma celler är viktiga tycker jag.
Det vad jag lite undrar med denna undersök, som Kap Horn tog up, är att ökad fuktighet skulle vara för fördel. Det är svårt att förstå. Men visst är jag 53 år ???
-
Mina kupor invintras med 3 låga lådor, tomma celler är viktiga tycker jag.
Det vad jag lite undrar med denna undersök, som Kap Horn tog up, är att ökad fuktighet skulle vara för fördel. Det är svårt att förstå. Men visst är jag 53 år ???
Fuktighet finns självklart men den ska bina kunna reglera själva. De har möjlighet att ta upp och lagra metaboliskt vatten i mellantarm och ändtarm. Skulle det bli för torrt i klungan så använder de detta. Den ökade fuktigheten som alstras av påtvingad hög foderförbrukning är ett elände för bina men de har inget val om de tvingas sitta på foderfyllda celler. Hög foderförbrukning under vintern fyller dessutom binas ändtarm med avfall och de kan på så sätt inte handskas med fukten som de annars skulle. Risken för utsot är överhängande och, när det uppstår, beror det i de flesta fall på detta scenario. Det är inte svårt att förstå fastän jag är 79 år.
-
Författaren listar en del studier som visar till detta: Flores et al. 1996, Kraus and Velthuis 1997, Tamashbi 2009, Flores 2011, Chen et al. 2012 och Hossam 2012.
Kan du ge några link för dessa studier?
Inga av de är för nordiska förhållanden, tror jag.
Hittade två av dom:
http://www.researchgate.net/publication/226918364_High_Humidity_in_the_Honey_Bee_(Apis_mellifera_L.)_Brood_Nest_Limits_Reproduction_of_the_Parasitic_Mite_Varroa_jacobsoni_Oud (http://www.researchgate.net/publication/226918364_High_Humidity_in_the_Honey_Bee_(Apis_mellifera_L.)_Brood_Nest_Limits_Reproduction_of_the_Parasitic_Mite_Varroa_jacobsoni_Oud)
Hög relative fuktighet (RH 79-85) kan leda till att varroa får ingen avkomma. Det kan vara en orsak att bina i tropic klarar med varroa.
http://www.entsociran.ir/journal/files/site1/user_files_9765c9/admin-A-10-1-48-5f9b60d.pdf (http://www.entsociran.ir/journal/files/site1/user_files_9765c9/admin-A-10-1-48-5f9b60d.pdf)
Låg fuktighet kan leda till att bina som borstar bra varroa gör det även bättre.
-
Jag har mätt både Temp och HR i ganska många kupor vintertid, HR ökar och bina använder det kondenserade till vatten vintertid. Så den tesen sågar i alla fall jag i vårt klimat.
-
Tack för länkarna Juhani.
Gurglade själv en stund men hittade inget...nu skall det läsas...
-
Under vintern när det inte finns något yngel sker ingen fortplantning av varroa. De artiklar som hänvisas till är bara relevanta för bina under sommaren här på våra breddgrader och då har inte biodlaren så mycket att säga till om vad gäller den relativa fuktigheten i kupan.
-
Det går inte att få ett resultat som kan anses säkert utan tester under flera vintrar. Invintrar jag två samhällen under fem vintrar på rad utan problem då kan man tala om en säker metod.
I höst har jag invintrat två styck ett med isolerad huv och ett med oisolerad huv. De kommer att kollas med två veckors mellanrum efter att de gått i vinterklunga. Om intresse finns kan jag visa hur det ser ut genom plexiglaset vid varje observation.
Hej
Det var ju många som ville följa mitt vintertest. Därför kommer jag att visa hur det ser ut fortlöpande.
Det har varit en väldigt mild höst så det har dröjt länge innan bina har ansett att de behöver bilda klunga för att spara på energin.
För några dagar sedan lyfte jag av den isolerade huven på den minsta avläggaren. Som synes har den nu klungat sig längst ner under fodret, där det fanns yngel vid invintringen. Jag ska flytta den oisolerade avläggaren och ställa dem bredvid varandra. På så sätt kan jag fotografera båda samtidigt. Avläggarna är inte lika stora för de har lite olika bakgrund, den oisolerade har lite mera bin.
Avläggaren på denna bild har sitt ursprung i de två ramarna från observationskupan, en yngelram med nyparad äggläggande drottning den 24 juli och en honungsram.
Dessa två ramar flyttades den 5 augusti över till fem-ramars LN på högkant och kompletterades med tre nyslungade utbyggda ramar. En temperatursensor placerades i lådans mitt på både höjd och bredd.
Det lilla samhället drivfodrades under augusti och den 20 augusti öppnades det för inspektion.
Drottningen observerades och det fanns yngel i nedre delen av fyra kakor, i den den övre delen fanns lite foder och honung.
Den 26 augusti avbröts drivfodring och förrådsfodring påbörjades. De fick 6 kilo socker i 60%-tig lösning.
Den 17 september påbörjades behandling mot varroa med myrsyra.
Den 22 september avslutades varroa bekämpning. Lådan vägdes och vägde då 12 kg.
Lådorna med utbyggda ramar, tomma på både bin och foder väger 5 kg.
Nu när bilden tigs vägde lådan 11 kg.
-
Tack Jano, jag ska följa dina vinterbilder med stort intresse.
En fråga från en nybörjare, du skriver att du övergår från drivfodring till vinterutfordring. Kan du förklara?
-
Drivfodring är en simulering av ett ständigt drag för att hålla yngeluppfödningen igång när inget naturligt drag finns utifrån. Det innebär att man ger foder i små portioner med lägre koncentration ca.40%. Här hos mig finns inget nämnvärt för bina att hämta ute under augusti, därför måste detta tillgripas.
När sedan invintringen ska göras ges förrådsfoder med högre sockerhalt 60-65% och under kortast möjliga tid den mängd som behövs för vintern.
-
Jag ska flytta den oisolerade avläggaren och ställa dem bredvid varandra. På så sätt kan jag fotografera båda samtidigt. Avläggarna är inte lika stora för de har lite olika bakgrund, den oisolerade har lite mera bin.
Nu har jag flyttat ihop de två avläggarna till samma bänk.Eftersom bilden måste minskas ner för att kunna postas blev det inte bra med båda på samma bild. Därför kommer här en bild på hur det såg ut i den oisolerade avläggaren igår.
Ursprunget till detta lilla samhälle är en skaksvärm på ca 1 liter bin gjord 24 juli.Svärmen fodrades i skaklådan och en parad drottning tillsattes efter några timmar. Dagen efter fick den lilla svärmen vandra in genom flustret till den låda på fem lågnormal som bilden visar. När de etablerat sig på ramarna blev de ducshade med mjölksyra. Sedan drivfodrades de hela augusti och drog även in nektar och pollen.
Den 26 augusti kollades samhället och det fanns då yngel i alla stadier och ägg i undre delen av fyra kakor. Drivfodringen övergick nu i förrådsfodring och samhället fick 6 kg socker i 60%-tig lösning.
Den 17 september bekämpades varroa med myrsyra och några enstaka kvalster ramlade ner på uppsamlingsskivan.
Den 22 september avslutades myrsyrabehandlingen och kupan vägdes. Vikten var 13 kg. Lådans vikt med ramar men tom på bin och foder är ca, 5 kg. Den vägdes inte vid dagens dokumentation.
-
Det är nu tre veckor sedan kollen av det lilla samhället med isolerad huv. i går lyfte jag av huven och det syntes inga bin men de måste ju finnas där för termometern visade 14 grader.
Jag tog bort skivan på baksidan och det visade sig att de hade krupit över dit och löst upp klungan lite. De vill tydligen inte sitta för tätt ihop när det är så varmt ute som 8 plusgrader.
Lådan vägdes också och den vägde 10,5 kilo. De har alltså knaprat i sig 0,5 kilo på 3 veckor.
Det konstaterades att biklungan fortfarande finns under givaren, därför den låga temperaturen.
Normalt för ett bisamhälle är 20-25 grader i vilotemperatur.
-
Hej !
I dag var jag ute och önskade den oisolerade testavläggaren God Jul. Den hälsar att den mår bra och ser fram mot fortsättningen i stilla väntan på våren. Den vägdes också i dag och vikten var nu 11,5 kg. Den har alltså lättnat 1,5 kg sedan den 22 september. Temperaturen visar i mitten av lådan 13,7 grader så det är ingen större verksamhet därinne. Två bilder togs en framifrån och en bakifrån och man ser att klungan sitter mot framsidans glas så antagligen är klungans centrum framför temperaturgivaren.
-
GOTT NYTT ÅR önskar jag alla biodlare och alla bisamhällen som kämpar sig igenom vintern på olika sätt.
Det är nu över en månad sedan vi tittade in genom plasten på min testavläggare med isolerad huv. Det har inte ändrat sig något nämnvärt utan klungan sitter ungefär på samma ställe, kanske lite högre upp.
Även denna gång bild från båda hållen.
God fortsättning önskar Jan-Uno
-
I dag på morgonen visade termometern i den oisolerade testlådan 1,5 minusgrader. Ute var det 7 minusgrader.
-
GOTT NYTT ÅR önskar jag alla biodlare och alla bisamhällen som kämpar sig igenom vintern på olika sätt.
Det är nu över en månad sedan vi tittade in genom plasten på min testavläggare med isolerad huv. Det har inte ändrat sig något nämnvärt utan klungan sitter ungefär på samma ställe, kanske lite högre upp.
Även denna gång bild från båda hållen.
God fortsättning önskar Jan-Uno
Detsamma, gott nytt på dig Jano! [emoji4]
-
Efter en vecka med kyla, vissa dagar ner till minus 12 som kallast, var jag nyfiken på hur min oisolerade miniavläggare har klarat detta. Det var nämligen 3 grader kallt i lådan de kallaste dagarna. I går var det mildväder igen och huven lyftes av. Bina har trängt ihop sig överst i lådan. Det kan bero på att jag provat med toppventilation för att jag trodde det skulle minska kondensen på glasväggarna. Det har inte gjort någon nytta i det avseendet och det är bara att hoppas att de inte fastnar där uppe. Nu tog jag bort isoleringen över det öppna foderhålet och satte tillbaka pluggen. Att givaren i lådan visade minusgrader var inte så konstigt för klungan sitter en bit ovanför temperatursensorn.
När jag ändå höll på och störa de små liven passade jag på att väga lådan. Den hade lättnat ytterligare 0,5 kg sedan dagen innan julafton, så nu har en tredjedel av det givna vinterfodret på 6 kg gått åt.
-
Det är rätt många som är inne här varje dag och inget nytt finns att läsa. Det har varit kallt och huvarna på mina små testsamhällen har frusit fast så jag kan inte visa några bilder. Men båda två lever det ser jag på temperaturen. För några dagar sedan var här som lägst -18 grader. I mitten på den oisolerade lådan var det då -8 grader. Givaren befinner sig tydligen fortfarande under klungan, som tycks ha stannat kvar längst upp. I den isolerade avläggaren var temperaturen vid samma tillfälle +8 grader mitt i lådan så här sitter tydligen klungan närmare givaren. Man får en tydlig indikation på att ett bisamhälle värmer inte större utrymme än de absolut behöver.
Om några dagar skall det bli mildare har det sagts och då ska jag se om det går att komma dem närmare in på livet för en liten koll då de också ska vägas. Återkommer då med bilder på båda två.
-
Roligt med uppdateringar eftersom det, som sagt, inte händer så mycket här.
Jag var ute i förrgår och lyssnade vid alla nio kupor, åtta av dem hade ett mjukt surr och den nionde var väldigt tyst med ett ytterst lite ljudflöde. Har satt fågelnät över alla kupor men någon fågel hade ändå tagit sig in emellan och spatserat i snön på flustret på en av kuporna.
-
Hej Jano
Lugnande att dina små samhällen trivs i de oisolerade kupor.
Alle mina sitter ju i enkla trädkupor utan något extra...och även här var det kalt - 18 som lägst.
Verkar vara liv i alla än...
-
Hej Kap Horn
Enligt expertisen ska det ju inte gå att övervintra så små samhällen som jag testar. Det ska inte gå om de är välisolerade och definitivt inte i oisolerade lådor. Därför välkomnas denna lite kallare vinter så att jag kan få se om det går om bisamhället själv får bestämma hur de vill ha det med placering av sin vinterklunga och fodret. Det fungerade fantastiskt bra 2013-14 och lika bra 2014-15 men då var ju dessa vintrar rätt så milda med -10 som lägst.
Mina 7 normalsamhällen har precis i dagarna kommit upp lite i underkanten på foderramarna i den övre lådan. De har ända tills nu klarat sig med det lilla foder som fanns i yngelramarna samt kontraktion av klungan.
-
Det är rätt många som är inne här varje dag och inget nytt finns att läsa. Det har varit kallt och huvarna på mina små testsamhällen har frusit fast så jag kan inte visa några bilder. Men båda två lever det ser jag på temperaturen. För några dagar sedan var här som lägst -18 grader. I mitten på den oisolerade lådan var det då -8 grader. Givaren befinner sig tydligen fortfarande under klungan, som tycks ha stannat kvar längst upp. I den isolerade avläggaren var temperaturen vid samma tillfälle +8 grader mitt i lådan så här sitter tydligen klungan närmare givaren. Man får en tydlig indikation på att ett bisamhälle värmer inte större utrymme än de absolut behöver.
Om några dagar skall det bli mildare har det sagts och då ska jag se om det går att komma dem närmare in på livet för en liten koll då de också ska vägas. Återkommer då med bilder på båda två.
Nu har det blivit mildare igen och huvarna har töat loss. I går lyfte jag av dem och det ser ut ungefär som väntat. I den oisolerade lådan har klungan stannat kvar där uppe men det är nog ingen fara med dem. Ett foto även från sidorutan visar att foder finns och vägningen visar att det bara gått ytterligare 0,5 kg sedan förra vägningen.
I den isolerade lådan sitter inte bina så hårt i klunga och de håller fortfarande till i den nedre delen av lådan. Detta samhälle hade faktiskt förbrukat mera foder, inte mycket mer men lådan vägde 9 kg . Vad gäller fuktpåslag på glasen så skiljer det inte så mycket på de båda lådorna. Kanske en aning mindre på den med isolerad huv.
-
Det syns ju inga bin i den isolerade lådan så här kommer ytterligare en bild tagen från andra hållet.
-
Jano, http://bisidan.se/blogg.html (http://bisidan.se/blogg.html) verkar inte fungera. Det vore synd om allt information som var där bara försvinner!
-
Jano, [url]http://bisidan.se/blogg.html[/url] ([url]http://bisidan.se/blogg.html[/url]) verkar inte fungera. Det vore synd om allt information som var där bara försvinner!
Ja det är flera som har saknat den, så även jag. Men den användes väl för lite. Det var ju bara jag som skrev på deras blogg och forumet var dåligt besökt .Eventuellt kommer jag att starta en egen blogg som jag själv har kontroll över. Det so jag skrev på bisidan.se verkar tyvärr vara försvunnet.
-
Jag läste Janos inlägg på Bisidan för ett par år sedan och hade stor nytta av dem, men förstod också att det fanns risk att sidan skulle upphöra, det var ju ingen aktivitet alls där, så jag sparade ner sidorna med blogginläggen. Vill någon ha dem, kontakta mig så skickar jag dem.
-
Jag undersöker möjligheten att ta över sidan... Återkommer!
😊
-
Som komplement till carusogugges erbjudande ovan så nås en arkiverad version på http://goo.gl/BehIOM
-
@Jano, jag tycker som de alla andra att dina inlägg var jätte värdefulla och borde finnas på nättet för alla som vill lära sig och utveckla sig. Det händer tyvärr ofta så med forum och blogg sidor.
Om det är ok för dig jag kan skapa google docs från dina inlägg och dela de här i forumet.
@carusogugge och @DkY, tack så mycket att ni sparat materialet!
-
Tack DKY för att du letade upp Bisidans blogg. Jag är inte så hemma i var man kan leta som ni yngre. Jag trodde det som skrivits där var försvunnet för alltid.
Ni får disponera, kopiera och sprida så mycket ni vill av allt som jag skriver. Nu är det ju så att mitt studerande av bin i olika situationer har inte avstannat. H ur jag gjorde för ett par år sen är kanske i nte riktigt likt som jag gör nu. Men det är ingen större skillnad.
-
Hej
Eftersom Janos sätt att övervintra bi även går ut på att göra detta i oisolerade kupor för att få klarhet i den "gamla" diskussion i fråga kanske följande kan bidra i ämnet.
Leif, väl känd inom Sverige och även Danmark för sin drottningavel och med 40 år i bagaget som biodlare berättade...
"För nästan två veckor sedan gick det stormvindar över landet...och eftersom jag har ca 20 bigårdar, så tog det en tid innan jag kunde inspektera alla samhällen.
Allt var väl...bortsett från ett samhälle där taket och täckplasten hade farit all världens väg så samhället, sittandes i en 6 ramars frigolitlåda (en avläggare från förra året), satt helt oskyddat.
Och det tog kanske så länge som en vecka, en vecka med några minusgrader, lätt snöglob och lätt duggregn under några dagar.
På med plasten och taket och redan en timme senare var samhället "som vanligt" igen.
De överlevde alltså hellt oskadd".
---
Andra kupan från vänster försvann taket för...
(https://1.bp.blogspot.com/-yNZbNVH4rHo/VnQkohonSvI/AAAAAAAAAME/FZ9aT7Q_bVQ/s320/Google%2Bbilder%2B%2B%25286%2529.JPG)
Leif är en förespråkare av isolerade kupor...fast nu är han inte så "övertygat" längre...
http://fredliga-bin.blogspot.se/ (http://fredliga-bin.blogspot.se/)
-
Hej igen,
kommer att försöka få upp bisidan.se. Killen/företaget som tidigare driftade den innan letar efter informationen som fanns där. Min ansikt om datat inte finns kvar är att väcka bisidan. se till liv igen och eldsjälar som Jano ska kunna dokumentera sina projekt där...
Tar gärna in idéer och tankar...
😊
-
Hej DkY
Visst, en bisida med mera struktur som här skulle vara bra...bi-sidan var förvisso bättre, men inte så strukturerat heller enligt min mening.
För närvarande finns ingen bra svenskspråkig mötesplats, tycker jag, med lite mera ordning, kanske beroende på att "bihållerna" (tycker det engelska ordet beekeeper är väldigt passande) är så få?
En hänvisning till moderatorn för denna sida?
Men obs! dessa mina tankar passar inte i den här tråden som berör "övervintring" och skall i så fall spinnas i en ny sådan...eller inte alls?
-
Hej igen,
kommer att försöka få upp bisidan.se. Killen/företaget som tidigare driftade den innan letar efter informationen som fanns där. Min ansikt om datat inte finns kvar är att väcka bisidan. se till liv igen och eldsjälar som Jano ska kunna dokumentera sina projekt där...
Tar gärna in idéer och tankar...
😊
För min del så är det nog färdigskrivet på bisidan.se . Jag kommer nog starta en egen blogg.
-
Svalt intresse, dock kan jag tycka att det vore trevligt med ett forum med inriktning på att dela med sig av alla de saker man bygger/utvecklar/uppfinner...
-
Nu har det gått två veckor sedan förra kontrollen av miniavläggarna och ni undrar kanske om de fortfarande lever. Vid dagens observation konstaterades att det blir något mindre kondens på väggarna i den isolerade lådan. Konstigt nog verkar det gå åt mera foder om lådan är isolerad än vid oisolerat. Det kan kanske bero på att bina i den isolerade lådan är mera spridda medan de oisolerade sitter hårdare i klunga.
-
Hej Jano
Egentligen är det inte så konstigt, har själv sett att de samhällen som sitter i isolerade kupor rör sig mera när temperaturen går upp några grader över nollan och därmed stiger förstås energiåtgången.
Som jag skrev tidigare så ligger "optimal" temperatur med hänsyn till foderförbrukningen kring 5 grader.
-
Hej Kap Horn
Därför är det väldigt konstigt att det fortsätter att uppmanas att isolera bina väl under vintern. Det är uppenbart att om bina är för inpackade i isolering på ett trångt utrymme leder det till en orolig vintervila. Foderbrist och utsot blir en följd av sådan invintring. Det märks mera när vintrarna blir varmare.
-
Hej Jano
Egentligen är det inte så konstigt, har själv sett att de samhällen som sitter i isolerade kupor rör sig mera när temperaturen går upp några grader över nollan och därmed stiger förstås energiåtgången.
Som jag skrev tidigare så ligger "optimal" temperatur med hänsyn till foderförbrukningen kring 5 grader.
Kan du verifiera vad du skrivit??
-
Visst kan jag det (och har gjort det även tidigare):
http://wasba.org/wp/wp-content/uploads/2013/02/Biology-and-Management-of-Colonies-in-Winter.pdf (http://wasba.org/wp/wp-content/uploads/2013/02/Biology-and-Management-of-Colonies-in-Winter.pdf)
-
Visst kan jag det (och har gjort det även tidigare):
[url]http://wasba.org/wp/wp-content/uploads/2013/02/Biology-and-Management-of-Colonies-in-Winter.pdf[/url] ([url]http://wasba.org/wp/wp-content/uploads/2013/02/Biology-and-Management-of-Colonies-in-Winter.pdf[/url])
Kap Horn Finns det någon länk till ovanstående där sidan kan översättas? Jag är en gammal man som är skitdålig på engelska.
-
Hej Jano
Tyvärr, finns inte på svenska...ett sätt kan vara: markera hela texten och klistra in här: https://translate.google.se/#en/sv (https://translate.google.se/#en/sv) så får du en uppfattning i alla fall.
Fast inga bilder/tabeller i översättningen.
Eller enbart på biblioteket (finns inte på nätet! :( ) en del bra läsning i rapporten:
Pleje, Mats- Mikroklimatet i honungsbiets vinterklot och vinterbinas fysiologiska karaktärer : litteraturstudie
http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full (http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full)
Lycka till!!!
-
Ja Mats Plejes litteraturstudie var väldigt bra. Den borde alla biodlare ta del av. Jag lånade den i höstas och skrev av den så att jag har den kvar. Där fick jag bekräftelse på att mina egna slutsatser om binas vinterliv stämmer.
-
Visst kan jag det (och har gjort det även tidigare):
[url]http://wasba.org/wp/wp-content/uploads/2013/02/Biology-and-Management-of-Colonies-in-Winter.pdf[/url] ([url]http://wasba.org/wp/wp-content/uploads/2013/02/Biology-and-Management-of-Colonies-in-Winter.pdf[/url])
Bäste Kap Horn!
Detta är en Doktorsavhandling från annan biliteratur,av en person som inte har någon bivana.
Övervintring vid +5 avser övervintring inomhus, vid högre temperatur förbrukas ännu mindre foder,män då flyger bina ut,
inte så lyckat innomhus.
För några år sedan hade vi i Sverige stora vinterförluster, varpå berode deta, och hur ska vi undvika en upprepning.
MVH KUPSNICKAREN
-
Hej Jano
Du tycks ha studerat ämnet och sedermera även testat (och fortfarande följer upp det!!!)
Jag har förstått att du är av den "gamla stammen" men inte blev riktig övertygat, och bara att så många tar del av dina egna erfarenheter som du så frikostig delar med dig säger mig: det är en fråga som berör.
Visst är studien bra...men när jag hade läste den, så var kvintessensen: "Var så god, dra dina egna slutsatser!"
Vilket i och för sig inte är så dumt heller...och vilka du tydligen genom ditt engagemang har gjort.
(http://www.wuerziworld.de/Smilies/mx/mx57.gif)
-
Hej bäste Snickaren
Nej, det är inte en doktorsavhandling utan enbart information av någon som vill dela med sig, (så som Jano) och denna "någon" som övervintrar ettusen avläggare/samhällen i en hall i Kanada har väl ändå "bivana"?
(Jag vill minnas att du övervintrar dina samhällen i isolerade kupor i en lada i närheten av Siljan om det är rätt, där du dessutom täpper igen flustret, dvs. du ligger på den andra sidan av "skalan").
Plus fem grader är plus fem grader, oavsett inom- eller utomhus!
Min egen erfarenhet så här långt: vid fem grader flyger (nästan) inga bin utanför kupan, däremot är min uppfattning, (för att återkommer till Olofs "undran" i en annan tråd häromsistens), på tiden där solens kraft avtar verkar det vara 10 grader, på våren, där solens kraft tilltar verkar det vara 8 grader som räcker för flygning
(enligt mottot?: "nöden känner ingen lag"). (http://www.wuerziworld.de/Smilies/ah/ah39.gif)
Håll till godo.
Kap Horn
-
Hej igen Snickaren
Angående din fråga: "För några år sedan hade vi i Sverige stora vinterförluster, varpå berode detta, och hur ska vi undvika en upprepning."
Fundera igenom Janos erfarenheter tycker jag.
PS...missförstått från min sida!!! Du hänvisar till Pleje...jag var kvar i Kanada...borde ha läst bättre!
DS
Oavsett det, Pleje har refererat, något som du hitintills aldrig har gjord. Knappast ens till dig själv!
-
Min egen erfarenhet så här långt: vid fem grader flyger (nästan) inga bin utanför kupan, däremot är min uppfattning, (för att återkommer till Olofs "undran" i en annan tråd häromsistens), på tiden där solens kraft avtar verkar det vara 10 grader, på våren, där solens kraft tilltar verkar det vara 8 grader som räcker för flygning
De första bina som flyger ut på morgonen kollar temperatur och vind.
-
De första bina som flyger ut på morgonen kollar temperatur och vind.
Och vad skulle det vara som får dessa första bin att flyga ut?
-
Nyfikenhet kanske? ;)
-
Och vad skulle det vara som får dessa första bin att flyga ut?
De kollar nog temperatur, vind och solens läge och sen behöver nog en och annan gå på toa.
-
Och vad skulle det vara som får dessa första bin att flyga ut?
Två saker behövs, dels att temperaturen stiger så att klotet börjar upplösas, dels ljuset.
-
I kupan är det mörkt oberoende hur ljust det är ute. För att bina ska öka temperaturen och lösa upp klotet måste det finnas en anledning till detta.
-
Jo, men när temperaturen stiger inne i kupan letar de efter utgången, den är där ljuset kommer från.
-
I kupan är det mörkt oberoende hur ljust det är ute.
Träkupor kanske, men inte generellt. En EPS kupa som inte är direkt svartmålad släpper igenom mycket ljus, jag lovar ;)
-
För att bina ska öka temperaturen och lösa upp klotet måste det finnas en anledning till detta.
Yngelsättningen börjar ta fart... (http://www.wuerziworld.de/Smilies/baby/baby15.gif)
-
Det är ljust dagtid även på vintern och temperaturen kan gå upp till 10 plusgrader och ändå sitter bina hårt i klunga, om de har tillräckligt utrymme. Det är troligtvis den speciella vårluften som sugs in i kupan som gör att de börjar röra på sig.
Det finns ju bisamhällen som är ute och vimsar runt mitt i vintern, men det är en annan sak och dessvärre inte så bra.
-
Hej bäste Snickaren
Nej, det är inte en doktorsavhandling utan enbart information av någon som vill dela med sig, (så som Jano) och denna "någon" som övervintrar ettusen avläggare/samhällen i en hall i Kanada har väl ändå "bivana"?
(Jag vill minnas att du övervintrar dina samhällen i isolerade kupor i en lada i närheten av Siljan om det är rätt, där du dessutom täpper igen flustret, dvs. du ligger på den andra sidan av "skalan").
Plus fem grader är plus fem grader, oavsett inom- eller utomhus!
Min egen erfarenhet så här långt: vid fem grader flyger (nästan) inga bin utanför kupan, däremot är min uppfattning, (för att återkommer till Olofs "undran" i en annan tråd häromsistens), på tiden där solens kraft avtar verkar det vara 10 grader, på våren, där solens kraft tilltar verkar det vara 8 grader som räcker för flygning
(enligt mottot?: "nöden känner ingen lag"). ([url]http://www.wuerziworld.de/Smilies/ah/ah39.gif[/url])
Håll till godo.
Kap Horn
Du måste ha sett fel på sjökortet !!
-
Det skulle också kunna vara att dagarna börjar bli längre på våren. Även om flustret är litet så tror jag att bina har koll på dagsljuset. Jag hade kupor i pannrummet ett par dagar när jag gjorde avläggare, med svart plastsäck för fönstret. De reagerade direkt på minsta gnutta ljus, men i beckmörker var de helt stilla även på dagtid.
-
Hej
Fick följande PN som jag tycker passar in här i Janos tråd...och speglar sammanlagt 100 år och mer av erfarenhet.
"Gode bikollega!
Efter 40 år med bina kan man konstatera att man långt ifrån är fullärd dock mer erfaren.
Min mentor, som då var 80 år lärde mig hur binas värme ska regleras.
Bina ska ha varmt vid sena draget och efter slutskattning ska det vara kallt.
Vid infodring ska de ha värme och därefter ska de ha kallt ända fram till februari-mars då de ska ha värme igen p.g.a. yngelstart. Dock bör man även under vinter och vår kolla att de har tillräckligt med foder.
Man kan utan rök inspektera bina under denna tid ganska ogenerat. Skulle man misslyckas har bina förbarmande med oss och anpassar sig i stort sett till alla biodlare men inte till alla biägare."
Lite "fördjupning" av dessa erfarenheter fick jag ochså:
Att bina skall ha varmt vid sena draget, dvs ljung, så är tanken bakom att värmen hjälper till att dunsta vattnet.
Att det skall var kallt efter slutskattning innebär att drottningen minskar yngelsättningen, för sena yngel hinner inte att bygga upp en fettkropp som är "A och O" för deras övervintring.
Varmt vid infodring, samma som vid ljungdraget, (om det nu har funnits) dvs avdunstningen vattnet underlättas.
Att det sedan skall vara kallt under vintern beror på att samhället, precis som Jano har iakttagit, förbrukar mindre foder.
Även Jano kollade under vintern utan att för den delen hans små! samhällen for illa.
Det kan regleras med täckningen av kupan, respektive ger de lite "luft" uppåt, eller sätter de tät. En erfarenhet som även många andra biodlare har delat med sig.
Sist men inte minst: bina är så "förlåtande" att de klarar, nästan, vilken klantig biodlare som helst, mig inbegripen!
Tack för PN´et men framförallt tack till bina som har så mycket tålamod med oss biodlare som (efter mycket läsning i såväl ny som gammal litteratur) kan hitta på i stort sätt "vad som helst".
Men det kan tydligen även "byggmästarinna Bi"!
(https://lh3.googleusercontent.com/7N1MTBuOc5ecVdF9XWmP5L4Pg0xZve5PGSigEGImKYpxItAEUbXs9YONkn07Y8JywN-R_D2jNQzxwl0qKNpM03WTAhj4Uj1W9hV-eLULWuo9m-HlCAzCn6BL4Ki7QLcZTVU_ZO5myE7BJF0acIRIl3980CyrgFnMqGhVZhCmfXrmHARihGgylYaKpodTWpyuM_XX6CUgYt740tV7W1UxDASDT1Fk-wbHl69pEaqgdIknhpIIsTxb6j_K8nmeXwEzo_tXtEkux6ZgcWoKwQytO5TS-KpK69XvY130ZyyMyDV4YL7VlWacdOIhgipf6LlqpwlMw706AC-wbPbxE5ufOCZr64EwDAutVYqwtOYIjDQ6wo-wnK8Lt2E3wAaS-Irb3z4KCTyNCuY17lhVUNmCYfck8q0pm-Wm1duzvzpShMSjMVcoJ-GXusdd6okvdSeI5Di7rKsGH-t3R7IDVEo1NZ376ez8APYCZYPIWFqLVUYntsViG65b2OxCx24PPgQfAUCIm1-AliOVptDDNtSx60OId-G_fg2w89MP0uq9qDgBWPaeHN8bKajjHGVyDzqHr8Da=w538-h643-no)
-
Hej alla som vill fortsätta följa mina upptäckter om binas vinterliv och annat som rör bina. I fortsättningen kommer mina erfarenheter att delges på min blogg http://jano.bloggo.nu (http://jano.bloggo.nu) . Dess funktioner är under utforskning från min sida, så det funkar kanske inte än i alla delar. Skriva och lägga in bilder kan jag och det är ju huvudsaken. Det senaste om miniavläggarna finns där för de som är intresserade och givetvis för andra också. Om inte länken blir klickbar så får ni skriva ut den helt enkelt. Det kommer väl att hända stt jag tittar in här på alternativ i fortsättningen också men det blir väldigt sporadiskt.
Jag önskar härmed er alla en bra kommande säsong med bina och sköt om både dem och er själva på bästa sätt.
Mvh. Jan-Uno
-
Hej Jano
Det blir säkert även i fortsättning lärorika bidrag i din blogg!
Och: tack det samma!
Manfred alias Kap Horn
PS. Ser att du är redan på gång! Din nya hemsida är sparat. DS
-
Till alla som är intresserade i Janos erfarenheter och skriverier,
Jag har samlat de viktigaste poster från bisidan se, om detta kan vara till någon nytta här https://docs.google.com/document/d/1XQJSmuZQ06RMwICboC702HFvJOVHQmQ87ntToOWbjZs/pub
Jag fortsätter formatera den och kanske markera de viktigaste moment.
Jag tror att denna kunskap bör bevaras och sprids, och inte lämnat obemärkt.
/Valentin
-
Intresset för hur bina bör ha det under vintern verkar vara väldigt stort. Det är visserligen över fyra år sedan sista inlägget, men det är inte många diskussionen på alternativs biodlarsidor som gett över 50000 visningar. Vad gäller binas vinterliv så vill jag länka till de temperaturmätningar jag gjorde de tre sista vintrarna av mitt biodlande. Dessa visar hur viktig binas klungfunktion är för deras välbefinnande och låga foderbehov under vintern. https://jano.bloggo.nu/category/kuptemperatur-vintern-2017-2018/
-
En ovanligt kall vinter i Skåne i år.
Har sett några bin utanför flustret på någon enstaka kupa och ett samhälle hade rensningsflykt eller något annan en solig dag förra helgen, vilket kändes lite väl tidigt.