Alternativ.nu
Djur => Andra husdjur => Ämnet startat av: Tuve skrivet 06 jan-14 kl 13:33
-
Mina gamla katter tar inte råttor, så i höst har jag skaffat två kattungar som uppfostrats av råttjagande mödrar. Idag är de lösa utomhus ihop med hönsen för första gången, och den ena tyckte det var en bra idé att jaga höns...
Jag skällde på honom och stoppade det flera gånger. Den kattungen är född på en gård utan höns. Den andra kattungen är mindre, hon var mer försiktig ute idag, och visade inget intresse för hönsen. Det fanns höns där hon växt upp.
Ungarna har förresten bott i pannrummet i flera veckor, och där fanns också en bur med en höna och hennes sjukliga kyckling under den tiden, så båda kattungarna har varit nära höns, och inte besvärat dem innan.
Nån som har ett recept för att få katter att strunta i höns? Mina äldre katter bryr sig inte om höns. Jag har inte haft ungar här på gården förr.
-
Tror inte du behöver oroa dig rätt var det är så får han ett pickande så är det inte så roligt längre . Så var det med min katt i dag kan dom till och med äta makaroner i hop :)
-
Att uppfostra en katt går nog inte. Däremot håller jag med föregående talare att du inte behöver oroa dig, hönsen kommer ta hand om den uppgiften :-)
Våran nuvarande katt är en riktig tuff jägare som även tar ekorrar, stora feta vattensorkar och orm (hmm) och ibland kan den inte låta bli smyga på hönsen lite, deras rörelser triggar jaktinstinkten, men den har lärt sig av hönsen att det gör ont att komma för nära, så det gör den inte.
Enda gångarna vi är försiktiga är när hönsen har med sig småkycklingar ut.
-
Jag hade några ungtuppar av större ras som var drygt 3 månader som rymde. Min katt tyckte det var roligt och det tog inte lång tid innan jag hade en död tupp i köket och fjädrar överallt. Jag blev lite förvånad att katten tog en tupp men den har även taget skator och harar senare. Katten är en hona och var extra aktiv när hon hade kattungar.
/Stellan
-
Jag hade några ungtuppar av större ras som var drygt 3 månader som rymde. Min katt tyckte det var roligt och det tog inte lång tid innan jag hade en död tupp i köket och fjädrar överallt. Jag blev lite förvånad att katten tog en tupp men den har även taget skator och harar senare. Katten är en hona och var extra aktiv när hon hade kattungar.
/Stellan
Men det var en vuxen katt inte en liten kattunge. Har haft katt som tagit vuxna harar men det är något helt annat.
-
Det är tuppens uppgift att beskydda sin flock om det så skulle kosta honom livet! Det är en lätt sak för en vuxen tupp att sätta en vuxen tupp på plats, och ännu lättare med en kattunge. Men nu har jag gett bort en snygg tupp av god stam just för att han är vek och inte gör det. Jag hoppas på en av hans söner. Blir han inte modigare än sin far så blir han utbytt med någon från annat håll istället.
-
Men det var en vuxen katt inte en liten kattunge. Har haft katt som tagit vuxna harar men det är något helt annat.
Jooo... men min kattunge kommer ju att bli en vuxen katt en dag, så om det går vill jag lära honom detta nu!
Både en unghöna och en ung tupp gick mot katten när han smög på dem, så de tänkte nog ge igen. Det är Hedemoror, så inte värst stora, men rätt bra på naturligt beteende och instinkter.
-
På samma sätt jag lär dem att avstå allt annat de skall undvika:
Passa på dem och när de ser ut som om de vill jaga hönsen så fräser man som en katt som vill slåss... De blir överaskad, skakar av sig och vänder om man gör det med tillräcklig inlevelse.
Gör om ett antal gånger så fattar de att hönsen inte är tillåtna bytesdjur!
-
Alla katter är inte helt oläraktiga... Men funkar inget annat och hönsen inte säger ifrån i tid, så testa detta lite brutala sätt: Ta den lugnaste och godmodigaste hönan du har håll den i benen och däng till katten ordenligt, hönorblir då genast läskiga för katten. Något traumatiskt för hönan kan tänkas, men jag har sett både envisa hundar och katter få den behandlignen med både ankor och höns och det fungerade till hundra procent och fjäderfäna var sitt gamla vanliga jag efter lite kackel och kvackel
-
Alla katter är inte helt oläraktiga... Men funkar inget annat och hönsen inte säger ifrån i tid, så testa detta lite brutala sätt: Ta den lugnaste och godmodigaste hönan du har håll den i benen och däng till katten ordenligt, hönorblir då genast läskiga för katten. Något traumatiskt för hönan kan tänkas, men jag har sett både envisa hundar och katter få den behandlignen med både ankor och höns och det fungerade till hundra procent och fjäderfäna var sitt gamla vanliga jag efter lite kackel och kvackel
Ehhhh...?
Det där är vad jag skulle kalla djurmisshandel!
Både för katten och hönan!
Kattungar brukar lära sig med åldern att låta bli hönsen, kycklingar har jag däremot hållit undan från ungkatter som ännu inte lärt sig att bli tillsagd av tuppen eller hönsmamman ;)
Mina katter flyttar sig gärna när hönsen dundrar fram över gårdsplanen!
De tycker nog att det är lugnast så!
-
Vad ja sett hittills så har katten och hönorna sinom tid växt i hop . Mina höns brydde sig aldrig av min lille katt särskilt mycket men en dag så trötta ena av hönorna på hans små sken attacker hon gav han ett tjyvnyp sen sen dess har det aldrig vare något mellan dom . Dom är nu mera så sams så dom kan äta ur samma skål vilket råkar hända i emellanåt :) Kycklingar skulle ja nog hålla undan från katten tills dom har växt till sig lite.
-
hej
katter förstår ju kattspråk bäst, djupt fräsande morr... är precis vad dom förstår utmärkt. SÅ det föreslår jag, skulle inte det hälpa är nog vattenslangen den mest djurvänliga... då den bara gör dom våta...mina katter här hemma förstår mitt fräsande utmärkt... men katter är stora ögontjänare... dvs gör o dom kan bakom ryggen... men jag kan ha entrecote liggandes på köksbänken för luftning dem rör dom inte å det är inte ens tränat...
Lavendel
-
Håller med Lavendel - katter är visst läraktiga. De måste bara motiveras...!
Hur har det gått?
-
Tycker en del går att lära, så de inte gör skit bakom ryggen och andra inte. Och en del verkar vara totalkorkade, eller så skiter de bara i en?
Brukskatter får man vara beredd på att byta ut, liksom med vilka andra bruksdjur som helst.
-
Tycker en del går att lära, så de inte gör skit bakom ryggen och andra inte. Och en del verkar vara totalkorkade, eller så skiter de bara i en?
Brukskatter får man vara beredd på att byta ut, liksom med vilka andra bruksdjur som helst.
Det är bara fantasier all djur går att lära . För oftast beror det på människans okunskap . Har då aldrig behövt byta ut något bruksdjur överhuvudtaget . Så det köper ja inte utan det är att göra det enkelt för sig vill ja hävda.
-
Det är bara fantasier all djur går att lära . För oftast beror det på människans okunskap . Har då aldrig behövt byta ut något bruksdjur överhuvudtaget . Så det köper ja inte utan det är att göra det enkelt för sig vill ja hävda.
Bland folk finns det obildbara och/eller efterblivna typer. Så klart det kan bli så bland djur också.
Sen kan de ju sluta "fungera" på andra sätt också. Sluta värpa, äta ägg, eller vad som.
-
Bland folk finns det obildbara och/eller efterblivna typer. Så klart det kan bli så bland djur också.
Sen kan de ju sluta "fungera" på andra sätt också. Sluta värpa, äta ägg, eller vad som.
Märkligt att man inte fått till det då . Eller kanske det främst betror ens inkompetens på ens i valet av katt om man har det tänket?
-
Det är bara fantasier all djur går att lära . För oftast beror det på människans okunskap . Har då aldrig behövt byta ut något bruksdjur överhuvudtaget . Så det köper ja inte utan det är att göra det enkelt för sig vill ja hävda.
Nja, hundar som är de djur jag egenligen vet något om påstås ju rätt ofta att det alltid är ägana det är fel på. Jovisst en bra hundkunnig ägare kan göra mycket, men inte tusan kan man få en riktigt hundaggressiv hanhund att gilla andra hannar, det går inte. Inte heller går det att få en hund med mycket jaktdrift att inte vilja jaga. Är man mycket skicklig och uthållig går det kanske att få hundarna låta bli att slåss eller kunna gå lösa på ren lydnad, men ibland krävs det så mycket maktutövning att det både är olagligt och oetiskt. (Naturligtvis löser man det med koppel och att låta bli att umgås med andra hundar, men det är lösning på problemet inte att man lärt hunden.)
Att lära min godmodiga pudeltant att gå lös och låta bli att kaxa sig eller sätta efter rådjuren är inte speciellt svårt, men det säger mer om min förmåga att skaffa en lagom okomplicerad hund än om att jag är framgångsrik hundviskare eller nått.
-
Nja, hundar som är de djur jag egenligen vet något om påstås ju rätt ofta att det alltid är ägana det är fel på. Jovisst en bra hundkunnig ägare kan göra mycket, men inte tusan kan man få en riktigt hundaggressiv hanhund att gilla andra hannar, det går inte. Inte heller går det att få en hund med mycket jaktdrift att inte vilja jaga. Är man mycket skicklig och uthållig går det kanske att få hundarna låta bli att slåss eller kunna gå lösa på ren lydnad, men ibland krävs det så mycket maktutövning att det både är olagligt och oetiskt. (Naturligtvis löser man det med koppel och att låta bli att umgås med andra hundar, men det är lösning på problemet inte att man lärt hunden.)
Att lära min godmodiga pudeltant att gå lös och låta bli att kaxa sig eller sätta efter rådjuren är inte speciellt svårt, men det säger mer om min förmåga att skaffa en lagom okomplicerad hund än om att jag är framgångsrik hundviskare eller nått.
Ja du har väl en vis poäng där måste ja ju medge . Men att lära en ungkatt låta bli hönsen ser ja där emot inte som något orimligt då även tuppen och hönorna kommer att säga ifrån rätt var det är i vart fall är det min ringa erfarenhet.
-
Jag tycker att du först testar att spola vatten på katten när den ser jaktsugen ut på hönsen. (blomspruta räcker) I andra hand om det inte funkar så låt den gå till hönsen och de vuxna hönsen kommer att picka på eller nypa katten om den tar sig för stora friheter, dock kan man inte låta katten vara vid kycklingar för de kan inte försvara sig och skadas lätt. Du bör alltid vara med i början innan djuren lärt sig samspela, de använder inte alls samma signaler och begriper sig inte på varann förrän de känner varann. Det bästa är ju om de kan lära sig leva i samförstånd för även hönsen kan skada små katter beroende på var de hackar eller sätter sporrarna.
-
Håller med Lavendel - katter är visst läraktiga. De måste bara motiveras...!
Hur har det gått?
Jodå, det har gått bra. Nu händer det nästan aldrig att katten jagar höns. Jag hade en blomspruta till hands några dagar (med vatten och en gnutta ättika i), tror jag bara använde den en gång, eller kanske två.
Inga kycklingar har strukit med på grund av katt, så det får jag väl säga gått bra. Jag har inte kycklingarna i frihet förrän de är några veckor gamla, och då med mamman.
-
Min första tanke även om den var lite elak var om du har en stor tupp att låta kattungen träffa honom, tro mig efter det lär den inte ge sig på hönsen igen. :P Fast som sagt elakt, men ibland kan en skrämseltaktik vara bra.
Annars får man se till att banna när man ser, skrämma den genom att släppa den i hönsgården där kan hönsen och tuppen lära den respekt eller tyvärr byta ut kattungen tyvärr om det inte löser sig.