Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: Gilbert skrivet 05 dec-13 kl 19:21
-
Det är väl allmänt känt att man inte kan odla samma gröda på samma ställe år efter år. Risken för skadedjur och sjukdomar som angriper specifika grödor då ökar och ställer sannolikt till med problem. Ett sätt att minska den risken är att byta plats på olika grödor år från år.
Nu har jag 30 dubbla pallkragar för odling i sommar. Allt för många har redan vitlök. Vi får se vad som händer i vår annars får man äta mycket vitlök.
Jag har massor med böcker som jag skall möja igenom i vinter. I dessa finns det spillror till grupperingar men oftast bara nämns växelbruket som enbart förebyggande.
1) Baljväxter
Brytbönor, bondbönor, blomsterbönor, ärtor.
2) Kålväxter
Broccoli, blomkål, brysselkål, vitkål, grönkål, kålrabbi, kålrot, majrova.
3) Rotfrukter
Potatis, morötter, palsternacka, rotselleri, fänkål.
Andra besläktade grödor som tomater, aubergine, paprika, chili, selleri tillhör kanske också denna grupp.
Potatis och tomat är i alla fall släkt.
4) Lök och squashväxter
Vitlök, purjolök, gul lök, röd lök, silverlök, schalottenlök, salladslök, gurka, pumpa.
Kan vi tillsammans utöka/gruppera de här listorna så att man kan flytta runt på ett säkert sätt och få bästa möjliga trädgårdsland?
Kan man gruppera mera/mindre. Nya listor, nya grönsaker.
Jag har t ex hittat lila Broccoli och fick tvångstankar! Vill ha nästan självlysande grönkål, såg en bild ... var?
-
Senap skall kanske in på Kålväxter.
Melon, Squash skall kanske in på Lök och Squashväxter.
Vilken grupp tillhör Majs? Svartrot?
Olika växter behöver olika mycket kväve?
-
Kul att du också tänker odla växelbruk i pallkragar. Jag ska till våren utöka mina pallkragar och kommer att ha tio pallkragar, med en lika lång odlingsföljd. Jag tänkte som du försöka få ned odlingsföljden till typ fyra, men jag lyckades inte. I alla fall inte utan att bli "filosofie doktor i odlingsföljd". För mig är bekymret att jag inte riktigt vet vilka sorter jag behöver mer än en pallkrage till. Vilka sorter kommer du ha i fler än en pallkrage?
-
Det är väl snarare så att i kragarna satsar jag på grönkål, broccoli och spenat/mangold. Sådant som man kan hacka/till laga och frysa in och plocka fram under vintern.
Då blir det mer än en krage för dessa sorter. Grönkålen kan bli produktiv och då måste man tycka om grönkål.
Laga olika rätter när den är späd och fin, sedan köra soppa på resten. Det blir lätt en del soppa. En krage gav 15L rejäl grönkålssoppa totalt, mera om jag tagit allt.
-
Det är kanske inte så enkielt att få till heller. Det finns grödor som dessutom inte är lämpliga att odla efter varandra pga ev sjukdomar.
Jordarna skall också vara lämpliga, hur får man det att fungera?
Hittade lite instruktiva filmsnuttar som kan vara till hjälp vid ev funderingar.
Forumet gillar kanske inte filmsnuttar, men ibland är det i utbildningssyfte & kommunikation.
Crop Rotation Made Simple (http://www.youtube.com/watch?v=XeNA6XdMoF8#ws)
http://www.gardenersworld.com/how-to/projects/crop-rotation/ (http://www.gardenersworld.com/how-to/projects/crop-rotation/)
-
Här är en intressant länk om stadsodling
www.stadsodlingilund.blogspot.se/2013/03/11-mars-ang-ar-akers-moder.html (http://www.stadsodlingilund.blogspot.se/2013/03/11-mars-ang-ar-akers-moder.html)
-
Det blir allt mindre vettigt på dessa sidor, det stora Buzz Word'et nu är Permakultur och allt blir till något luddigt och insnöat. Men man får kanske anslag och bidrag om varannan rubrik är "Permakiltur" inom institutioner och nyvetenskap idag.
Engelsmän och Nya Zeeländare har ofta prydliga, friska fina trädgårdar och där letar jag information.
Här är två exempel på konkreta tabeller.
-
Ytterligare en länk med mycket förnuft.
http://www.harvesttotable.com/2010/04/vegetable_crop_rotation/ (http://www.harvesttotable.com/2010/04/vegetable_crop_rotation/)
-
Majs kan tydligen odlas tillsammans med Melon och Pumpa.
Undervisningsmaterial för skolor.
http://www.gardenorganic.org.uk/schools_organic_network/leaflets/CropRotation.pdf (http://www.gardenorganic.org.uk/schools_organic_network/leaflets/CropRotation.pdf)
-
Motsvarande material från Australien.
http://communitygarden.org.au/wp-content/uploads/2009/08/crop_rotation.pdf (http://communitygarden.org.au/wp-content/uploads/2009/08/crop_rotation.pdf)
-
Och här är där också inspiration
www.tyras-potager.blogspot.se/p/kgb-kitchen-garden-bloggers-norden.html (http://www.tyras-potager.blogspot.se/p/kgb-kitchen-garden-bloggers-norden.html)
-
Har du frossat gamla trådar här Gilbert? Speciellt det som ieenilorac skrivit är innehållsrikt - synd att hon inte är aktiv längre.
-
Växtföljder är desamma oavsett om du odlar i pallkragar eller på friland. Finns lite i Handboken om detta >>>>
http://handbok.alternativ.nu/Odling/Allm%C3%A4nt/V%C3%A4xtf%C3%B6ljd (http://handbok.alternativ.nu/Odling/Allm%C3%A4nt/V%C3%A4xtf%C3%B6ljd)
Ibland är det svårt att veta vad en växt tillhör för grupp och då får man kolla så man är säker på i vilken ordning de ska komma.
Problemet med just pallkragar kan vara att växternas rötter kan ta sig över "gränserna" åtminstone om lådorna står tätt, likaså att ohyra/nematoder/sniglar/röta/mögel etc då lättare tar sig mellan lådorna och kan ta sig dit de sas är ämnade att orsaka angrepp.
-
Problemet med just pallkragar kan vara att växternas rötter kan ta sig över "gränserna" åtminstone om lådorna står tätt, likaså att ohyra/nematoder/sniglar/röta/mögel etc då lättare tar sig mellan lådorna och kan ta sig dit de sas är ämnade att orsaka angrepp.
Vilket avstånd mellan pallkragarna tror ni behövs för att slippa att ohyra och sånt tar sig över mellan lådorna? Jag har bara en fotlängd emellan, behövs det mer?
-
Mina står tätt på rad eller i block. Har för avsikt att bryta hela kragen och blanda om jorden varje sässong och tillföra nytt.
Har bara haft stora C-formade larver bland potatisrötterna, allt annat har klarat sig.
-
Växtföljder är desamma oavsett om du odlar i pallkragar eller på friland. Finns lite i Handboken om detta >>>>
[url]http://handbok.alternativ.nu/Odling/Allm%C3%A4nt/V%C3%A4xtf%C3%B6ljd[/url] ([url]http://handbok.alternativ.nu/Odling/Allm%C3%A4nt/V%C3%A4xtf%C3%B6ljd[/url])
Ibland är det svårt att veta vad en växt tillhör för grupp och då får man kolla så man är säker på i vilken ordning de ska komma.
Problemet med just pallkragar kan vara att växternas rötter kan ta sig över "gränserna" åtminstone om lådorna står tätt, likaså att ohyra/nematoder/sniglar/röta/mögel etc då lättare tar sig mellan lådorna och kan ta sig dit de sas är ämnade att orsaka angrepp.
I handboken står det väldigt generellt om allt. Inte speciellt mycket om grupperingar av grönsaker som jag söker.
Därför gör jag det jobbet själv och ser till att jag har något som fungerar för mig. Pallkragar eller rutlotter är lite speciella gällande grönsaker.
Har lixom inga vallväxter o dyl. En klar brist i tänket här men inte i andra länder.
Min åsikt om handboken är att den innehåller väldigt mycket luft.
-
Här är en länk och nya grupperingar omkring permakultur
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:379011/FULLTEXT01.pdf (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:379011/FULLTEXT01.pdf)
-
Här är en länk och nya grupperingar omkring permakultur
[url]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:379011/FULLTEXT01.pdf[/url] ([url]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:379011/FULLTEXT01.pdf[/url])
Intressant skrift med konkret innehåll, verkar det som. Jag ska absolut läsa vidare. Tackar för tipset!
-
Mina larver i potatislandet är identifierade, det ser ut att vara larver av noshornsbaggen och är inget att bry sig om.
ref. Svensk Trädgård.
-
nej helt rätt Oryctes nasicornis lever jo i komposter
mvh/
anne-li
-
De kan mycket väl ha kommit med från komposten när jag byggde kragen.
-
verkligen larviga
mvh/
anne-li
-
Växelbruk från England fritt översatt.
Växelbruk kommer att gynna grönsaksodlingar på två sätt: För det första kommer det att förhindra uppbyggnaden av jordburna skadegörare och sjukdomar, för det andra kommer det att möjliggöra påfyllning och effektiv användning av näringsämnen i jorden.
Vid växelbruk är det praxis att odla olika grödor, snarare än samma gröda/grönsak eller medlemmar av samma familj av grönsaker, på samma plats varje år.
För att minimera att skadegörare och sjukdomar blir ett problem och att bidra till att förnya näringsämnen i jorden, ska medlemmar av samma växtfamilj inte planteras i samma del av trädgården mer än vart tredje eller fjärde år.
Skadeinsekter tenderar att livnära sig på liknande växter och medlemmar av samma växtfamilj. Till exempel kommer en skadeinsekt som angriper och äter vitkål lägga sina ägg innan den dör. Om kål eller en medlem av kål familjen planteras på samma plats nästa år, kommer ägg från insekten kläcks och skadedjur kommer att hitta exakt den mat de behöver för att fortsätta skadedjur livscykel.
Jordburna sjukdomar, svampar, bakterier och virus kan också vara värd på specifika växter. Genom att ta bort värdväxter eller alternerande obesläktade växter i trädgården kan man bryta den onda cirkeln av skadedjur och sjukdomar.
Växelbruk förhindrar också jordens näringsämnen från att utarmas. Grönsaker utnyttjar ett brett spektrum av näringsämnen i jorden för tillväxt: kväve, fosfor och kalium är nyckeln eller viktiga näringsämnen i jorden. Medlemmar av samma familj drar oftast samma näringsämnen från marken.
Växelbruk hindrar jorden från att utarmas på näringsämnen. Grödor som kräver mycket kväve, fosfor och kalium föreningar som tomater roteras med grödor som t ex bönor som tillför kväve till jorden för att senare fortsätta med odling med mindre näringsberoende grödor som t ex lök.
Växtfamiljer och några användbara regler om växtföljden:
Lökväxter (Amaryllis familj, Amaryllidaceae): Vitlök, lök, purjolök, schalottenlök. Dessa kräver mindre näring. Plantera dessa efter näringskrävande växter. Följ dessa grödor med baljväxter.
Kålväxter (Brassica, Cruciferae): Broccoli, brysselkål, kål, blomkål, kinakål, collards, krasse, grönkål, kålrabbi, rädisor, rovor. Dessa är näringskrävande växter. Dessa grödor bör följa baljväxter. Efter dessa grödor kan man låta trädgården gå i träda för en säsong eller plantera växter som klöver, råg, vicker, alfalfa eller bovete för att berika jorden eller att lägga massor av kompost och organiskt material från trädgården.
Salladsväxter (Composite, Korgblommiga växter, Asteraceae): Kronärtskockor, cikoria, endive, sallad. Dessa är näringskrävande växter. Följ dessa grödor med baljväxter.
Betväxter (Goosefoot familj, Chenopodiaceae): Rovor, spenat, mangold. Dessa är näringskrävande. Följ dessa grödor med baljväxter.
Spannmål (Graminae): Korn-majs, havre, råg, vete. Följ dessa grödor med medlemmar av tomat familjen eller Solanaceae familjen.
Bönväxter (baljväxter, Leguminosae): Bönor och ärtor, klöver, vicker. Dessa grödor berikar jorden och tillför näringsämnen. Plantera dessa grödor före eller efter någon annan familj.
Tomat familjen (Nightshade familj, Solanaceae): aubergine, paprika, tomater, potatis. Dessa grödor är näringskrävande. Plantera dessa grödor efter medlemmar i spannmålsfamiljen. Följ dessa grödor med baljväxter.
Squashväxter (Cucurbitaceae): Gurkor, meloner, sommar och vinter squash, pumpor, vattenmelon. Dessa grödor är näringskrävande. Plantera dessa grödor efter medlemmar i spannmålsfamiljen. Följ dessa grödor med baljväxter.
Morotsväxter (Umbellifer familj, Umbelliferae): morötter, selleri, anis, koriander, dill, fänkål, persilja. Dessa kräver mindre till medel av näring. Dessa grödor kan följa någon annan grupp. Följ dessa grödor med baljväxter, lök eller låt trädgården stå i träda för en säsong.
Du kan använda grupperna ovan för att åstadkomma växelbruk eller du kan förenkla rotationen enligt följande:
Enkel fyraåriga plan för växtföljd:
För att följa en enkel fyraårig växtföljd, dela upp din trädgård i fyra områden eller rutor:
Ruta #1 till Ruta #4.
I vart och ett av de kommande fyra åren, odla en annan gröda eller olika medlemmar av de fyra familjerna grödor i en annan ruta efter denna rotation:
Ruta #1: Tomat familjen (år 1), Lökväxter (år 2), Bönväxter (år 3), Kålväxter (år 4).
Ruta #2: Kålväxter (år 1), Tomat familjen (år 2), Lökväxter (år 3), Bönväxter (år 4).
Ruta #3: Bönväxter (år 1), Kålväxter (år 2), Tomat familjen (år 3), Lökväxter (år 4).
Ruta #4: Lökväxter (år 1), Bönväxter (år 2), Kålväxter (år 3), Tomat familjen (år 4).
Denna fyraåriga växtföljd gör det möjligt att blanda medlemmar av andra vegetabiliska familjerna bland medlemmar av tomat, lök, bönor och kål familjer.
Här är hur de är grupperade:
1. Tomat familjen m.fl. (Solanaceae familjen)
Tomater, Paprika, Aubergine, Potatis, Rovor, Morötter, Rotselleri och Selleri, Palsternacka, Haverrot, Svartrot.
2. Bönväxter (Leguminosae familjen)
Ärtor, Bond bönor, Franska (gröna) bönor, Runner bönor, Vaxbönor.
3. Kålväxter m.fl. (Brassica familjen)
Broccoli, Brysselkål, Kål, Calabrese (Italiensk broccoli), Blomkål, Rädisor, Kålrötter, Majrovor.
4. Lökväxter m.fl. (Allium familjen)
Vitlök, Purjolök, Sallader, Lök, Schallottenlök, Sockermajs, Squash, Zucchini, Pumpor.
Perenna grönsaker ingår inte i växtföljden som växer på samma plats i flera år i rad.
Tvååriga växter inkluderar:
Sparris, Kronärtskockor, Jordärtskockor, Perenna örter, Rabarber, Strandkål.
-
Det finns mer att räta upp, fixar det senare i kväll. Tydligen en sådan fortsättning i morgon också.
Latinska namn skall revideras, plus lite konstig text pga google som rör till det lite ibland.
-
Växelbruksartikeln från England som PDF, Rev 2.
(korrigeringar kommer med säkerhet att göras men anslås).
Kunniga på området får gärna komma med synpunkter!!
-
De kan mycket väl ha kommit med från komposten när jag byggde kragen.
Det där ser ut som så kallade fettpölsor, dvs skalbaggslarver av ollonborre. Eventuellt kan det vara andra skalbaggar också. Har vi någon entomolog här bland forumisterna?
Fettpölsorna gällde tydligen som svåra skadegörare förr i tiden, men det beror väl på hur många man har.
Jag brukar inte plocka bort dem och har inte märkt av något rotätande som besvärat.
De finns i all jord, till och med mina krukor på altanen. De befinner sig normalt på någon eller ett par decimeters djup.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ollonborre (http://sv.wikipedia.org/wiki/Ollonborre) <-bra bild på larven finns här
-
Växelbruk är en jättebra idé men jag tycker att de implementeringsförslag som finns är illa anpassade till verkligheten. Här är några skäl:
1. Kål funkar inte alls hos mig. Det blir inget helt enkelt, förutom grönkål då möjligtvis och hur mycket grönkål behöver man ärligt talat? Jag har gärna Nero di Toscana som prydnadsväxt i urnor, men inte fyller jag en fjärdedel av mina lådor med den växten. Rucola och andra liknande växter i kålfamiljen odlar jag helst i urnor de med.
2. De flesta växter vill ha full sol och cirka hälften av mina land ligger i halvskugga (trist, men å andra sidan ger alla träden bra lä och det finns många anledningar till att landen ligger där de ligger). Vitlök finns det av denna anledning två, möjligtvis tre, olika platser jag kan odla på. Om jag vill ha några lökar att tala om vill säga. Och just vitlök måste man ju odla varje år om man vill vara självförsörjande på utsäde.
Återstår då att flytta runt jorden men det skulle faktiskt vara rent stolligt (och inte bara jobbigt) att göra. Särskilt som jag täckodlar och vill minimera grävningen.
Lösningen blir att uppfinna en egen variant av växelbruk som inte alls liknar detta eller något annat standardschema. Jag kör med kortare cykler och ingen särskild ordning men å andra sidan tillför jag stora mängder organiskt material till landen varje år. Har funkat hittills.
En fråga som aldrig någonsin finns diskuterad i växelbruksbeskrivningarna är hur man ska förhålla sig till två grödor på en säsong i samma land, t ex spenat och morot, även kallat samodling. Av schemat här ovan i tråden kan man se att dessa två tillhör olika "familjer". Har man "förbrukat" två familjer på en enda säsong då, eller hur är det tänkt att fungera? (OBS retorisk fråga - sannolikt har ingen funderat alls överhuvudtaget.)
Min slutsats är att det är ungefär samma växelbruksbeskrivning som idisslas om och om igen i bok efter bok och bloggpost efter bloggpost och ingen har egentligen någonsin låtit den möta verklighetens randvillkor.
-
En fråga som aldrig någonsin finns diskuterad i växelbruksbeskrivningarna är hur man ska förhålla sig till två grödor på en säsong i samma land, t ex spenat och morot, även kallat samodling. Av schemat här ovan i tråden kan man se att dessa två tillhör olika "familjer". Har man "förbrukat" två familjer på en enda säsong då, eller hur är det tänkt att fungera? (OBS retorisk fråga - sannolikt har ingen funderat alls överhuvudtaget.)
Jag tror att många gör som du, hittar den lösning på växelbruk som fungerar. Själv inspirerades jag till växelbruk av en bok om den naturliga trädgården, den handlar både om växelbruk och om samplantering för att slippa använda bekämpningsmedel. Ingen teori kan vara hundra-procentig i bokform eftersom, precis som du skriver, de lokala förutsättningarna varierar. Jord, skugga, tid osv.