Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: MarinaB skrivet 27 feb-07 kl 19:50
-
de yttersta o översta balarna har ju blivit mögliga o dammiga, om det är tex ovansidan på balen som är dålig, kan man då plocka bort den översta/halva delen av kakan då? eller blir det samma effekt på höbalen precis som på brödlimpan, alltså att har det börjat mögla i ena änden så finns det i andra oxå ???
-
Stämmer bra det.
-
misstänkte det, men ville höra andras åsikter oxå.
-
Nja, jag håller inte med...
Vi har samma problem och jag har lyckats rädda en del genom att dela balar och även såga bort dåliga långsidor.
Innan jag vågade göra det så skickade jag ett prov från mitten på en angripen bal på analys och provsvaret var att höet var helt ok!
Så jag plockar bort det dåliga av höet och ger djuren det som ser, luktar och känns bra. Balar som är väldigt angripna (t.ex. på mer än bara en sida) eller där hela balen dammar åker dock i stora eldarhögen... :-\
-
mille, hur stora balar har du/ni?
-
................
Så jag plockar bort det dåliga av höet och ger djuren det som ser, luktar och känns bra. Balar som är väldigt angripna (t.ex. på mer än bara en sida) eller där hela balen dammar åker dock i stora eldarhögen... :-\
Eldar ni upp dåligt hö ?? Blanda ner det i gödselstacken eller komposten istället så för ni tillbaks massor av nyttigt organiskt material till jorden. Eller tänker jag fel nånstans ... ??
Compost rules !! 8)
-
Hej,
Javill: Vi har 10-15 kgs hårdpressade balar.
Vitis: Vi tänkte det först, men jag tror att min svägerska kollade upp det och det fanns nån nackdel med att göra så.... Minns inte på stående fot var problemet låg, men jag kan kolla det...
-
Kanske är det bra att elda upp det för att inte återföra mögelsporerna till jorden. Det är mest jag som är kompostskadad och ständigt beklagar mig över att jag inte har tillräckligt med skräp att kompostera. ;)
Nu ska jag sluta kladda i den här tråden, sorry.
-
jag gjorde precis som du mille, ända tills jag läst i olika tidningar att man ska kassera dåliga balar för att det kan vara mögel i hela balen, så då vågade jag inte fortsätta, men ingen har egentligen skrivit varför.
Själv trodde jag att när balen är hårdpressad så skulle det vara mindre risk för mögel angrepp inuti, men då är det ju bara att hoppas att limp effekten inte gäller på höt, med tanke på att du skickat in analys och det va ok inne i så kanske man kan fortsätta att rensa dom balar som bara har en dålig sida?
Med tanke på att det verkligen luktar skunk av det som är dåligt, men fortf luktar god sommaräng inne i så kanske det går att använda ändå?!
-
Hej Marina!
Ja, det är ju stor skillnad på lukten i den dåliga änden och i den bra. Sedan finns det ju olika typer av mögel, så jag vågar ju inte säga att det är ofarligt för alla.
Idag har jag varit uppe på rännet, iförd en ansiktsmask så att jag såg ut (och lät :-) som Darth Vader, och sorterat våra balar. 1 ton som bara är att hiva... :-\, men ung. 1 ton som vi skall försöka såga långsidorna på.
Det borde bli en 6-700 kg ok hö och det är ju en del pengar sparade.
Nästa år blir det halm över som skydd, vissa läxor är mer dyrköpta än andra....
-
Hej Mille
precis som du säger, det kan ju finnas olika mögelsorter, men vi båda har ju fått mögligt hö pga fuktig höst så då borde det ju handla om samma sorts mögel, eller tänker jag helt galet nu???
-
I min analys så är det fem analysdelar; mögelsvamp total, mögelsvamp lagringsflora (dvs lagringsskada), aspergillus (som är den elakaste mögelsorten), vattenaktivitet och bakterier.
Andelen aspergillus och bakterier är så låg att det inte finns något värde.
Det högsta värdet är på lagringsskada, men det är under gränsen och svaret är "inga anmärkningar".
Så jag tror att du tänker rätt! Det är nog skillnad om höet varit för fuktigt när det tagits in, men då borde väl hela balen lukta skunk....?
-
ja jag tycker oxå att hela balen borde lukta apa om det gått snett till i skörden, men vi hade jätte tur med vädret o det låg 5 dar på gärdet, så där tror jag inte att ngt gått snett, utan det är yttre faktorer som påverkar tyvärr
-
Men hur ska man göra till nästa skörd då? det understa lagret som ligger rakt på trägolvet är ju förstört-vad kan man lägga där? sj pall eller ngt annat? runt väggarna ska ju halm vara bra- men här i skogen finns det knappt ngn bonde o den som finns tar inte in egen halm utan köper storbal o det får ju inte jag plats med i min lilla lada utan skulle ju behöva småbal om det går att få tag på utan att behöva åka allt för långt.
Har läst om "filtmetoden" alltså att man skulle kunna täcka höt, men det framkom inte vad det skulle vara för material i den filten, jute sägs ju vara det enda material som inte drar åt sig fukt, skulle det kunna vara ngt?- fast det slutar väl med att råttorna käkar upp den oxå, flera tips mottages tacksamt ;D
-
Det finns en till tråd här: http://www.alternativ.nu/yabbv2/index.php?board=5;action=display;threadid=14480
Vi har vårt hö på ett ränne, så höet närmast golvet (=lagårdens tak) är det som har hållit sig bäst för oss.
Jag ringde och pratade med analysföretaget och de tipsade om antingen halm eller så något skivmaterial (typ plywood) på insidan av tak o väggar.
Men hur man gör med golvet vette sjutton...Vad är det under träet?
-
lastpallar..?
-
Lastpallar som tessmollis skrev är en bra idé. Jag har använt långa brädor som jag lagt omlott och därför kommit upp ca 5 cm från loftgolvet. Ovanpå det har jag lagt halm och det har hållt sig bra tidigare år med höbalar (köpta). I år tog vi in eget löshö och det i botten klarade sig bra men, det översta dammade (möglade) innan vi gjort slut på allt. Vi hade inte så mycket så det var slut redan i december pga av att jag hade en häst inne på boxvila länge under hösten.
I sommar tänkte jag göra ett nytt försök men, även täcka ovansidan med halm. Någon som har koll på hur tjockt lager som kan behövas? Det blir löshalm eftersom vi köper det i storbal. Förhoppningsvis är halmen fräschare i år än ifjol.
Sen har jag hört de som saltar sitt hö men, har inte koll på hur det fungerar, någon som vet?
-
Det finns en till tråd här: [url]http://www.alternativ.nu/yabbv2/index.php?board=5;action=display;threadid=14480[/url]
Vi har vårt hö på ett ränne, så höet närmast golvet (=lagårdens tak) är det som har hållit sig bäst för oss.
Jag ringde och pratade med analysföretaget och de tipsade om antingen halm eller så något skivmaterial (typ plywood) på insidan av tak o väggar.
Men hur man gör med golvet vette sjutton...Vad är det under träet?
Har en "vanlig" lada där trägolvet inte ligger speciellt högt från marken, o golvet va inte helt hundra så jag la på extra bräder där men det tycks inte hjälpa, så boxarna är byggda mot gaveln på ladan. det är ett gammalt sticktak eller vad det nu heter o så har de satt på plåttak utanpå men jag tycker att det blir kondens i taket, eller så är det gammal fukt man ser på bräderna.
Så då ska alltså plyfan sättas en bit in så att man får en luft spalt mellan lad väggen o plyfan och sedan höet tätt mot plyfan då?? har för mig att jag läst ngt sådant förut, eller menade de att plyfan ska spikas rakt på väggen?
Kan tillägga att jag saltade ordentligt när vi tog in höt, men det har ju inte hjälpt på de yttersta balarna
-
Vi pratade aldrig om hur man skulle sätta skivorna, jag tyckte det lät dyrt för vårt stora utrymme så jag hakade nog mer på halmidén.. :)
javills konstruktion verkar braså det är kanske en idé för nästa år?
-
precis som du säger, det blir dyrt med skivorna, men jag tror inte att jag kan få tag på halm i små bal, vad gör man då ra? rånar banken o köper skivor he he. jag får nog fundera lite ang det
-
Mille- med vad sågar du hö balen med? kan väl knappast såga med vanlig såg?
-
Hej Marina,
Nej, vanlig såg funkar inte. Vi har fått låna en hösåg av grannen. Den har stora tänder och två handtag, ett som på en vanlig såg och ett på ovansidan. Det fungerar väl sådär...., det är rätt så tungt och det blir svårt att såga balen när den börjar falla sönder.
Vi har experimeterat lite i helgen för att försöka såga de balar som är dåliga på ena långsidan och bäst har det funkat när vi dragit ett spännband om balen och sedan satt fast den med tvingar mellan en lastpall och en bräda.
Men det tar ju sin tid och frågan är om det är värt allt slit.. Det blir nog att köpa ett lass balar så att det räcker fram till betet.
En välslipad häcksax kan funka också, men det är lite trixigare. Min sambo funderade på elmotorsågen, men jag är inte så förtjust i motordrivna maskiner, så när jag sågar blir det för hand... :)
-
Pröva inte elmotorsåg...det var nära att den strök med på kuppen...:-)
-
jag har bara två hästar så jag har ju plockat av de dåliga kanterna för hand o då plockat av kaka för kaka, så att typ halva kakan blivit kvar el kanske ngt mer o det har inte tagit speciellt lång tid så då kan jag nog fortsätta med det då lika gärna som att trixa med såg
-
Det var nån som skrev nåt om att lägga de mögliga kakorna på gödselstacken.
Jag vet inte så mycket om hur mögelsporer sprids, och om komposteringen tar hand om det med detiden - men, om man ska skicka gödslet till förbränning (det finns ju t.ex. fjärrvärmeverk som eldar med gödsel) får det inte finnas stråfoder kvar i det.
Anledningen är tydligen att det kan sätta igen matningen av gödsel in i pannan.
Mvh Patrick
-
Jag blev helt fascinerad när min pappa berättade om hölagring på 50-talet!
De strödde salt över det! Hösalt fanns att köpa i stora säckar. Det måste ju har varit nån tanke med att det skulle dra ut fukten så att det inte möglade.
Nån som hört om det och om det finns hösalt att få tag på idag?
-
Det är inte bra att plöja ner en massa stråfoder i åkern heller, näringen binds på nåt sätt i förmultningen och det blir inte så mycekt kvar till växterna. Det man kan göra är att lägga det på en komposthög och låta det kompostera ovan jord för att plöja ned det efteråt.
Angående salt så var det några i denna eller annan tråd som testat, det var nog varierat resultat om jag minns rätt...
-
Jag blev helt fascinerad när min pappa berättade om hölagring på 50-talet!
De strödde salt över det! Hösalt fanns att köpa i stora säckar. Det måste ju har varit nån tanke med att det skulle dra ut fukten så att det inte möglade.
Nån som hört om det och om det finns hösalt att få tag på idag?
Man saltar ibland höet även idag !
Speciellt om man lagrar hö som är pressat i småbalar i lador. Då saltar man mellan varje lager av balar så fukten och möglet ska minskas.
Man köper det på Granngården och är egentligen vanligt grovsalt i storförpackning.
En bonuseffekt är att saltet äts upp av djuren sedan eftersom det dras in i höet under lagringen.
Raggar Bonden :)
-
jag gjorde precis som du mille, ända tills jag läst i olika tidningar att man ska kassera dåliga balar för att det kan vara mögel i hela balen, så då vågade jag inte fortsätta, men ingen har egentligen skrivit varför.
Själv trodde jag att när balen är hårdpressad så skulle det vara mindre risk för mögel angrepp inuti, men då är det ju bara att hoppas att limp effekten inte gäller på höt, med tanke på att du skickat in analys och det va ok inne i så kanske man kan fortsätta att rensa dom balar som bara har en dålig sida?
Med tanke på att det verkligen luktar skunk av det som är dåligt, men fortf luktar god sommaräng inne i så kanske det går att använda ändå?!
Ju hårdare en bal med hö är pressad desto torrare måste höet vara innan pressning.
Att lägga pressade balar på lada utan hötork kräver vana och erfarenhet.
Några tips:
- Höet ska vara mycket torrt innan pressning (vid brytprov ska höet gå av som små pinnar)
- om höet inte är extremt torrt måste balarna pressas lööööst så luft kan komma in.
- I ladan läggs höbalarna med 1-2cm mellanrum för att luften ska komma in.
- I ladan läggs höbalarna med 1-2cm mellanrum för att de inte ska smitta varandra med mögel.
- Växla varje lager omlott (som man gör när man bygger en tegelvägg).
- Salta mellan varje lager.
- Vädra varje fin torr dag under hösten och tillse att bra luftväxling erhålls.
En viss dammighet kommer ni alltid att få på de yttersta balarna hur ni än gör.
Höet ska till skillnad från ensilage andas. Så hårdpressade balar är svårare att lagra än löst pressade.
En ensilagebal som är möglig ska man inte använda alls. Den har oftast mögelsporer i hela balen. Men en höbal som tex är lite dammig i kortändan kan man använda utan större risk om man tar bort det mögliga.
Detta är iaf mina iaktagelser efter 30 års erfarenhet av höskörd.
Raggar Bonden :)
-
Så om man har löshö borde risken för mögel minska? Kanske inte så dumt ändå. Känns ju bökigt att hantera, men jag har ändå tänkt göra en lucka i golvet som går rakt ner till fårens höhäck. Och så slipper man hyra in nån med en balmaskin:) Nån som har erfarenhet av löshö?
-
Nån som har erfarenhet av löshö?
Ulva halar:
(http://gullringe.se/cgi-bin/bilder?d=/060726/Hoskord&f=p1010071.jpg&s=400)
Sakta växer högen:
(http://gullringe.se/cgi-bin/bilder?d=/060726/Hoskord&f=p1010073.jpg&s=400)
Sköna bilder från förra sommaren. I verkligheten var det ett jäkla jobb. Balar är betydligt mer hanterliga.
-
Jag funderade på hökanon. Men jag har nån sån anordning som ni använder på bilden, fast som man vevar, inte drar för hand. Vad har ni för nåt att lyfta höet i, korg, nät ?
-
Vi la en presenning över släpkärran och när den var fylld knöt vi ihop den och körde hem och halade./Ulva
-
:-[ Jag är nog skadad eller nåt men skulle aldrig drömma om att ge hästarna hö av en bal som är minsta dålig.. :-[ Eller som man kan misstänka är dålig..
Men intressant att läsa om er som ger...
-
Vi saltar alltid rikligt på höet (löst pressat i småbal) och det fungerar kanon. Man kan t.o.m ta in hö som är lite fuktigare och salta ordentligt så blir det nästan som ensilage. Och djuren älskar det salta höet.
De yttre balarna som blir lite fläckvis dåliga har jag gett till getterna. De har utan problem själva sorterat det och bara ätit det som varit bra. Det som är mögligt petar de åt sidan. Har aldrig blivit sjuka av det. Man jag vet inte, hästar kanske är känsligare.
Anders
-
ja jag tycker oxå att hela balen borde lukta apa om det gått snett till i skörden, men vi hade jätte tur med vädret o det låg 5 dar på gärdet, så där tror jag inte att ngt gått snett, utan det är yttre faktorer som påverkar tyvärr
Det kan inte ha varit så torrt att det drog åt sig fukt? Vi har haft problem då vi tagit in hö med en dags mellanrum att de torrare balarna har möglat för de har dragit till sig fukten från de andra.
-
Det är inte bra att plöja ner en massa stråfoder i åkern heller, näringen binds på nåt sätt i förmultningen och det blir inte så mycekt kvar till växterna.
Det krävs kväve för att bryta ner halm och annat stråfoder. men däremot kan man slänga på det om man ska låta marken ligga i vila ett år. (Kolla vad Eu tycker om det först bara... Jag vet inte om man får gödsla en träda. Men har man inga bidrag borde det kvitta.)
-
Anders:
Vi har också gett getterna det "sämre" gräset. Men även hästarna är bra på att sortera om de får mat i tillräcklig mängd vill säga. De är heller inte lika känsliga som nötdjuren av vad jag har erfarit. Hos oss får nötdjuren det klart bästa fodret.
-
Det kan inte ha varit så torrt att det drog åt sig fukt? Vi har haft problem då vi tagit in hö med en dags mellanrum att de torrare balarna har möglat för de har dragit till sig fukten från de andra.
vet inte men de flesta jag har pratat med har haft samma problem med de översta balarna/yttersta balarna denna vinter
-
När det gäller förvaring så ser man fler och fler som förvarar höbalarna i stallet eller i utrymmen där samma luft cirkulerar. Luftfuktigheten är hög i ett stall, förvarar man på loftet ovanpå eller i ett utrymme intill är det viktigt att inte luft från stallet kan komma dit. Luften kyls av, dess relativa fuktighet stiger och man får kondens vilket återfuktar höet. Redan för över hundra år sedan visste man att det var viktigt att skilja på djuren och höet:
"Vid höets förvaring inom hus iakttages, att förvaringsstället
är fuktfritt. Lägges höet öfver stallar, skall loftet vara tätt. Höet
skall packas väl, och inne i massan får ej finnas öppna rum, som lätt
föranleda mögling under höets efterjäsning. Är höet ej fullt torrt,
då det inlägges i ladan eller stackar, bör man inströ 2-3 liter salt
till hvarje parlass hö. "(Jordbrukslärans Hufvudgrunder, 1908)