Alternativ.nu
Djur => Grisar => Ämnet startat av: Själv är bäste dräng skrivet 23 okt-13 kl 10:02
-
Har inte hittat något samlat om grisars farlighet för andra djur på gården, barn eller vuxna. Själv har jag väldigt begränsad erfarenhet av grisar, de grisar jag haft har inte ställt till med något annat än en lååång rymmning. Men jag har fått inblick i deras beteenden, och deras potential. Jag har kamrater som har och har jobbat med grisar och som har berättat en hel del, men det skulle vara intressant med lite förstahandsuppgifter i en tråd.
-
Ja, man ska definitivt inte bli osams med dem! Men det har du ju redan insett. Själv har jag mist en killing i 5-kilosklassen, som ramlade in i grisboxen och inte kunde hoppa ut. En vän hade en sugga som äääääälskade höns! Flög de i närheten av hennes tryne, så SMASK! MUMS!
Men jag antar att grisar liksom alla vi andra flockdjur kan bli ilskna av att utsättas för stark stress, t ex ensamhet eller stark smärta.
-
Åh, mår hemskt illa av tanken på en söt liten killing som blir dödad och uppäten av gris.
Minns två hängbukssvin som var en gårds stora skräck, när de kom lösa klättrade alla människor upp på staket, och vad höjder de kunde hitta, för att inte bli anfallna.
-
Jag har haft grisar som gått ihop med kalvar, utan problem.
Jag har haft grisar som gått ihop med getter, där getterna har bestämt och stångat undan grisarna.
Jag har haft grisar som gått ihop med höns, utan att äta en höna, men som däremot klämt ihjäl en och annan när hönsen inte haft vett att flytta på sig när grisen lägger sig ner.
Grannens får rymde en gång och kom in i min hage utan problem.
Däremot gris och häst har inte varit bra då hästarna blev "lätt'" stirriga.
Mina barn har ridit på grisar utan problem att bli attackerade.
Däremot så har jag haft en galt som högg efter mig när han tyckte att det var han som skulle bestämma.
MEN, då alla djur är olika och har egna egenskaper så tycker jag att du ska utgå ifrån att du aldrig kan vara säker. Det är ett djur och kan reagera olika i olika situationer.
"förvänta dig ingenting men var beredd på allting"
/Drutten
-
Hos våra grisar går både ankor och höns som de vill. De får till och med bada i deras pölar på sommaren utan problem.
Vi släpper inte längre in de mindre barnen till grisarna när det är mat, för då är galten lite bufflig, men annars går det bra.
Gunnar - galten - lyckades med att köra beten i mitt ben för ett tag sedan. Det blev lite muskelskador och tyvärr så träffade han också tre ådror på vägen vilket gjorde att det blev pysselhuset och bränna lite... Men det var inte för att han var dum, utan för att han tyckte visst att matte skulle kela honom lite till och puffade till mig "lite nätt" 8)
-
Hej!
Grisar kan vara rejäla "jägare", är allätare precis som vi.
Har med lätthet ihjäl både höns och hundar, får och mindre kalvar- men det är något som dom måste lära sig avsiktligt eller ej. Om dom upptäcker att höns smakar gott kan du inte ha dom ihop....
MVH/ Bosse
-
Ja vete inte hur ni tänket grisar äter allt om inte djuren får rätt utrymme. Men även då så kan det gå fel .Ja frågar var för hade dom inte det förr?
-
Vi hade 2 grisar i våras de åt upp 1 vaktel som flög in till dem och även 1 höna när de gick i box. De kom på att det var gott och försökte sedan jaga höns som kom in i deras hage när de fick komma ut.
Nu har vi 3 gyltor de har gått med 2 bockkillingar i en vecka de gick bra. De buffade på dem åt upp deras hö och tuggade på killingarnas grenar.
Killingarna vantrivdes men det var bara tillfälligt de behövde bo där (behövde förstärka deras stängsel :) )
De flesta fjäderfän har knatat runt i hagen hela sommaren och hösten. Utan att grisarna gjort något. Ankorna badade i deras vattenho. Kalkonhönan tog med sig sina kycklingar och gick runt i hagen och åt. Så jag tror det är olika individer och vad som råkar hända.
De tuggar på gummistövlarna om de kommer åt men visar ingen ilska mot oss. Buffar otåligt på hinken när det är dags för mat. Men vi har ju inga vuxna djur bara tillfälliga besökare.
-
Oerfaren och tonåring på lantbruksskola, och rätt kaxig hade jag med mkt sjå fått in en ovillig sugga i en grisvändare(år88-90) och gett henne klövvård.. Ex antal mån senare var jag inne hos alla suggor i lösdrift med galt, då denna sugga kom emot mig i full karriär, jag skulle aldrig hinna undan, såg mitt liv passera i skallen ;(. Men då kom en annan sugga och gensköt denna och markera med hela sig och även med tänder... Detta var en sugga jag gullat mkt med och hjälpt under grisning.. Tack vare henne hann jag ut. Hon kom senare fram för gos och att kolla läget. Grisar har ett jäkla minne.. Denna gång kommer jag aldrig glömma
-
Hej!
Grisar kan vara rejäla "jägare", är allätare precis som vi.
Har med lätthet ihjäl både höns och hundar, får och mindre kalvar- men det är något som dom måste lära sig avsiktligt eller ej. Om dom upptäcker att höns smakar gott kan du inte ha dom ihop....
MVH/ Bosse
Våra grisar delar gärna matho med ankorna, men äter också gärna resterna när vi slaktat fjäderfä. Har aldrig ens tittat åt en levande fågel, trots att de vet att de är goda! :P
-
Det där hänger väl ihop med att de lärt sig att man inte äter ankorna, ungefär som att hunden inte tar gårdens djur, men gärna äter när man slaktar. Har man grisarna för sig och inte låter dem vara med i gårdens händelser, så blir de väl mer som ouppfostrade hundar.
-
-Jag minns att det stod om vildsvin i Land lantbruk. En bonde så att en ko som gick på bete lagt sig før att kalva. En stund senare gick han før att se om det gått bra men hittade ingen kalv. Efter en stund letande hittade han resterna av den en bit bort. Han sa att han inte kunde veta om den var levande fødd, men antagligen. Han var också ganksa sæker på att det var vildsvinen som ætit upp kalven. Men det ær ingen officiell sanning att vildsvin tar småkalvar så han fick ingen ersættning før den.
Om tamsvin kommit på att dom kan ta høns och killingar, så kanske dom tar en katt också om den kommer næra. Ursch. Kanske har judar o muslimer rætt i att grisar ær oheliga djur... >:D
-
Grisar är ju väldigt smarta djur. De går att få väldigt tama och kan lära sig göra konster om man tränar dem. Jag växte upp som bondunge på en grisgård. Vi barn var mycket i lagårn hos grisarna, men vi fick aldrig gå in till galten. Däremot hos alla andra grisar, där var vi när vi ville. Vissa suggor kunde vara lite småsura när de hade kultingar och då gick man givetvis inte in hos just henne. Alla djur är ju olika individer och funkar på olika sätt. Man måste respektera dem. Vissa individer kan vara farliga, men djuret grisar är inte farliga. Vissa funkar med barn andra gör det inte. Precis som hästar och hundar och alla andra djur.