Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: eka skrivet 25 feb-07 kl 21:52
-
Jag kommer i en framtid att sätta upp solfångare till mitt system. Funderar på att bygga allt själv med den verkningsgrad det då blir. Mina tanke just nu är följande och vill ha lite tipps om jag tänker fel.
Blandning av metall.
Om jag tar vanlig takplåt av aluminium och klipper denna i långa remsor. Poppnitar dessa överlappande så att jag klämmer ett kopparrör i skarven. Kommer aluminiumen och kopparn att reagera med varandra?
Alternativ?
Krökar
Jag kan mjuköda men har inte utrustning till hårdlödning.
Det bli många krökar i änderna och där skulle jag vilja kunna skarva. Att köpa lösa lödkrökar blir rätt dyrt i längden. Möjligtvis raka skarvhyllsor och man gör själva kröken själv.
Vad behöver man för att göra en kona i ett kopparrör? Lagom för en bra lödförbindelse.
-
Jag kommer i en framtid att sätta upp solfångare till mitt system. Funderar på att bygga allt själv med den verkningsgrad det då blir. Mina tanke just nu är följande och vill ha lite tipps om jag tänker fel.
Blandning av metall.
Om jag tar vanlig takplåt av aluminium och klipper denna i långa remsor. Poppnitar dessa överlappande så att jag klämmer ett kopparrör i skarven. Kommer aluminiumen och kopparn att reagera med varandra?
Alternativ?
Krökar
Jag kan mjuköda men har inte utrustning till hårdlödning.
Det bli många krökar i änderna och där skulle jag vilja kunna skarva. Att köpa lösa lödkrökar blir rätt dyrt i längden. Möjligtvis raka skarvhyllsor och man gör själva kröken själv.
Vad behöver man för att göra en kona i ett kopparrör? Lagom för en bra lödförbindelse.
Blandningen av aluminium/Koppar
Nej , ingen reaktion : [url]http://www.scda.com/sv/korros.htm[/url]
Krökar : vet ej
-
Halaj!
När man kopplar ihop två metaller med olika potential så får man en Red-Ox-reaktion. Denna reaktion är värre ju större potentialskillnaden är.
Koppar är väldigt ädelt (hög pot.) och aluminium är väldigt oädelt (låg pot.)
Kopparn agerar katod och aluminiumet anod.
Jag påstår att reaktionen kommer att vara kraftig.
Annars kan du ju lacka bitarna för att dämpa reaktionen. Syre måste ju till.
Om du funderar på andra material så kan du göra en sökning på:
”elektrokemiska spänningsserien”. Det finns säkert en lista någonstans på nätet på alla vanliga metallers potential.
Vad gäller krökarna så har jag inga uppslag.
//T
-
Nej , ingen reaktion : [url]http://www.scda.com/sv/korros.htm[/url]
Citerat från sidan du länkade till: "Koppar är däremot en ädel metall som kan ge upphov till korrosion på oädlare metaller förutom zink och magnesium även stål och aluminium."
Alltså: blanda inte koppar och Alu.
-
Jag har fått för mig att man redan blandar metallerna i vissa konstruktioner.
Men jag kände mig tveksam, därför frågade jag.
Kan lackning förhindra ?
Först hade jag tänkt löda fast kopparrören på en kopparplåt men priset på koppar har ju stuckit iväg så enormt.
-
Det går att hårdlöda med ngt som kallas mapp-gas. Något slags blandning av gasol och något mer som inte är så dyrt (¨1000kr för brännare och två flaskor). Har inte provat själv utan använder den gamla klassiska gassvetsen, men gas i småflaskor har blivit dyrt. Att byta både syrgasflaskan och acetylenflaskan kostar nästan lika mycket som en sån mapp-gasutrustning jag såg.
Skulle det inte gå att bocka rören 180 grader i ändarna. Det finns mjukglödgade kopparrör på rulle utan plast. Annars är det väl bara att glödga ett vanligt stelt rör den sträcka som ska bockas.
För att kraga upp ett rör använder man ett dorn har jag sett. Själv har jag använt lödskarvar (tror de senast kostade <2 kr st för 15mm rör)
-
Halaj!
Lite rundsnack.
Två reaktioner sker.
På kopparn en reduktionsreaktion.
På aluminiumet en oxidationsreaktion.
Utan den ena kan den andra inte ske. Därför kallas reaktionen redox-reaktion. De sker parallellt. För båda krävs något utifrån.
För reduktionsreaktionen krävs vatten. Finns det inget vatten så blir det ingen reaktion.
För oxidationsreaktionen krävs syre. Finns det inget syre så blir det ingen reaktion.
Jag måste också påpeka att kopparn kommer inte att oxidera alls, tvärtom. Det är aluminiumet som drabbas enbart. Den kommer att agera offeranod för kopparn. Jämför med en emaljerad VVB.
Nu kommer poängen: om du lackar koppardelarna så hindrar du vatten att komma till.
Reaktionen uteblir.
Om du lackar aluminiumdelarna så hindrar du syre att komma till.
Reaktionen uteblir.
Jo, en sak till: jag är inte säker, men är inte flussmedel väldigt korrosivt?
Se för säkerhets skull att få bort så mycket som möjligt efter lödoperationen.
//T
-
I solfångaren skall det inte bli någon fukt, inte heller någon större risk för kondens så jag tolkar dig Tapio att det bör funka. I alla fall klart att det är värt att testa.
(fick idag tipps om flödesmätare så det här börjar ordna sig)
Har inte tillgång till någon bra värmare men tippset på mapp-gas skall kollas upp. Ok koning. får se om jag prata med någon rörmockare. Tänkte att det vore lättare att arbeta med raka hårda kopparrör än att försöka räta ut en rulle mjukglödgat.
Jag vill gå ner på 10mm rör och då är muffarna dyrare. Man kanske ta ett 12 rör och trä utanpå ???
-
Kollade dorn hos Ahlsell drygt 400 kr brutto. Vad det sen kostar beror på vad man har/får för rabatt... Ett sådant dorn klara dock många rördimensionen. Borde inte behöva kosta många kronor att låta någon svarva till ett dorn för 10mm rör åt dig i någon skaplig stålkvalitet.
-
I alla fall klart att det är värt att testa.
Halaj!
Alla gånger!
Fast jag funderade också på det där med fukt.
Först tänkte jag att det kommer att vara snustorrt så varmt som det kommer att vara.
För du hade väl tänkt att ha dem i någon slags inglasade lådor?
Sedan kom jag på att den varma luften inuti lådorna kan bära väldigt mycket vatten i gasfas trots att rH (relative Humidity, luftfuktigheten) är låg.
På natten kommer tempen att sjunka med följd att allt detta vatten kommer att kondenseras i lådan.
Det kommer att drypa av kondensvatten. Som naturligtvis förångas på dagen när solen ligger på.
//T
P.S. det är synd att du inte bor i krokarna, för annars hade jag kunnat svarva ett dorn till dig på nolltid med min Blomqvistare. För den som undrar: http://www.lathes.co.uk/blomqvist/ DS
-
Tack för omtanken. Jag kan nog skaffa eller få någon att svarva ett dorn. Bara jag viste hur det såg ut och hur det användes. Det är där kruxet ligger.
Jo jag tänkter allt i dom banorna med fuktigheten men genom att rören inte är den kallaste punkten (hoppas jag) och att ev dropp hamnar på platser där inte själva rören ligger hoppas jag på det bästa.
-
Tack för omtanken. Jag kan nog skaffa eller få någon att svarva ett dorn. Bara jag viste hur det såg ut och hur det användes. Det är där kruxet ligger.
Finns med ett i ett kampanjblad från Ahlsell. Jag försökte kopiera bilden men lyckades inte. Bifogar istället länken. Kampanjpriset var 139 kr... Men det var förra året. http://www.ahlsell.se/upload/5084/AHL_VerktygVVS_2-06.pdf (se sidan 7)
-
Tack för omtanken. Jag kan nog skaffa eller få någon att svarva ett dorn. Bara jag viste hur det såg ut och hur det användes. Det är där kruxet ligger.
Vad jag förstår är det bara att trycka/knacka in det i en mjukglödgad rörände så har man fått den diameter man behver för att göra en kapilärlödd överlappsskarv.
-
Ang. solfångarbygge.
www.solgruppen.se - där finns en bra bok om solfångare som heter "Solvärme i vårt hus". Finns även på ditt lokala bibliotek. Eller på Liber förlag, annars gör sökning på Google.
I början av -90-talet byggde man sina solfångare från scratch, trevliga byggkurser var resultatet.
I mitten av -90 kom byggsatser i form av Lesol 3+, fortfarande trevliga byggkurser. Finns ett litet restlager kvar hos lokal medlem i Solgruppen.
Idag finns ett restlager av Lesol 4AR hos din lokala Solgruppen-medlem. Sök medlemmar på ovanstående adress. Annars kontakta mig för närmare information.
Det lönar sig inte att ge sig på att bygga själv annat än med färdiga byggsatser
Det tar för lång tid och ger alldeles för dåligt utbyte av värmen.
Ang blandning av material, vi i solgruppen har sedan början av -90 ännu inte haft några problem med att det skapas galvaniska strömmar eller liknande i solfångarna. Läs ovanstående bok så ser du varför..
Vet inte dina förutsättningar för att slutföra detta projektet, men du kan ganska enkelt "slå" kona och löda ihop rören. Lödtenn som passar till detta finns hos VVS-grossisterna. Använd inte vanligt lödtenn då det är för låg smälttemperatur på den. Gasol samma som i ditt gasolkök räcker för lödning av rören. Använder det själv. Men på taket eller mellan solfångarna rekommenderar jag klämrings-kopplingar ifall du skulle behöva bygga ut systemet eller laga nån gång.
I övrigt så får du många kapilärlödkopplinga för samma pris som vertyget för att slå kona kostar.
Gör du verktyg för att slå kona så tänk på att spelet i rörkopplingen ska vara mellan 0,1 - 0,15mm endast. Längden på en bra lödskarv bör vara 10mm eller lite mer. Doppa dornen i lite olja innan du slår in den i röret, annars får du inte loss den igen. Vrid loss, vicka inte för då blir glappet för stort.
Vid behov av adresser eller solfångarbyggsatser, kontakta vänligen:
lasse@solenergiteknikblekinge.se
Soltekniker med "Sol i sinne, både ute och inne"
-
Tackar för info och särskilt angående hur koning går till.
Bra att du kvitterar att mjuklödning funkar i solfångarsystem då jag varit lite tveksam till detta. (höga temperaturer i systemet vid kokning) Tänkte bygga systemet självtömmande vid överhettning. Mjulklödning hanterar jag utan problem. (har tidigare installerat hela pannanläggningen) Däremot känner jag mig väldigt ovan vid hårdlödning.
Angående Solgruppen
Jag har varit på föredrag och blivit lovade att delta i kurser för solfångarbyggen men kommunens energirådgivare gav blanka katten i att göra något som de lovade. Jag har sökt någon av era lokala medlemmar men har inte återkommit med info eller priser. Ytterligare besvikelser.
Kommit fram till att jag med enkla medel borde komma upp i verksningsgrader på minst 300 - 350 KW/m2 där ni anger 450 med antireflektglas. Ser detta som tillräckligt för att ersätta pellets vid högsommarvärme.
Har pratat med Lars Andren om de funderingar jag har klurat på angående hur man skulle förbättra utbytet gentemot konventionella solvärmesystem faktiskt nu börjat komma upp som ideer hos er. Före min tid, kanske, men känner att solgruppen inte tillför mig något för ögonblicket. Samma gäller regleringsutrustningar som inte ger mig de friheter jag önskar.
Jag vill med dessa ord absolut inte nedvärdera Solgruppen. Ni gör ett bra arbete med att sprida kunskap och öka solanvändadet. Men efter dålig respons när jag ville ha det så provar jag nu på egen hand.
-
Tackar för info och särskilt angående hur koning går till.
Bra att du kvitterar att mjuklödning funkar i solfångarsystem då jag varit lite tveksam till detta. (höga temperaturer i systemet vid kokning) Tänkte bygga systemet självtömmande vid överhettning. Mjulklödning hanterar jag utan problem. (har tidigare installerat hela pannanläggningen) Däremot känner jag mig väldigt ovan vid hårdlödning.
Kan du mjuklöda så tror jag inte du skulle ha några problem att hårdlöda. Skillnaden i praktiken är väl mest temperaturen. En fördel med hårdlödningen är att man slipper flussmedel och annat kladd. Rören måste vara rena, men behöver normalt inte stålborstas eller slipas rent med smärgelduk. Kort sagt en mer förlåtande metod.
-
Ett litet tips bara gällande rör krökar.
För att göra en böj utan att röret förlorar sin form, har jag hört att man brukar fylla det med sand, innan man böjer. Då behåller man "rundheten" på röret. Speciellt om den har en liten radie.
-
Ja den har jag också hört men bra att du påminde mig.
Lite OT
Ett annat knep som en person kom på var när de skulle klippa ett känsligt rör i många smådelar. Det var att fylla röret med IS och sedan klippa. ;D
-
Att sandfylla rör före bockning användes vad jag förstår när man bockade stålrör. Idag är det nog ganska få som sysslar med det. Fungerar säkert även för kopparrör, men det går nog betydligt snabbare att bocka rören med en bockapparat. Då blir de inte heller platta.
-
En liten fundering på om tennlödning, oavsett hur. Tenn är ett såkallat amorft material, precis som glas. Det flyter med åren. Därför förtennar man inte längre ledningsändar som man kopplar med skruvkoppling. Tennet flyter undan så att gnistbildning äger rum, som i sämsta fall innebär brand.
När det gäller glas så ser man att en äldre fönsteruta är tunnare upptill och tjockare nertill.
-
Detta med flytande glas är en skröna. (som även jag gick på :-[ )
Tjockleken på glas i nederändan beror på tekniken hur man drog glas förr.
Angående lödningar och flytning. Alldeles rätt att man nu ej skall löda kontakter beror på att temperaturväxlingar gör att materialen varierar i tjocklek. Det mjuka lödtennet blir deformerat och "fjädrar inte tillbaka". Går det då högre strömmar är risk för överhettning stor. Ej enbart av gnistbildning utan att resistansen ökar i punkten.
Men dessa fenomen kommer nog inte i solfångaren. Värsta som kan hända är att om solfångaren är torr så ökar temperaturen. Omsmältning av lödten sker vid 240 grader. Men enligt tidgare skribent så har lödten för rörabreten högre smältpunkt.
Mordernare lödten för RoHS godkänning har för övrigt något högre smälttemp.
-
Detta med flytande glas är en skröna. (som även jag gick på :-[ )
Tjockleken på glas i nederändan beror på tekniken hur man drog glas förr.
Angående lödningar och flytning. Alldeles rätt att man nu ej skall löda kontakter beror på att temperaturväxlingar gör att materialen varierar i tjocklek. Det mjuka lödtennet blir deformerat och "fjädrar inte tillbaka". Går det då högre strömmar är risk för överhettning stor. Ej enbart av gnistbildning utan att resistansen ökar i punkten.
Men dessa fenomen kommer nog inte i solfångaren. Värsta som kan hända är att om solfångaren är torr så ökar temperaturen. Omsmältning av lödten sker vid 240 grader. Men enligt tidgare skribent så har lödten för rörabreten högre smältpunkt.
Mordernare lödten för RoHS godkänning har för övrigt något högre smälttemp.
Jag har arbetat från-74 tom -83 på Kosta glasbruk, inledningsvis som smältningstekniker, därefter med konstruktion. Det är ingen skröna. Kontrollera gärna med Glasforskningsinstitutet i Växjö, om du betvivlar mina ord.
Hälsn Leif
-
Visserligen är glas definitionsmässigt en vätska, men ska det bli någon nämnvärd "rinneffekt" i jordens gravitationsfält måste man troligen vänta i hundratals år.
-
Har du funderat på varför det är så på varje fönsterglas efter c:a 10 år?
-
Detta med flytande glas är en skröna. (som även jag gick på :-[ )
Tjockleken på glas i nederändan beror på tekniken hur man drog glas förr.
Angående lödningar och flytning. Alldeles rätt att man nu ej skall löda kontakter beror på att temperaturväxlingar gör att materialen varierar i tjocklek. Det mjuka lödtennet blir deformerat och "fjädrar inte tillbaka". Går det då högre strömmar är risk för överhettning stor. Ej enbart av gnistbildning utan att resistansen ökar i punkten.
Men dessa fenomen kommer nog inte i solfångaren. Värsta som kan hända är att om solfångaren är torr så ökar temperaturen. Omsmältning av lödten sker vid 240 grader. Men enligt tidgare skribent så har lödten för rörabreten högre smältpunkt.
Mordernare lödten för RoHS godkänning har för övrigt något högre smälttemp.
I översta stycket står det något om strömmar...Förekommer inte i en solfångare, kanske i en solpanel.
Skilj på grejorna, solfångare producerar varmvatten och solpanelen producerar elkraft.
Ett vanligt fenomen att folk inte vet vad som är skillnaden och hur de fungerar. Har byggt solfångare sen början av -90-talet och aldrig varit med om att en lödskarv släppt pga värmealstring. Inte ens vid stagnation...Detta säger en hel del om varför man ska välja det tenn som har högst smälttemperatur. Ett av de bästa för solfångare är det som är framtaget till "LECTRA"- lödtången.
Hårdlödning endast i rörskarvarna ner till reglercentralen, på taket så använder man klämringskopplingar. VARFÖR, jo för om du behöver reparera eller bygga ut ditt system så är det mycket lättare med klämringskopplingar där.(Smörj med rörfett) Från solfångaren och ner till reglercentralen användes endast mjukglödgade heldragna rör, med högtemperaturisolering.Armaflex.
Köper man den billiga på ett byggföretag så kommer den nerhasande efter en tid, ungefär som en knästrumpa med dålig resår...
Lägg gärna in frågor i denna spalten, jag svarar så fort jag kan. Nu är det full byggsesång så jag är endast hemma på sena kvällar och nätter.
MVH Lasse - Soltekniker med rätt att bygga
ps. dålig reklam för solgruppen att de inte intresserade sig för dina frågor. Du skulle skickat dem till mig direkt.ds.
-
Jag har arbetat från-74 tom -83 på Kosta glasbruk, inledningsvis som smältningstekniker, därefter med konstruktion. Det är ingen skröna. Kontrollera gärna med Glasforskningsinstitutet i Växjö, om du betvivlar mina ord.
Hälsn Leif
Var inne på GLAFOs hemsida
Hittade detta under skrönor.
Skrönor
? Rinner glaset i fönsterrutorna vid rumstemperatur - väldigt, väldigt långsamt?
! Nej, åtminstone inte på miljarder år.
Glasets viskositet (hur trögflytande glaset är) vid rumstemperatur kan inte mätas. För att beräkna den måste man göra antagandet att den fortsätter att öka enligt en viss kurva när temperaturen sjunker. Sådana kalkyler visar att det skulle ta astronomiskt lång tid för glas att ändra form vid rumstemperatur.
Vid rumstemperatur är glas ett fast material, även om atomerna delvis är oregelbundet placerade på liknande sätt som i en vätska.
Det finns en gammal skröna som säger att beviset för att glas rinner är att gamla fönsterrutor är tjockare nedtill. Det naturliga förklaringen till detta har istället sitt ursprung i hur man tillverkade glasrutor förr i tiden.
Man ställde sig på en plattform och blåste upp en lång cylinder, som sedan klipptes upp och plattades ut till en plan glasskiva. Glaset som från början var nedåt i cylindern blev något tjockare än glaset i övre änden, och glasmästarna satte nästan alltid den något tjockare änden nedåt i fönstret.
-
Där ser man,-75, var det ingen skröna, visserligen smälte man inte eller gjorde fönsterglas på Kosta då, men vi "smältardjävlar" var på utbildning på GLAFO och det var det vi fick veta då. Fönsterglas tillverkades då på Emmaboda glasverk, som blev uppköppt av Saint Gobain, och all fönsterglastillverkning skedde då på Pilkington Floatglasverk i Halmstad. Där lät man det flytande glaset flyta ut på en bädd av tenn.
Nog om detta, jag skrev mitt första basic program för att bromsa en flytande glasstråle från platinaröret på en vanna. Avsikten med detta var att "klippa" av en stråle med magnetfält. Det är nämnligen så att den elektriska ledningsförmågan växlar från att vara ett isoleringsmaterial i fast form, men att ledningsförmågan är som vanligt dricksvatten i flytande tillstånd.
En sådan vanna har jag sett på Hammars flaskglasbruk, där smältan skedde i öppen vanna med elektroder. Då "mängen", flöt på ytan.
Gamla kunskaper är inte alltid beständiga. Den atomfysik jag läste -70, är milsvidd från dagens kunskaper.
Hälsningar Leif
-
I översta stycket står det något om strömmar...Förekommer inte i en solfångare, kanske i en solpanel.
Det vi diskuterat är galvaniska strömmar som uppkommer mellan metaller. Det var dessa jag sökte svar på men som du senare skrev det har blandats metaller och funkat i konstruktioner.
Inte ens vid stagnation...Detta säger en hel del om varför man ska välja det tenn som har högst smälttemperatur. Ett av de bästa för solfångare är det som är framtaget till "LECTRA"- lödtången.
Vilket smältpunkt har detta. Var kan man få tag i detta?
Inte ens vid stagnation...
Vid vilken temperatur inträffar detta med "vanliga" paneler. (ej vakumrör)
Jag kan förvänta mig att jag inte når riktigt dessa temperaturer med egna experiment.
ps. dålig reklam för solgruppen att de inte intresserade sig för dina frågor. Du skulle skickat dem till mig direkt.ds.
Tack och jag hoppas inte mitt "utbrott" togs för hårt. :-X
Har mött alltför många okunniga ambasadörer för solfångare och då även sådana som borde vetat bättre. :P
-
Vad jag känner till om lödning o liknande så fungerar tennet som klister emellan kopparn och aluminiumet i solfångaren. Därför nästintill inga galvaniska strömmar som försvagar..(Kan ha fel där)Orkar inte fördjupa mig mer i ämnet ändå..
Tenn för lödning bör ha en smälttemperatur över 240 Grader, gärna lite högre. Typ "Lectra".För att löda loss delarna som är lödda med sådant tenn krävs högre temperatur än att löda fast.
Stagnationstemperatur i plana solfångare kan nå upp till ungefär 180 grader, möjligen lite högre vid extrem solinstrålning.
Normalt så vid stagnation så kommer man upp till ungefär 120 - 130 Grader. Temperaturen ökar knappast efter detta, men om solfångaren kokar torr kan högre temperatur uppstå. Därav rekomenderas du att använda en säkerhetsventil på 9 Bar i solkretsen. MEN bara där...
Ang. Solgruppens engagemang - Dålig stil. Gäller även din lokala energirådgivare.
Du bör kontakta Studieförbundet Vuxenskolan eller ABF lokalt, de brukar vara bättre på att arrangera kurser i ämnet.
Jobbar själv för Studieförbundet Vuxenskolan..
Maila gärna frågor i ämnet om du vill, hittar det under min flik...
Med sol i sinnet.......Lasse
-
ohps. :-Xsom solgruppsmedlem i värmland känner mig träffad av tidigare inlägg .känner inte igen situationen men har du varit på någon informationsträff på brättne bruk,(tex den senaste 21 mars,)så nämns alltid materialkostnaderna för solfångaren Lesol 3:6+AR (1950:-/kvm, drivpaket från 5 200:- mm
solfångarbygge pågår i stort sett var o varannan kväll och även många lördagar.energirådgivningen har dock inte varit inblandad i detta men jag ber om ursäkt om det har blivit olägenheter för dig.även om du tänker meka ihop en absorbator på egen hand så kom gärna in och se hur vi bygger solfångare det kan väl kanske ge dig några tips i ditt projekt. christer i brättne
-
Mina 'erfarenheter' inträffat för några år sedan så läget just nu kan jag inte veta då jag sågade av grenen.
Men jag tar gärna med mig din inbjudan att träffas någon gång.
-
Är det någon som har solfångare för uppvärmning av vatten och kan berätta om det lönat sig med en rimlig pay-off tid.
Vad jag förstått fungerar det inte i Sverige, då när vi behöver varmvattnet lyser inte solen (vinter) och när den väl lyser används den bara till duschen (sommar).
-
Då får jag ta och omvärdera Solgruppens arbete. :) Förmodligen har jag träffat fel folk.
Tack Christer för att du tog emot oss och tog dig tid, trotts att du hade din kurs. Hoppas på givande utbyte i framtiden.
/eka
-
Är det någon som har solfångare för uppvärmning av vatten och kan berätta om det lönat sig med en rimlig pay-off tid.
Vad jag förstått fungerar det inte i Sverige, då när vi behöver varmvattnet lyser inte solen (vinter) och när den väl lyser används den bara till duschen (sommar).
Jag har inte någon solfångare ännu men grottat länge i problemet: Jag kan bara svara ur min än så länge teoretiska synvinkel.
Att sol alltid lönar sig. Payofftiden beror bara på hur mycket du investerat och hur bra hjälp du fått att göra anläggningen rätt.
Du syftar på att inflödande solenergi enbart kan värma varmvatten till höga temperaturer under några korta sommarmånader. Med en riktig installtion så tar du även tillvara lägre temperaturer om du använder det till att förvärma kallvattnet innan det går in i befintligt system. på så sätt tar du tillvara solen nästan hela året.
När du planerar placering av solfångarna skall du helst resa upp dem så att det är höst och vår solen som värmer bäst. På högsommaren ger de ändå så det räcker.
-
Brukar också fundera på solpanel, alltså de som ger el. Är inte så intresserad av de som ger värme. Men jag tycker det är skittråkigt med teknik. Vad jag undrar är vad ska man ha för solpanel, vad behöver jag mer för tillbehör och hur mycket el ger de? Så att jag kan räkna på nån kostnad.