Alternativ.nu
Odling => Frukt & bär => Ämnet startat av: LillaSophie skrivet 07 sep-13 kl 12:29
-
på västsidan av vår tomt sluttar det rätt så kraftig mot vårt fält. i sluttningen växte det en salig blandning av allt möjligt sly, såsom nypon, brännässlor, snöbär, små björkar, etc. nu i höst la jag märke till att det bland allt sly växer kring 5 stycken bortglömda plommonträd (med frukter enligt bild), som numera är kring 4 - 5 meter höga. plommonen är supergoda, de jag når vill säga. så hur hade ni gjort? planen är att röja allt sly, lägga markduk, jämna till med jord vi har över sedan tidigare grävarbeten och så gräsmatta. jag har förstått att de ska beskäras på senhösten, men hur mycket kan jag beskära dem och hur blir det då med nästa års skörd? påverkas den? ska jag istället beskära bara lite och böja ner grenarna och ankra de i marken, så att de växer neråt igen?
-
Det är vackert att se plommon träd som är hängande!
Alla grenar du tar bort höst ger färre blomster vår
=färre plommon!
-
Stenfruktsträd svarar dåligt på beskärning så risken är att det bara blir fel om ni ger er på dem med såg. I tillägg mår inte träd bra av varken att man lägger på mer jord ovanpå deras rötter eller att de får konkurrera med gräsmatta. Det bästa för träden vore om ni tog på bort sly som skuggar kronorna men i övrigt lät de vara. Buskar runt omkring samlar upp omkringblåsande höstlöv och med tiden skapas en mycket bra mulljord, även om buskarna själva tar en del av näringen.
-
Det är sant som anne-li säger, det blir färre blommor och frukt om du beskär trädet. Men om det börjar bli tätt i kronan med rakt uppåt växande vattenskott, bör man glesa ut. Är det för tätt angrips frukten lättare av t.ex. Monilia. Tänk på att det finns levande knopp under beskärningsstället, stenfrukt har inte sovande knoppar.
-
just nu är området kring plommonträden död yta på tomten. det är i princip en blandning av massa rötter och stenar med lite jord. slyet tränger undan plommonträden rätt hårt, de växer bara uppåt och absolut inget åt sidan. eftersom det främst är nypon och snöbär finns det ingen chans att bara ta bort lite sly utan att det växer tillbaka dubbelt så starkt. pga allt sly kommer jag inte alls åt träden för skörd, så markduk med nånting på blir det efter röjning. men det måste inte nödvändigtvis bli gräsmatta. om det finns bättre förslag, så är jag öppen på den biten.
i övrigt är jag dålig på beskärning av träd, så hur känner jag igen vattenskott? och det där med knoppen fattar jag inte heller. efter att slyet är borta, kan jag underlätta för träden att växa åt sidorna? och har jag förstått det rätt att det är bättre att böja ner de höga grenarna istället för att beskära dem? eller tappar jag bara skörden i ett år och trädet kommer igen starkt året därpå och det är på långt sikt bättre att beskära en gång i höst?
-
Ett val av eventuellt natursten efter markduken istället för gräsmatta?
Vidrörande vattenskott:
www.juniper.se/tradvard/vattenskott.htm (http://www.juniper.se/tradvard/vattenskott.htm) !
Stenfruktträd skal helst ej beskäras
ifall att du vill ha frukter jämnt under många år.
En lätt beskärning är ett träd vänligt alternativ!
Det är korrekt att du skal se efter knoppar!
Några millimeter från beskärningen på en gren
skal där vara en knopp!
-
Man behöver nog inte vara överdrivet försiktig med beskärning av plommonträd. Vi har två plommonträd och jag skär ganska friskt i dem nästan årligen och de dignar av frukt nästan alla år. Det är bara vid dålig pollinering pga tidig blomning och dåligt med insekter samt massangrepp av plommonstekel som skörden blir sämre. Vårt problem har varit att grenar knäckts av för stor skörd, och sådant kan man tänka på när man beskär så att det inte blir för långa tunna grenar.
Det går att bli av med både nypon och snöbär, men då måste man slita upp dem med rötterna och det har vi gjort i vår trädgård. Speciellt snöbär men även vissa nyponsorter skickar iväg rotskott flera meter från moderplantan varje år. Var försiktig med att få jord uppefter stammen.
-
det är för mycket sten i backen för att vi ska kunna slita upp något, tyvärr :-X det lutar nog åt markduk efter hela den sidan, sedan stockar som kantbegränsning runt området med plommonträden och fylla upp med flis/täckbark eller nåt sånt. resten får bli gräsmatta. det handlar trots allt om nästan 60 x 5 meter, så natursten på hela slänten bli för kostsamt, tror jag.
jag ska läsa länken om vattenskott. ang knopparna så ska de vara en knopp precis under snittstället om jag beskär?
-
Natursten= med sten som du samlar
eventuellt från en närliggande mark
nästan kostnadsfritt eller se på blocket
oftast bortskänkes där olika materialer
till trädgårdar!
Vidrörande knoppar: under snittstället!
Tänk på att flis eller bark försvinnar efter en vis tid
och är därför kostsamt!
Endast ett råd: Köp en rejäl kvalitets markduk
och du har en hållbar ogräsfri slänt!
-
Ta bort sånt som är dött och låt resten vara. Stamma upp lite och "höja" kronan, lite försiktigt brukar gå bra, utan att det blir förfärligt. Men det är kanske inte aktuellt här?
Plommon beskärs i JAS. September vet jag inte, om jag skulle kalla senhöst.
-
vad menar du med stamma upp och höja kronan? kronorna är rätt höga och stammarna också. trodde först att det var björksly innan jag såg plommonen längst upp ::)
nja, såna natursten är nog inte aktuellt. eftersom plommonträden är så höga och redan står i en slänt med bra med lutning vill jag inte få det ännu svårare att kunna ställa ut en pall när jag vill komma åt längre upp. så antingen smågrus eller bark om gräsmattan är alldeles för jobbig för gamla plommonträd.
-
En blomsteräng på slänten under dina
stenfruktträd?
Efter markduken är på plats kan du eventuellt
fylla på med jord ca.30 cm!
Så därefter frö och du har en `evig`blomsteräng!
-
En blomsteräng på slänten under dina
stenfruktträd?
Efter markduken är på plats kan du eventuellt
fylla på med jord ca.30 cm!
Så därefter frö och du har en `evig`blomsteräng!
30cm jord är definitivt inte bra för plommonträden. De flesta rötterna ligger nu i markens översta 10-15cm, och det finns en anledning till det. Lägger man på jord ovanpå får rötterna svårt att få syre och kan dö. Och jord som ligger upp mot stammen får barken att ruttna, det är inte samma sorts bark på de delar som ligger ovan och under mark.
-
:o 30 cm är ju mycket mer än jag ville ha dit från början. jag tänkte hålla mig kring 3" jord och sen nån gräsfröblandning. jag ser inte hur gräs är sämre än blomsteräng som jag ändå kommer att klippa med gräsklipparen om inte fjärderfäna/kaninerna gör det åt mig? ???
-
Lägger man på fiberduk kommer ju inte gräset att konkurrera med trädet eftersom de befinner sig på olika sidor om duken. Frågan är bara om jorden kommer ligga kvar i sluttningen? När gräset kommit igång kommer ju dess rötter hålla ihop det, men vad händer vid ett rejält regnfall innan dess?
-
En blomsteräng sköter sig själv hela året
och rätt sammensättning av frö ger en blomsterrik
slänt från vår till höst!
Efter att markduken är lagt läggar man på jord
Markduk först därefter jord ca.30 cm!
Duken andas och dina stenfruktträd trives!
-
trä ´stockar`
lagt på markduken vid avsluttningen?
-
Ängar sköter sig inte själv, men trevligare än maskinklippta gräsmattor blir de absolut.
Man behöver inte så gräs, för att få gräsmatta. Det blir av sig själv.
-
det må vara trevligare, men om jag inte klipper så är det fjäderfä och kaniner som håller det kort, så att så gräs för att påskynda det hela är lika bra. men det blir en senare fråga, just nu måste jag bara veta om jag ska skära vattenskott eller mer än så eller inget alls och bara böja ner/ankra grenarna?
-
det må vara trevligare, men om jag inte klipper så är det fjäderfä och kaniner som håller det kort, så att så gräs för att påskynda det hela är lika bra. men det blir en senare fråga, just nu måste jag bara veta om jag ska skära vattenskott eller mer än så eller inget alls och bara böja ner/ankra grenarna?
Bilder underlättar alltid.
-
Du kan eventuellt starta
med att beskära vattenskott
här i september!
-
på västsidan av vår tomt sluttar det rätt så kraftig mot vårt fält. i sluttningen växte det en salig blandning av allt möjligt sly, såsom nypon, brännässlor, snöbär, små björkar, etc. nu i höst la jag märke till att det bland allt sly växer kring 5 stycken bortglömda plommonträd (med frukter enligt bild), som numera är kring 4 - 5 meter höga. plommonen är supergoda, de jag når vill säga. så hur hade ni gjort? planen är att röja allt sly, lägga markduk, jämna till med jord vi har över sedan tidigare grävarbeten och så gräsmatta. jag har förstått att de ska beskäras på senhösten, men hur mycket kan jag beskära dem och hur blir det då med nästa års skörd? påverkas den? ska jag istället beskära bara lite och böja ner grenarna och ankra de i marken, så att de växer neråt igen?
Du behver skära ner toppen annars når du ingen frukt utan kommer att få vänta tills den ramlar ner eller hänga uppe på en stege för att skörda. Plommon klarar förvånansvärt hård beskärning, så bara ta ner de höga topparna. Gräv runt träden och gör en rundel med fri jord 40-50 cm runt varje träd, gödsla lite lagom och inte för kraftigt nu och vattna sen och till våren vid torka. Kanske du behöver sätta gnagskydd nu så att inte kaniner etc gnager och rådjur fejar hornen på dem.
-
jag kan fota lite imorgon. vad skulle ni gödsla med då? funkar det som jag skottar ut ur kaninburarna, dvs spån/höblandning med kaninbajs/kiss? eventuella kaniner sitter i betesburar och rådjuren vågar sig inte dit för våra hundar, så gnagskydd blir överkurs.
-
Gräv runt träden och gör en rundel med fri jord 40-50 cm runt varje träd, gödsla lite lagom och inte för kraftigt nu och vattna sen och till våren vid torka.
Du menar runt hela trädet, alltså 40-50cm utanför kronans yttersta kvistar väll? För det är där ute trädet tar upp näring, inne vid stammen tas ingen näring upp.
-
Du menar runt hela trädet, alltså 40-50cm utanför kronans yttersta kvistar väll? För det är där ute trädet tar upp näring, inne vid stammen tas ingen näring upp.
Nej jag menar runt stammen. Näring tas väl upp av alla sugrötter?
-
jag kan fota lite imorgon. vad skulle ni gödsla med då? funkar det som jag skottar ut ur kaninburarna, dvs spån/höblandning med kaninbajs/kiss? eventuella kaniner sitter i betesburar och rådjuren vågar sig inte dit för våra hundar, så gnagskydd blir överkurs.
Kaningödsel blir bra, när det gäller rådjuren så går de inte fram om hundarna är ute och kan skrämma iväg dem men är jyckarna ute hela nätterna?
-
Finns väl ingen anledning till att gödsla nu, när trädet ska sova. Gör det sen i april eller så, istället.
-
de är ute en bra del av natten och jag har inte haft gnagskador på några växter hittills. som träden ser ut just nu är 40 - 50 cm runt stammen lika med samma avstånd runt kronan ... ::) jag hoppas att det ändras fort när jag tar bort slyet runt trädstackarna.
-
de är ute en bra del av natten och jag har inte haft gnagskador på några växter hittills. som träden ser ut just nu är 40 - 50 cm runt stammen lika med samma avstånd runt kronan ... ::) jag hoppas att det ändras fort när jag tar bort slyet runt trädstackarna.
Se där ja, då blir Fåret och jag nästan överens :) Vår BC låg ute hela nätterna men en del träd nere i backen fejade rådjuren sönder nattetid men han var nog en ovanligt trött och svårväckt vovve. Å andra sidan är det ingen större kostnad eller du kanske tom kan göra skydden själv av nät som viras runt stammarna, det behöver inte vara så avancerat.
-
Nej jag menar runt stammen. Näring tas väl upp av alla sugrötter?
Sugrötterna finns inte närmast stammen. Jämför med hur kronan ser ut, det finns knappt några löv inne i kronan. De flesta sugrötter finns omkring den så kallade "dropplinjen" alltså rakt under konans ytterkant. Men det gäller inte ett träd som är så smalt som de här verkar vara, deras rotsystem sträcker sig nog längre ut.
Som sagt skall man inte gödsla på sensommaren eller hösten, då kan trädet komma igång och växa så starkt att det inte hinner avsluta innan vintern. Man brukar säga att man inte skall gödsla efter midsommar. Sedan är det skillnad på vilket gödsel man använder, en del går bra att gödsla med på hösten.
-
jag kan fota lite imorgon.
Kanon!
-
men om jag då gödslar med kaninströ och kanske lite kalk när snön har försvunnit? eller kan man lägga kaninströ runt träden efter att det har frusit i backen så att det får snöa över och smältvattnet sedan tar med sig näringsämnena med i marken när det börjar tina?
-
men om jag då gödslar med kaninströ och kanske lite kalk när snön har försvunnit? eller kan man lägga kaninströ runt träden efter att det har frusit i backen så att det får snöa över och smältvattnet sedan tar med sig näringsämnena med i marken när det börjar tina?
Det går utmärkt. En del näringsämnen följer väll med regn och smältvatten och försvinner, men någonstans gödslar det ändå. Det mesta stannar nog kvar ganska bra.
-
det första eller det andra?
-
Jag hade hellre lagt skiten i en tjock hög nu och sen gett träden det, till våren. Och tjock hög sparar bättre än tunt utspritt.
-
Jag hade hellre lagt skiten i en tjock hög nu och sen gett träden det, till våren. Och tjock hög sparar bättre än tunt utspritt.
ja, gamalt skit har jag i en stor och tjock hög. jag har även en hög med 2012-års koskit. så när det gäller gödsel har jag ett fint urval mellan olika årsgångar och färsk o:)
-
ja, gamalt skit har jag i en stor och tjock hög. jag har även en hög med 2012-års koskit. så när det gäller gödsel har jag ett fint urval mellan olika årsgångar och färsk o:)
Har du färdigbrunnet så är det förstås bättre att lägga på
-
men om jag då gödslar med kaninströ och kanske lite kalk när snön har försvunnit? eller kan man lägga kaninströ runt träden efter att det har frusit i backen så att det får snöa över och smältvattnet sedan tar med sig näringsämnena med i marken när det börjar tina?
Eftersom kaningödseln är uppblandad så, tror inte jag, det spelar nån roll om du lägger på det nu eller sen. Som sagt så är inte plommon särskilt gnetiga så om de får lite gödsel och vatten nu mitt i skörden så blir de nog bara glada. Kalka vet jag inte varför du ska göra?
-
Kalka vet jag inte varför du ska göra?
De flesta prunus vill ha det lite basiskt så det skadar väll inte med lite kalk men jag vet inte om det hjälper heller
-
ja, gamalt skit har jag i en stor och tjock hög. jag har även en hög med 2012-års koskit. så när det gäller gödsel har jag ett fint urval mellan olika årsgångar och färsk o:)
Ge en dos lagrad årgång -12, till våren då.
-
oj, det blev många bud, men lite av varje skadar ju inte. jag tar det till våren då, för när jorden har frusit har ju även min gödselstack frusit så pass att jag inte längre får loss några större mängder med gödsel till träden. ;D
-
här kommer bilden. jag har satt röda punkter över de slypartierna som visade sig vara plommon :-[ till vänster syns det en lönn också, som ska vara kvar.
-
Är det träd, med enskilda stammar ens, eller är det som buskar?
-
Och efterhand som lönnen blir större och större, så kommer den att "trycka ner" plommonen mer och mer, så lägg inga stora planer på dem, utom möjligen de längst till höger.
-
Ja, lönnen kommer att ta mycket vatten och andra ämnen från plommonen, är det förresten troligt att nån planterat plommonträd precis där och så tätt? Min fundering är om det inte är krikon som lätt förökar sig så här?
-
*googlar krikon* japp, lila krikon är det :-[
det är separata stammar på "plommonen" och de är goda, så jag vill gärna spara så många som möjligt samt få de att utvecklas lite, om det går. lönnen består av flera stammar, några stammar har vi redan gallrat förra året. skulle det hjälpa om vi tog bort några fler stammar från lönnen? grundvattnet här står väldigt högt, så vad gäller att vattnet inte ska räcka till alla de träden oroar mig inte så mycket. men nu då det inte är plommon utan krikon, ändrar det något vad gäller beskärandet?
-
Låt dem sköta sig själva, det blir bra. Och få grejer är så grannt, som ett blommande prunusbuskage..
Hur ser lönnen ut vid basen? Kanske skulle det funka att få till ett enstammigt träd?
-
jag fotar lönnen imorgon :)
fast blommorna på krikonträden har jag inte lagt märke till? är det fina blommor på den?
-
*googlar krikon* japp, lila krikon är det :-[
det är separata stammar på "plommonen" och de är goda, så jag vill gärna spara så många som möjligt samt få de att utvecklas lite, om det går. lönnen består av flera stammar, några stammar har vi redan gallrat förra året. skulle det hjälpa om vi tog bort några fler stammar från lönnen? grundvattnet här står väldigt högt, så vad gäller att vattnet inte ska räcka till alla de träden oroar mig inte så mycket. men nu då det inte är plommon utan krikon, ändrar det något vad gäller beskärandet?
Nej, krikon är ännu tåligare, man kan ju ympa på plommon och använda krikon som grundstam. Gallrar du lönnen genom att ta bort uppstickare kommer den bara att grena sig ännu mer, du måste nog bestämma dig för vilka träd du vill prioritera...
Det är vackra små vita blommor på krikon men tillgången till frukt på träden är rätt ojämn åtminstone här.
-
fast det har inte kommit fler uppstickare efter de lönnstammar som vi tagit bort.
-
fast det har inte kommit fler uppstickare efter de lönnstammar som vi tagit bort.
Nej men den grenar sig mer och brer ut sig.
-
det här är då lönnen i alla fall. som man ser har den 6 stammar i olika storlekar. det hade ju varit snyggt med enbart en stam såklart och en ordentlig krona, å andra sidan ska vi inte bo här för evigt heller. så en gyllene mellanväg mellan en fin lönn och krikon som förväntas ge någorlunda skörd vore ju toppen.
-
nu har jag bestämt mig. jag ska gallra ut både den här lönnen samt en till lönn som står en bit bort så att båda träd enbart består av en stam vardera. vidare ska jag gallra ut krikonen, röja allt runt dem, lägga ut markduk och täcka med flis runt krikonen. det blir nog gräsmatta längre ut. krikonen tar jag nu i september, men funkar det för lönnen? det är ju en ganska dramatisk gallring som kommer att hända där, kanske är det dumt att ta det innan vintern? eller ska jag ta det i etapper, nu och nästa höst?
-
Jag hade gjort det nu. JAS ännu ju. Välj någon stam, som kommer upp ensam ur marken. Finns sådana och som är lämpliga att spara?
-
ja, framför allt på den lönnen som inte syns på bilden, men även den andre har ju en stam som är ganska rejäl. men som sagt, jag måste ta bort omkring 5 stammar på varje lönn och jag är rädd att jag har ihjäl de då.
-
Nä, men den lär skjuta stubbskott som tusan, som du får hålla efter tills det blivit balans mellan krona och rot igen.
-
oki, det går ju att klara av. skulle det funka att lägga en mörk presenning/markduk + flis precis runt stammen för att hålla rotskotten nere eller är det bara att gå och klippa ner dem varje år som gäller?
-
Vet inte hur det fungerar.
De skjuter från stubbarna, så då behöver de av under mark typ. Och sen någon markduk och grejer. Verkar dyrt och omständigt. Hade hellre någon minut emellanåt och klippt av dem.