Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: louise skrivet 17 feb-07 kl 09:51
-
Jag behöver lära mig allt om hur man gör hö. Jag har marker så det räcker, men har ännu inte kunskap om hur jag ska få till nåt hö på dem.
Funderar på om jag borde så ny vall, och vad det ska vara för växter i såfall. Och när ska man skörda, hur vet man att det är tillräckligt torrt, hur har man koll på kvaliteten osv osv.
Tips på böcker eller kurser?
-
Du kan ta en titt på detta
http://www.njv.slu.se/nvo/Vallar.pdf
Detta avhandlar visserligen endast vallodling i Norrland, men jag tror inte att det är så väldigt stor skillnad mot hur man bör bete sig söderut.
-
Det finns en bok som heter "Växtodlingens grunder", kolla på biblioteket om de har den!
Tillägg: Rättat titeln på boken
-
Jag vet inte vad du har för växter på din vall idag men, det kan vara idé att vänta och kolla det närmare. I fjol slog vi hö för första gången på våra gamla åkrar som använts som bete väldigt länge och som inte brutis på 20 år i alla fall. Höet blev helt underbart med massor av olika sorters gräs och örter. Så i år blir det nytt utökat försök. :)
-
Ja! Det är en sån vall jag har. Pratade precis med en rådgivare på Länsstyrelsen som sa att jag kan få ut ca 2600 kilo ts /ha på en sån vall. Det räcker ju bra i år till de få tackor jag har.
Jag börjar se hur mycket blommor å fint det finns i vallen, känns synd å plöja upp. Nåt jag borde vara rädd om? Miljöfördelar, mångfald osv om jag behåller den å gödslar varje år istället?
-
Pratade precis med en rådgivare på Länsstyrelsen som sa att jag kan få ut ca 2600 kilo ts /ha på en sån vall.
Hur mycket konstgödsel skulle man sprida då ?
-
Det pratade vi inte om, men jag tror vi utgick ifrån ingen gödsel alls, eftersom vi utgick från mina vallar. De har legat sen 1987 och har använts som betsmark.
-
javill - gjorde ni nån analys på höet och fick nåt grepp om näringsinnehåll?
Förresten var kan man göra de där analyserna?
-
Från Lantmannens Bok: Skörd vid medelintensiv drift, hö från naturlig äng: 2000 kg per hektar. Gödslar man inte borde skörden på sikt bli åt det hållet. Gödslar man så gynnas gräset på blomstrens bekostnad.
-
Kg hö eller Kg torrsubstans? Eller brukar det bli samma..?
-
Kg hö eller Kg torrsubstans? Eller brukar det bli samma..?
Är det från Ulrics Lantmännens bok så bör det vara kg hö.
Vilket blir ungefär 1600 kg ts
Det pratade vi inte om, men jag tror vi utgick ifrån ingen gödsel alls,
2600 kg ts låter som en normalt könstgödslad hötäckt.
-
javill - gjorde ni nån analys på höet och fick nåt grepp om näringsinnehåll?
Förresten var kan man göra de där analyserna?
Nej, jag analyserade inte det höet. Vi tog det så sent så jag gissade på låga värden och gav det som "kompletteringsgodis" i år ska vi försöka slå tidigare och eftersom vi ska ta in mer i år så blir det nog analys också.
Tidigare har vi använt bl a Analycen du hittar dem på nätet.
-
har varit ute å försökt lära känna markerna nu. Letat växter och kollat "axgång", ett ord jag fick lära mig idag. Och jaha.. det är väl flera gräs som har frövippor, men det ska de ju inte ha redan, så nu är jag helt förvirrad. Näär ska jag slå det..?
-
Enkel tumregel: slå när grannarna slår!
Men det beror ju förståss på om de ska göra ensilage eller om de ska göra hö.
-
Långbergets tumregel är bra! :) Här nere beroende på väder såklart så slår de första gången i slutet på maj början på juni till ensilage. Första höet innan eller runt midsommar.
-
Enkel tumregel: slå när grannarna slår!
Men det beror ju förståss på om de ska göra ensilage eller om de ska göra hö.
Ja om man slår sitt hö när grannarna tar ensilaget före midsommar, så kommer det att bli vääääldigt lite hö ;D
och grannarna kommer för evigt att knäppförklara den som gjort det ;D
Här där jag bor tar vi höet första veckan i Juli.
-
Var bor du då? Det måste ju bero på vad det är för klimat. Här är växtzon 4.
-
Jag citerar väl vidare ur mitt underbara uppslagsverk:
Slåttertid. Av gammalt har höslåttern skett när klövern och gräset stått i full blom. Härvid har man erhållit största möjliga mängd hö från varje fält. Numera veta vi med säkerhet att det är ekonomiskt felaktigt att vänta så länge med slåttern. Denna bör vid höberedning senast göras när de första gräsaxen och de första klöverblommorna börja visa sig. Härvid kan man räkna på att få ut det största antalet foderenheter från fältet. Efter en tidig första slåtter blir också återväxten större. -- Även under och efter axgång och börjande blomning fortsätta gräs och klöver att växa. Denna tillväxt i massa sker dock samtidigt med en försämring av fodervärdet. Vid blomningen börja en hel del näringsämnen att flyttas över från blad och stjälk till frukten. Blad och stjälk bli därigenom mindre näringsrika samtidigt som halten av växttråd ökar och halten av vitaminer och upptagbara mineralämnen sjunker. Timotejen som är det vanligaste gräset i våra slåttervallar uppnår i allmänhet lämpligt skördestadium något före klövern. I gräsrika vallar bör därför timotejen och i klöverrika klövern få bestämma slåttertiden. -- Eftersträvar man en särskilt näringsrik första skörd och riklig återväxt kan det vara lämpligt att göra första slåttern ännu tidigare än som sades härovan. Emellertid är det svårt att torka den späda grönmassa som man får vid den mycket tidiga skörden. Om grönmassan beredes till AIV-foder eller konsttorkas undvikes denna olägenhet samtidigt som förlusterna bli mindre än vid den mest lyckade höbärgning. -- Tiden för årets sista skörd måste för klöver och luzernvallar väljas med omsorg. Antingen bör slåttern göras minst en månad innan frosten kommer på allvar eller också samtidigt med frostens ankomst. De 4-5 veckorna närmast före frostens ankomst böra helt undvikas. Slåtter under denna tid kan i hög grad försämra vallens möjlighet att klara sig över vintern. Vinterhärdigheten stärkes genom att stubben vid sista slåttern tages tämligen hög.
-
Var bor du då? Det måste ju bero på vad det är för klimat. Här är växtzon 4.
Vad beror på vad det är för klimat/växtzon ???
Man tar aldrig hö när man tar ensilage om det är det du menar ??? oavsett växtzon.
När man tar första ensilage skörden då är höet inte uppvuxit ännu...
När man tar den andra ensilage skörden då har man tagit höet för länge sedan...
(Jag bor precis på gränsen mellan zon 4 och 5.)
har varit ute å försökt lära känna markerna nu. Letat växter och kollat "axgång", ett ord jag fick lära mig idag. Och jaha.. det är väl flera gräs som har frövippor, men det ska de ju inte ha redan, så nu är jag helt förvirrad. Näär ska jag slå det..?
Huvudregeln är att slå när det dominerande gräset går i ax.
Vanligast är att man har timotej i hövallen och då styr timotejens axgång när det är dax.
-
Jag tror Lollo menar att det beror på klimatet när höet är moget att skörda.
Det bästa måste ju vara att titta på gräset när det är dags. Eller grannarna. :)
-
Jag tror Lollo menar att det beror på klimatet när höet är moget att skörda.
Det bästa måste ju vara att titta på gräset när det är dags. Eller grannarna. :)
Ja, det tror jag också hon menar, för man tar väl oftast inte in hö samtidigt i Skåne och i Norrland skulle jag tro.
-
Ja, det tror jag också hon menar, för man tar väl oftast inte in hö samtidigt i Skåne och i Norrland skulle jag tro.
Men det har ju heller ingen påstått i tråden...
Ibland fattar jag inte hur trådarna utvecklas ???
-
NÄ man blir bra förvirrad ibland:)
Hur som helst tror jag inte att jag har nåt dominerande gräs.. det är en fin blomsteräng som ser rätt "tunn" ut. Grannen är storproducent av hö och enislage, har helt annat gräs så jag vet inte hur jag ska kunna jämföra.. Några andra bönder finns inte här.. eller ja, när jag åker omkring på vägarna kan jag ju försöka spana in ett fält som mitt å hålla koll på deras slåtter.
-
Nu har de tagit första ensilageskörden här där jag bor. Man skulle nog kunna slå hö också om det bara kom in lite rejält varmväder och solsken några dagar.
-
Man skulle nog kunna slå hö också om det bara kom in lite rejält varmväder och solsken några dagar.
Ni har ju jättebra läge därnere hos er, är det zon 2 ? :D
Här där jag bor (zon 4 ) så har vi inte tagit första ensilaget än, och då finns givetvis inget hö att slå heller. Har inte sett en Timotej ännu, än mindre någon i axgång.
En fundering också...
Man får också vara försiktig med begreppen apropå "kategorin grönt gräs".... ensilage är inte samma sak som grönfoder :D
Vissa som har dåligt med vinterfoder kvar nu, slår ju grönfoder (eller tar in med exakthacken) för utfodring :)
Mvh Rosa
-
Ja det är ett slit att först skaffa gård, sen utbildning:)
Här, nere i dalen, växtzon 3 har de slagit vallen, men om de ska ge den som foder direkt har jag ingen aning om.
Läser och läser om slåtterbeten och försöker definiera vad det är jag har här egentligen. Letar efter blommor och lär känna hur surt, torrt, kväverikt/fattigt osv det är på de olika delarna.
När det väl är dags att slå, hur torka? Funderar på att hässja, men sen fick jag höra att det tar flera veckor, och då kan ju inte djuren komma och efterbeta återväxten.
-
Bor i zon 1 här. Det som tagits in nu har plastats av bonden så det är säkert för vinterns bruk. Han brukar inte slå grönfoder nu på våren. Brukar ha foder så det räcker och blir över men, däremot slår han grönfoder på höstarna när kossorna stallats in igen.
Har inte kikat om det kommit någon timotej ännu men, många andra grässorter har ax (det som växer närmast trädgården).
Lollo, håller med dig om att det är en hel vetenskap. Jag torkade höet på slag ifjol och vände det en gång. Men, då var det ju mycket varmt och torrt länge.
-
Vad menas med att man torkar "på slag"?
-
Vad menas med att man torkar "på slag"?
Att man låter höet torka liggande på marken. Ska det bli tillräckligt torrt för att ta in måste man vända höet med en hövändare minst en gång om dan. Sen är det bara att hoppas på riktigt bra väder så kanske det blir nog torrt även om du inte har någon skulltork.
Har du ingen sådan utrustning lär det kanske vara bäst att försöka hässja.
-
Om vi återvänder till ämnet (Tips på böcker om vallodling?) så finns det en bok av Nils Jafner som heter Lönsammare vallodling (ISBN 91-36-02912-2). Jag har lånat den på biblioteket och förutom att den är totalt "ko-fixerad" så ger den bra råd både vad gäller odling, skörd och förvaring.
Apropå skördetidpunkter för hö/ensilage beror det på vilka näringsvärden man eftersträvar. Generellt så slås ensilage/hö för får och kor tidigare än för häst. Mänga hästmänniskor eftersträvar även ett torrare ensilage (50-70% TS).
Eftersom vädret/klimatet påverkar skördetidpunkten kraftigt så är mognadsgrad och väderprognos viktigare än "almanacksmetoden". I år så var våren varmare än genomsnittet vilket gav tidig tillväxt. De (i mellansverige) som slog förstaskörden i början/mitten av juni hade utmärkta näringsvärden och perfekt torkväder. De som väntade för att på traditionellt sätt slå efter midsommar drabbades av ostadigt väder och det höets proteinvärden tvingar nog många att köpa dyrt kraftfoder.