Alternativ.nu
Djur => Höns => Höns: Raser => Ämnet startat av: Inga-Karin E skrivet 23 jul-13 kl 18:28
-
När man försöker välja vilka hönor man ska skaffa tycker självklart alla bäst om just den sort de själva har. Det är ju bra. Men, det kunde vara kul att höra om någon har dålig erfarenhet av någon ras, några som man bör undvika... Vad säger ni?
-
Som självhushållare bör man undvika dv kochin
-
Jag skulle säga såhär:
Vilka raser man ska undvika beror på vilka krav och önskemål man har i sin hönshållning.
1) Om man vill ha "lätt och självgående" finns det vissa raser som är svåra och mer skötselkrävande som man bör undvika. Hit skulle jag räkna de mer utpräglade pyntraserna, hönsraser med benbefjädring och luvor samt hard feather raser.
2)Om man vill ha höns med skojiga/extrema utseenden så bör man undvika traditionella produktionsraser och svenska lantraser utan förr spetsa in sig på de raser som man väljer bort i alternativ 1.
3) Vill man ha höns som ruvar massor så bör man välja bort stora produktionsraser och då främst de lätta värpraserna.
4) Vill man ha svåra höns som är en utmaning att äga och föda upp bör man välja bort alla de vanliga populära raserna ;)
5) Gillar man pigga och aktiva raser bör man välja bort de stora tunga raserna i både stor och dvärg varianten.
6) Gillar man lugna och jovialiska raser bör man välja bort de flesta lätta raser och lantraser
Som nybörjare var jag helt fast i alternativ 6 och ville bara ha lugna jovialiska höns som man snubblade över (hade Orpington och Silke). Med åren så har smak och intresse växlat och idag har jag höns av alla möjliga typer och svårighetsgrader. Fick jag bara ha en ras idag skulle valet förmodligen stå mellan Yamato Gunkei som är svår och ovanlig eller Spanier som är en lätt värpras och mycket pigg och alert eller någon Nakenhals variant för jag bara älskar deras utseende :)
-
Azoo-Lina kategori 1 vad är svårare med befjädrade fötter kan du för tydliga ?
-
Azoo-Lina kategori 1 vad är svårare med befjädrade fötter kan du för tydliga ?
Om man får en våt och geggig period och hönsen går ute där det är vått och lerigt så kan de bygga upp stora lerklumpar på fötterna så de tillslut inte kan gå. De fotbefjädrade raserna kräver med andra ord lite mer koll och underhåll från ägaren vid vått och kladdigt väder. De är också känsligare för benkvalster(=kalkben) och är svårare och behandla än glattbenta raser. Alltså tycker jag att de faller utanför kategori 1 då de är lite mer skötselkrävande ;)
-
Om man får en våt och geggig period och hönsen går ute där det är vått och lerigt så kan de bygga upp stora lerklumpar på fötterna så de tillslut inte kan gå. De fotbefjädrade raserna kräver med andra ord lite mer koll och underhåll från ägaren vid vått och kladdigt väder. De är också känsligare för benkvalster(=kalkben) och är svårare och behandla än glattbenta raser. Alltså tycker jag att de faller utanför kategori 1 då de är lite mer skötselkrävande ;)
Oki har benbefjädrade men inte märkt att det blir klumpar på . Obs hittills ;)
-
Som självhushållare bör man undvika dv kochin
Tack för varningen, som tyvärr kom lite försent.. :-\
Har mest bara dvärgkochin(både renrasiga och blandraser med dvärgkochin i) Och de är mest intresserade av en enda sak, att ruva, och att ruva och att ruva..Jag får ofta frågor och kommentarer om att jag har så mycket höns, och vad i all världen jag gör av "alla" ägg..Vilka ägg pratar de om, förstår jag inte riktigt.. :P
Bara för man har mycket höns, betydder det inte atomatiskt att man då har mycket ägg.. o:)
Just nu ruvar ca 50 % av hönsen, och innan sommaren är slut, beräknar jag att alla ligger..Många av dom lyckliga som HAR ruvat, och som HAR fått kycklingar, värpte ett kort kort tid, och har nu BÖRJAT OM IGEN ATT RUVA.. :-\
Förrutom detta, tycker jag att dvärgkochin är oerhört trevliga, lagom storlek, de är inte så stora i maten och de blir snabbt "knähundar" av!!. Roligt ochså med alla olika färger de finns i.
Dvärgkochin är inga värphöns egentligen,utan levande äggkläckningsmaskiner. De älskar ruva, och ta hand om kycklingar, och de är utmärkta mödrar. Och jag är inget avskräckt, trots deras mani på att ruva, i tid och otid..Tycker bara de är festliga, där de ligger så envist!!! o:)
-
När man försöker välja vilka hönor man ska skaffa tycker självklart alla bäst om just den sort de själva har. Det är ju bra. Men, det kunde vara kul att höra om någon har dålig erfarenhet av någon ras, några som man bör undvika... Vad säger ni?
Brun lohman är en otroligt jobbig ras. Hade först sådana när vi skaffade höns men slaktade bort dom efter några månader. Stod jämnt på farstubron och sket och klarade inte av att hitta en mask själva! Tacka vet jag Hedemorahöns!!!
-
Tack för svaren! Vad har ni mer för erfarenheter? Jag hade en gång ett gäng svensk dvärg där tupparna gol och gol. Och gol. Man vande sig, men det var svårt för övernattande gäster...
-
Jag har och har haft väldigt många raser. De jag har behållt hela tiden är Silkeshönsen. Lugna, kan inte flyga, värper bra året om och någon kan även ruva varje år. De värsta jag haft är lätta raser som : Appenzeller, de satt mest i taket eller flacksade omkring skiträdda. Annars är de flesta raserna väldigt trevliga och varje "höna" är ju unik på sitt sätt.