Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: morkullan skrivet 15 jul-13 kl 10:29
-
Tror ni det är en bra idé att låta ca 1 ha slutavverkad skogsmark få bilda ny skog genom naturlig föryngring och bara komplettering av nya plantor bitvis? Slutmålet är en löv-barrblandad skog utan krav på ekonomiskt värde. Värdet jag vill skapa är ett bidrag till biologisk mångfald. Marken är en kuperad, kalkrik och en ganska stenig morän. Ingen markberedning eller plantering är utförd än. Det som återstår efter avverkningen är enstaka stora aspar och sälgar, en hel del små rönnar, några taniga askar och små lönnar. Denna första sommar har det längs ena kanten kommit upp aspskott som skjuter fart.
Min tanke är att kompletteringplantera med lärk- och ekplantor i höst. Kanske en del fågelbär. Rönn, ask, lönn samt smågranar som är kvar ska givetvis sparas. Läget är i gränsen Gästrikland- Uppland.
Tror ni detta är en bra idé? Är det tillåtet? Jag tänkte att hålla efter aspslyet så gott det går så att de andra arterna inte konkurreras ut. Är det en omöjlig uppgift?
Jag äger inte marken än men är erbjuden att köpa. Skogbolaget kommer i annat fall markbereda och granplantera.
Goda råd tas tacksamt emot.
-
Det låter ju som ett väldigt trevigt utgångsprojekt. Just att det är kalkrikt är en stor fördel. Gör man som du tänkt kommer man få en väldigt fin och varierande skog.
-
Det låter ju som ett väldigt trevigt utgångsprojekt. Just att det är kalkrikt är en stor fördel. Gör man som du tänkt kommer man få en väldigt fin och varierande skog.
:) Vad fint att du tror på idén. Det hela är lite av ett försöksprojekt och jag är lite orolig för aspslyet. En aspdunge är helt ok men den får inte ta över på andra ställen. När är bästa tiden att ta bort aspsly?
-
Aspsly kan man ta bort vilken årstid som helst. Det är ju vanligtvis rotskott från andra aspar, så det kommer alltid att fortsätta komma nya skott. I början kan det vara bra att ha en del sly eftersom det skuggar marken och gör att den inte torkar ut lika snabbt. Detta gynnar småplantor av andra träd, eftersom de normalt sett är mer skuggtoleranta än när de är större och dessutom inte hunnit skicka ner rötter till grundvatten på större djup.
-
Hej!
Kommer att funka- är tillåtet.
Var vaksam på aspen- det skjuter upp en vass av asp framför allt om det finns en nertagen asp.
Var aktiv och hjälp de plantor du vill gynna- tex om det kommer ett "ovanligt" träd.
För att gynna mångfalden kan plantköp vara en snabb lösning.
Död ved är också bra- har du några stora träd kvar kan du gärna ringbarka något av dessa- gärna i soligt läge.
MVH/ Bosse
-
Spännande projekt! :) Kan inte så mycket om skog men, har för mig att ek vill stå luftigt och få sol på sin stam. Kanske något att tänka på när du planterar?
-
Spännande projekt! :) Kan inte så mycket om skog men, har för mig att ek vill stå luftigt och få sol på sin stam. Kanske något att tänka på när du planterar?
Får eken välja fritt vill den växa på en öppen slätt med ljus från alla håll och med uroxar som vilar i dess skugga och trampar ner gödseln i jorden med sina klövar. Men Sveriges regniga klimat tillåter inga naturliga öppna slätter och eken tål skogslägen också, bara den få ljus uppifrån på sin krona
-
Får eken välja fritt vill den växa på en öppen slätt med ljus från alla håll och med uroxar som vilar i dess skugga och trampar ner gödseln i jorden med sina klövar. Men Sveriges regniga klimat tillåter inga naturliga öppna slätter och eken tål skogslägen också, bara den få ljus uppifrån på sin krona
Äh, fåret det är mest hos dig det verkar regna. ;) Här på solsidan växer eken fritt i öppna hagar med ljus från alla håll och får vilar i dess skugga och trampar ner gödseln i jorden med sina klövar. ;D
Skämt åsido, vid närmare eftertanke finns det inte en art man kallar skogsek? De borde ju klara skogväxande bättre tänker jag. I vilket fall som tror jag att ek trivs bäst i välgallrad skog. Här när man ser större död eller döende ek i blandskog har de ofta sly och annat växande ända in mot stammen.
-
Spännande projekt! :) Kan inte så mycket om skog men, har för mig att ek vill stå luftigt och få sol på sin stam. Kanske något att tänka på när du planterar?
Jag har för jättelänge sen läst att eken som ung måste stå trångt för att växa upp till ett träd annars står den mest och buskar till sej och det tar lång tid innan den blir till ett träd.
Som vuxen behöver den utrymme och sol för att få en vacker krona.
Kan det stämma?
Inte för att jag kommer att få uppleva stora vackra ekar men man vill ju göra rätt. Fantisera är ju inte så dumt det heller ..... :)
-
Där jag är uppväxt är en en stor del av lövskogen naturligt föryngrad efter avverkning, har fungerat bra med både ek, bok, björk och asp.
-
Jag har för jättelänge sen läst att eken som ung måste stå trångt för att växa upp till ett träd annars står den mest och buskar till sej och det tar lång tid innan den blir till ett träd.
Som vuxen behöver den utrymme och sol för att få en vacker krona.
Kan det stämma?
Inte för att jag kommer att få uppleva stora vackra ekar men man vill ju göra rätt. Fantisera är ju inte så dumt det heller ..... :)
Det stämmer mer eller mindre. Men de får inte stå för trångt för då klarar de inte konkurrensen och dör skuggdöden. De växer trots allt lite saktare än andra träd.
Nu vet jag ju inte hur gammal du är, men även en ek är ett ganska stort träd efter tjugo-trettio år så det är mycket möjligt att du får uppleva stora ekar. De växer gärna en halvmeter per år om betingelserna är de rätta.
-
Tack för svaren! Jag tror jag köper marken och försöker skapa ett alternativ till gran och tallplanteringar. Är snart 60 år så ekarna får snabba sej att växa. :)
-
Det är roligt att testa nya idéer inom skogsbruk och det är en fördel om man äger skogen själv. Jag planterade gran på ett kalhygge i mitten av 90-talet och har gallrat och skött det sedan dess. Marken ägdes av min far och han överlät ansvaret på mig för att sköta granplanteringen. Jag tror att marken räknas som misskött enligt skogsnormer och idag är det ungefär hälften gran och hälften annat. Jag har lämnat alla ekar, bokar och körsbär och även en del andra lövträd. De största ekarna idag närmar sig 10 meter och växer bra.
Framtidsplaner på stycket är att hugga ner alla granar och låta det bli en blandskog med tall, ek och bok. Jag räknar med att björk, asp och rönn dör när de andra träden blir tillräckligt stora. Jag har även ett nytt kalhygge som jag planera att göra om till blandskog bestående till största delen av trädhassel, valnöt, och asklönn
-
Det är roligt att testa nya idéer inom skogsbruk och det är en fördel om man äger skogen själv. Jag planterade gran på ett kalhygge i mitten av 90-talet och har gallrat och skött det sedan dess. Marken ägdes av min far och han överlät ansvaret på mig för att sköta granplanteringen. Jag tror att marken räknas som misskött enligt skogsnormer och idag är det ungefär hälften gran och hälften annat. Jag har lämnat alla ekar, bokar och körsbär och även en del andra lövträd. De största ekarna idag närmar sig 10 meter och växer bra.
Framtidsplaner på stycket är att hugga ner alla granar och låta det bli en blandskog med tall, ek och bok. Jag räknar med att björk, asp och rönn dör när de andra träden blir tillräckligt stora. Jag har även ett nytt kalhygge som jag planera att göra om till blandskog bestående till största delen av trädhassel, valnöt, och asklönn
Det där låter som skogsföryngring helt i min smak! Roligt att det har lyckats så bra. Har du märkt om markfloran ändrats också? Har du sett nya fåglar, fjärilar eller annat?
Trädhassel, valnöt och asklönn - det blir en riktigt spännande skog!
-
Asklönn var ett intressant val, jag har en liten som jag grott från frö. Vad jag förstår på amerikanska forum så räknas de som värsta ogräset där och är extremt vanliga. Väldigt tåliga och anspråkslösa också, vilket är bra så man slipper sköta om dom allt för mycket.
I närheten av där jag bor finns en liten hasselskog, men av vanliga svenska hasslar. Träden är ca. 8m höga och omkring en decimeter i diameter, några är grövre. Helt unikt, jag har aldrig sett något liknande. Fast det gallras ju en del, annars blir det snart ogenomträngligt av stubbskott
-
Asklönn var ett intressant val, jag har en liten som jag grott från frö. Vad jag förstår på amerikanska forum så räknas de som värsta ogräset där och är extremt vanliga. Väldigt tåliga och anspråkslösa också, vilket är bra så man slipper sköta om dom allt för mycket.
I närheten av där jag bor finns en liten hasselskog, men av vanliga svenska hasslar. Träden är ca. 8m höga och omkring en decimeter i diameter, några är grövre. Helt unikt, jag har aldrig sett något liknande. Fast det gallras ju en del, annars blir det snart ogenomträngligt av stubbskott
Jag gillar asklönnen och de växer bra. Det tar 3 år från sådd att få upp plantorna till 2 m om man planterar dem glest men odlar man dem i plastbackar och sår tätt så blir de bara 50 cm på samma tid. Plantorna bör förodlas innan de planteras ut och bör vara två år och minst 50 cm höga. Jag sådde de första 2005 och i trädgårdsmiljö så är de största 8 m och stamdiameter på över 10 cm. Asklönnen är lite känslig under de första två åren men därefter tåler de det mesta. Där mina från kommer ifrån pendlar temperaturen mellan -60 och +50
-
Det där låter som skogsföryngring helt i min smak! Roligt att det har lyckats så bra. Har du märkt om markfloran ändrats också? Har du sett nya fåglar, fjärilar eller annat?
Trädhassel, valnöt och asklönn - det blir en riktigt spännande skog!
Markfloran har inte ändrats mycket utan de har hållit sig relativt konstant. Tidigare växte det granskogsdominerad blandskog på stället och de växter som fanns då finns kvar idag. Det är mer växtlighet idag än vad det var för 20 år sedan. Jag tror inte att artantalet ökar så värst mycket över tiden men om man jämför med ett annat hygge i närheten där det bara växer tät granskog idag är skillnaden gigantisk. Monokultur av gran medför en extrem utarmning av den biologiska mångfalden och granen förstör betydligt mer än exempelvis parksliden, björnlokor och jättebalsamin
-
Jag gillar asklönnen och de växer bra. Det tar 3 år från sådd att få upp plantorna till 2 m om man planterar dem glest men odlar man dem i plastbackar och sår tätt så blir de bara 50 cm på samma tid. Plantorna bör förodlas innan de planteras ut och bör vara två år och minst 50 cm höga. Jag sådde de första 2005 och i trädgårdsmiljö så är de största 8 m och stamdiameter på över 10 cm. Asklönnen är lite känslig under de första två åren men därefter tåler de det mesta. Där mina från kommer ifrån pendlar temperaturen mellan -60 och +50
Det är riktiga "manitoba maple" du fått tag på alltså? Vart mina frön kom ifrån vet jag inte, men jag planterade ut redan efter första säsongen och det har gått bra. Men den är nog bara 80cm och nu är det tredje året. Men den står torrt och varmt upp mot väggen på utedasset och i regnskugga under takutsprånget. I ett annat läge skulle den kanske växa bättre men jag tycker ändå den växer bra.
-
Skämt åsido, vid närmare eftertanke finns det inte en art man kallar skogsek? De borde ju klara skogväxande bättre tänker jag. I vilket fall som tror jag att ek trivs bäst i välgallrad skog. Här när man ser större död eller döende ek i blandskog har de ofta sly och annat växande ända in mot stammen.
Skogsek är den vanliga eken. Som korsar sig med den andra, bergek..
-
Skogsek är den vanliga eken. Som korsar sig med den andra, bergek..
Aha, tack! :)
-
Aha, tack! :)
Förresten så är sly (hassel är bra) in mot stammarna bra om man vill ha långa, raka stammar. Bara man inte skuggar ihjäl kronan.
-
Förresten så är sly (hassel är bra) in mot stammarna bra om man vill ha långa, raka stammar. Bara man inte skuggar ihjäl kronan.
Ja som någon var inne på så är väl risken att slyet växer snabbare än eken och på så vis kväver den. :P
-
Man kan gå och kapa sånt som växer för nära om man vill. Sedan blir ju en hasselbuske inte så hög, förr eller senare växer eken förbi
-
Jo, man kan behöva pyssla lite. Och stamma upp efterhand, men sen blir det fina grejer.
Fick fram nya ekplantor på ett par hektar med bara några stora ekar, genom att det fick växa igen ordenligt med björnbär och diverse sly, några år. Rådjuren ville inte vara där då.. Nu är de lite större och framröjda. Får se hur det artar sig. Björnbären och det andra har kommit upp en bit igen, men småekarna är inte helt gömda.
-
Det är så man måste göra, man får låta slyet stå kvar ett bra tag och skydda de riktiga trädplantorna. Nu tycker ju inte mina rådjur och älgar om ek, men de tycker desto bättre om rönn som jag är ganska förtjust i. Jag håller på och experimenterar med att odla poppel i skydd av stora videsnår också, det känns fantastiskt att äntligen hitta något positivt med de buskarna. Något annat jag har lärt mig är att inte stamkvista bokplantor för tidigt, så fort stammen blir tillgänglig så är rådjuren där och fejar hornen
-
Här äter rådjuren purjolök och till och med potatisblast.
-
Något annat jag har lärt mig är att inte stamkvista bokplantor för tidigt, så fort stammen blir tillgänglig så är rådjuren där och fejar hornen
Det ska jag lägga på minnet.
-
Tror ni det är en bra idé att låta ca 1 ha slutavverkad skogsmark få bilda ny skog genom naturlig föryngring och bara komplettering av nya plantor bitvis? Slutmålet är en löv-barrblandad skog utan krav på ekonomiskt värde. Värdet jag vill skapa är ett bidrag till biologisk mångfald. Marken är en kuperad, kalkrik och en ganska stenig morän. Ingen markberedning eller plantering är utförd än. Det som återstår efter avverkningen är enstaka stora aspar och sälgar, en hel del små rönnar, några taniga askar och små lönnar. Denna första sommar har det längs ena kanten kommit upp aspskott som skjuter fart.
Min tanke är att kompletteringplantera med lärk- och ekplantor i höst. Kanske en del fågelbär. Rönn, ask, lönn samt smågranar som är kvar ska givetvis sparas. Läget är i gränsen Gästrikland- Uppland.
Tror ni detta är en bra idé? Är det tillåtet? Jag tänkte att hålla efter aspslyet så gott det går så att de andra arterna inte konkurreras ut. Är det en omöjlig uppgift?
Jag äger inte marken än men är erbjuden att köpa. Skogbolaget kommer i annat fall markbereda och granplantera.
Goda råd tas tacksamt emot.
Det är ingen dum ide att få in lite oaser med mångfald i skogen. Men att spara gamla undertryckta granar från gamla beståndet blir inte bra. Det är gamla träd som fått stå tillbaka. Dom kommer inte växa som nya granar. Gamla lövträd kan fylla en funktion att spara.
-
Det är ingen dum ide att få in lite oaser med mångfald i skogen. Men att spara gamla undertryckta granar från gamla beståndet blir inte bra. Det är gamla träd som fått stå tillbaka. Dom kommer inte växa som nya granar. Gamla lövträd kan fylla en funktion att spara.
Tack för rådet! :) Visste faktiskt inte det om undertryckta smågranar utan trodde att det skulle bli fart på dem nu.
-
Tack för rådet! :) Visste faktiskt inte det om undertryckta smågranar utan trodde att det skulle bli fart på dem nu.
Men det blir bra störar av dem, så ta rätt på dem om de ska bort, om de inte kommer igång alltså.
-
Låter man undertryckta granar få ljus och växa så blir det ju stor skillnad på hur tätvuxet virket blir. Halva brädan kanske har årsringar som är en millimeter medan på andra halvan är de 10mm. Jag antar att risken är större att brädorna vrider sig när de torkar och spricker och så. Men skall man göra ved eller pappersmassa av stocken spelar det ju ingen roll. Tall tycker jag ofta är tvärtom, de har breda årsingar i mitten och sedan har det stannat av och de yttre årsringarna kan vara papperstunna