Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Greenhorn skrivet 07 jul-13 kl 22:35
-
Har slagit hö som jag tror är redo att pressas imorgon egentligen men ska rulla det på storbal på tisdag... Kan en dag göra något på värdena?
-
Ingen aning hur värdena påverkas men höt bleknar i solen och ser mindre aptitligt ut om det får ligga för länge. Men en dag extra hade jag inte brytt mig om.
-
Det blir mer brunfärgat när det får ligga länge men då bildas det mer D-vitamin i höet så bara bra .
-
På en dag har jag då aldrig sett nån skillnad på hö, om det ligger extra.
-
Det blir mer brunfärgat när det får ligga länge men då bildas det mer D-vitamin i höet så bara bra .
D-vitamin i solblekt hö? Aldrig hört men intressant om det är så. Källor på det?
-
Fodermedel , β-karotin mg* , Medelvärde , D2-vitamin IE
variation , , variation
Hö, fälttorkat 0-90 , 25 , 30-5000
http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN00-06/JIN00-06.HTM (http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN00-06/JIN00-06.HTM)
Om du tittar i länken så ser du att det fälttorkade höet har högre värden än det som skulltorkats , och man brukar ju låta höet torka på backen ett tag innan det körs in på skullen med så .
-
Ja, det var märkliga siffror som jag heller aldrig hört.
Undrar vad dom menar med 'fälttorkat' ? Hässjat?
Alla torkar väl höet i huvudsak på fältet, menar jag..
-
Fälttorkat brukar betyda att höet torkas på slag tills det är torrt nog att köra in utan att behöva lägga det på skulltorken och torka det vidare .
-
Parantes men har någon skulltork kvar och har det någonsin fungerat i verkligheten? Är det fint väder kan det ligga ute någon dag till och regnar det så hjälper det inte hur mycket man fläktar.
-
Parantes men har någon skulltork kvar och har det någonsin fungerat i verkligheten? Är det fint väder kan det ligga ute någon dag till och regnar det så hjälper det inte hur mycket man fläktar.
Va? Ja, här har då alla skulltork, och den sattes in i början av 70-talet och har nog räddat mången höskörd sen dess.
Om det vore så meningslöst så undrar man ju varför folk slet med hässjor förr, om det hade gått lika bra att låta det ligga nån dag extra och bara köra in det?
Däremot kan säkert en del behöva lära sig lite om i vilket väder det är lönt att köra fläkten, det är sant.
-
Självklart har folk torkar kvar. och givetvis fungerar det, Finns inget hö som blir bättre än det man kan ta in på tork, då kan du ta in det innan det blir för urlakat i solen och ändå inte behöva oroa dig för att det är för rått så det kan ta värme.
Finns väl inga större gårdar i den moderna världen som inte lägger sittt hö på tork. (av de som nu över huvud taget tar in hö fortfarande)
Hägre värden och bättre kvalitet.
Och som skrivet ovan, man kan rädda mycket från att bli dåligt även ett år med lite ostabilt väder.
-
Parantes men har någon skulltork kvar och har det någonsin fungerat i verkligheten? Är det fint väder kan det ligga ute någon dag till och regnar det så hjälper det inte hur mycket man fläktar.
Hej!
Skulltorken är ovärderlig- har torkat mycket hö!
Dock ska man köra den dag och natt oavsett väderlek (även regn) om det är mycket fukt i höet- annars finns risk för varmgång.
Om det regnar hjälper skulltorken!
Om du vill veta mer kan du PM mig!
MVH/ Bosse
-
Jag har tagit in hö ca 500 kg och för den mängden så läggs inget på skulltorken . Vissa delar var så blöta att handen blev fuktig då jag tog i det . Det var en misslyckad rundbal som jag ska ha som hö åt smådjuren i vinter istället .
Men la det på en pall och saltade mellan lagren som man gjorde innan skulltorken .
Och nu har det legat två dagar ocjh kan inte känna någon varmgång i det utan det torkar fint även det som var fuktigt .
-
Tagit ca 2500 småbalar hö än så länge i år, ingen tork finns eller behövs. Jag tycker inte det är särskilt svårt att torka hö på marken man får bara slå när vädret tillåter. De flesta som tar hö nu gör ju rundbalar och då funkar inte tork särskilt bra i alla fall.
-
En tork funkar bara på löst hö vad jag förstår. Då ska man ta in det grönt och väldigt lite i taget om torken ska orka med.
-
Det måste läggas in allt på en gång på torken . det är skapligt blås och man måste ha lite press på sas . Hela torken måste vara täckt för annars så tar luften enklaste vägen och går då inte genom höet utan på sidorna där det inte finns hö , istället för genom höet . Så det blir inte torkat om man inte täcker torken på en gång och det går fint att torka även småbalar , finns även torkar för rundbalar men de är lite speciella och står utomhus .
Men småbalarna lägger man upp på skulltorken och sedan halm runt om ifall inte höet räcker till .
Så att lägga lite i taget funkar inte
Du kan aldrig ta in gräs som är nyslaget det måste få ligga ute för att dö av innan det körs in på torken . Annars så tar det värme och så blir det mögel i allt . Man brukar göra ett test genom att ta en tuss hö och snurra , eller liksom tvinna till ett rep och då stråna inte längre ger ifrån sig vätska och om man vrider lite till går av så är det torrt nog att köra in på skulltorken .
-
Det måste läggas in allt på en gång på torken . det är skapligt blås och man måste ha lite press på sas . Hela torken måste vara täckt för annars så tar luften enklaste vägen och går då inte genom höet utan på sidorna där det inte finns hö , istället för genom höet . Så det blir inte torkat om man inte täcker torken på en gång och det går fint att torka även småbalar , finns även torkar för rundbalar men de är lite speciella och står utomhus .
Men småbalarna lägger man upp på skulltorken och sedan halm runt om ifall inte höet räcker till .
Så att lägga lite i taget funkar inte
Du kan aldrig ta in gräs som är nyslaget det måste få ligga ute för att dö av innan det körs in på torken . Annars så tar det värme och så blir det mögel i allt . Man brukar göra ett test genom att ta en tuss hö och snurra , eller liksom tvinna till ett rep och då stråna inte längre ger ifrån sig vätska och om man vrider lite till går av så är det torrt nog att köra in på skulltorken .
Du har rätt men man kan bygga mindre tork så den behöver inte va så stor då alla har ju inte jätte lador små torp brukar ju inte ha så högt i nock så det skulle bli någon större tork som blir svår att fylla .
-
Vi har en gård med två torkar. Vi använder bara den mindre eftersom vi bara tar in ett par vagnar som löspressat hö, resten som rundbalsensilage. Jag har till och med byggt en liten tillfällig tork av hopskruvade pallar vid ett tillfälle. Här i trakten dånar ett antal stora fläkttorkar, vår ena granna passade på att bygga förvärmning av sin hötork under sin stora solelanläggning (http://www.hultabygden.se/bilder-2012/solelanlaggning/ (http://www.hultabygden.se/bilder-2012/solelanlaggning/)).
Torkarna fungerar både för löshö, lös- och hårdpressat. Krav vad gäller hygienisk kvalité för hö råder det det delade meningar om. Det finns de som inte bryr sig om litet brister (näringsvärde/mögel) medan andra är mycket noga. Här på gården brukar vi resonera så att det är bättre att kassera en bal än att betala veterinär. Det räcker med att läsa användarforum för hästar och alla som skriver om hosta och annat. Vi som hanterar hö mår inte heller bra av mögelsporer!
Två nackdelar med torkar: höjer försäkringspremier (!) och att de kostar en rejäl slant att köra, el till vår lilla torkfläkt kostar drygt 1000:- för en vecka.
-
Givetvis måste torken vara helt täckt om det ska funka. Men om "allt" ska in på en gång måste man ha en hiskelig maskinkapacitet alternativt väldigt lite hö. Tar man in "allt" som grönt så är det väldigt mycket vatten som ska fläktas bort.
-
Men man kör väl inte in hö i klass med ensilage och lägger på torken??
Man kör väl för övrigt alltid in allt hö på en gång i stort sett. Tar det 3 dagar att köra in höet så lägger man ju ett lager över hela torken och sätter igång fläkten. Sen fyller man på uppåt.
Vill man av nån anledning dra ut på höskörden hela sommaren så kan man ju fylla upp en sektion. ( vanligen bygger man ju sektionerna ca 4 meter långa ) Sen när man kommer igång nästa omgång så sätter man dit en eller två sektioner till och fyller upp.
Så gör grannen här eftersom dom lastar in med elevator och vill komma nära.
Här använde vi hiss och la ut ett lager över hela torken först.
Och ja, visst funkar det till både löshö, löspressat och hårdpressat.
-
När man tar in hör så tar man ju inte en åker i taget om de inte är väldigt stora utan man tittar på väderrapporterna och ser när det är stadigt fint då slår man så mycket man tror man ska hinna under den perioden då det är fint och ju mer desto bättre .
Gräsets näringsvärde sjunker väldigt snabbt då det börjar blomma så jag i alla fall brukar försöka då de första klöverblommorna visar sig . men inte senare .
Så då slår man av och börjar att vända och vända och vända innan man strängar och kanske vänder strängen en gång så det blir jämnare , det kan ju om man har otur vara fuktigt i marken . Sen börjar man köra in .
Den första torken jag hade tog bara runt 10 självlastarvagnar så det var inte så mycket så då kunde man täcka torken med första vagnen köra igång fläkten och sedan fortsätta fylla lager för lager .
Gick man i höet med fläkten igång så kände man vart luften smet förbi så då kunde man lägga på ett lager till och stampa lite där .
Resten av höet la jag i en lada på en annan gård och där fanns ingen tork utan där fick jag lägga lager och salta mellan vart lager . Men inget tog värme eller möglade där heller och djuren tyckte om det salta höet . Ca 5 kg per ton .
Man tog det på slutet så det fick ligga längst .
-
Att ta allt hö på en gång låter sig inte göras, i alla fall inte om man har hyfsat mycket hö. Mer är tusen balat per dag är knappt man hinner pressa och även vända och sköta gräset fram tills det blir hö tar tid. Sedan har man ju återväxten. Så om man var tvungen att ta allt på en gång är jag glad att vi inte har tork.
-
Skrev ju att man slår så mycket som man tror man ska hinna under perioden med fint väder efter väderspåmännens utsagor .
Men det är svårt nu , tycker väderprognoserna stämmer allt sämre och sämre . Man vill ju i alla fall se en femdygnsprognos och helst en för tio och veta att den är sann .
-
Om vi återgår till rubrikens fråga så är det ju numera väldigt enkelt att mäta om höet är riktigt torrt. Hö anses sluttorkat vid TS (TorrSubstanshalt) 84%. TS kan man mäta hemma enligt beskrivningen här: http://www.ensilagenytt.se/testa_ts_halten.htm (http://www.ensilagenytt.se/testa_ts_halten.htm). Kör du med hö så använder man vanlig ugn (ej mikro) vid 100-125 grader till vikten inte ändrar sig längre.
Man blir ganska förvånad att det som "känns" torrt ofta ligger vid TS på dryga 70%.
Enkel beräkning visar att om det som man kör in har TS 74% och egentligen bör vara 84% så ska 100 liter vatten per ton hö transporteras bort!
-
Att ta allt hö på en gång låter sig inte göras, i alla fall inte om man har hyfsat mycket hö. Mer är tusen balat per dag är knappt man hinner pressa och även vända och sköta gräset fram tills det blir hö tar tid. Sedan har man ju återväxten. Så om man var tvungen att ta allt på en gång är jag glad att vi inte har tork.
På lantbruksskolan hade vi en lärare som körde med tesen att allt hö ska kunna tas in på 4 dagar. och sen får man helt enkelt anpassa maskinbeståndet till det.
Men tja.. det är ju rätt tufft.. men detta var på det glada åttiotalet :)
-
På lantbruksskolan hade vi en lärare som körde med tesen att allt hö ska kunna tas in på 4 dagar. och sen får man helt enkelt anpassa maskinbeståndet till det.
Men tja.. det är ju rätt tufft.. men detta var på det glada åttiotalet :)
Tja om det ni menas rubb å stubb så var han nog rätt optimistiske för det känner ja ingen som gjort
-
Man kan läs JTI:s meddelande nr 403 om skulltorkning av balat hö. Bl.a. begränsad nytta för hårdpressat hö.
-
www.jti.se/uploads/jti/m403_webb.pdf (http://www.jti.se/uploads/jti/m403_webb.pdf)
-
Nu var ju den rapporten från -84, när man fortfarande körde med löspressar i hög utsträckning, så lite fördomar får man nog anta ligger i rapporten.
Men självklart blir torkningen sämre om man kör ihop hårda balar med en hårdpress.
För att det ska fungera bra så är det slåtterkross och sen ställa in pressen på lösare pressning som gäller, då går det utmärkt.