Alternativ.nu
Djur => Höns => Höns: Raser => Ämnet startat av: nurko skrivet 30 apr-13 kl 21:28
-
Hej på er.
Jag är helt ny på det här med höns men nu ska jag skaffa några. Meningen är att vi ska ha ägg till hushållet men frågan är vilken ras ska vi ha.Ska man köpa färdiga höns eller små kycklingar? Dem kommer att gå fria i trädgården när vi är hemma ( bor på landet ) och inne i en hönsgård när vi inte är hemma. Hönshuset kommer jag att vinterisolera + värmelampa vid behov. Kom gärna med förslag om vilken ras och varför just den rasen. Bor i Bohuslän att tillägga.
PS Även tips på var kan man köpa höns mottages tacksamt
-
http://www.alternativ.nu/index.php?board=100.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?board=100.0) Här hittar du forumets annonser om höns.
Lämpliga raser är t ex isbar, som värper gröna ägg, leghorn, rhode island red eller andra lätta värpraser. De är avsedda för ägg, och väger ganska lite. Därmed äter de mindre per lagt ägg.
-
Tack för svaret
-
Någon av de svenska lantraserna kanske skulle passa. De värper skapligt ca 120-140 ägg per år och kan dessutom ruva fram sina kycklingar helt på egen hand ca 30 % ruvar i genomsnitt, några raser lite mer andra lite mindre. Lantraserna är lämpliga som hushållshöns. Orusthöna kanske eftersom du bor i Bohuslän? Info kan du få på Svenska Lanthönsklubbens hemsida www.kackel.se (http://www.kackel.se)
-
[url]http://www.alternativ.nu/index.php?board=100.0[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?board=100.0[/url]) Här hittar du forumets annonser om höns.
Lämpliga raser är t ex isbar, som värper gröna ägg, leghorn, rhode island red eller andra lätta värpraser. De är avsedda för ägg, och väger ganska lite. Därmed äter de mindre per lagt ägg.
Bara ett tillägg. Rode Island Red är en kombiras och inte en lätt värpras. RIR har man för både ägg och kött. Men det är den kombiras som generellt värper bäst.
-
Bara ett tillägg. Rode Island Red är en kombiras och inte en lätt värpras. RIR har man för både ägg och kött. Men det är den kombiras som generellt värper bäst.
Jo, den mer förädlade RIR är en kombiras, men min erfarenhet är att den som kulturhönsföreningen vill bevara, är lättare i typen, och mer av en värpras. Men visst, lite tyngre än de typiska värpraserna. Fast mina exemplar är i ungefär samma storlek som en stor isbarhöna, RIR-tupparna är kanske lite köttigare än en isbartupp, men inte mycket.
-
Vad säger ni om brahma eller plymouth rock? Plats har jag så det är inga problem.
-
Vad säger ni om brahma eller plymouth rock? Plats har jag så det är inga problem.
Brahma är troligen den mest oekonomiska hönsras som finns. De växer långsamt, äter massor och lägger väldigt få ägg. Men de är maffiga och vackra.
PR är en ok kombinationsras.
-
Mina brahmor värper väldigt bra så det är inga som värper väldigt dåligt....
-
Mina brahmor värper väldigt bra så det är inga som värper väldigt dåligt....
I snitt värper de väldigt dåligt, du kanske har haft tur med dina individer.
-
Blomme?
-
Hej!
Jag har inte haft så många raser, men de raser jag har är tunga, lugna raser. Och dom är så mysiga och tama, men äter massor och skiter ändå mer. Det är Orpington som jag har och Maran.
Men nu har jag köpt lite Appenzeller ägg som jag kläckt. Och har nu 2 st. slynglar i 10 veckors åldern, tuppar :D Dom är hel coola, pratar massor och är super snabba. Dom blir ju inte så stora alls och lägger vita fina ägg (inte mina då).
Och så har jag 4 st små 2 veckors appenzeller med en liten Orpington som är några dagar yngre. Där ser man skillnaden på raserna. Orpingtonen står nöjt och solar, och byter sysselsättning med att ibland stå och ibland ligga ner,och kikar lite nyfiket på vad de stora gör.
Appenzellerna far omkring som projektiler högt o lågt och är mycket nyfikna på mig och vad som hände runt omkring.
Så det är stor skillnad redan som kycklingar.
Lycka till med ditt sökande efter passande höns, det är så kul :D
Smajsan.
-
Som nybörjare skulle jag inte rekommendera de spattiga värpraserna utan hellre någon av de tunga lugna raserna. Brahma är tex. en perfekt start! De är verkligen genuint trevliga och läta att handskas med. Det är enkelt att fånga in dem om man råkat släppa lös dem av misstag i början, de är lätt att plocka upp och hålla i så att man kn kolla ben, kika efter ohyra och annat.
Det är helt enkelt mycket lättare att lära sig hantera höns med en sådan ras. Lärdomar som man tar med sig vidare sedan. Äggproduktion är inte allt.
-
Som nybörjare skulle jag inte rekommendera de spattiga värpraserna utan hellre någon av de tunga lugna raserna. Brahma är tex. en perfekt start! De är verkligen genuint trevliga och läta att handskas med. Det är enkelt att fånga in dem om man råkat släppa lös dem av misstag i början, de är lätt att plocka upp och hålla i så att man kn kolla ben, kika efter ohyra och annat.
Det är helt enkelt mycket lättare att lära sig hantera höns med en sådan ras. Lärdomar som man tar med sig vidare sedan. Äggproduktion är inte allt.
Visst, äggproduktion är inte allt. Men detta är en sida om självhushållning, och i min värld passar brahma dåligt in på det kriteriet. Det finns andra lugna större höns som värper bättre, växer bättre, äter mindre, blir könsmogna tidigare osv. Wyandotte, maran, australorp m fl.
-
Det beror ju på vad du vill ha ut av dina höns. bara för ägg eller ska det vara ett sällskapsdjur? äter ni massor/bara lite ägg osv. Jag har "dåliga" värphöns, silkes och brahma. det är bara 1 som är stor nog att börja värpa, och hon lägger redan ägg varannan dag(silkes) även om djuret är litet så lägger hon inte pytteägg. ett vanligt köpt ekologiskt ägg väger ca 64 gram och hennes 44gram. och jag antar att de kommer lägga större sen då unghöns brukar lägga mindre ägg.
Mina har fjädrar på benen och finast i världen=) Men ja, när jag skaffade brahmorna så ökade matåtgången kraftigt, men det är väl allmänt att man inte tjänar på att ha höns. men det är underbart ändå=) Silkes verkar lugnare och brahmorna tar sig mer frihet. men jag vet inte om det är ras eller individbestämt.
lycka till iallafall. riktigt underbar hobby! :D
-
Tack för alla input.
Jag har haft höns som barn när jag växte upp men det var i ett annat land så därför min fråga om lämpliga hönsraser här i Svedala :)
-
Allt i livet behöver inte handla om maximal lönsamhet, inte ens för en självhushållare.
Men med mycket matrester och eget fodersök blir även Brahmor rimliga i kostnad.
Jag tycker att de är en bra nybörjaröna pga hanterbarheten (maraner osv. kommer ju inte i närheten även om de också är lugna) och vill man sedan ha högre avkastning kan man ju bygga ut med fler individer av andra raser i flocken. Nu hade ju dock TS en del hönsvana sedan barndomen så då kan det ju kanske spela mindre roll.
Jag har fortfarande Brahmor i min flock då de är duktiga ruvare och mammor, samtidigt som man får en riktigt maffig tupp som inte stör grannarna men skrämmer slag på grannkatten med sin blotta uppenbarelse. Samt förståss ett utmärkt sällskap i trädgården, den enligt mig genuint trevligaste rasen som finns. De har också en lugnande effekt på de andra i flocken genom sin lugna temperament.
Men maraner är lönsammare om man ska sälja ägg och de är också oerhört trivsamma.
-
Mina wyandotter skrämmer också slag på främmande katter. Och de äter bara hälften av vad mina brahmor åt, de värper bättre och växer snabbare. Jag menar bara att om man vill ha en lugn ras, som kan sätta sig i respekt hos katterna, så finns det fler alternativ.
Och de flesta som har en liten hönsflock går back ordentligt, om de räknar rätt på sina kostnader och jämför med att köpa ekologiska ägg i affären. Så någon maximal lönsamhet är det knappast fråga om, bara lite vanligt sunt förnuft.