Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Galopp skrivet 20 mar-13 kl 07:18
-
Hur fungerar egentligen vårt samhällssystem? Bankerna tjänar stora pengar samtidigt som vanliga människor lever på lånade medel. Vi möter tänkare som ger oss sin bild av världsekonomin och människans situation i vårt globala samhälle. Många som kommer till tals är övertygade kapitalister som kritiserar kapitalismen. Hur kan lösningar inför framtiden se ut?
http://urplay.se/Produkter/174829-Systemfel-som-hotar-varlden (http://urplay.se/Produkter/174829-Systemfel-som-hotar-varlden)
-
Tycker mig känna igen den, har sänts tidigare också väl? Hursom är den bra. Inte utan att jag blir lite störd när jag ser sådant.
Jag undrar varje gång jag ser eller läser om konstiga samhällsfenomen vad jag kan göra åt det.
/Torpjens
-
Som jag ser det så bör man låna mindre, konsumera mindre och värdesätta nära och kära mer :)
-
Javisst! Men hur ska man få till sitt boende? Har man inte turen att kunna lägga upp den (åtminstone) ungefärliga halvmiljon som krävs för att skaffa ett torp med lite mark i något glesbefolkat landskap så måste man ju hyra eller låna och då måste man jobba och då måste man ta sig till jobbet och då måste man ha bil och då måste man jobba mer och då... Ja, hur kommer man ur den snurran?
/Jens
-
Jo man måste låna till bostad men oftast inte till bilen. Jobba behöver man naturligtvis göra. Men man behöver inte ha den dyraste bilen eller de häftigaste sakerna förutsatt att man inte sparat ihop till dem innan. Och man bör ju amortera på sitt hus även om pengarna från början är lånade. Sedan kan man välja en bank där vinsten delvis går tillbaka till låntagarna osv. Många bäckar små :) Sen det vanliga, köpa lokalproducerat och etisk mat. Inte köpa massor av kläder och skor som inte används utan köpa det man behöver och faktiskt använder. Och inte utnyttja sin omgivning, varken i arbetslivet eller privat. Livet handlar om att ge och ta ;D
-
Jo man måste låna till bostad men oftast inte till bilen. Jobba behöver man naturligtvis göra. Men man behöver inte ha den dyraste bilen eller de häftigaste sakerna förutsatt att man inte sparat ihop till dem innan. Och man bör ju amortera på sitt hus även om pengarna från början är lånade. Sedan kan man välja en bank där vinsten delvis går tillbaka till låntagarna osv. Många bäckar små :) Sen det vanliga, köpa lokalproducerat och etisk mat. Inte köpa massor av kläder och skor som inte används utan köpa det man behöver och faktiskt använder. Och inte utnyttja sin omgivning, varken i arbetslivet eller privat. Livet handlar om att ge och ta ;D
Instämmer med dessa kloka ord ;D
-
Köp bara det du behöver, betala bara vad du måste. Om det är du som betalar så är det du som ska kräva en motprestation. Låter du någon ta orättmätigt betalt så är du medskyldig till detta. Men gör alltid rätt för dig.
Man ska inte tjäna på andra, utan betjäna varandra!
-
Kanske det är dags att börja köpa upp alla övergivna fastigheter i norr och annorstädes innan de har förfallit helt. Går att få en fin fastighet som fungerar för självförsörjning och ekonomisk lättnad från normerna.
Såg ett norskt program, där en amerikansk eller engelsk, kvinna gift sig med en norrman. De levde nästan helt självförsörjande på det de odlade och skapade med sina händer. Allt från tyget i kläder och annat till maten och redskap. Tror det var K-kanalen. Ett mycket fint norskt porträtt av en familj som levde på fjällsidan mot fjorden.
-
Kanske det är dags att börja köpa upp alla övergivna fastigheter i norr och annorstädes innan de har förfallit helt. Går att få en fin fastighet som fungerar för självförsörjning och ekonomisk lättnad från normerna.
Jag tittar lite på det. Det är ju inte gratis precis. Även om man vill ha ganska lite kostar det ju ett par hundra tusen (jo, det finns små undantag) och det är inte aldeles lätt att hosta upp. Ska man ha lite skog för ved och snickerier, lite åkermark (med svårare odling i norr) och möjlighet att fiska blir det snabbt pengar.
Men visst, drömmen vore väl att kunna köpa en hel by med övergivna stugor och en del skog och åkermark för en spottstyver och sedan dra igång en självhushållarby eller något sådant. Jag önskar att jag kunde...
/Torpjens
-
Jag tittar lite på det. Det är ju inte gratis precis. Även om man vill ha ganska lite kostar det ju ett par hundra tusen (jo, det finns små undantag) och det är inte aldeles lätt att hosta upp. Ska man ha lite skog för ved och snickerier, lite åkermark (med svårare odling i norr) och möjlighet att fiska blir det snabbt pengar.
Men visst, drömmen vore väl att kunna köpa en hel by med övergivna stugor och en del skog och åkermark för en spottstyver och sedan dra igång en självhushållarby eller något sådant. Jag önskar att jag kunde...
/Torpjens
förtroende är viktigare änn pengar för rörelsen
-
förtroende är viktigare änn pengar för rörelsen
Inte för banken. :)
För att få loss kulor till betalning krävs ett och annat. Hade jag stället var det inga problem. Det verkar finnas gott om både självhushållare och survivalists som är intresserade av att hitta ett ställe. Probemet för samtliga är att få fram pengar. Kommer det in någon som har pengar blir det direkt en fråga om avkastning och det är inte något man får av några "knasbollar" som vill odla egen spenat. ;)
/Jens
-
det är (vi) som är (rörelsen) - banken har inget med det att göra - vad (vi) saknar är gemensam handlingsplan och struktur .
om vi exempelvis skulle vara 100 pers som lägger 1000 kr kan vi handla några hektar i norrland - eller 1000 pers som lägger en hundring .
kanske dax att starta en alternativ bank för befriande av mark .
det finns flera sätt att komma över mark , med viss kapital kanske kommun ochså våre mera lyhörd och samarbetsvillig , möjligvis bidra med några hetar (allmänning).
ponera att vi har mark tillgängligt och ett gäng driftiga människor med ett upplägg , planering - ulvahem gänget håller vist på med det- sen är det år av byrokrati för att en börja bebyggelse om det ens blir godkänd i den form som vi önskar (ulvahem har planerad 2 år byrokratisk förberedelse )
kanske inte riktig så vi tänkt oss- hur ska vi göra - bygga långhus till folk å fä, ställa upp vagnar tält och liknande. det här kräver organisation , obligatoriska arbetsinsatser , dokumentation , kontakt med myndigheter .
vi burde enas om ett tillvägegångssätt , och därpå sätta in stöten .
har vi denna kapacität - det är kärnfrågan jag ställer mig , dig oss - hur ser upplägget ut ?
jag kan lova dig att med marken under fötterna och ett tiotal självförsörjare är det som de verkliga problemen dyker upp -- men vi ska inte ge upp för det - det finns en väg att gå , men vi måste ha en karta plan att gå efter - en kodex , manifest - kalla det vad du vill - ordnung muss sein , annars blir det caos
-
man kan läsa om övergiven mark , gamla kulturmarker i vanhävd - utdöende byar ,med gamal befolkning , norrlands kummuner som behöver befolkning - åt andra sidan har vi unga friska , entusiastiska alternativare utan mark eller kapital som behöver mark för bosättning och odling .
i första betraktande verkar det som om att lösningen ligger öppen till dagen som en frisk kallkälla.
en representant för en organiserad , enat grupp med handlingsplan burde kunna gå rakt på kommunkontoret i lappland och börja förhandla fram vilkor för en återbefolkning .
teoretisk ser det ut så- men som sagd , en handlingsplan, en struktuerad organisation(med representant), ett budget- det får vi börja med . vi måste kunna stå enat bakom en agenda och dess representant.
det finns olika beprovade och dokumenterade metoder för beslutsfattande innom ett gemenskap, (det har vi trådar om) , som bl.a. hun från amerika som kommer till ängsbacka (jag hittar inte just denna annoncering men jag har sett den /cabastian är med där). ulvahems gänget har ventilerad en del frågeställningar, tyvärr är tråden inte speciell aktiv- )
vi kan sammla den samlade kundskapen som finns , göra ett för gruppen fungerande sammanfattning och prova oss fram med det. vi har detta forum som plattform , mötesplads, syber-ting.
om det är så att det finns en vilja att gennomföra detta , så finns det en väg att gå- tillsammans , enat , lojal och i solidarisk anda . så kommer vi vara en resurs med kapacitet att återuppliva en bit av norrland och bevara en viktig del av vår kulturhistoriska arv och tradition , samt föra den samman med modern miljömedvetenhet i en framtid som vi är med om att skapa.
vi skaper med detta en social intigrerande struktur med humanistiska värderinger. vi kommer vara pioniärer som bryter ny mark , skaper livsutrymmen och förutsättning för framtida generationer att leva ett mänskligt och naturnära liv.
enighet är den avgörande faktorn- en gammal klyscha: love peace and understanding - halelulja amen
just det : kollekten - jag lägger den första hundring - ska höra med petter om vi kan göra ett alternativ konto för ändamålet
-
Snart går det också att köpa mindre samhällen som avfolkats i b l a norrlands inland, inte alltför långt norrut, med butik, mack och Folketshus. En stat i staten.
-
Det mesta är bra men långt ifrån allt.
Ett avgörande fel är diskussionen om penningsystemet. Filmen förespråkar en värdebaserad valuta - guldfotad - och menar att det är Fiat-money som är problemet.
Visserligen säger man också i början av filmen att riktiga pengar, skuldfria Fiat-pengar, bara kan skapas av en legitim regim inte av banker eller andra privata intressen, de kan bara skapa pengar som skuld. Men när lösningen på penningsystemet skall adresseras släpps såkallade "guldbaggar" fram för att reda ut problemen. Men att införa guldfotad valuta är att gå100 år tillbaka i tiden. Värdebaserad valuta är ingen lösning, det kommer att ge de rika makt över valutan eftersom de kan kontrollera stora delar av guldförekomsten, tillräckligt mycket för att styra penningvärdet. Pengar måste ses som en allmänning ett allmänt intresse och skall därför kontrolleras av en demokratisk instutition. Det är som redan Aristoteles sade - pengar är en funktion av lagen inte av naturen. Sålunda fanns det redan Fiat-pengar under Sparta c:a 500 år före K. Det var järnmynt, anlöpta i olja för att motstå rost.
Vårt nuvarande system är ett sådant där privat-intressen försöker imitera riktiga fiat-penagr, och då skapas de som skuld, Det är därför vi är så skuldsatta och måste så vara eftersom vår penningmängd bara kan skapas som skuld. Systemet omöjliggöra små förmögenhetsskillndar, många måste ställa upp som låneslavar.
-
Nu lyckades jag smida en tanke här. Om marken inte betalas med mer än den verkligen är värd, så borde den kunna användas som guldfot. ::)
När den överbetalats skiter det sig, och det är väl där vi är, som regel.......nån som förstår?
-
Frågan är ju hur, och vem, som ska värdera marken till vad den 'verkligen är värd' ?
I princip görs det ju så redan nu, bara det att folk har vitt skilda meningar om vad 1 ha är värt.
Och helt okomplicerat är det ju inte. Om du köper 10 ha skånemylla och odlar den maximalt i 100 år..( inom släkten då ), så är den ju onekligen värd ganska mycket. Och det är ju så man tänker nu, när man betalar 100 000/ha för god jord. På 100 år är det ju inte mer än 1000 kr per år, och det tjänar man ju in.
-
Slopa arealbaserade bidrag och låt sedan marknaden sätta priset.
-
Om du köper 10 ha skånemylla och odlar den maximalt i 100 år..( inom släkten då ), så är den ju onekligen värd ganska mycket. Och det är ju så man tänker nu, när man betalar 100 000/ha för god jord. På 100 år är det ju inte mer än 1000 kr per år, och det tjänar man ju in.
Då vet vi ju direkt varför bönderna är helt utblottade och måste leva på bidrag! >:D
Vanligen så kalkylerar man en investering på 20 år och då skulle ju priset bli nästan rätt. Det är för BÖVFELEN inte rätt att piska in kommande generationer, att inteckna DERAS framtid också. De ska få göra sina egna val!
Slopa arealbaserade bidrag och låt sedan marknaden sätta priset.
Det är på G.
-
Om människan inte vart så förannat stausfixerad och avundsjuk för att grannen hade mer så skulle finansieringsinstituten inte tjäna några större pengar.
Dessutom så understödjer de flesta skattessystem lånecirkusen för att det är bra för statens kistor.
Mer handel får pengarna att föröka sig som kanindjävler.
-
Då vet vi ju direkt varför bönderna är helt utblottade och måste leva på bidrag! >:D
Vanligen så kalkylerar man en investering på 20 år och då skulle ju priset bli nästan rätt. Det är för BÖVFELEN inte rätt att piska in kommande generationer, de ska få göra sina egna val!
Det är väll dom skälva som trissar upp priserna ?
-
Det är väll dom skälva som trissar upp priserna ?
Japp!!
-
Vanligen så kalkylerar man en investering på 20 år och då skulle ju priset bli nästan rätt. Det är för BÖVFELEN inte rätt att piska in kommande generationer, att inteckna DERAS framtid också. De ska få göra sina egna val!
Men planerar man rätt så är väl det finaste man kan ge vidare till ett barn, en rejäl bit mark? Men notera att jag skrev 1 barn.. för det är ju nästan så det får bli, annars hamnar man direkt i att syskon ska köpas ut för marknadspris, och då är det ju inte så kul längre.
Eller som grannen här.. han har 2 barn, och köpte på 70-talet till en extra gård, så när han ville lägga av kunde han ge barnen varsin gård. Dom sitter nu här skuldfria och har det ju faktiskt rätt bra... Enda problemet är väl vad dom ska göra med skogen som står och förväxer.. skatta har dom ju ingen lust med, så alltså avverkas inget.
-
Var för skulle det vara det finaste att lära ungarna lura staten på skatten av skog ? Nä alla skulle få börja från början med två tomma händer istället för att ärva en masa så dom har lättare att sko sig på andra sen gen om att dom är kapital starkare . Arvet skulle va varan gemensamma kassa när någon har fallet i från eller inte längre orka bo hemma då kom det till verklig nytta och inte bara för några få som dess utom passar på att snika till sig bidrag .
-
Det finns ju allmänna arvsfonden dit pengar hamnar när ingen arvinge finns, så där kan man ju plocka det som behöver göra *verklig nytta*... vad det nu är för nånting kan man ju fråga sig.
Intressant koppling att man genom att se till så det finns nåt att ärva för barnen, lär dom att lura staten på skatt för skog...
-
Det skrev du ju skälv att dom inte ville skatta för att dom behövde ta ner skog. Ja dit till allemansfonden skulle allt gå så alla får bära sitt eget ok från början .
-
Men planerar man rätt så är väl det finaste man kan ge vidare till ett barn, en rejäl bit mark? Men notera att jag skrev 1 barn.. för det är ju nästan så det får bli, annars hamnar man direkt i att syskon ska köpas ut för marknadspris, och då är det ju inte så kul längre.
Eller som grannen här.. han har 2 barn, och köpte på 70-talet till en extra gård, så när han ville lägga av kunde han ge barnen varsin gård. Dom sitter nu här skuldfria och har det ju faktiskt rätt bra... Enda problemet är väl vad dom ska göra med skogen som står och förväxer.. skatta har dom ju ingen lust med, så alltså avverkas inget.
Vete Fan du, om det är något att ge sitt barn. En skyldighet att stoppa fötterna i fars skor. När de är urtrampade och inte passar, är de inte mycke att ha ens gratis. Hur ofta ser man inte det går åt hälvitte efter ett generationsskifte? Oavsett branch så ska inte barnen avlas in i firman. Sällan är de ämnade eller vill, men lika ofta får DE bära skulden när det sen skiter sig. Det är faenimej inget arv att sukta efter.
Men det är klart, räknar de pengar som dina grannar så har de ju bonneriet i ådrorna. Fattar de inte att ju mer skatt de betalar, ju mer har de tjänat?
::) *bönner.....*
-
Nej jag har ju själv gått igenom det här med att vara självklar till att ta över gården, så jag vet vad du menar. Men grannen här, och nu även jag ju, bor ju bara på gården och brukar inget. Det är ju ändå ett bestående värde och jag väljer ju hellre en gård än en villa. För min del var det ju bara felet att jag har syskon. Att sitta här skuldfri hade ju varit rena guldsitsen och det har jag lite svårt att se problemet med.
-
Ja Existens, du om någon vet ju vad jag menar. Skitsits! Det finns en del mellan en gård och en villa och bestående värde har ju ändå sina begränsningar.
Jag vet de som varit skuldfria från början men investerat ihjäl sig med lånade pengar, för att bli bönder. Fått råd från alla håll, från de som varit i andra ändan av karriären, men inte lyssnat. Bara förkastat "gamla ideer". Lånat till byggnader och mer arealer och mer och mer och mer, i onda cirklar. Till slut har det inte gått att ta sig ur............ Värst har det gått för de som gått jordbruksgymnasium. En del har levt som kungar några år innan det brustit helt.
Och så bra de kunde haft det om de inte försökt bli så stora!
Starta smått kan man göra med lånade medel, expanderar gör man om det blir något över.
-
Välståndet bygger på missnöje, kan man nöja sig med vad man har så blir man lyckligare och inte skuldsatt.
-
Tackar för denna bra film och tackar den som tagit sig tid att lägga svensk text på den.
[url]http://urplay.se/Produkter/174829-Systemfel-som-hotar-varlden[/url] ([url]http://urplay.se/Produkter/174829-Systemfel-som-hotar-varlden[/url])
-
Ja det var en bra film som bara bekräftar mycket utav det ja redan misstänkt .
-
Här får ni en annan där dom manipulerar dom små .http://urplay.se/Produkter/172109-Why-Poverty-Kampen-om-jorden (http://urplay.se/Produkter/172109-Why-Poverty-Kampen-om-jorden)
-
Välståndet bygger på missnöje, kan man nöja sig med vad man har så blir man lyckligare och inte skuldsatt.
Du talar som om du vore riktigt klok! ;D
-
Ock så blev vi återlänkade till filmen efter diverse utvikningar, en snäll lite påminnelse kansk
Nu lyckades jag smida en tanke här. Om marken inte betalas med mer än den verkligen är värd, så borde den kunna användas som guldfot. ::)
När den överbetalats skiter det sig, och det är väl där vi är, som regel.......nån som förstår?
Ja det var ju på denna punkt som filmen var oklar, som jag försökte fästa uppmärksamheten på i en tidigare kommentar. Och kanske var det denna oklarhet som ledde dina tankar åt galet håll. Själva idéen att fota valutor i värde är värdelös. Själva vitsen med riktiga pengar är att de inte har något intrikat värde. Problemet med pengar även om de är av äkta FIAT-slag dvs skapade av en kollektiv auktoritet utan knytning till skuld så ses de som värdebevarare, folk sparar dem istället för att använda dem som pengar som är ett cirkulationsmedel.
Under medel tiden fanns pengar dels Brakteatrar dels Tallysticks.Tyvärr finns mycket lite skrivit om dessa penningsystem. I de statsstater där de användes ledde det till ett ekonomiskt välstånd som vi fortfarnade kan se spår av i de stora katedraler som byggdes på medeltiden, inte sällan under sekler. Katedralerna byggdes huvudsakligen på frivilligt arbete. Bedömmare gör gällande att hantverkare inom skrån endast behövde arbeta 20 veckor för sin försörjning, därav möjlighjeterna till frivilligarbete.
I filem The Secret of Oz - Winner, Best Docu of 2010 v.1.09.11 (http://www.youtube.com/watch?v=swkq2E8mswI#ws)visar Bill Still upp några tallysticks 17 minuter in i filmen.
Så frågan om penningsystem är viktigare än vad man någonsin kan föreställa sig.
-
visar Bill Still upp några tallysticks 17 minuter in i filmen.
Så frågan om penningsystem är viktigare än vad man någonsin kan föreställa sig.
Kan du inte berätta själv istället på vad sätt frågan är viktigare än man kan föreställa sig, helst utan hjälp av youtube.
Vad är det för 'tallysticks' han berättar om? Jag hinner inte sitta och glo på en film i 17 minuter..
-
Kan du inte berätta själv istället på vad sätt frågan är viktigare än man kan föreställa sig, helst utan hjälp av youtube.
Vad är det för 'tallysticks' han berättar om? Jag hinner inte sitta och glo på en film i 17 minuter..
Då är du väll häller inte tillräckligt intresserad utan bara vill kakla i almen het ;).
-
Då är du väll häller inte tillräckligt intresserad utan bara vill kakla i almen het ;).
Nej, jag är inte speciellt intresserad av att sitta och titta på nån gubbe som berättar sin syn helt oemotsagd på en film, men jag är intresserad av att diskutera frågan med forumdeltagare.
Men det går ju inte när folk envisas med att bara visa filmer istället för att debattera.
-
Nej, jag är inte speciellt intresserad av att sitta och titta på nån gubbe som berättar sin syn helt oemotsagd på en film, men jag är intresserad av att diskutera frågan med forumdeltagare.
Men det går ju inte när folk envisas med att bara visa filmer istället för att debattera.
Klart att det går fast du får väll ge din egen version och tro i saken. Där med har du gjort din röst hörd i saken rätt eller fel spelar ju ingen roll utan va du tror på.sen får ju forummister diskutera ut i från det .
-
Jag tycker det är ganska meningslöst att fundera så mycket över hur betalningssystemen fungerade på medeltiden.
Tiderna förändras, men människa förändras inte så särskilt mycket. Att tjäna en slant och se om sitt eget först och främst, tror jag är det som gäller för 98% av mänskligheten.
Jag tror inte det spelar nån roll om man betalar med mynt eller honungsburkar eller benbitar eller vad man är använder. Någon kommer snart underfund med att han kan spara på sig lite extra honungsburkar, och sen låna ut till dom som inte har kunnat spara, eller dom som vill använda dom till en investering.
Såklart vill han då ha lite betalt för sin möda att samla ihop sina burkar, så han lånar ut 10, och begär 11 när det ska betalas tillbaka, och så är räntan född.
Nästa kommer på att man kan fylla burkarna med nån milliliter mindre utan att nån märker det, och plötsligt har han skapat sig lite mer kapital.
Jag tror inte mycket mer om människans natur faktiskt.. Tycker inte historien talar emot mig.
-
Nä så är det nog . Mänskan är sig lik genom historien .
-
Jag tycker det är ganska meningslöst att fundera så mycket över hur betalningssystemen fungerade på medeltiden.
Tiderna förändras, men människa förändras inte så särskilt mycket. Att tjäna en slant och se om sitt eget först och främst, tror jag är det som gäller för 98% av mänskligheten.
Jag tror inte det spelar nån roll om man betalar med mynt eller honungsburkar eller benbitar eller vad man är använder. Någon kommer snart underfund med att han kan spara på sig lite extra honungsburkar, och sen låna ut till dom som inte har kunnat spara, eller dom som vill använda dom till en investering.
Såklart vill han då ha lite betalt för sin möda att samla ihop sina burkar, så han lånar ut 10, och begär 11 när det ska betalas tillbaka, och så är räntan född.
Nästa kommer på att man kan fylla burkarna med nån milliliter mindre utan att nån märker det, och plötsligt har han skapat sig lite mer kapital.
Jag tror inte mycket mer om människans natur faktiskt.. Tycker inte historien talar emot mig.
Det tål att upprepas!
Westas, det vore skryt om jag sa att jag förstår vad du menar.
Och så undrar jag spontant, vilka som var frivilliga vid dedär kyrkbyggena ::) De med flest honungsburkar eller pinnar? Eller de som släpade sten?
-
Nästa kommer på att man kan fylla burkarna med nån milliliter mindre utan att nån märker det, och plötsligt har han skapat sig lite mer kapital.
Jag tror inte mycket mer om människans natur faktiskt.. Tycker inte historien talar emot mig.
Ohederlighet tror inte jag ligger i människans natur utan bara i vissa människors natur. Hjälpsamhet och sammarbete ligger i människans natur men vi blir allt mer inskolade i ohederlighet och konkurrens.
-
https://www.facebook.com/photo.php?v=136206826554268 (https://www.facebook.com/photo.php?v=136206826554268)
Denna är betydligt kortare, den orkar t o m Existens njuta av! ;D
-
https://www.facebook.com/photo.php?v=136206826554268 (https://www.facebook.com/photo.php?v=136206826554268)
Denna är betydligt kortare, den orkar t o m Existens njuta av! ;D
Jo, den hade jag faktiskt sett innan.. och orkat igenom :) och visst är det sött och rart och så man vill det ska fungera, självklart.
Men gör det det?
-
Tyvärr ingen svensk text, men denna är den bästa om det finansiella
lurendrejeriet som jag sett.
The Money Masters ~ Full Movie (http://www.youtube.com/watch?v=HfpO-WBz_mw#)
-
Existensen! Jag skrev ju ut 17 minuter för att du inte skulle behöva se hela, du är tydligen en vrång jävle som alltid vill dra allt till det sämsta, underligt att du kunde stå ut med de s.k. gulliga filmen.
Dessutom skrev jag och berättade om sytemen på medeltiden, sug då tag i de trådar som andra vill dela med sig av, insikter de skaffat inte utan tankearbete och sökande på nätet.
Eftersom du inser att människorna på medeltiden fungerar i stora drag, något annorlunda programmerade dock, som oss så varför är då inte alla exempel i historisk tid intressanta. Vi jan gå tillbaka till de första verkliga pengarna skapade av Sparta genom att använda järnmynt, eller varför inte då det fantastiska experimentet i Wörgl under 1930-talet där ekonomisk depression och massiv arbetslöshet bröts genom skapandet av en lokal valuta i enlighet med Silvio Gesells idéer om hur ekonomi och pengar skall hanteras. Detta social experiment stoppades av bankerna efter en mycket kort tid. Det är väl ingen ide att ge länkarna här då blir du bara sur, du får söka själv.
-
Tycker mest det är du som verkar grinig.
Men det är ju bra att du börjar skriva lite själv och åtminstone hänvisar till saker du tycker är bra, och inte bara låter nån gubbe på youtube föra din talan.
Förstår mig inte på folk som inte klarar att framföra en egen åsikt utan att låta nån annan presentera den.
På vad vis var experimentet i Wörgl fantastiskt? Bra eller dåligt?
Det var möjligen intressant, men hade ju så stora felaktiga inslag så det i längden var helt misslyckat. Att ta ut en straffavgift på de som sparar pengar låter ju iofs synnerligen modernt..men rimmar väl lite illa med det allmänna hatet av konsumtionssamhället? *du måste handla med dina pengar, annars blir du av med dom*
Det finns en rätt intressant mening av någon som tydligen tyckte det var ett bra system..
Fördelen med Wörgl var att kommunen skapade sina egna pengar utan att ta fram dem i form av lån.
Kan någon förklara för mig hur en kommun 'tar fram' pengar utan att låna? Ok, vi säger att kommunen anser att deras plätt på jorden, inklusive kommunalhuset, är värt 1 miljon, således trycker man upp 1 miljon i egen valuta och har då full täckning.
Sen går åren, invånarna betalar sin skatt, men hur det än är så minskar hela tiden kommunens kassa eftersom kostnaderna är högre än intäkterna, och till slut finns inga pengar kvar.
Vad gör man då?
Enligt tidigare snillen här på forat så trycker man då helt enkelt upp nya pengar baserat på värdet av det man hade tidigare, och vips så har man full kassa igen. problemet är att man nu har dubbelt så många pengar som tillgångar, och alltså får man skriva ner värdet till hälften för att åter balansera. Hmm... finns det inte ett speciellt ord för detta?? Jo!.. Inflation!
Och det här har ju provats i stor skala i exempelvis Sovjet där så småningom en brödlimpa kostade flera tusen.
Ekonomier går inte att isolera om man tror att det ska fungera i längden, då får man exakt dom här effekterna.
-
Till Existensen
Är det du som är moderator här och skall bestämma på vilket sätt folk skall redovisa sina åsikter?
Jag skriver alltid text i mina inlägg så mot mig är dina påhopp bara urättvisa, Så här såg min förra inlägg ut saknas text? Saknas uppslag till diskussion?
Ock så blev vi återlänkade till filmen efter diverse utvikningar, en snäll lite påminnelse kansk
Ja det var ju på denna punkt som filmen var oklar, som jag försökte fästa uppmärksamheten på i en tidigare kommentar. Och kanske var det denna oklarhet som ledde dina tankar åt galet håll. Själva idéen att fota valutor i värde är värdelös. Själva vitsen med riktiga pengar är att de inte har något intrikat värde. Problemet med pengar även om de är av äkta FIAT-slag dvs skapade av en kollektiv auktoritet utan knytning till skuld så ses de som värdebevarare, folk sparar dem istället för att använda dem som pengar som är ett cirkulationsmedel.
Under medel tiden fanns pengar dels Brakteatrar dels Tallysticks.Tyvärr finns mycket lite skrivit om dessa penningsystem. I de statsstater där de användes ledde det till ett ekonomiskt välstånd som vi fortfarnade kan se spår av i de stora katedraler som byggdes på medeltiden, inte sällan under sekler. Katedralerna byggdes huvudsakligen på frivilligt arbete. Bedömmare gör gällande att hantverkare inom skrån endast behövde arbeta 20 veckor för sin försörjning, därav möjlighjeterna till frivilligarbete.
I filem The Secret of Oz - Winner, Best Docu of 2010 v.1.09.11 ([url]http://www.youtube.com/watch?v=swkq2E8mswI#ws[/url])visar Bill Still upp några tallysticks 17 minuter in i filmen.
Så frågan om penningsystem är viktigare än vad man någonsin kan föreställa sig.
Angående Wrögle . En lokal valuta som löser upp en ekonomisk depression och sätter folk i arbete på några månader, ser man inte fördelarna här då har man nog i alla fall aldrig varit arbetslös.
Att pengar kan skapas av en demokratisk instution ur tomma intet och skuldfritt det är ju det som är pengarnas kraft. Det är bara att den demokratiskt vald entiteten deklarerar att de är goda till att betala skatt med. Lagligt betalningsmedel, helt enklet underbart. Folket genom sina demokratiska organ skapar sig så sin framtid. Dessa pengar är egentligen en förutsättning för demokrati och statlig suveränitet. De borde så utgöra en av grund i vår grundlag så viktigt är det.
Penningmängden regleras genom beskattning och utgivning av nya sedlar i proportion till det utförda arbetet i valutaområdet så enkelt är det att hålla kontroll på penningmängden. Och det är vida överlägset det nuvarnade systemet där penningexpanbsionen är ren speckulation. Privat falskmyntning om en jurudiskt korrekt term skall användas.
-
Jag hinner inte sitta och glo på en film i 17 minuter..
Du har skrivit 7.7 meddelanden per dag. Just saying! ;D
-
Du har skrivit 7.7 meddelanden per dag. Just saying! ;D
Exakt.. därför måste jag prioritera.. och prioriterar då bort youtubegubbar.. ;)
-
Jag går en kurs i "Hållbar omställning" och där handlar en av uppgifterna om att titta på olika ekonomiska grejer. Jag gjorde en liten text om lokala valutor. Tycker den kan passa här, kanske kan inspirera någon till något. :)
(Har en svag känsla av att jag postat utkastet till den någonstans här, ber om överseende i så fall. Det finns en del svagheter i nedanstående, framförallt att jag ger mig in i saker som egentligen inte har med en lokal valuta att göra utan snarare hör hemma i en större beskrivning av ett ekonomiskt system.)
/Torpjens
Om lokala valutor
Jag har bekantat mig med lokala valutor bland annat genom kurslitteraturen och nätet och funnit att de flesta försök som gjorts och de de tankar kring dem jag stött på missat en rad problem. Intentionen har varit nog så god men oförmåga att se helheten, ogenomtänkta system eller svårigheter som jag inte genomskådar gör att tillämpningen brister.
Det framstår för mig som att de exempel på lokala valutor jag funnit tillkommit ur en önskan att gynna det lokala affärslivet men samtidigt ignorerar flera svårigheter förbundna med alla ekonomiska system. Jag gör här ett försök att peka på några svårigheter en lokal valuta råkar ut för och jag ger också förslag till hur dessa kan lösas.
Generellt missar man att ta hänsyn till hur ekonomier - även småskaliga sådana - fungerar och förbiser (medvetet?) flera av de problem som kan uppstå i en (lokal) ekonomi. (5, 6) Ytterst handlar ekonomi om samspel eller samarbete mellan människor och därför behöver en lokal ekonomi ta hänsyn till hur det samspelet fungerar.
Eftersom jag är personligen övertygad om att ekonomisk orättvisa är ett hinder för social resiliens söker jag ett system som uppmuntrar rättvisa. Min slutsats är att det är mycket svårt att få till en fungerande lokal valuta utan att ta till extrema lösningar. Detta beror i huvudsak på att det är svårt att hantera behovet av investeringar utan att systemet blir ojämlikt samt svårigheten att hantera vinningslystnad och människors olika ambitionsnivåer.
Resonemanget jag presenterar i uppgiften bygger på att människor vill vara hederliga och göra rätt för sig. Att överenskommelser går att nå och att allmänningens dilemma går att hantera om de flesta inblandade är överens och har stöd av ett tydligt och rättvist ekonomiskt system.
Det ohyggliga problemet att råvaror och naturresurser i det nuvarande ekonomiska systemet inte värderas till mer än det arbete samt vinst som krävs för att ta fram dem berörs inte. Jag menar att detta ligger utanför vad som kan lösas med lokala valutor och lämnar det därför utan avseende.
Bakgrund
En förutsättning för att klara den kommande kollapsen är att vi skapar social resiliens (1) i våra samhällen. Jag fokuserar på social resiliens därför att den förutsätter ekologisk resiliens. Utarmar vi ekosystemen havererar de och drar med sig de sociala systemen. Ekosystemresiliens är alltså ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för social resiliens. Att sikta in sig på social resiliens blir en form av "back casting" (3) som medför åtgärder för ekologisk resiliens.
Social resiliens kräver en hög grad av självförsörjning. Att klara av problem handlar om riskhantering, vi måste både reducera sannolikheten för att något negativt inträffar och minska konsekvenserna av negativa händelser. Med korta försörjningskedjor och enkel hantering av produkter och administration är risken att något går snett liten. När något går snett är det i ett enkelt och litet system lättare att genomföra korrigeringar utan oönskade bieffekter än i ett komplext system. En ökad självförsörjningsgrad är alltså något önskvärt, hur åstakommer vi det?
Lokala valutor ökar självförsörjningen därför att det blir enklare att göra lokala affärer än att göra affärer utanför lokalsamhället. Har jag en enhet lokal valuta är det lättare att köpa en lokalt producerad produkt än att växla valutan till något annat och handla med någon långt bort. När samhällen fokuserar på självförsörjning istället för att anpassa sig till, eller anpassa, fjärrproducerade varor tas större hänsyn till att klara sig med lokala resurser och att inte överutnyttja dem. När det blir påtagligt att våra barn ska leva med konsekvenserna av våra handlingar blir vi försiktigare.
Det nuvarande ekonomiska systemet med räntor, inflation, ekonomisk ojämlikhet och ständig tillväxt är inte hållbart. En ny ekonomi bör alltså ha ett inbyggt motstånd mot sådana effekter. En lokal valuta kan bidra till stabiliteten bland annat genom att göras värdestabil i sitt giltighetsområde, det kan uppnås om den värderas till något lokalt producerat med bestående värde. En lokal valuta kan genom sociala överenskommelser som byggs in i systemet också minska den ekonomiska ojämlikheten.
Ett tankeexperiment med (g)lokala valutor
Jag vill införa begreppet glokal valuta. Med glokal valuta avser jag en valuta med den lokala valutans fördelar men utan dess nackdelar. En valuta som uppmuntrar självförsörjning men ändå tillåter extern handel, främst med andra lokalsamhällen. I den bästa av världar skulle valutan också vara inflationsfri, uppmuntra ekonomisk jämställdhet och förenkla för en stabil ekonomi - till skillnad från en växande ekonomi. Jag föreslår valutan "tim".
En tim är betalningen för en timmes arbete då parterna är överens.
En lokal valuta har en mängd fördelar, den har också nackdelar, eller tveksamheter. Hur kan ett timsystem konstrueras?
Summan av alla tim i systemet skall alltid vara noll.
Adam, Beda, Charlie och Diana startar i ett lokalt timsystem, det börjar på noll eftersom inget arbete ännu utförts. Adam och Beda arbetar 2 timmar vardera åt Charlie. Charlie sätter in 2 tim på vars och ens timkonto. Charlie arbetar 5 timmar åt Diana som sätter in 5 tim på Charlies konto. Charlie har nu 1 tim på sitt konto, Adam och Beda har 2 tim vardera på sina konton och Diana har -5 tim på sitt konto. Summan av alla kontosaldon är 0, likväl finns det möjlighet för Adam, Beda och Charlie att begära 5 timmars arbete av Diana.
Exemplet är trivialt men i ett större system med fler deltagare blir detta ett sätt att hantera de ekonomiska förhållandena mellan deltagarna.
En lokal valuta ska minst kunna hantera följande problem:
1. Hur hindras att valutans värde förändras?
2. Hur ska det allmänna finansieras i praktiken?
3. Hur värderar man olika lokala valutor i förhållande till varandra?
4. Hur hanterar man externa affärer?
5. Hur hanterar man behovet av finansiering vid större investeringar?
6. Hur värderas produkter eller tjänster som kräver ytterligare varor och material?
7. Hur hanteras tim i praktiken, vilken form har valutan?
Jag menar att om vi kan lösa ovanstående frågor på ett bättre sätt än i dagens ekonomiska system och passa in de lösningarna i en lokal valuta har vi goda förutsättningar att nå stabilitet, god resurshushållning och ekonomisk jämlikhet.
1. Hur hindras att valutans värde förändras?
Eftersom tim är fastslagen till att vara en timmes arbete är dess värde fixt inom systemet. En timme är alltid en timme oavsett vem som utför den, när den utförs eller i vilket sammanhang den utförs. Det enda som krävs är att den som utför arbetet och den som tar emot det är överens om att en timmes arbete utförts.
Då summan av alla tim i systemet per definition är noll är penningmängden konstant. Det går inte att skapa tim ur ingenting, ska du ha en tim måste du antingen arbeta ihop den eller få den av någon som i så fall måste arbeta ihop den vid något tillfälle.
För att ytterligare säkra att timsystemet inte urholkas kan man begränsa hur stort underskott en person får ha. Kan det vara rimligt att ligga mycket mer än ett par veckor back? Detta är givetvis något som deltagarna i timsystemet får besluta men troligen är det svårt för en enskild person att klara större underskott än ungefär 100 tim. (I)
2. Hur ska det allmänna finansieras i praktiken?
Allmännyttan utgör en aktör i systemet. Vid bestämda tidpunkter genomförs transaktioner så att ett bestämt antal tim överförs från varje deltagare till det allmänna. Det allmänna använder sedan sina tim för att köpa arbete av deltagarna i systemet.
Eftersom alla har samma "lön" per timme bli detta väldigt enkelt, vi kan ha en rak "skatt" och alla kan välja att betala sin del genom att arbeta åt det allmännna. Det förutsätter förstås att det allmänna är enkelt så att de flesta deltagare kan utföra de flesta uppdrag som är aktuella. Ingenting hindrar heller dem som är bäst lämpade, eller villiga, att utför en större del av de allmänna uppdragen och få tim för det. (9)
3. Hur värderar man olika lokala valutor i förhållande till varandra?
Eftersom en timmes arbete är en timmes arbete oavsett var i världen man är så fungerar tim som lokal valuta även globalt mellan olika lokala ekonomier förutsatt att det finns tilltro till administrationen av tim. Det blir mycket enkelt för olika lokala ekonomier att samarbeta när det behövs eftersom valutan är densamma. ( 8 )
Tilltron till timsystemet kan upprätthållas på åtminstone två sätt:
Timbanken finns tillgänglig på nätet så att alla kan se allas saldon och den totala summan av tim i systemet (som skall vara noll).
Kedjor av tillit; du känner Östen som känner Ärland som känner Åsa som känner mig så Åsa kan intyga att jag inte är en person som lurat till mig tim och att jag därför rimligen kan betala dig som bor långt bort med mina tim.
4. Hur hanterar man externa affärer?
Det kan lösas på två principiellt olika sätt (som inte utesluter varandra):
* Sådana transaktioner löses helt utanför timsystemet. Om all intern handel sker i tim blir erhållen externa valuta värdelös inom den lokala ekonomin. Det tvingar timmedlemmen att göra externa köp för att bli av med externa valuta och skaffa extern valuta för att kunna göra externa köp. Timmedlemmarna tvingas alltså hantera parallella valutor, dels tim och dels externa valutor. Å andra sidan behöver timsystemet inte befatta sig med externa valutor och någon växelkurs behöver inte fastställas.
* En aktör i timsystemet utgörs av ett växlingskontor. När en timmedlem säljer något utanför timsystemet tar växlingskontoret emot betalning i extern valuta av köparen och säljaren får betalt i tim av växlingskontoret. Inköp utifrån hanteras likartat. Nackdelen med detta är att någon eller några måste värdera varje affär och göra en bedömning av hur mycket extern valuta som ska begäras för en viss tjänst eller vara.
Den senare metoden är krångligare och verkar hämmande på extern handel vilket – givet önskemålet om en stark lokal ekonomi – är av godo och därför är den metod som föreslås som förstahandsval. Båda metoderna kan förstås användas parallellt men om den lokala valutan erbjuder tillräckliga fördelar kommer den att bli dominerande.
Med den senare metoden utgör växlingskontorets saldon per automatik en växelkurs för tim och extern valuta. Genom att sätta växelkursen till kvoten växelkurs = -(summa extern valuta)/(summa tim) erhålls aktuellt värde av tim i förhållande till annan valuta.
Som tidigare nämnts blir värderingen av produkter vid varje affär en svårighet, i synnerhet om den externa valutan varierar i värde. Det är dock en teknikalitet som lämnas därhän med följande lilla brasklapp: Om tim endast växlas mot lämplig stabil valuta så att alla affärer mellan tim och extern valuta görs via den stabila valutan krävs ytterst få omvärderingar. Som stabil extern valuta föreslås en korg av olika råvaror där t.ex. guld, silver, stål och livsmedel utgör referens.
5. Hur hanterar man behovet av finansiering vid större investeringar?
Hur hanterar vi situationen att någon vill skaffa sig en spannmålskvarn men inte har råd att köpa den?
I dagens ekonomiska system har vi lån mot ränta. Räntan fyller två funktioner. Dels är den betalning för ett risktagande, antagandet att gäldenären (den som lånar) kanske inte kan betala tillbaka sin skuld. Dels är den en kompensation för att borgenären (den som lånat ut) inte har tillgång till sina pengar och därför är förhindrad att köpa det den önskar under lånets löptid.
En kvarn är så dyr att det inte är rimligt att skaffa en utan lån eftersom lönen för att mala för hand är så låg att det tar väldigt lång tid att spara ihop till en kvarn. Utan kvarn tar det även orimligt lång tid att få sitt mjöl malt, alltså har flera fördel av att en kvarn köps in.
Man kan tänka sig en räntefri ekonomi om risken för förluster kan hanteras och pengabehovet kan förutses men går det att tänka sig en ekonomi utan lån? Hur ska man finansiera större investeringar utan lån? Här föreslås "crowd funding" (2) som en lösning.
Inför ytterligare en aktör i timsystemet; investeringskontoret. Den som vill köpa en kvarn kan - om tillräckligt många finner idén god så att lån beviljas - erhålla ett lån från investeringskontoret. Investeringskontoret finansieras med frivilliga insättningar. Timmedlemmarna inser att en kvarn kan göra det lättare för många och sätter därför in ett antal tim vardera. När tillräckligt med tim finns för att köpa kvarnen beviljas lån för kvarnen till mjölnaren. Borgenärerna får tillbaka tim utan ränta varefter mjölnaren förtjänar tim men riskerar också att inte få tillbaka hela sitt lån. Detta kommer att göra att man blir försiktigt med att låna ut tillgångar vilket sänker tillväxten – som önskat.
6. Hur värderas produkter eller tjänster som kräver ytterligare varor och material?
Antag att du och mjölnaren ska göra affärer. Mjölnaren arbetar 8 timmar med malning åt dig. Hur mycket ska han få betalt? Hur värderar vi kvarnen?
Underhållet tar tid och den kan räknas som arbetstid så i praktiken får summan av malningstid och underhållstid räknas som arbetade timmar. Den genomsnittliga kostnaden för bränsle och reservdelar slås ut på antalet driftstimmar och ger ett påslag på timkostnaden.
För kvarnen slår man ut återbetalningen på hela kvarnens livslängd så att mjölnaren förutom lön och underhållskostnader tar ut en avskrivningskostnad för var timme kvarnen används. I den händelse att kvarnen får kortare livslängd än den beräknade får man gemensamt ta den förlusten, håller den längre går överskottet till investeringskontoret för andra investeringar eller förs över till det allmänna.
7. Hur hanteras tim i praktiken, vilken form har valutan?
Valutan tim har ingen fysisk representation utan finns endast som behållning på ett konto. Utan fysisk representation slipper man problem med förfalskningar (7), pengar som försvinner (4) samt slipper tillverka sedlar och mynt.
Kontot administreras förslagsvis av ett enkelt webbsystem. Avsändaren av tim loggar in och väljer hur mycket tim som skall överföras till mottagaren. Transaktionsuppgifterna (aktörer, tid, belopp, orsak och möjligen en värdering av det utförda) sparas och respektive saldo uppdateras. Det medför att alla ständigt har tillgång till aktuell balans för sitt och systemets behållning och omsättning.
Slutligen
New economics institute har grundliga genomgångar av lokala valutor i form av tidbanker och erbjuder möjlighet att använda deras fria tidbanksprogram (10) vilket dock i min mening missar målet och krånglar till saken onödigt mycket.
När jag började skriva om lokala valutor och tidbanker var jag positivt inställd till tanken men betraktade den som något naiv och i praktiken inte speciellt värdefull. Efter att ha gjort denna genomgång och hittat möjliga lösningar till det jag uppfattar som de vanligaste och största svagheterna tror jag att väl genomtänkta lokala valutor kommer att få en ökande betydelse och tilltro varefter det vanliga ekonomiska systemet havererar.
Lokala valutor har funnits länge och finns faktiskt i Sverige. (11, 12)
Noter och referenser:
I. Man bör också överväga en begränsning av hur mycket tim enskilda får samla på sig. Det är förstås en ideologisk fråga men givet förutsättningarna är det antagligen inte rimligt att någon får ha mer än 500 tim eller kanske bara 200 tim tillgodo. Oavsett vilket behövs nog någon form av begränsning för tillgodohavande om ekonomisk jämlikhet är ett mål.
1. Social resiliens, resiliens: [url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Resiliens#Social_resiliens[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Resiliens#Social_resiliens[/url]) & [url]http://www.stockholmresilience.org/21/hem/forskning/vad-ar-resiliens.html[/url] ([url]http://www.stockholmresilience.org/21/hem/forskning/vad-ar-resiliens.html[/url])
2. crowd funding: [url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Crowdfunding[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Crowdfunding[/url]) & [url]http://en.wikipedia.org/wiki/Crowd_funding[/url] ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Crowd_funding[/url])
3. Back casting: [url]http://en.wikipedia.org/wiki/Backcasting[/url] ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Backcasting[/url])
4. Lokal valuta försvinner med turister: [url]http://riverhoursalternate.weebly.com/about-local-currency.html[/url] ([url]http://riverhoursalternate.weebly.com/about-local-currency.html[/url])
5. En eneht lokal valuta "RiverHOUR" är låst att vara $10 [url]http://riverhoursalternate.weebly.com/index.html[/url] ([url]http://riverhoursalternate.weebly.com/index.html[/url])
6. Inflation och deflation av RiverHOURs [url]http://riverhoursalternate.weebly.com/faqs.html[/url] ([url]http://riverhoursalternate.weebly.com/faqs.html[/url])
7. Problem med falskmynteri och inflation fick lokal valuta att haverera: [url]http://en.wikipedia.org/wiki/Cr%C3%A9dito[/url] ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Cr%C3%A9dito[/url])
8. Tilltron till standardvalutor sjunker: [url]http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/centralbanker-koper-guld-i-rekordfart_7435578.svd[/url] ([url]http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/centralbanker-koper-guld-i-rekordfart_7435578.svd[/url])
9. Allmänt om lokala valutor, kritik mot lokala valutor bl.a. att de sämst ställda inte drar fördel av dem [url]http://en.wikipedia.org/wiki/Local_currency#Difficulties_and_criticisms[/url] ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Local_currency#Difficulties_and_criticisms[/url])
10. Om tidbankssystem med utförlig genomgång av bakomliggande filosofi och möjlighet att starta egen onlinetidbank: [url]http://neweconomicsinstitute.org/content/time-banks[/url] ([url]http://neweconomicsinstitute.org/content/time-banks[/url])
11. Svensk kommun med lokal valuta: [url]http://www.di.se/artiklar/2012/11/1/kommunen-med-egen-valuta/[/url] ([url]http://www.di.se/artiklar/2012/11/1/kommunen-med-egen-valuta/[/url])
12. Lokal valuta i Wörgl 1932-1933: [url]http://sv.wikipedia.org/wiki/W%C3%B6rgl[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/W%C3%B6rgl[/url])