Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: AnnaPåsen skrivet 18 mar-13 kl 15:39
-
Har en fråga om växtföljd. Jag tänker mig en sexårig sådan. Jag har konsulerat min husgud Handbok för köksträdgården men blev inte mycket klokare. Detta har jag tänkt odla:
Potatis
Morot
Rödbetor
Gul och röd lök
Purjolök
Dill
Sallad
Majs
Sommar- och vintersquash
Två sorters kål
Brytärt
Kokböna
Hur delar jag in det? Och en annan fråga: potatis och rotfruksskiftet lär ju bli mycket större än där jag tänkt odla t ex baljväxter. Hur löser jag det nästa år när jag ska rotera? Jag odlar inte i upphöjda bäddar utan i ett helt vanligt land.
-
Är ingen hejare på detta men, gör ett försök. Har läst mig till det här på nätet. Potatis odlar du ensamt i ett land och andra rotfrukter i ett andra alltså,
År,
1. Gröngödsel
2. Kål+kryddor
3. Lök och flockblommiga växter t ex morot, dill, persilja, palsternacka.
4. Potatis
5. Sallat + rödbetor
6. Majs, bönor, ärtor, pumpa squash
-
Skriver in åren på de växterna som du angav. År 1 får du lägga till som gröngödsel.
År 4. Potatis
År 3. Morot
År 5. Rödbetor
År 3. Gul och röd lök
År 3. Purjolök
År 3. Dill
År 5. Sallad
År 6. Majs
År 6. Sommar- och vintersquash
År 2. Två sorters kål
År 6. Brytärt
År 6. Kokböna
-
Några bra trådar med info om växtföljd:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=82771.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=82771.0)
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=122066.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=122066.0)
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=111555.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=111555.0)
När man odlar olika mycket av olika växtfamiljer kan man lösa det genom att ha två växtfamiljer på samma skifte, att odla gröngödsling på det som blir över, att odla blommor och kryddor där det blir plats över. Men tänk då på att helst välja växter från rätt växtfamilj.
-
Tack för svar! Ska kolla igenom växtfamiljerna noggrant, så löser det sig nog.
-
Växtföljd är bullshitt i mina ögon.
Har satt mina potatisar i samma land i 10 år och dom producerar mer och mer för varje år. Iofs så preppade jag mitt land med kompost på flis och trädgårdsavfall 2 år INNAN jag började odla där och har alltid ett lager träflis ovanpå min jord.
-
Växtföljd är bullshitt i mina ögon.
Har satt mina potatisar i samma land i 10 år och dom producerar mer och mer för varje år. Iofs så preppade jag mitt land med kompost på flis och trädgårdsavfall 2 år INNAN jag började odla där och har alltid ett lager träflis ovanpå min jord.
Konstigt att forskare på alla världens lantbruksuniversitet inte håller med dig. Erfarenheten från en plats under en begränsad tid är tyvärr bara anekdotisk och inget bevis för något som helst.
Att tillföra organiskt material förbättrar förutsättningarna, och minskar risken för utarmning och jordbundna sjukdomar. Risken försvinner dock inte. Olika växtslag och sorter är olika känsliga, och risken påverkas också av vad som odlas inom rimligt avstånd från den egna odlingen. Risken för smitta är såklart låg om det är långt till något annat ställe där det odlas samma växtslag.
Men tillgänglig forskning pekar på ökad skörd, minskade skadedjursangrepp och minskade sjukdomar om man tillämpar växelbruk.
-
Växtföljd är bullshitt i mina ögon.
Har satt mina potatisar i samma land i 10 år och dom producerar mer och mer för varje år. Iofs så preppade jag mitt land med kompost på flis och trädgårdsavfall 2 år INNAN jag började odla där och har alltid ett lager träflis ovanpå min jord.
Intressant erfarenhet. Har hört liknande från en del håll. Potatis är ju en växt som trivs med att växa där potatis vuxit förut. Jag tror också att ju bättre potatisen trivs desto bättre kan den stå emot olika sjukdomar. Men å andra sidan, för varje år ökar risken för att uppföröka jordbundna sjukdomar. Får du ett utbrott så går det inte att odla potatis där på många år.
För min del vågar jag på sin höjd odla potatis vartannat år, helst vart tredje. Det gäller småskalig bäddodling. Ju större sammanhängande ytor man odlar, desto längre uppehåll bör man rimligen behöva.
För övrigt känner jag inte till att potatis skulle trivas med träflis, men den trivs med halvnedbrutet organiskt material så bara träflisen inte tar för mycket kväve så kanske det går. Träflis kan ju även utsöndra växthämmande ämnen (beroende på träslag). Jag vet inte hur känslig potatis är för detta.
Håller sig blasten frisk fram till skörd? Hur kraftig blast får du? Vilken kvalitet/smak/hållbarhet får knölarna?
-
Konstigt att forskare på alla världens lantbruksuniversitet inte håller med dig. Erfarenheten från en plats under en begränsad tid är tyvärr bara anekdotisk och inget bevis för något som helst.
Att tillföra organiskt material förbättrar förutsättningarna, och minskar risken för utarmning och jordbundna sjukdomar. Risken försvinner dock inte. Olika växtslag och sorter är olika känsliga, och risken påverkas också av vad som odlas inom rimligt avstånd från den egna odlingen. Risken för smitta är såklart låg om det är långt till något annat ställe där det odlas samma växtslag.
Men tillgänglig forskning pekar på ökad skörd, minskade skadedjursangrepp och minskade sjukdomar om man tillämpar växelbruk.
Lantbrukare har en tendens till att ha lite bråttom och vill ha STORA skördar SNABBT, dom har helt enkelt inte tid att vårda jorden utan misshandlar jorden genom plöjning och kemikaliska tillsatser som ska få grödor att växa och hålla skadedjur borta.
Dom är också blint inställda på att vårda sina plantor, jag vårdar min jord så vårdar jorden mina plantor. Det är självklart inte lantbrukarens fel då det är enda sättet för denne att spotta ur sig all den mat som samhället kräver.
Det är med andra ord samhällets fel. Vi lever ju idag i ett konsumtionssamhälle där det inte finns tid till att odla sin egen mat.
Oj, nu svävade jag iväg lite vid sidan av ämnet. :)
Jag kan bara prata för mig själv och vad som fungerar för mig. Jag har inte heller något stort potatisland, snarare litet.
Intressant erfarenhet. Har hört liknande från en del håll. Potatis är ju en växt som trivs med att växa där potatis vuxit förut. Jag tror också att ju bättre potatisen trivs desto bättre kan den stå emot olika sjukdomar. Men å andra sidan, för varje år ökar risken för att uppföröka jordbundna sjukdomar. Får du ett utbrott så går det inte att odla potatis där på många år.
För min del vågar jag på sin höjd odla potatis vartannat år, helst vart tredje. Det gäller småskalig bäddodling. Ju större sammanhängande ytor man odlar, desto längre uppehåll bör man rimligen behöva.
För övrigt känner jag inte till att potatis skulle trivas med träflis, men den trivs med halvnedbrutet organiskt material så bara träflisen inte tar för mycket kväve så kanske det går. Träflis kan ju även utsöndra växthämmande ämnen (beroende på träslag). Jag vet inte hur känslig potatis är för detta.
Håller sig blasten frisk fram till skörd? Hur kraftig blast får du? Vilken kvalitet/smak/hållbarhet får knölarna?
Träflisen ovan jord är bara där för att agera som ett skyddslager för jorden och även avge fukt när det är som torrast.
Träflisen jag har haft i jorden är långtidskomposterad och nedbruten så den själ därför ingen kväve. Iaf inte vad jag har märkt. Har även haft tallbarr i komposten och varje år krattar jag ihop täcklagret och fyller på med ett lager kompost.
Det verkara vara lite olika från år till år hur blasten ser ut vid skörd. Men i regel är den nog lite friskare vid skörd än vad man har lärt sig att den ska vara när det är dags att skörda.
Blasten är nog medelkraftig och potatisen smakar bra och håller sig riktigt bra i jordkällaren.
-
Nu forskas det inte enbart på stordrift, faktiskt ;).
Om man läser på t ex www.fobo.se (http://www.fobo.se) så ser man intressanta erfarenheter och vetenskapliga artiklar som gäller småskalig odling, där man i högsta grad vårdar jorden och arbetar i samarbete med mikroorganismer istället för att motarbeta dem.
-
Nu forskas det inte enbart på stordrift, faktiskt ;).
Om man läser på t ex [url=http://www.fobo.se]www.fobo.se[/url] ([url]http://www.fobo.se[/url]) så ser man intressanta erfarenheter och vetenskapliga artiklar som gäller småskalig odling, där man i högsta grad vårdar jorden och arbetar i samarbete med mikroorganismer istället för att motarbeta dem.
Som sagt så gled jag av ämnet och började vädra personliga värderingar om samhället :) Sorry.¨
Tack för länken!
Har ganska nyligen upptäckt vad mycket information det finns att hämta här ute på nätet, tänk om man visste det lite tidigare. :) All info är bra info, även om den är dålig ;)
-
Växtföljd är bullshitt i mina ögon.
Har satt mina potatisar i samma land i 10 år och dom producerar mer och mer för varje år. Iofs så preppade jag mitt land med kompost på flis och trädgårdsavfall 2 år INNAN jag började odla där och har alltid ett lager träflis ovanpå min jord.
Intressant, jag tror oxå att täckodling ger ett minskat behov av strikt växtföljd och har liknande erfarenheter.
-
Jag hör till dom som slarvar med växt följd, men blir det problem ska man ju ta dom på allvar.
Det är inte lätt att avgöra vad som styr vad. Nu sam-odlar ju jag det mesta.
Men det var inte det jag ville berätta,
Mina far föräldrar hade 2 små skiften som dom odlade potatis på under hela min barndom och tills dom sålde huset.
En grop grävdes i ena änden(eller blev egentligen till när dom tog jord till landet) och där la dom potatis skal, morots skal och kaffe sump :) den var viktig fick jag lära mig.
Hur som helst det blev ju jord till nästa år som las på potatis landet.
Aska ströddes ut på landet eller i gropen. Blasten åkte ner i gropen den med och nässlorna när dom började bli för yviga.
Dom odlade bara potatis alltid och den var stor och frisk.
Dom lever inte längre så jag kan inte fråga om detaljerna.
-
det kanske är speciellt med potatis - har man inga nematoder så går det att odla utan växtföljd...kanske?
Kommer nu på faktiskt ganska många som struntar i/inte känner till växtföljder när det gäller potatis.
-
Jag har odlat på ett ställe där det hade odlats mycket potatis, år efter år. Och det gick så bra så de hade bara fortsatt och fortsatt år efter år på samma plats. Men sen var det visst nåt som fick dem att sluta, vad det nu var. Och sen började jag odla där. Jag använde något slags roterande växtföljd. Men efter några år dök det snabbt och oväntat upp rotfiltsjuka (Rhizoctonia) på både potatis och morötter och det var inte roligt. Det mesta gick åt skogen. Morötterna var till stor del bara slem när jag tog upp dem, och potatisen hade ett tjockt hårt skorvlager på kanske en halv cm så de var i stort sett oätliga. Bidragande var strukturproblem i jorden plus oförsiktig vattning vid ett tillfälle, men jag misstänker att grunden för problemet till stor del var att det hade odlats så mycket potatis där. Rotfiltsjuka är en allvarlig lagringssjukdom som ibland kan slå till redan i fält.
-
Jag har läst och läst och läst, men inte kommit fram till hur det ska bli hos mig.
Vad tror ni om följande växtföljd? Vi pratar om upphöjda odlingslådor.
Skifte 1
* Ärtor
* Bönor
* Gröngödsling
Skifte 2
* Squash
Skifte 3
* Vitkål
* Blomkål
Skifte 4
* Rödlök
* Purjolök
* Morot
Skifte 5
* Kålrot
* Sallad
* Dill
* Persilja
Skifte 6
* Potatis
* Jordärtskockor
* Tomat?
-
Du ska inte odla potatis och tomat bredvid varandra! Då riskerar potatisen smitta tomaten med bladmögel. Odla gärna tomaten hos morätterna istället.
-
Kålrot och vit-/blomkål bör vara i samma skifte.
Potatis och tomat är i samma familj, och bör inte återkomma oftare än vart 4 år på samma ställe. Odla potatis som är resistent mot bladmögel, och har lite gröngödslingsväxter som barriär emellan, så kan du ha dem i samma skifte.
-
Kålrot och vit-/blomkål bör vara i samma skifte.
Potatis och tomat är i samma familj, och bör inte återkomma oftare än vart 4 år på samma ställe. Odla potatis som är resistent mot bladmögel, och har lite gröngödslingsväxter som barriär emellan, så kan du ha dem i samma skifte.
Jag har två lådor per skifte, men de står intill varandra. Jag skulle kunna odla Tomater i den stora och sätta gröngödslingsväxter i kanten på lådan där den angränsar till potatislådan.
Skifte 1
* Ärtor
* Bönor
* Gröngödsling
Skifte 2
* Squash
Skifte 3
* Vitkål
* Blomkål
* Kålrot
Skifte 4
* Rödlök
* Purjolök
* Morot
Skifte 5
* Sallad
* Dill
* Persilja
Skifte 6
* Potatis
* Gröngödsling som barriär
* Tomat
-
Ser bra ut. Morötter är iofs i samma familj som persilja, men de är inte så känsliga för växtrotationen.
-
Tack för era tips!
(https://fbcdn-sphotos-f-a.akamaihd.net/hphotos-ak-frc3/969558_10151364533631829_309454043_n.jpg)
-
Potatis och tomat anser jag står för nära varandra i ovanstående skiss. Varför chansa med en så "dyrbar" gröda som tomat, att få den förstörd för att kunna få fram kanske en halv säck potäter. Inte värt det. Potatis får så gott som alltid bladmögel och vid det laget är det ju mycket säsong kvar på tomaten. Skulle sätta dem i helt olika ändar av trädgården, tror inte personligen lite gröngödsling hjälper om vinden ligger åt fel håll.
Kålrot har inte samma näringsbehov som vitkål och blomkål utan växer bra på en mer utarmad jord så skulle inte sätta dessa samman. Sätt kålroten hos tomaterna de delar på ytan bra och gillar varandra. Kålroten trivs också bra hos ärtorna.
-
Även morötterna trivs för övrigt bra hos tomaten så kanske kombinera dem i ett skifte istället för att få isär dem från potätern? Hos potätern kan du sätta bondbönor och dill
-
Personligen tycker jag att det viktigaste med växtföljd är att man skuffar runt på grejjerna så ohyran håller sig borta. Inte så pillarns noga annars ur näringssympunkt mm: I en pallkrage är det ju lätt att gräva om lite och tillföra mer av det som växterna behöver. Tex då kalk för kålväxter pga klumprotsjuka.
Att hålla 6 års växtföljd mellan kål som man bör skulle aldrig funka här då jag odlar så mycket kålväxter (inkl asiaterna). Men återigen...i en pall, vad händer om sjukan kommer? Jo du förlorar den skörden i just den boxen, inte hela världen, och sedan tömmer du pallen på jord. Löst!
-
Jag skulle annars kunna välja mellan att odla potatis eller tomat. Jag vet inte hur mycket skörd det kan bli från ett 80x280 cm stort potatisland? Den storleken på odlingsyta för tomater kan nog däremot ge en hel del?
-
Jag skulle annars kunna välja mellan att odla potatis eller tomat. Jag vet inte hur mycket skörd det kan bli från ett 80x280 cm stort potatisland? Den storleken på odlingsyta för tomater kan nog däremot ge en hel del?
Så hade jag valt. Inte lönt med potatis på liten yta.
Jag håller inte med DetGodaLivet. Jag kör med strikt växtföljd, pga växtsjukdomar, och väljer istället att tillföra olika mycket näring i olika delar av bäddarna. Det är fördelen med att odla i bäddar, att man kommer närmre växterna, och kan ge extra näring i rätt tid. Odlar man på stora fält, så är det enklare att inte blanda växter med delvis olika näringsbehov, men i småskalig odling är det inget problem.
Och jag tycker också mycket om kålväxter, men jag löser det genom att ha fler bäddar, och ta in mer gröngödsling och andra växter i växtföljden. Ja, andra år alltså, just nu är jag mitt i en flytt, och kommer bara att odla en symbolisk mängd grönsaker i år. Man orkar och hinner inte alltid så mycket som man vill :-\.
-
Ja det finns ju många sätt att odla på och var och en blir väl saliga på sin egen fason. Inget fel i det.
Min personliga övertygelse är att fördelarna med samplantering överväger eventuella fördelar med strikt växtföljd när det kommer till såväl jordhälsa, ohyra och odlingsresultat. Jag jobbar inte med monokulturer utom när det gäller vissa tidiga sådder som är svårare att mixa.
Odlar drygt ett tiotal växter ut kålfamiljen och skulle aldrig placera dem alla ihop då jag inte tror det är bra för jorden eller växterna. Så jo, det blir ju oftare än vart 6:e år de återkommer någon kål särskilt då jag ofta hinner få ut två skördar per pall/år. Men jag sprider det så gott det går och tror det räcker fint.
Det finns olika sätt att tänka kring odling och jag skulle inte stycka upp det i växtfamiljer såsom beskrivet. Jag samsar växter beroende på hur de passar ihop platsmässigt och hur de sammarbetar med varandra. Mitt sätt är långt ifrån det som synes på skissen ovan, därmed inte sagt att det behöver vara fel.
-
Precis, det finns ju olika teorier. Men monokulturer tycker jag inte man kan kalla det när man ha en odlingsbädd med bara en växtfamilj. Det är ju andra växtfamiljer på nära avstånd. Något 10-tal kvadratmeter blir liksom ingen monokultur, inte i min värld, ens om det bara växer en namnsort över hela ytan. En monokultur får ju ändå vara åtminstone några hundra kvadratmeter för att räknas som monokultur, enligt min uppfattning.
I upphöjda bäddar, med den extra ompyssling som de får i en småskalig odling, mår de flesta växter utmärkt, och man får i allmänhet mycket bättre skörd per kvadratmeter än i de storskaliga odlingarna.
-
Fast står de i olika bäddar har de ju inte mycket nytta av varandra ändå om inte bäddarna står dikt an.
Med monokultir menar jag att de inte får tillgång till det naturliga sammarbete som växter som växer ihop, likt i naturen, begagnar sig av. Många växter påverkar varandras produktivitet positivt och håller med tex lukt eller utseende borta skadedjur, de kan också samsas om plats så att en breder ut sig under en annan och hjälper till att hålla kvar fukt i jorden och samtidigt får lite skugga av den andre. Växter sammarbetar på olika sätt om de får växa ihop- Särskilt märker man detta på kålen som i mycket mindre utsträckning drabbas av larver om de står blandat med vissa andra växter, och där kan man se skillnad på kål som stått i en blandad pall och kål som stått i en pall med bra kål i samma trädgård under samma säsong.
-
Fast står de i olika bäddar har de ju inte mycket nytta av varandra ändå om inte bäddarna står dikt an.
Med monokultir menar jag att de inte får tillgång till det naturliga sammarbete som växter som växer ihop, likt i naturen, begagnar sig av. Många växter påverkar varandras produktivitet positivt och håller med tex lukt eller utseende borta skadedjur, de kan också samsas om plats så att en breder ut sig under en annan och hjälper till att hålla kvar fukt i jorden och samtidigt får lite skugga av den andre. Växter sammarbetar på olika sätt om de får växa ihop- Särskilt märker man detta på kålen som i mycket mindre utsträckning drabbas av larver om de står blandat med vissa andra växter, och där kan man se skillnad på kål som stått i en blandad pall och kål som stått i en pall med bra kål i samma trädgård under samma säsong.
Nja, alltså doft och att förvirra skadedjur, det har de nytta av även när det är en meter mellan växtsorterna. Det kan det ju lätt vara mellan växterna även om de är i samma bädd. Min erfarenhet är att kålfjäril och liknade hittar kålen i samma omfattning om det är 30 eller 100 cm till den andra grödan med stark lukt. Och vad gäller näringsupptag, där växter har nytta av att de tar upp olika näring på olika jorddjup, så får man ju den fördelen genom att man har en växtföljd. Det finns olika teorier, det är bara att läsa, fundera, och sedan testa själv.
-
Jag tror att odling med växtföljd passar mig utmärkt. Att odla på friland eller det där monokultur känns som överkurs för mig. Jag vill ha det snabbt och lättjobbat, med liten risk för problem.
Är det bättre att odla kålroten ihop med moroten?
-
Jag har det snabbt och lättjobbat med liten risk för problem. Odlar i pallkragar (i huvudsak) men blandar växterna i kragarna så att växter som trivs bra ihop växer tillsammans. Då utnyttjar man utrymmet i pallen maximalt samtidigt som man får en god jordhälsa eftersom olika växter påverkar jorden (och varandra) på olika sätt. Växtrotation använder man ändå men det är inte lik noga.
För att skrämma morotsfluga eller kålfjäril räcker det inte att odla i närliggande pallar utan man behöver sätta plantorna växelvis i ett och samma land.
Olika växter hjälper varandra mot olika sjukdomar och kan få varandra att gro snabbare eller få rikligare skörd. Det finns många fördelar med att låta växterna samsas på samma yta.
Här kan du hitta lite mer läsning: http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/odlingsmetodik/samodling.shtml (http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/odlingsmetodik/samodling.shtml)