Alternativ.nu
Odling => Fröodling => Ämnet startat av: kerv Jenok skrivet 11 mar-13 kl 10:00
-
jag har övertalat min kära mor och far. att istället för att så vall, så in blomsteräng på ca 5 hektar.
Precis i anslutning där vi har 11 bikupor
Iden kom upp när jag hittade en burk från lidl
innehåller över 100 olika sorters blommor och örter, som i sin tur blommar från juni till september.
har försökt googla men hittar inte alternativ (till den 100 grams burken) måste ju finnas i större förpackningar nånstans
nån som vet?
-
Vall är ju bättre foder.
-
Om det nu verkligen är ängsblommor i fröblandningen så lär ju de vantrivas och inom kort konkurreras ut på näringsrik åkermark.
-
Det är ju olika örter som trivs på olika ställen. Vad heter nu den svenska firman som säljer pluggplantor och frön till olika ängstyper? Hmm, google är fantastiskt: http://www.pratensis.se/Index.htm (http://www.pratensis.se/Index.htm)
Jag har träffat de som driver plantskolan ett par gånger, de är väldigt kunniga.
-
Om det nu verkligen är ängsblommor i fröblandningen så lär ju de vantrivas och inom kort konkurreras ut på näringsrik åkermark.
Kortsiktigt så kan man få det att fungera genom att plöja, harva, spruta med roundup och sedan så ängsfröerna. Men långsiktigt så får de ju svårt om marken är näringsrik, och att få ner närningshalten tar många år!
-
Det finns ju ängsblommor för näringsrika marker också, så bara man väljer rätt arter kan man helt klart lyckas att få en blomsteräng som gynnar bina, och som man kan slå för djurfoder om man vill.
-
Ett alternativ kanske kunde vara artrik vall. Finns blandningar med mycket mer blommor i. Eller att så honungsört på en del kanske?
-
Det finns ju ängsblommor för näringsrika marker också, så bara man väljer rätt arter kan man helt klart lyckas att få en blomsteräng som gynnar bina, och som man kan slå för djurfoder om man vill.
Men då är det väl inte en blomsteräng längre utan en plantering av blommor och örter som passar på näringsrik mark (åker).
-
Sätt solrosor, gillas av både bin och fåglar. Billiga fröer finns säkert säckvis.
-
Men då är det väl inte en blomsteräng längre utan en plantering av blommor och örter som passar på näringsrik mark (åker).
Nja, det är ju en definitionsfråga. Varken åker eller äng finns utan människans inblandning, och det finns mycket mark som varit näringsrik som använts för att odla grovfoder, där det vuxit mycket blommor. Gräs och blommor som slås för att bli kreatursfoder, men som slås så att mångfalden bevaras = blomsteräng, åtminstone enligt min definition.
Ängsblandning för näringsrik mark: http://www.pratensis.se/101.htm (http://www.pratensis.se/101.htm)
-
Glad i hågen köpte jag blomsterängfrön för två år sedan. Dyrt som fan.
Och insåg att det är rätt komplicerat att ta fram blomsteräng.
Jag avvaktar fortfarande.
Samtidigt som jag jordförbättrar (höjer PH och mullhalt) på annat håll letar jag en plats som lämpar sig för blomsteräng.
Kanske den gamla negligerade Vall som längtar efter kalk och gödsel och om-såning, den kanske är bra.
Att kanske bara vända på översta lagret och få en ren såyta (blomsteräng vill ha 0 konkurrens första tiden).
Kommentar?
Sebastian
-
Glad i hågen köpte jag blomsterängfrön för två år sedan. Dyrt som fan.
Och insåg att det är rätt komplicerat att ta fram blomsteräng.
Jag avvaktar fortfarande.
Samtidigt som jag jordförbättrar (höjer PH och mullhalt) på annat håll letar jag en plats som lämpar sig för blomsteräng.
Kanske den gamla negligerade Vall som längtar efter kalk och gödsel och om-såning, den kanske är bra.
Att kanske bara vända på översta lagret och få en ren såyta (blomsteräng vill ha 0 konkurrens första tiden).
Kommentar?
Sebastian
Här är en till som misslyckats med blomsterängsodling - tror felet jag gjorde var att den låg i för mycket skugga - ser runt här på naturlig ängsmark att där är både ganska soligt och väldränerat.
Lite beroende på vad man vill ha för blommor men tex prästkragar, mandelblom, blåklocka och tjärblomster m fl skulle man kunna ta med rötter i jordklump och flytta dit man vill men det är ju ett fasligt jobb att göra på stora ytor.
Här finns bra info om växter för olika marktyper
http://www.vegtech.se/sv/park---landskap/angsvegetation/angsfroblandning.aspx (http://www.vegtech.se/sv/park---landskap/angsvegetation/angsfroblandning.aspx)
-
Det finns ju en fröbank i marken i förväg och den består av arter som bevisligen trivs på platsen. Chansen att det man sår ska konkurrera ut det som redan finns är inte så jättebra. Oddsen är bäst på en mager sandjord.
-
Oddsen är riktigt bra att det du sår konkurrerar ut fröbanken, om man sår växter som är anpassade för miljön och om man ser till att de får ett försprång, dvs man börjar med bar jord, där man myllar ner sina frön till optimal nivå och sedan håller fuktigt tills det grott ordentligt, och sedan vattnar vid behov tills växterna etablerat sig och fått bra rötter.
På näringsrik jord konkurrerar prästkragar, lupiner, jättebalsamin etc lätt ut andra växter.
-
Oddsen är riktigt bra att det du sår konkurrerar ut fröbanken, om man sår växter som är anpassade för miljön och om man ser till att de får ett försprång, dvs man börjar med bar jord, där man myllar ner sina frön till optimal nivå och sedan håller fuktigt tills det grott ordentligt, och sedan vattnar vid behov tills växterna etablerat sig och fått bra rötter.
På näringsrik jord konkurrerar prästkragar, lupiner, jättebalsamin etc lätt ut andra växter.
he he, så du tänker dig att en blomsteräng kan bestå av jättebalsamin och lupin (två av våra värsta ogräs) jaja, det kan säkert finnas olika uppfattning om vad som är en blomsteräng ;D Prästkrage däremot är inte särskild konkurrensstark.
-
he he, så du tänker dig att en blomsteräng kan bestå av jättebalsamin och lupin (två av våra värsta ogräs) jaja, det kan säkert finnas olika uppfattning om vad som är en blomsteräng ;D Prästkrage däremot är inte särskild konkurrensstark.
Det finns olika sorters blomsterängar, torrängar, fuktängar, strandängar... Bara för att de flesta definierar en blomsteräng som en torräng, så innebär inte det att det är den enda sanningen. Äng, dvs en föregångare till vall, där man alltså odlar grovfoder till djuren, har funnits på olika marker.
Och det finns fler exempel på växter som kan trivas på ts tänkta äng. Jag tänkte att hennes syfte var att få lång period med nektar och pollen till bina, och då finns det mycket att välja på, kolla trådar om detta på bitavlan.
Om prästkrage inte är konkurrensstark, så måste jag ha haft prästkragar som gick på steroider i alla mina tidigare trädgårdar. Definitivt ett besvärligt ogräs, som sprider sig med både frön och rötter, när den har etablerat sig.
-
Det finns olika sorters blomsterängar, torrängar, fuktängar, strandängar... Bara för att de flesta definierar en blomsteräng som en torräng, så innebär inte det att det är den enda sanningen. Äng, dvs en föregångare till vall, där man alltså odlar grovfoder till djuren, har funnits på olika marker.
Jo, jag vet. Mitt examensarbete på Lantbrukuniversitetet handlade om artsammansättning på ängar och jag arbetar yrkesmässigt med ängar sen 16 år tillbaka ;)
Lupin och jättebalsamin är ogräs som människor tagit till Sverige och de finns inte naturligt på någon äng i sverige oavsett bördigheten. Men de är definitivt konkurrensstarka, det har du ju rätt i. Lupin även på mager mark. Vill man ha mycket olika blommor är det väldigt dumt att med flit få in lupin eller jättebalsamin, för de tar över de mesta. Balsaminen tål dock inte slåtter, så den lär inte bli långlivad i en äng om ängen sköts.
Både jättebalsamin och lupin pollineras av humlor, inte av bin som är det som TS i första hand vill gynna.
http://www.biodiverse.se/articles/jattebalsamin-harlig-tradgardsvaxt-eller-aggressiv-invasionsart (http://www.biodiverse.se/articles/jattebalsamin-harlig-tradgardsvaxt-eller-aggressiv-invasionsart)
http://www.biodiverse.se/articles/jattebalsamin-harlig-tradgardsvaxt-eller-aggressiv-invasionsart (http://www.biodiverse.se/articles/jattebalsamin-harlig-tradgardsvaxt-eller-aggressiv-invasionsart)
-
Och nu handlade det ju inte om idealängen i denna tråden, utan om hur ts kunde göra för att få en plats med blommor som gynnade bina på den plats som finns tillgänglig. Då kan man fuska en hel del, det är inte bevarandearbete vi pratar om här.
-
Börja sköta det som äng och se vad som händer och vad som hittar dit.
-
Börja sköta det som äng och se vad som händer och vad som hittar dit.
Helt klart trådens bästa råd. Försök sänk näringshalten i marken så att gräset missgynnas och på sikt lär du få en artrikare äng med större inslag av blommor. Det funkar även att lägga ut hö från en artrik äng i närheten för att på så sätt få in nya arter med lokal anpassning. Det är för all del inte tillåtet att så på det sättet men du kan ju alltid sprida ut höet över marken av någon annan anledning.
-
Jo, och om det, efter något år, hittar dit något kul kan man nog skynda på det lite genom att så in mer av det och kanske andra arter som gillar samma sorts mark.
Det är liksom lönlöst att på t.ex en frodig och i åratal konstgödslad vall, titta på och försöka så in torrängsblomster.
-
Håller med lopt, sköt det som en äng så kommer ängsväxterna långsamt tillbaks om det är gammal ängsmark. Om det är gammal vall så måste du nästan skrapa av ytlagret och kanske tillsätta sand för att magra ut jorden, annars blir det svårt. Men en äng behöver inte bestå av blommor. Oftast bestod de gamla slåtterängarna av en mängd olika gräs som trivs på mager mark. Mångfalden är inte alltid vackert blommande blommor. Men vill man bara ha en "snygg" blomsteräng så kan man ju alltid plöja varje år och så in 3-4 sorter som blommar.
-
Nu var ju ts syfte, som jag förstår det, att ge bina bra drag hela säsongen. Då är en äng med diverse gräs helt värdelös. Jag skulle i ts ställe välja att plöja och så in biväxter, och strunta i att försöka få till en traditionell äng, eftersom det ju inte är vad ts behöver/vill ha.
-
Helt klart trådens bästa råd. Försök sänk näringshalten i marken så att gräset missgynnas och på sikt lär du få en artrikare äng med större inslag av blommor. Det funkar även att lägga ut hö från en artrik äng i närheten för att på så sätt få in nya arter med lokal anpassning. Det är för all del inte tillåtet att så på det sättet men du kan ju alltid sprida ut höet över marken av någon annan anledning.
Varför skulle det inte vara tillåtet?
-
Varför skulle det inte vara tillåtet?
Jag tror det beror på regler angående rödlistade och fridlysta växtarter. Enligt länsstyrelserna så är det en stor risk att man inför en rödlistad växtart på ny äng om man sprider ut hö från en artrik äng på marken. Det är inte tillåtet att sprida rödlistade växtarter utan tillstånd.
-
Det finns fridlysta arter som man inte får ta fröna ifrån. Men det finns ju gott om artrika blomsterängar utan fridlysta växter också. Man får gärna sprida ängsfröer via hö annars. På den Länsstyrelse där jag arbetar rekommenderar vi det ofta.
Att sprida fridlysta och rödlistade arter är såklart i grund och botten också nånting positivt (men fråga först). Och då bör det vara till ett ställe man har god förhoppning om att växten klarar sig långsiktigt, en troligen ganska bördig åker som TS har är inte rätt ställe!
-
Det finns fridlysta arter som man inte får ta fröna ifrån. Men det finns ju gott om artrika blomsterängar utan fridlysta växter också. Man får gärna sprida ängsfröer via hö annars. På den Länsstyrelse där jag arbetar rekommenderar vi det ofta.
Att sprida fridlysta och rödlistade arter är såklart i grund och botten också nånting positivt (men fråga först). Och då bör det vara till ett ställe man har god förhoppning om att växten klarar sig långsiktigt, en troligen ganska bördig åker som TS har är inte rätt ställe!
Att sprida ut ängshö är ett effektivt sätt att sprida växter och som du skriver är det inte tillåtet att samla frö från fridlysta arter dvs det man gör när man samlar hö som ska spridas på nya ställen. Att samla in samma hö med samma frö för att låta djur äta det är helt tillåtet. Det är kul att höra att det finns en länsstyrelse som rekommenderar höspridning :)
En bördig åker med ängsfrö från en mataffär lär inte bli en traditionell artrik äng
-
Det är det svåraste man kan ge sig på är att göra en sommaräng. Jag har testat i liten skala att så in färdig sommarängsfröblandning på min egen tomt, blandat med vildinsamlade plantor av prästkragar, lupiner, en sorts blåklocka som är mer som ogräs och blåklint. Jag har dessutom grävt bort grässvålen på olika ställen i mattan och sått in med vallmofrön. Det är först nu fyra år senare som jag kan se något resultat av min möda. Ett alternativ för dig kanske skulle vara att så in Lin som är näringskrävande,blommande och skulle förbättra förutsättningarna för din sommaräng.