Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: tommy f skrivet 10 mar-13 kl 08:34
-
Hejsan!
Håller på och plockar ned en gammal lada med timmerstomme på 7*19 meter som sett bättre dagar, jag ska resa denna hemma på gården igen och ha som traktorgarage.
Jag tänkte gräva ur där ladan ska stå, fylla med makadam och sedan ett lager bärlager satt det blir rätt hårt när traktor och grävare ska in och ut.. Det jag funderade på är va man kan lägga timmersyllen på? Hålla på med natursten skippar jag helst då det skulle va trevligt att få det helt tätt.. Mura nått varv med leca borde väll funka? att det sjunker ned mer en naturstenar skulle göra med åren borde väll inte va så troligt om man lagt ett stadigt till plattat lager med bärlager under?
Mvh Tommy
-
Du kan använda den där grävaren till att lägga rediga bumlingar av natursten i hörnen, sedan kan du mura med leca mellan dem bara för att få tätt
-
Leca suger ju upp fukt vilket inte natursten gör. Men om du lägger tjärpapp ovanpå lecan så klarar det sig hyfsat tror jag. Dock bäst om nån med mer erfarenhet av lecagrunder kommenterar detta. Om du bygger upp grunden en bit så är det mindre risk att ladan så småningom kommer stå med syllarna nere i marken. Men med tillräckliga bärlager ska den väl inte sjunka så mycket. Det gäller dock att veta vad som är tillräckligt.
-
Ja leca kan ju dra till sig lite fukt, tänkte isf lägga tjärpapp under syllen och även putsa/tjära grunden sen vilket också bör hjälpa lite, samt mura upp en tre fyra varv satt det kommer upp en bit. Vet inte hur mkt bärlager det kan behövas på makadammet? Vet inte en hur mkt ja kommmer behöva gräva ur heller, men 20cm bärlager på makadammet borde ju bli rätt hårt?
-
det går bra med en lecagrund med takpapp ovanpå men då måste du först gjuta en rejäl betongsula innan du börjar mura. en timrad byggnad i den där storleksklassen på stadig jordmån (inte lera) kan tänkar behöva en sula som är 70 cm bred och 25 cm tjock armerad med 4 st 12 millimeters kamstål på längden och 8 mm kamstålsstumpar på tvären med en halv meters mellanrum. Man lägger stenar under armerigen så att den kommer upp 6-8 cm från gruset innan man gjuter. En sådan sula gjuter man under alla väggar och murar leca ovanpå så att sulan sticker ut lika mycket inanför som utanför lecamuren.
-
Ja sula och leca får det bli!
Tackar för svar!
-
Följdfråga:
Då jag har tillgång till all natursten den står på idag.. Om jag endå återannvänder dessa så är det väll bara vissa stora bumlingar som håller lasten medans resten ligger där för syns och vindens skull?
Så det man undrar över är om ja endå tar å kör med natursten, hur långt ner lär bumlingarna innan man kan vara lugn att inte tjälen skjuter dom så pass att hela ladan rör sig?
Skulle kunna få det vindtätt igenom att fylla upp med grus innuti ladan strax under timmersyllen isf.. (som det är gjort nu)
Bor 5 mil ifrån gävle..
Denna principen jag menar:
(http://www.kulturmiljo-vard.se/images/stories/bilder/skisser/Grunder/grundkonstruktion.jpg)
Här syns det att dom fyllt med massa till timmersyllen innifrån, och syllen ser då fin ut efter alla år:
(http://i20.photobucket.com/albums/b248/boonzo/019-10_zpse693cc05.jpg)
Här ser man lite utav naturstensgrunden den står på nu också:
(http://i20.photobucket.com/albums/b248/boonzo/008-Kopia_zpse349461c.jpg)
-
För ett timmerhus behövs endast bärande grundläggning under knutar. Sulor är knappast nödvändigt, det får det anpassas till marken. I mitt fall är det morän och sandblandad lera med ganska tjock kapillärbrytande makadamfyllning ovanpå, tämligen oproblematisk ur bärighets och tjälsynpunkt.
Traditionell hade man ett helt sammanhängande bottenvarv av timmar, vilket inte fungerar ås bra om man vill ha stora portar och köra in maskiner. Mitt uthus står på natursten i hörnen och har gjutna betongsulor vid dörröppningarna (och under en reglad innervägg) där bottenvarvet är brutet. Armeringsstål håller fast stockarna i "tröskeln" och det ligger papp mellan betong och stockar.
Då det finns en viss risk för tjälskjutning i leran ligger det lite markisolering under och utanför väggarna.
Mellan hörnstenar och "trösklar" var det tänkt att mura med natursten, men det har blivit lite blandat tegel, lättbetongblock m.m. som fanns på plats. Om man skall gjut något under detta beror på vilka krav man har på att det skall vara tätt och hur tjälskjutande och bärig marken är. Jag har valt att bara trava in stenarna, nån ramlar ibland men de kan stoppas tillbaka.
Tjäldjupet beror på flera faktorer, jordart, snömängd m.m. i Gävle handlar det om 1,6 m om det är sandigt lite mindre i lera och ännu mindre i torv säg 0,5 och lite mer i grövre material drygt 2 m. Är materialet lika under hela byggnaden så märker du nog inte att den åker lite hiss upp och ned, det är värre om det blir ojämn tjälskjutning. Det behövs inte så mycket markisolering för att minska djupet radikalt.
-
Tjäldjupet beror på flera faktorer, jordart, snömängd m.m. i Gävle handlar det om 1,6 m om det är sandigt lite mindre i lera och ännu mindre i torv säg 0,5 och lite mer i grövre material drygt 2 m.
Lera brukar ju vara den värsta, eftersom den håller vatten som leder kylan mycket bättre än väldränerande sandjord
-
det går bra med en lecagrund med takpapp ovanpå men då måste du först gjuta en rejäl betongsula innan du börjar mura. en timrad byggnad i den där storleksklassen på stadig jordmån (inte lera) kan tänkar behöva en sula som är 70 cm bred och 25 cm tjock armerad med 4 st 12 millimeters kamstål på längden och 8 mm kamstålsstumpar på tvären med en halv meters mellanrum. Man lägger stenar under armerigen så att den kommer upp 6-8 cm från gruset innan man gjuter. En sådan sula gjuter man under alla väggar och murar leca ovanpå så att sulan sticker ut lika mycket inanför som utanför lecamuren.
Om man gjuter en sådan kantbalk som beskrivits ovan behöver man inte mura något lager med leca ovanpå,det är ju en kall maskinhall vi pratar om eller hur?
Gjut bara i den höjd det behövs på en gång,och lägg tjärpapp mellan betong och timmersyllen sedan.
Ju mindre kantbalken sticker ut på yttersida vägg ju bättre,annars blir det problem med avvattningen.
Beskrivningen om hur kantbalken ska se var bra men den behöver inte vara 70cm bred 30-50 räcker nog.Lägg inte heller några stenar under armeringen utan köp plastdistanser där du köper armeringen så blir det mycket bättre.
-
För ett timmerhus behövs endast bärande grundläggning under knutar. Sulor är knappast nödvändigt, det får det anpassas till marken. I mitt fall är det morän och sandblandad lera med ganska tjock kapillärbrytande makadamfyllning ovanpå, tämligen oproblematisk ur bärighets och tjälsynpunkt.
Traditionell hade man ett helt sammanhängande bottenvarv av timmar, vilket inte fungerar ås bra om man vill ha stora portar och köra in maskiner. Mitt uthus står på natursten i hörnen och har gjutna betongsulor vid dörröppningarna (och under en reglad innervägg) där bottenvarvet är brutet. Armeringsstål håller fast stockarna i "tröskeln" och det ligger papp mellan betong och stockar.
Då det finns en viss risk för tjälskjutning i leran ligger det lite markisolering under och utanför väggarna.
Mellan hörnstenar och "trösklar" var det tänkt att mura med natursten, men det har blivit lite blandat tegel, lättbetongblock m.m. som fanns på plats. Om man skall gjut något under detta beror på vilka krav man har på att det skall vara tätt och hur tjälskjutande och bärig marken är. Jag har valt att bara trava in stenarna, nån ramlar ibland men de kan stoppas tillbaka.
Tjäldjupet beror på flera faktorer, jordart, snömängd m.m. i Gävle handlar det om 1,6 m om det är sandigt lite mindre i lera och ännu mindre i torv säg 0,5 och lite mer i grövre material drygt 2 m. Är materialet lika under hela byggnaden så märker du nog inte att den åker lite hiss upp och ned, det är värre om det blir ojämn tjälskjutning. Det behövs inte så mycket markisolering för att minska djupet radikalt.
Det är ganska vanligt förekommande att man hör folk säga att "timmringar" behöver bara grunläggning under knutarna...
I böcker står det också,men det stämmer ju inte.
Det är naturligtvis väldigt viktigt och riktigt att knutarna bär upp ordentligt i en timmring,men det är lika viktigt att grunden stödjer där timmret är skarvat eller där korslagda innerväggar kommer.Eller överhuvudtaget beroende på våningar hur belastningen ser ut.
Nu har det ju ingen som helst betydelse egentligen då den här byggnaden inte är timmrad.
Ang tjäle osv så tar man bort matjorden och utgår därifrån.
-
Följdfråga:
Då jag har tillgång till all natursten den står på idag.. Om jag endå återannvänder dessa så är det väll bara vissa stora bumlingar som håller lasten medans resten ligger där för syns och vindens skull?
Så det man undrar över är om ja endå tar å kör med natursten, hur långt ner lär bumlingarna innan man kan vara lugn att inte tjälen skjuter dom så pass att hela ladan rör sig?
Skulle kunna få det vindtätt igenom att fylla upp med grus innuti ladan strax under timmersyllen isf.. (som det är gjort nu)
Bor 5 mil ifrån gävle..
Denna principen jag menar:
([url]http://www.kulturmiljo-vard.se/images/stories/bilder/skisser/Grunder/grundkonstruktion.jpg[/url])
Här syns det att dom fyllt med massa till timmersyllen innifrån, och syllen ser då fin ut efter alla år:
([url]http://i20.photobucket.com/albums/b248/boonzo/019-10_zpse693cc05.jpg[/url])
Här ser man lite utav naturstensgrunden den står på nu också:
([url]http://i20.photobucket.com/albums/b248/boonzo/008-Kopia_zpse349461c.jpg[/url])
Att återanvända naturstenen är inget jag rekommenderar.Det är mer tidkrävande,slutresultatet är sämre och det finns ingen fördel överhuvudtaget.
De viktigaste ställena för dig att ha stabil grund på är i hörnen,under de stående stolparna efter lång och kortsida samt vid öppningar.
Att gjuta en kantbalk hela vägen är ett mycket bättre sätt och ett säkert tips.Det blir stadigt då det bär upp konstruktionen i dess hela längd.Det blir samtidigt vädertätt på en och samma gång.Bara fördelar.
Dessutom kom ihåg att på din skiss visar du en timmring men i verkligheten så är det en spantring du har ;)
-
det finns ingen fördel överhuvudtaget.
Onekligen en sanning ur ett perspektiv. En total osanning ur ett annat. ;D ???
-
Onekligen en sanning ur ett perspektiv. En total osanning ur ett annat. ;D ???
Vilken osanning skulle det då vara?
-
Tackar så hemskt mycket för alla svar!! Kanon!! :)
Lägger ut en fråga till, hur skulle det va att gjuta plint i hörn, under de stående stolparna efter lång och kortsida samt vid öppningarna istället? Och sedan bara mura nått varv leca imellan bara för att få det vindtätt? Det vore ju klart enklast, och blir ju samma princip som stenbumlingarna, men kanske inte att föredra?
Mvh Tommy
-
Tackar så hemskt mycket för alla svar!! Kanon!! :)
Lägger ut en fråga till, hur skulle det va att gjuta plint i hörn, under de stående stolparna efter lång och kortsida samt vid öppningarna istället? Och sedan bara mura nått varv leca imellan bara för att få det vindtätt? Det vore ju klart enklast, och blir ju samma princip som stenbumlingarna, men kanske inte att föredra?
Mvh Tommy
Det är en bra ide,men du behöver ju inte gjuta/mura någon alls egentligen utan köp färdiga stenar och montera längsgående brädor/skivor mellan plintarna som väderskydd.Det är nog det billigaste sättet.
Och du slipper ju allt formbygge för både kantbalken och plintar ;)
-
Ja då blir det nog att göra så, enklast och billigast.
Tack så mycket!
Mvh Tommy
-
Lera brukar ju vara den värsta, eftersom den håller vatten som leder kylan mycket bättre än väldränerande sandjord
Tjäldjupet blir större i sand än i lera men effekterna av att det fryser blir värre i lera som innehåller mer vatten som fryser och expanderar. Värst tjälskjutning blir det i silt (geoteknisk beteckning, geologer delar den i tre finmo, grovmo och finsand för att förvirra ordentligt). Sen kan leran vara lös också...jag minns en bonde som ropade när jag skulle sätta några stakkäppar -"Släpp inte spettet för då ser du det inte mer"
Att bara ta bort matjorden kan fungera...om det tjälskjuter jämt. Det är när tjälskjutningen blir olika som problemen uppstår. Jag har bekanta som flyttar domkrafter under sommarstugan, som har en dålig grundläggning på siltig jord, för att få upp dörrarna på våren.
Sen är det fler faktorer som påverkar tjälen. Kommunens vattenledning förs i vägen här utanför förra vintern. Under den plogade vägen var det 1,8 m tjäle. De fick provgräva på min tomt där det var oplogat och ungefär en meter snö. Där var det inte tjälat alls. Vilket kan vara värt att tänka på då det är tämligen snöfritt inne i ouppvärmda byggnader.
-
Man kan inte mura leca utan att ha en betongsula som underlag. Det spricker sönder och ramlar bort. Tegel hör inte hemma i grunder för de suger markfukt som en värre svamp och fryser sönder eller får syllen att ruttna.
En gjuten kantbalk måste stå på en sula. Trävirket får ju inte ligga närmare marken än 30 cm och det skulle bli vedervärdigt dyrt att gjuta en 70 cm bred och 50-60 cm hög kantbalk. Normalt gjuter man en sula precis som för en lecastenfot men sätter in stående armeringsjärnsstumpar som sticker upp och håller fast själva stenfoten. Stenfoten formar man som en egen gjutning och armerar. 20 cm tjock och 50-60 cm hög är ett vanligt mått på den. Sula och stenfot ser i genomskärning ut som ett upp och ned vänt T.
Det går bra att ställa en sån där byggnad på plintar om det är sand eller bara morän under. På silt eller lera går det inte för plintarna sjunker ojämnt. Jag skulle gissa att plintsulorna behöver vara ungefär en meter gånger en meter och 30 cm tjocka. Man armerar dem med armeringsgaller och sätter in 4 st armeringsjärn som sticker upp i mitten. Kring dem formar man en plint som är ungefär 40x40 cm nedtill och smalnar uppåt till ungefär 30 gånger 30 i toppen. 50-60 cm är lämplig höjd på själva plinten mätt från sulans överkant. Ett 12mm järn lodrätt mitt i plinten får sticka upp som fäste för syllen. Om byggnaden har "tränobein" det vill säga snedstolpar som bär taket i mitten måste plintarna vid tränobeinen vara större så de har någonting att stå på. Tjälisoleringen läggs ovanpå kanterna av sulan så den når mot plinten och den skall vara minst 10 cm tjock och nå ungefär en meter utanför sulan åt alla håll. På torr sand/grus mark behövs ingen tjälisolering.
Någonting i den här stilen........ungefär......