Alternativ.nu
Djur => Får => Hus, hägn & bete för får => Ämnet startat av: JP skrivet 23 jan-07 kl 10:56
-
Hej, jag har ingen erfarenhet av får men äger en gård med tillhörande mark som jag känner skulle passa utmärkt för fårbete. Detta utan att veta någonting förstås. Finns det intresse från fårägare att få tillgång till betesmark? Jag skulle tycka att det såg trevligt ut att ha får gåendes i dalen samt att marken skulle må bra av att bli betad. Området är södra dalarna. Vill gärna veta mer om någon vet.
Mvh
JP
-
Jag vågar knappt säga det men ...det finns några saker att tänka på här om fårägaren som vill låna marken har sökt egna EU bidrag...
Om någon vill veta så svarar jag på det...
Mvh Rosa
-
Hej!
Jag är intresserad - fast från andra hållet. Pratar om att låna (arrendera gratis) mark till mina får. Och är ju då intresserad av bidragsdelen -ägaren och jag har raka rör emellan oss.
//Janne
-
Hej!
Jag är intresserad - fast från andra hållet. Pratar om att låna (arrendera gratis) mark till mina får. Och är ju då intresserad av bidragsdelen -ägaren och jag har raka rör emellan oss.
//Janne
Vart vill du låna mark? Vilken del av sverige?
-
Hej, jag håller på att prata med grannen om att låna/arrendera några hektar också av honom, förutom mina egna, för att fåren ska få tillräckligt med bete.
Vi bor i Kalmar län.
Och då undrar jag - vem av oss blir det som söker ev bidrag för marken, om jag arrenderar hans mark??? Finns det andra aspekter på det?
//Janne
-
Det beror vem som har stödrätterna för marken. I alla fall som jag förstått det. Den som har stödrätterna kan söka bidragen. Inga stödrätter inga bidrag.
-
vilka bidrag är det ni pratar om? Kulturmiljö, naturmiljö, arealstöd..? Ni skrämmer ju upp mig alldeles, alla bidrag styrs väl inte till den som har stödrätterna?
-
Det är just det de gör, det heter ju nämligen inte bidrag, utan stöd. Och stödrätt=den som har rätt att få hem stöden. Gäller alla arealbaserade bidrag.
Läs gärna mer på www.sjv.se eller ring till din närmaste länsstyrelse.
-
det är väl brukaren som får ansöka om stödrätter, tex vid bete, slåtter.
-
Jag blir helt förvirrad, det där har aldrig min Länsstyrelse sagt till mig även om jag förklarat att jag inte äger stödrätterna till min mark. Nu har jag kollat runt för femtielfte gången på jordbruksverkets hemsida och det är bara gårdsstödet jag mister. Stöd för bete går att få, å alla miljö å kultur å ekologiska åtaganden. Om jag nu fattat rätt.
-
Vill bara förtydliga lite när det gäller stöden och stödrätterna....
Stödrätter behövs endast om man söker gårdsstöd. Miljöstöd (ekostöd, kulturstöd mm) kan man söka ändå, om man har marker som uppfyller kraven vill säga...
Har markägaren fått stödrätter 2005 (som var det år man blev tilldelad stödrätter) så kan du , om du arrenderar marken, hyra dem av honom. Eller om man köper marken, så kan man överta dem (genom köp eller om man har tur, gratis). I övrigt kan man söka stödrätter ur nationella reserven, om man har naturbetesmark som man har restaurerat. Eller köpa stödrätter om man tror att det lönar sig.
För övrigt är det meningen att den som brukar marken ska få stöden. Tänk annars hur det går om markägaren söker stöden och så har arrendatorn inte uppfyllt alla villkor, och de får en kontroll....bäddat för konflikter :P
-
Hypotetisk fråga!.
Låt oss säga att jordägaren inte sökt något stöd för åkermarken 2005/2006, ej heller upplåtit marken för arrende muntligen eller skriftligen, men vill söka själv 2007.
Hur gör man då?, och vilka alt har man?.
Har jag fattat saken rätt???, så finns det bara 2 alt,,,, "Nationella Reserven" eller "Svarta Börsen".
-
Stödrätterna omfattar bara gårdsstödet. Till det finns miljöersättningar för miljöåtagande. T ex betesmark. Och sedan finns beteskompensation.
Gårdsstödet är väl "bara" ca 1000:- per hektar
Miljöersättning för bete är 1000-2500:- per hektar, beroende på om marken är extra intressant.
Beteskompensationen baserar sig på ngn formel med antal hektar och antal djur, ju fler djur per hektar, upp till en gräns (=1 djurenhet per hektar eller ngt), desto högre stöd.
Som jag missuppfattar röran iaf.
Det är bara brukaren av jorden som kan söka bidraget, så även om ngn tidigare ägare sitter på stödrätter för marken så kan han inte söka, för han brukar inte din jord. Istället måste han ansöka om att flytta över sina stödrätter till ngn annan mark. Dock kan man väl inte (??) söka nya stödrätter för mark som redan fått stödrätter utdelade, så då måste man hitta stödrätter ngn annanstans.
-
Har ingen sökt på marken 2005 finns alltså inte några stödrätter :-\Det blir till att köpa dem, få dem genom nationella reserven (restaurerad betesmark) eller strunta i det (vem vet hur länge stödrättssystemet blir kvar....)
Larso - egentligen kan vem som helst som har en stödrätt söka på vilken mark som helst (alltså inte bara den som brukar marken) men däremot blir det lite krångligt om han/hon får en kontroll....
-
Visst, jag skulle skrivit "får söka", vem som helst "kan".
-
Ja så klart, menade inte att vara retlig... ;)
Varför jag ville kommentera det är för att i många fall söker markägaren stöden för han tycker det är krångligt med att arrendera ut på pappret, så låter han någon annan ta skörden och bruka marken. Detta är ofta ett problem när markägaren får en kontroll och marken inte är skött i enlighet med stöden, det är ju då markägaren som får betala tillbaka (eller vad resultaten av kontrollen nu blir) och brukaren som får skulden - bäddat för konflikter alltså :-\