Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: solkatten skrivet 22 jan-07 kl 20:14
-
"Efter uttalande av jordbruksminister Eskil Erlandsson står det nu klart att man i Sverige från 2007 kan odla hampa för alla ändamål, som i övriga EU!"
http://www.hampekraft.se/ (http://www.hampekraft.se/)
Klart med odling av hampa som energigröda.
-
:o
Äntligen .
Ännu en bra anledning att sossarna får ta en paus, dom har aldrig fattat grejen.
-
Vad jag förstår så kan man nu odla hampa , senare torka och pressa briketter för att ha som bränsle.
Nyfiken på hur mycket 1HA kan ge i torkat och pressat material, någon som vet ?
Hur mycket måste man odla innan det blir någorlunda lönsamt i jämförelse med t.ex. ved ?
-
Hur mycket som man behöver odla för att det ska bli mer lönsamt än ved, är nog en fråga om hur mycket jobb man har med veden kontra hampan, med skog inpå så borde det bli mindre jobb att förädla den till ved än att så 1 HA hampa och skörda och sedan förädla den till brännbart material, men köper man ved så kanske det lönar sig, eller om man har mark som man inte behöver till något annat.., bättre att odla något man har användning för än bara låta den växa igen..
-
I min ände av Skåne finns det ingen skog så ur ett självförsörjningsperspektiv för en lantbrukare som har mark men ingen skog kan det absolut vara värt att lägga in som en komponent i ett växelbruk.
De flesta bönder härnere värmer ju numera sina anläggningar med havre istf olja, ved är knappast ett alternativ, så att få in ytterligare en gröda i odlingsföljden måste ju vara värt en del.
Dessutom, på lite sikt så tror jag att hampan kommer att återfå en hel del status inom sina traditionella användningsområden, som fiberråvara till rep och textilier, som oljeväxt, som ogräsdödare i växtföljden och som energiråvara även utanför odlarens egen panna.
-
Hej och god morgon!
Det gällde jo hampan i, och inte bakom pannan!
Kap Horn
-
Några av mina inlägg är forsvunnen...
En liten update!
För dem som inte vet :
Hampa är en Cannabis släkt,dem är inte ätliga,man kan dem inte torka och röka ,det är farligt.
Håll dig borta från Cannabis.
Bättre så Censurmod.. >:(
-
Nyhet från Jordbruksaktuellt, 2007-01-11
Lönsam gårdsproduktion av hampabriketter
Småskaliga tillverkare kan få god avsättning för hampabriketter om de kan hålla marknadspriser. Enligt en rapport från JTI ser ekonomin positiv ut för gårdsproduktion av hampabriketter. Dock finns det mycket att göra för att framförallt effektivisera odlingen av hampa, odlingskostnader skulle kunna sänkas med en tredjedel.
Enligt JTI är den bästa marknaden för hampabriketter antas kunder som ska ersätta vedeldning i pannor, spisar, kakelugnar, kaminer och öppna spisar, men även mellanstora värmeanläggningar skulle kunna komma i fråga.
Stigande priser på briketter
Lönsamheten bedöms vara störst vid försäljning av hampabriketter utan prispåslag av mellanhänder samt inom korta transportavstånd. Forskare på JTI har räknat ut att det kostar knappt 1 900 kr per ton att producera briketter av hampa, varav själva briketteringen står för 30 procent av kostnaden.
De beräknade produktionskostnaderna ligger strax under eller i nivå med marknadspriserna hösten 2006 för briketter.
– Men den möjliga vinstmarginalen har ökat sedan beräkningarna gjordes, eftersom marknadspriserna på träbriketter nu i början av 2007 ligger uppåt 2 600-2 700 kr per ton, inklusive moms och frakt. För tillfället råder det brist på briketter i Sverige på grund av den ökade efterfrågan, säger Maya Forsberg, forskare vid JTI.
Priserna på briketter förväntas öka något vintertid p g a ökad efterfrågan när uppvärmningsbehovet stiger. Men den här vintern har brikettpriserna stigit fastän vädret har varit mycket milt.
Mycket pengar att tjäna på effektivare odling
I rapporten beskrivs hela produktionskedjan från odling till brikettering, och den teknik som finns för detta. Av totala produktionskostnaden på knappt 1 900 kr per ton briketter står odling, skörd och lagring för 70 %. På denna post skulle stora kostnadssänkningar kunna göras, anser forskarna, så att de totala produktionskostnaderna för hampabriketter sänks med en tredjedel till drygt 1 200 kr per ton briketter, vilket skulle betyda ytterligare höjda vinstmarginaler.
Värmevärde i nivå med pellets
Enligt bränsleanalyser från två svenska tillverkare ger hampabriketter askhalter på 1,8-5,2 % av ts, och ett effektivt värmevärde på 5,1-5,3 MWh per ton ts. Det är ett värmevärde i nivå med träbriketter och träpellets. Askhalten från hampabriketter ligger dock högre än för träbriketter och träpellets, och även något högre än för andra åkerbränslen.
Nyhet från Jordbruksaktuellt, 2007-02-15
Lönsam hampaodling i Gudhem
I oktober 2006 lyfte Sverige det sista förbudet mot odling av industrihampa. Ett beslut som hälsades med glädje på anrika Gudhems Kungsgård några mil utanför Falköping. Familjen Jonsson började för drygt fyra år sedan att skifta spannmålsproduktionen mot hampodling. En mycket lyckad satsning har det visat sig.
Stina Jonsson stod inför ett val. Gården var i behov av investeringar och det var dessutom dags att tänka på framtiden. Sonen Gustav ville ta över, men den olönsamma spannmålsproduktionen kunde inte försörja två familjer.
– Jordarna här gör att vi inte får så stora spannmålskördar. Vi får bra kvalitet, men inte så många kilon. Spannmålsproduktionen var inte ekonomiskt lönsam helt enkelt, förklarar Gustav Jonsson som idag är den som driver gården.
2004 valde de istället att helt lägga om verksamheten.
– Vi valde hampa och att investera i en egen briketteringsmaskin. Det fanns inget annat vettigt alternativ. Idag har vi har helt och hållet frångått spannmålsodlingen och skördar inte ett korn, säger Stina.
Investeringen i briketteringsmaskinen gör att de kontrollerar hela produktionskedjan, kan ta ut den högre avkastningen på förädlingen och dessutom sälja de färdiga bränslebriketterna direkt till konsumenterna.
Skörd i januari
Årets skörd stannade på knappt tre meter i höjd, men det har varit ett svårt år med både torka och enorma mängder regn.
– Vi har drygt 100 hektar och i år ger det 600-700 ton TS. Det är extremt dåligt. I normala fall ligger vi upp emot 1000 ton på samma areal, säger Stina.
Årets skörd fick vänta till sista veckan i januari då vinter äntligen kom. Det var först efter att det frusit till som de kunde ge sig ut på de vattensjuka markerna, men det finns fler skäl till att skörda sent på året.
– Det blir bättre eldningsegenskaper. Alla näringsämnena drar sig ner i roten. Dessutom torkar grödan upp och vi får en lägre vattenhalt. Efter skörden är det bara att köra in allt i briketteringsmaskinen och sen få vi färdiga briketter. Vi tillsätter inga bindemedel, lim eller något annat. Det är 100 procent ren hampa, säger Gustav och ler.
Även om den blöta vintern försenat skörden till slutet av januari, så är det inget mot förra året. Då skördade de först i maj.
– Hampan är tjockast nertill och det var dolt av snön. När vi skördat klart i maj så fanns det ju inte någon efterfrågan. Det får man ha med i beräkningarna. Det blir en förskjutning på kanske ett och ett halvt år. Nu säljer vi 2005 års skörd, säger Gustav.
Bra ogräsbekämpare
Hampan är så ny att det ännu inte finns några godkända bekämpningsmedel, men det bryr man sig inte om på Gudhems Kungsgård. De besprutar ändå inte.
– Det har inte funnits något behov hittills i alla fall, men det ska komma bekämpningsmedel under 2007. Hampan är lite trög i starten och då finns det en risk att ogräset kväver den, men vi har aldrig haft några problem, säger Stina.
Tvärtom är hampa en mycket effektiv ogräsbekämpare, framför allt på fleråriga ogräs.
– Den är en bra ogräsbekämpare på fleråriga ogräs, bland annat kvickrot och tistel. Eftersom hampan är så tät, kväver den allt som växer under. Dessutom har den en bra strukturförbättring på jorden, säger Stina.
Den extremt snabbväxande hampan får däremot näringstillskott i form av kväve. De har haft hjälp av SLU Alnarp, som gjort tester för att ta fram rätt mängd.
– Max 120 kilo kväve har vi sagt. Det är optimalt för oss. I och med att hampan växer långt in på senhösten tas det mesta upp vilket minskar läckaget, säger Gustav.
Framtiden ser ljus ut
När Rysslands president Vladimir Putin mitt i ett svinkallt januari för ett år sedan vred om gaskranen som försörjer stora delar av Europa med energi, innebar det ett uppsving för bioenergin. Som en följd av detta har EU nyligen tagit fram en plan för att tjugo procent av EU: s energi ska komma från förnyelsebara källor, såsom bioenergi, år 2020. Idag ligger andelen strax under tio procent. Putins kranmanöver fick dock betydlig mer direkta effekter för Gustav.
– En knapp vecka efter att jag såg Putin på nyheterna så ringde det en kille som letat sig fram till oss på något sätt. Han ville köpa 7000-8000 ton briketter sa han. Jag hade kanske 50 ton att sälja då, skrattar Gustav.
Han verkar onekligen trivas med att sitta på en produkt som marknaden skriker efter. Dessutom blir lönsamheten allt bättre i takt med att energipriserna ständigt stiger. När investeringskalkylen gjordes för drygt fyra år sedan gjorde de en rejäl felkalkylering, åt rätt håll. De räknade med att få 1 krona per kilo. Nu är kilopriset för de konsumentförpackade hampabriketterna uppe i 2,70.
– Det är ovanligt att man som jordbrukare har en produkt där priset inte speglas mot den reglerade livsmedelsmarknaden. Nu har vi helt plötsligt en produkt som speglar sig mot energimarknaden. Problemet är att vi inte har haft tillräckligt med hampabriketter. Det är en oerhört stor efterfrågan, säger Gustav.
Byt träda mot energi
Lantbruket i Sverige har länge varit en marginaliserad yrkeskår som varit dåliga på att föra fram sig själva. Nu rider lantbruket på en framgångsrik opinionsvåg. Det har svängt snabbt på bara något år. Anklagelserna om övergödning, bidragsfusk och kemikalieintensiv odling har bytts mot lovprisningar där lantbrukarna idag ses som de framtida energiförsörjarna.
– Vi kanske inte kan leverera all energi, men en stor del. Det finns stor potential i det svenska lantbruket. Trädan till exempel skall definitivt inte ligga i träda. Tar vi de runt 200 000 hektar som idag ligger i träda, bara för att det finns en överproduktion på spannmål, och odlar bioenergi istället så är mycket vunnet, säger Stina Jonsson.
Fakta om hampa (Cannabis sativa L.)
Industrihampan är mycket gammal kulturväxt och har odlats i Sverige sedan medeltiden. I övre Norrland ersatte den linet eftersom hampan hade bättre frosttålighet. 1965 förbjöds all hampodling i Sverige, på grund av narkotikarädsla. Ett förbud som höll sig i över 40 år. Den aktiva drogsubstansen THC får för industrihampa inte överstiga 0,2 procent, att jämföra med den narkotikaklassade kusinen marijuana som har en halt på runt 5 procent (det ger en jämförelse ungefär lika relevant som den mellan lättöl och brännvin). Hampan trivs i stort sett överallt i alla klimat. (källa: Naturvårdsverket, Hampanätet).
http://jordbruksaktuellt.se/nyheter/visaNyhet.asp?NyhetID=7655&highlight=hampa
http://jordbruksaktuellt.se/nyheter/visaNyhet.asp?NyhetID=7801&highlight=hampa
-
Mellan 10 och upp till 20 ton/ha kan energihampa ge i södra Sverige, så det bör vara lönsamt. den odlas utan besprutning.
Torkar på fältet och skördas vintertid. Priset man får vid försäljning till bränsle ca 1,5-2,5 kg.
-
Ett annat sätt att uttrycka en del av vad som förtjänstfullt redan sagts ovan:
"Hampa har stort värde som förfrukt."
Det betyder i klartext att man får mindre ogräs året efter hampan. (Sagt av en som forskat på hampa på femtio- och sextiotalen, innan politikerna upptäckte dess användning som gift för människor som inte vill kunna tänka.)
-
Ursäkta en dum fråga, men är det ngn skillnad på hampafrö som säljs till fågelmat och industrihampefrö?? :-[
-
Jag tänkte prova hampa, nån som vill dela en säck utsäde?
En säck är 25 kilo, själv behöver jag bara 2,5 kilo. Om du finns nånstans på vägen mellan Landskrona och Borås, är lantbrukare som lämnar in din SAM-blanketter och lovar att anmäla att du har hampaodling (det förs ett register, annars får man polisen på sig om man inte är med i det) så kontakta mig!
-
Stabon: Odlade du någon hampa? Ifall du fortfarande är intresserad så letar "annam" (tror jag) efter någon att dela en säck utsäde med.
Annars finns det en mindre säck än bionics 25kilos här: http://hempflax.com/en/ (http://hempflax.com/en/)
-
Hampa lönar sig bäst på mindre produktiva marker, den bästa jordbruksarealen kan annat löna sig bättre.
-
Några av mina inlägg är forsvunnen...
En liten update!
För dem som inte vet :
Hampa är en Cannabis släkt,dem är inte ätliga,man kan dem inte torka och röka ,det är farligt.
Håll dig borta från Cannabis.
Bättre så Censurmod.. >:(
Hampa är samma art som Cannabis, dvs. Cannabis sativa. I industrihampan/fiberhampan så finns det inte sådana mängder psykoaktiva mängder som gör den intressant som drog.
Ursäkta en dum fråga, men är det ngn skillnad på hampafrö som säljs till fågelmat och industrihampefrö?? :-[
Egentligen inte. Men ifall man ska bedriva ett seriöst jordbruk så är det viktigt med pålitlig sort. Dessutom så tror jag nog att man måste köpa registrerat utsäde ifall man ska odla Hampa i Sverige.
-
Egentligen inte. Men ifall man ska bedriva ett seriöst jordbruk så är det viktigt med pålitlig sort. Dessutom så tror jag nog att man måste köpa registrerat utsäde ifall man ska odla Hampa i Sverige.
Man måste köpa registrerat utsäde för att få odla hampa, frågan är om man kan göra tvärt om, dvs köpa utsädeshampa att ha som foder, och om det i sådana fall är billigare?
Själv skulle jag gärna fodra djuren med hampa om det vore billigare, och vore reglerna mindre krångliga skulle jag gärna odla hampa som djurfoder, för konsumtion hemma, inte för försäljning.
-
Man måste köpa registrerat utsäde för att få odla hampa, frågan är om man kan göra tvärt om, dvs köpa utsädeshampa att ha som foder, och om det i sådana fall är billigare?
Själv skulle jag gärna fodra djuren med hampa om det vore billigare, och vore reglerna mindre krångliga skulle jag gärna odla hampa som djurfoder, för konsumtion hemma, inte för försäljning.
Jag har tyvärr ingen koll på detaljer. Hampan är intressant, men jag skulle aldrig i världen ge mig på odling av den. Jag är för ung och är alldeles för rädd för moraliserande, rykten och problem som antagligen kommer till följd av det.
Som det är idag så finns det t.om. folk som har synpunkter på att jag odlat rödklöver :-/. Men jag odlar småskaligt, bland annat på odlingslott.
Annars så finns det många spännande områden som man skulle kunna använda hampan till. Den skuggtäckande förmågan och de fiberrika stammarna borde göra grödan till en utmärkt jordförbättrare. Odla som gröngödsling alltså.
Mitt tips är att kontakta Jordbruksverket eller http://www.hampa.net (http://www.hampa.net) och höra mer om vad som gäller.
-
Det är visst två olika sorter som odlas för frön respektive fibrer. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_5.pdf (http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_5.pdf)
Om jag någon gång själv skulle få möjlighet skulle jag gärna odla hampfrön till foder. Men jag undrar vad man gör med resten av växten? Kan de användas till att elda med också tro, eller kanske som strö? Misstänker iaf att fibrerna inte är av lika hög kvallitet i den sorten.
Vid odling av fröhampa kan fröna tröskas på hösten. Tröskning utfört med reparbord har gett gott resultat. Kvarvarande stjälkar kan stå över vintern för att sedan skördas med t.ex. slåtterbalk.
F.ö. har jag endel kläder av hamptyg, de är toppen! Borde kunna ersätta en del av all bommul. Raggsockar av ull+hampa är har minst lika bra hållbarhet som ull+syntet.
-
Hittade detta recept i en kokbok från 1909 .
Sjukmat : Hampfrödekokt
1 msk stålsiktat rågmjöl
1 msk godt hampfrö
1 lit oskummad mjölk
Stöt sönder hampfröet i en stenmortel . Blanda detta och rågmjölet i en kkp av mjölken .
Koka upp den övriga mjölken och tillsätt redningen när det kokat upp . Låt allt sakta koka upp under vispning i ca 30 min . Sila . Hälften på morgonen hälften på kvällen .
Många bröstsjuka har med denna dryck återfått hälsan .
-
100 år senare är hampan åter hälsokost!
http://www.reidarsson.se/info-om-hampafro.html (http://www.reidarsson.se/info-om-hampafro.html)
-
Det är visst två olika sorter som odlas för frön respektive fibrer. [url]http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_5.pdf[/url] ([url]http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_5.pdf[/url])
Om jag någon gång själv skulle få möjlighet skulle jag gärna odla hampfrön till foder. Men jag undrar vad man gör med resten av växten? Kan de användas till att elda med också tro, eller kanske som strö? Misstänker iaf att fibrerna inte är av lika hög kvallitet i den sorten.F.ö. har jag endel kläder av hamptyg, de är toppen! Borde kunna ersätta en del av all bommul. Raggsockar av ull+hampa är har minst lika bra hållbarhet som ull+syntet.
Hampan är en utmärkt markförbättrare. Så för att öka mullhalt och struktur i jorden så kanske skulle du kunna plöja ned den bara. Annars tror jag man pelleterar och använder som bränsle i pelletsugnar.
Möjligen kan man hitta en uppköpare som producerar snöre också, men jag har faktiskt ingen koll.
När det gäller föda för människor och djur så är det väl i alla fall främst de näringsrika fröna man använder.
-
Hampan är en utmärkt markförbättrare. Så för att öka mullhalt och struktur i jorden så kanske skulle du kunna plöja ned den bara. Annars tror jag man pelleterar och använder som bränsle i pelletsugnar.
Möjligen kan man hitta en uppköpare som producerar snöre också, men jag har faktiskt ingen koll.
När det gäller föda för människor och djur så är det väl i alla fall främst de näringsrika fröna man använder.
Jag tror inte det går att bara plöja ner den, de är som små träd de där hampaplantorna, 3 meter höga och ganska tjocka. men man kan flisa på samma sätt som med salix, och bara låta det ligga kvar om man inte tycker det är slöseri. Det kostar ju att flisa, och sedan skall det kultiveras eller plöjas.
-
Tyvärr är jag inte särskilt insatt i vilka verktyg man kan hänga på hur bra de är.
http://www.hampa.net/page36/page36.html (http://www.hampa.net/page36/page36.html) ger en del idéer om vad man skulle kunna använda. Frågan är ifall man verkligen behöver plöja ned material? No-till är ju ingenting nytt och hamporna är ettåriga så det lär räcka med att slå av. Men det finns väl en viss risk att efterföljande gröda har svårt att etablera sig pga skuggning. Men det kanske finns något bra verktyg för att dra upp en såfåra?
-
Jag tror inte det går att bara plöja ner den, de är som små träd de där hampaplantorna, 3 meter höga och ganska tjocka. men man kan flisa på samma sätt som med salix, och bara låta det ligga kvar om man inte tycker det är slöseri. Det kostar ju att flisa, och sedan skall det kultiveras eller plöjas.
Har du erfarenhet av hampodling? Tror du man skulle kunna flisa och använda som strö till djur i stället för spån?
-
Har du erfarenhet av hampodling? Tror du man skulle kunna flisa och använda som strö till djur i stället för spån?
Har ingen egen erfarenhet men läste ett antal artiklar i ämnet för några år sedan. Har även sett plantor "live" och de är som sagt som små träd. Huruvida det passar som strö vill jag låta vara osagt. Är inte tillräckligt insatt.
-
Jag frågade om jag fick odla 50 m2 hampa hemma på tomten till mat åt fåglar. Här är svaret:
Hej,
Som framgår av den webbsida du besökte när du ställde frågan är det
endast tillåtet att odla hampa om du söker gårdsstöd, och uppfyller
villkoren för det. För att kunna söka gårdsstöd behöver du skaffa
stödrätter och minst 40 000 kvadratmeter jordbruksmark. Om du
väljer att odla hampa utan att uppfylla villkoren för gårdsstöd
riskerar du böter eller fängelse enligt narkotikalagstiftningen. Det
kanske är enklare att mata fåglarna med solrosfrön:-)
Hälsningar
Per Folkeson
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/gardsstod/markdukanfagardsstodfor/odlingavhampa.4.37cbf7b711fa9dda7a180000.html (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/gardsstod/markdukanfagardsstodfor/odlingavhampa.4.37cbf7b711fa9dda7a180000.html)