Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Villola skrivet 05 feb-13 kl 23:23
-
Fick i dag ett samtal från en kvinna som jag minns från min 12års ålder.Hon kände att det var dags att sluta med korna o flytta till ett äldreboende,då hon alltid under sin tid haft gammkoerna från föräldrarna så är dom små o inavlade.Nu så undrade hon om jag ville ha dom.Nu så funderar jag verkligen hur jag ska göra.
-
Du kanske kan få de klassade som en ny lantras likt Ringamålakon ;D
Vet inte om du har kor nu eller vet hur mycket de kräver men har du plats och tid så är det aldrig fel med kor. Inavel smittar inte så skaffar du en orelaterad tjur eller seminerar korna så är inavelsproblemet löst.
-
Det är absolut värt att kolla upp dessa korna. Har de inte haft någon inblandning på väldigt många år så är det ju en intressant spillra från forna dagar!
-
Nu har jag varit o sett korna,väldigt välskötta,lite för välgödda.Gamkon är 21år,sen så finns det en dotter efter gamkon som är 13år som är den enda som ger en liten mjölkskvätt till katterna o 13åringen kalvade för 4år sen en kviga obetäckt o smällfet o inte visar nån brunst numera.O det finns ingen annan ras i dom än fjällko,1984 köptes det in en jerseyko men hon trivdes dom inte med så den kon köpte jag 85,samt att jag köpte en helsvart liten ko,efter samtal med ebn seminör så vet jag att det aldrig seminerats på gården,o det kan jag oxå utläsa i almenackorna jag fick från 1963-1985 då tantens far gick bort,det jag hitilss hunnit se är att jag tror att korna kalvar med ca 2års intervaller o mycket roliga namn.Till veckan ska det dit en vetrenär som ska kolla dom o ta prover på dom,samt att en tjänsteman på länsstyrelsen ska ordna så dom kan flyttas.Getterna på gården kan jag tyvärr inte ta hand om då jag har cae fritt,o getter som inte killat på 4-5år brukar vara svåra att få dräktiga så dom ska tas bort,jag hör av mig mer senare.
-
Är getterna också av "gammal" ras? Det låter i så fall tokigt att de ska tas bort bara för att du inte kan ta dem. Hur många är de? Finns det någon bock också?
-
Åh, en gammal fjällkostam, så spännande, vilket privilegium att få detta erbjudande :) ! Feta djur som inte visar brunst är rätt vanligt, så om du får ner henne i normalhull igen går det säkert bra att betäcka/seminera henne så småningom.
Håller med signe om getterna, är de oxå av gammal stam är de värda att bevara även om inte du kan ta hand om dem. Ta kontakt med någon på Föreningen Allmogegeten så kan de säkert hjälpa dig (och tanten som har djuren) med detta. www.allmogegeten.se (http://www.allmogegeten.se)
-
Eftersom jag har över 30års erfarenhet utav getterså kan jag säga att chansen är liten att dom skulle få dräktiga,o bock finns inte kvar o har inte funnits på flera år.
-
Hej hopp........
Jag har oxå varit och besökt tanten, fantastiskt fina djur, det syns verkligen att det inte finns
någon inblandning av "moderna" tjurar ;) på gott och ont. Kan troligen inte bli dräktiga beroende på hullet
och de flesta kalvade för flera år sen, så de har slutat visa brunst. Det bästa vore om de fick beta på de eviga ängarna.
Var rädd om förtroendet" Villola", du kanske kan rädda dom :)
-
Gör inget förhastat. Tycker också du ska kontakta Föreningen Allmogegeten som kanske kan få dokumentera dem och ta bilder, även om de inte blir dräktiga mer så är det kanske intressanta djur som bör bevaras i pappersform.
Likadant med korna, skriv ner allt ägaren har att säga om dem och fotografera dem. Kontakta Föreningen för äldre boskap och hör om de kan vara intressanta. Det kan vara Fjällnära och eftersom jag själv har sådana blir jag lite upprymd ;D
-
Gör inget förhastat. Tycker också du ska kontakta Föreningen Allmogegeten som kanske kan få dokumentera dem och ta bilder, även om de inte blir dräktiga mer så är det kanske intressanta djur som bör bevaras i pappersform.
Likadant med korna, skriv ner allt ägaren har att säga om dem och fotografera dem. Kontakta Föreningen för äldre boskap och hör om de kan vara intressanta. Det kan vara Fjällnära och eftersom jag själv har sådana blir jag lite upprymd ;D
Jag håller med, även om de inte går att bevara i levande form kan de i alla fall kanske bli bevarande i minnet och i bild. Det har försvunnit allt för mycket djur av gamla stammar och raser och idag vet vi bättre.
-
Kul om det är en gammal stam av fjällko. Kanske kan vara intressant för fjällrasavel om det är en kolinje som inte finns så mycket kvar av. Eller Föreningen äldre boskap om det är äldre opåverkade fjällrasstammar.
Du skriver att de är inavlade. Hur ser du det? Det är ju synd i så fall om det syns på dem att de är inavlade för då tyder ju det på att de inte har tåliga gener som tål inaveln. De flesta gamla lantraser har sållat bort sådana gener har jag förstått. Eller är det bara för att de är små som du menar att de är inavlade?
-
Kul om det är en gammal stam av fjällko. Kanske kan vara intressant för fjällrasavel om det är en kolinje som inte finns så mycket kvar av. Eller Föreningen äldre boskap om det är äldre opåverkade fjällrasstammar.
Du skriver att de är inavlade. Hur ser du det? Det är ju synd i så fall om det syns på dem att de är inavlade för då tyder ju det på att de inte har tåliga gener som tål inaveln. De flesta gamla lantraser har sållat bort sådana gener har jag förstått. Eller är det bara för att de är små som du menar att de är inavlade?
Har de lever på samma gård under lång tid utan inblandning av andra djur är de inavlade allt annat är otänkbart om de inte hållits i väldigt stora populationen. Inavel behöver inte medföra synliga förändringar men genuppsättningen blir likartad hur man än avlar om populationen är liten. Gränsen för inavel brukar dras vid kusinparningar. Det finns inga gener som tål inavel utan efter ett tag kommer alla alleler att uppträda i dubbel uppsättning. Där med inte sagt att de måste uppvisa fysiska missbildningar. Men just småväxthet, nersatt fekunditet och dåligt immunförsvar är ofta tidiga tecken på inavelsdepression.
-
Har de lever på samma gård under lång tid utan inblandning av andra djur är de inavlade allt annat är otänkbart om de inte hållits i väldigt stora populationen. Inavel behöver inte medföra synliga förändringar men genuppsättningen blir likartad hur man än avlar om populationen är liten. Gränsen för inavel brukar dras vid kusinparningar. Det finns inga gener som tål inavel utan efter ett tag kommer alla alleler att uppträda i dubbel uppsättning. Där med inte sagt att de måste uppvisa fysiska missbildningar. Men just småväxthet, nersatt fekunditet och dåligt immunförsvar är ofta tidiga tecken på inavelsdepression.
Jag är lite undrande till om det verkligen är nödvändigt att det blir några dom helst nackdelar. . Kanadagässen här i Sverige exempelsvis härstammar ju från ett fåtal individet, likaså kronhjorten i mina trakter.. Fler exempel finns garanterat också.
De har ju frodats trots en minimal avelsbas. .
-
Nej det behöver inte bli några uppmärkbara nackdelar. Det finns åtskilliga inavlade linjer. Särskilt tamdjur som hålls under likartade förhållanden över tid och skyddas av sina ägare mot förändringar kan upplevas som om de inte visar något negativt. Problemet ät tid, i evolutionärtidsskala blir det nästan alltid negativt med linjer som är lika och inte uppvisat variation. De kan helt enkelt inte anpassa sig efter förändringar. Problem kan uppstå med tid och förändring. De djuren som Halte tar upp har inte så många generationer av isolering att problem behöver märkas. Men t.ex. deras immunssystem blir mer likartat för varje generation och därmed ökar deras känslighet för en framtida sjukdom.
Men det finns inga gener eller djur som är skyddade från inavel. Inavel är ju bara att nära släktingar korsas och leder till förlust av genvarianter. Steget till att uppvisa något märkbart negativt, inavelsdepression, är svårt att förutse. Men finns en känd defekt händer det snabbt likt blödarsjuka i vissa kungafamiljer.
-
Har de lever på samma gård under lång tid utan inblandning av andra djur är de inavlade allt annat är otänkbart om de inte hållits i väldigt stora populationen. Inavel behöver inte medföra synliga förändringar men genuppsättningen blir likartad hur man än avlar om populationen är liten. Gränsen för inavel brukar dras vid kusinparningar. Det finns inga gener som tål inavel utan efter ett tag kommer alla alleler att uppträda i dubbel uppsättning. Där med inte sagt att de måste uppvisa fysiska missbildningar. Men just småväxthet, nersatt fekunditet och dåligt immunförsvar är ofta tidiga tecken på inavelsdepression.
Jovisst finns det gener som tål inavel, bra gener. Menar att det alltså skulle vara synd om det syns på djuren att de är inavlade då de gener som de i så fall har är dåliga gener som visar sig när de kommer i dubbel uppsättning. Att de är småväxta är ju inget negativt om man inte sysslar med köttproduktion. Sen behöver ju inte korna vara inavlade. Om hon haft en tjur som kom från annan gård och använt den på sina kor några år utan att spara så många kvigor. Sen kanske hon bytt tjur och fått in en annan som inte är släkt med de kor som hon redan har.
-
Det finns också någonting som heter utavelsdepression. Har ni tänkt på det?
-
Har föreningen för äldre svensk boskap kontaktats?
-
Korna har nu fått ett uppehåll på ett ställe,på vetrinära o jordbrukskunnigt folk,till våren ska dom gå på fäbod med tjur,så får vi se om dom blir dräktiga,men av gamkostam är dom enligt dom som sett dom.Getterna dom var mer o mindre tandlösa enligt vetrenärerna så dom är borta.De som vill veta mer om djuren kan ju höra av sig.