Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: Kitsune skrivet 14 jan-13 kl 13:47
-
Sådana där stor-klampar man lägger in i brasan innan man går och lägger sig. (Såg benämningen i tråden om vedklyvning).
Vad har ni för tips för att undvika att de bara blir förkolnade och slocknar, så man morgonen efter får börja med att lirka ut sin besvikelse och lägga den åt sidan medan man gör upp en ny eld?
-
Min panna kräver att det är hyfsad glödbädd innan jag stoppar ner några gamla knutor från en hängask som fick smaka på stålet.
Men utöver dessa knutor brukar jag även stoppa ner lite annat smått som håller elden levande och besvikelsen borta.
-
Rejäl glödbädd som kan väntas hålla sig länge (helst bör man ha eldat tungt lövträ innan, alltså inte snabbvuxen gran eller liknande). Inte för mycket drag under rosten, då brinner glödbädden ut fort. Lägg inte in en ensam jätteklamp utan minst två lite mindre som ligger nära intill varandra.
-
Jepp! Gör som torbjörn säger.
-
Jupp. Det var en enkel, bra och tydlig beskrivning Torbjörn!
-
Great! Tack för tips, misstänkte dessa självklarheter, men alltid bra att ventilera det hela lite. Får inte plats med så mycket ved i vedspisen, men någon kompis borde knusen kunna få med sig, och en fin lövglödbädd.
-
Instämmer helt med torbjorn! "En vedpinne kan int brinne och en kärring kan int skvallre" ;D
-
Instämmer helt med torbjorn! "En vedpinne kan int brinne och en kärring kan int skvallre" ;D
Jag var ytterst nära att lägga till det ordspråket i mitt inlägg men vågade inte när det kom till kritan :)
-
Jag var ytterst nära att lägga till det ordspråket i mitt inlägg men vågade inte när det kom till kritan :)
torbjorn: Haha, ja, vad är det man brukar säga? Great minds think alike ;)
-
Men hur får man en rejäl glödbädd i en vanlig vedspis? Där brukar ju inte bli sådana mängder som kan underhålla nån större vedklamp. Varning för fiseldning med lite drag och påföljande soteld!
-
Jag fick en gång tag på en kubbe okluven gran, kanske 15-18cm grov och 25cm lång som legat under tak och torkat i flera år. Jag tänkte att den skulle bli bra att lirka in i kaminen och låta brinna en längre tid. Men den brann knappt alls, det kom ju inte till något syre till den runda biten. Det ligger helt klart något i det där med att man skall lägga in två bitar hellre än en ensam stor bit.
Sedan måste man se till att de verkligen är torra också, det tar väldigt lång tid för grövre klumpar att torka. Och särskilt tyngre träslag, jag eldar rönn nu som torkat tre år och den bubblar fortfarande i ändträt när man stoppar in den. Då är det ändå ganska små bitar, men jag tvivlar på att de någonsin skulle torka helt i vedboden som har samma luftfuktighet som utomhus
-
(:) Raderar flera inlägg som inte hör till ämnet. Håll er till ämnet är ni snälla. Eftersom OT-inläggen är "skämtsamma" och inte innehåller självhushållningsrelaterat material tar jag bara bort dem utan att hålla på och ändra och i detalj redogöra för vad som tagits bort. Liten varning till varje skribent som får inlägg raderat.
/Torpjens
-
Nåja, mitt inlägg var seriöst menat. Vad är det som ger vedeldning/vedeldare dåligt rykte? Denna tråd är ett varnande exempel.
-
Som jag skrev innan:
Eventuella beläggningar pga natt-knusarna försvinner när jag tänder brasa nästa gång!!!
-
Diskutera gärna moderering i avsedd avdelning.
Diskutera gärna hur man bör elda och vad som bör undvikas men det som var skrivet var OT och knappast speciellt hjälpsamt för TS.
/Torpjens
-
(:) Raderar flera inlägg som inte hör till ämnet. Håll er till ämnet är ni snälla. Eftersom OT-inläggen är "skämtsamma" och inte innehåller självhushållningsrelaterat material tar jag bara bort dem utan att hålla på och ändra och i detalj redogöra för vad som tagits bort. Liten varning till varje skribent som får inlägg raderat.
/Torpjens
Halaj!
******************
//T
(:) Diskutera modereringen i avsedd avdelning eller ta det i PM med Petter B om du tycker jag missköter mig. /Torpjens
-
. Vad är det som ger vedeldning/vedeldare dåligt rykte?
det kan vara alla de som bor i villor i stan, brevid lägenhetsområden, deras skorsten ligger i höjd med 2/3dje våningens balkonger och fönster. i sådana områden fins oftast lagar/regler för hur ofta och hur länge man får elda. endå envisas vissa me att elda konstant dessutom ibland med kass ved så de luktar skit ... en sådan person kan ju få ett helt lägenhetsområde att ogilla vedeldare... på landet eller i skogen däremot vettifan.. där är oftast itne så tätt mellan hus osv... men bor man i tätbebyggt område bör man kolla upp vad som gäller kring vedeldning.
-
Nåja, mitt inlägg var seriöst menat. Vad är det som ger vedeldning/vedeldare dåligt rykte? Denna tråd är ett varnande exempel.
Det finns många avarter.
Framför allt olika sorters "sureldning", dvs att elda med för lite lufttillförsel eller att hålla så kallt i eldstaden att tjärångor och sånt aldrig får en chans att ta eld. Om man vill minska draget för att få veden att brinna längre så ska det ske först när det verkligen brinner bra och eldstaden är genomvarm, och om det rör sig om en gammaldags vedspis, panna eller kamin utan sekundärluft så bör man tänka sig för mer noga än annars innan man gör det. Vedspisar med sekundärluft brukar man känna igen på att det finns hål eller öppningar upptill på brännplåtarna på båda sidor om eldstaden. Tyvärr går det ofta inte att reglera sekundärluften för sig, men i nödfall kan man släppa in extra sekundärluft genom att glänta på plattan närmast över eldstaden.
Ska man nödvändigtvis elda fuktig ved så bör man inte göra det förrän man har fått bra fart på brasan med torr ved, och släppa in så mycket luft att det brinner bra ändå. I det fallet får man acceptera att luftöverskottet tar med sig en hel del värme ut med rökgaserna.
Man bör ha skillnader mellan olika träslag klar för sig och anpassa eldningen därefter. Björk, ved från grova granstammar, rötter mm ska man se upp med, den bör inte användas alls i fuktigt tillstånd eller vid risk för sureldning. Då är risken för problem mindre med t ex al eller grangrenar.
Om man har flera eldstäder så är det lämpligt att elda den torraste och bästa veden i den sämsta eldstaden (och vice versa).
Har man vattenburen värme och eldar i vedpanna så är det viktigt att hålla hög panntemperatur och inte minst att få upp panntemperaturen snabbt efter tändningen. Ännu viktigare om det är en gammal dålig panna. Det gäller att vara aktiv och reglera shunt och eventuella kranar till ackumulatortank så att man inte suger ut för mycket värme ur pannan innan temperaturen har kommit upp till sådär 70-80 °C. I synnerhet måste man se upp med riktigt primitiva vattenburna installationer (modell kökspanna, några få element, ingen shunt).
-
Men hur får man en rejäl glödbädd i en vanlig vedspis? Där brukar ju inte bli sådana mängder som kan underhålla nån större vedklamp. Varning för fiseldning med lite drag och påföljande soteld!
Antar att det handlar om en hel del tajming, men inte är det lätt att få till den där glödbädden. Och det är väl relativt också, en vedspis har mindre glödbädd, och mindre knusar. Ändå är det ju frustrerande när man tror att det har goda förutsättningar att ta sig, men icke.
-
När det gäller en vanlig vedspis så gissar jag att man tjänar betydligt mer på att ställa dit ett par stora kastruller med vatten ovanpå som lagrar värmen än att försöka slöelda något under natten.
För en braskamin eller en öppenspis så kan det däremot funka att elda under längre tid men då har man också mer plats och kan lägga in tre knusar så att man får en bättre förbränningsmiljö även utan glödbädd.
-
Antar att det handlar om en hel del tajming, men inte är det lätt att få till den där glödbädden. Och det är väl relativt också, en vedspis har mindre glödbädd, och mindre knusar. Ändå är det ju frustrerande när man tror att det har goda förutsättningar att ta sig, men icke.
Även i större eldstäder (t ex min kamin, en Morsö 1440) gäller det att passa på i rätt ögonblick innan glödbädden har brunnit ner för mycket. Jag har en digitaltermometer stående en halvmeter från kaminen, när den har gått ner några tiondels grader från maxvärdet är det rätt tid att lägga in nästa gång. Väntar man tills temperaturen har sjunkit en hel grad (dvs kanske 15 minuter för länge) får man räkna med att börja med tändved om det ska ta sig.
-
Ett tips för att bevara värmen i en vedspis är att skaffa täljsten och placera på lediga utrymmen i spisen.
Lite dyrare än natt-knusar men säkrare och effektivare.
-
Att försöka med nattknusar i vedspis skulle jag aldrig göra, i alla fall i min. Det skulle inte brinna särskilt länge och resten av natten så dras varmluften ut eftesom spjället måste vara åtminstone rätt öppet. Men jag är en fegis, rädd för sot och framförallt tjära i skorstenen så jag gör det inte i kaminen heller.
-
brukar ha ugnen full med tegelsten (inte så bra som täljsten men det fungerar hyfsat) då jag e dålig på o baka, på kvällen e dom lagom varma och ungsluckan kan öppnas så det blir lite strålningsvärme
-
Hmm, man skulle ju kunna ha en extra plåt med sten på, så blir det enklare att skifta om man vill baka. En extra plåt skulle iof vara bra i vilket fall, går ju inte så många kakor på en...
Börjar i alla fall få klämm på knusarna, eller som de är i mitt fall - lite tjockare vedträn än övriga som åker in i sista ilägget. Eller när det behöver hålla sig en längre stund. Det gäller verkligen att få till den där glödbädden och hettan. Och sedan ha lite tur...