Alternativ.nu
Djur => Andra fjäderfän => Ankor och myskankor => Ämnet startat av: Indelt skrivet 18 dec-12 kl 23:08
-
Läggger ut en artikel jag skrev till det senaste numret av Hanegället angående Blekingeankans produktionsegenskaper mm. Refuserades av herr redaktören. Lite intressant att utröna våra fina ankors egenskaper och ursprung kan jag tycka. Är de så svältfödda och lågproducerande som man kan uppfatta den officiella bilden?
Vad är din erfarenhet?
-
Ditt resonemang låter helt logiskt.
Anka är gott! Och trevligt! Kul med produktiva raser :)
-
Jag tycker att du skriver bra, men jag tycker att du skulle ha delat upp artikeln i två artiklar istället. En om hur produktiv ankor och lantraser är, och en om det här med ägghandeln.
Jag förstår hur du tänker angående äggsäljandet, men jag håller inte med. Det måste ju vara bättre att sälja till genbanker istället, tänker jag. Varför ska man vara med i genbank annars? Poängen är väl att bidra till bevarandet, tänker jag.
-
Du har en poäng Flindra i att jag kunnat strunta i den ena delen eller dela upp det.
Bara det att det är en gammal "sanning" som jag inte riktigt håller med om. Jag hade inte bidragit till minst fem (okännt mörkertal) nya genbanker ersonligen utan att göra på detta viset.
-
Jag tycker att du ska skriva om artikeln i två separata och framförallt den första delen. Delen om utfodring av Blekingeankorna är intressant och tänkvärd och bör definitivt komma med i tidningen.
Del två är ju en gammal stötesten inom Lanthönsklubben med många ömma tår och mycket prestige involverat. Själv kan jag inte se att ditt förfarande egentligen bryter mot några regler men för många inom klubben är ju dålig återväxt och hålla hårt i sina djur något fint och viktigt, tyvärr. Det finns dock även de som resonerar som du angående spridandet utanför genbankerna.
Jag har själv varit lite sugen på Blekingeankor men avstått just pga att dom är lite svåra att få tag i. Vi får se om jag kommer ta tag i det längre fram. Då kommer det bli med dispensansökan om att få kläcka avelsägg. Det kan bli en intressant historia ::)
-
Det är intressant ifall man kan få till stånd en öppnare diskussion kring hur ankorna hållits och deras produktionsegenskaper. SLK har ju här en guldklimp till produktionsanka som man inte hittills uppmärksammat eller reflekterar över vad det kan ge för konsekvenser i rekommendaationer på foder, avelsmål, mm. Blekingeankan förtjänar ett bättre öde och att dess egenskaper bevaras istället för attd e förtigs.
Grejen med att skriva om inställningen till kläckning och försäljning är ju att uppmärksamma att deet ju är de som just kläcker och säljer som för vidare gener i genbanken. Det har rört sig om en handfull besättningar tidigare. En enda besättning levererasde djur till flertalet nya besättningar. Om ingen av dessa kläckt och sålt hade inte dn markanta ökningen av antalet genbanker under de senaste tre åren kunnat genomföras. Från 20 st till idag skulle jag tro ett femtiotal några månader efter att jag fick gå.
Prestigen var jag inte ute efter i det fallet även om jag blev rejält besviken, utan mer att ta upp en diskussion med den del av klubben som gör det till en dygd att inte sälja djur.
Än så länge ska det vara ok att kläcka av Blekingeägg i maskin. Det var jag som ansvarig som skulle "föregå med gott exempel" - vilket jag tyckte att jag gjorde ;D
-
Tråkigt att det blev så här! Hade varit intressant att höra ett svar från SLK i denna tråd.
-
Men bevarar men inte Blekingeankan(och alla andra lantraser) UTAN att just se till något specifikt produktionsändamål? Är väl ganska farligt om man i lanthönsklubben skulle börja gå ut med att vissa av de djur som finns inom bevarandet är produktionsdjur? Då är ju risken otroligt stor att folk börjar avla efter ett specifikt ändamål(fler ägg/större ankor) istället för att bevara mångfalden. Är precis det som hänt inom fjällkoavlen enligt mig. Där hade man en gammal lantras som helt och hållet har förändrats till en ren produktionsko och det tror jag inte man vill inom lanthönsklubben. Har själv Fjällkor men själva bevarandet känns som bortblåst. Nu är det mer avelsarbete för att få fram bra produktionsdjur som gäller. Trist enligt mig :(
Sen detta med att kläcka i maskin måste väl ändå vara helt emot allt vad bevarande heter? Visst är det väl ändå så att om man vill ha genbank så finns det djur att få tag på om man bara åker en bit? Sen är det väl som jag förstått det hela inte så att reglerna är skrivna i sten. Finns det ingen genbank inom säg 20 mils avstånd kanske man kan få dispens att få ägg skickade till sig istället? Nu är inte jag med i lanthönsklubben men stödjer ändå deras tankar helhjärtat. Hade det bara funnits en norrländsk ras(Hedemora är 50 mil söderut från mig) hade jag nog tagit mig an den med glädje!
-
Nu får man ju kläcka i maskin, bara det är ägg från ens egna djur, på många av raserna. Alla ruvar inte själva, och så har det alltid varit. Även i gamla bondesverige hade man specialistdjur. Ofta hade man en ras för ägg, och så några individer av annan ras/typ som ruvade, detta för att få ägg under hela säsongen. Om alla individerna bara ruvade hela tiden, så blev det ju inga ägg.
-
Men bevarar men inte Blekingeankan(och alla andra lantraser) UTAN att just se till något specifikt produktionsändamål? Är väl ganska farligt om man i lanthönsklubben skulle börja gå ut med att vissa av de djur som finns inom bevarandet är produktionsdjur? Då är ju risken otroligt stor att folk börjar avla efter ett specifikt ändamål(fler ägg/större ankor) istället för att bevara mångfalden. Är precis det som hänt inom fjällkoavlen enligt mig. Där hade man en gammal lantras som helt och hållet har förändrats till en ren produktionsko och det tror jag inte man vill inom lanthönsklubben. Har själv Fjällkor men själva bevarandet känns som bortblåst. Nu är det mer avelsarbete för att få fram bra produktionsdjur som gäller. Trist enligt mig :(
Sen detta med att kläcka i maskin måste väl ändå vara helt emot allt vad bevarande heter? Visst är det väl ändå så att om man vill ha genbank så finns det djur att få tag på om man bara åker en bit? Sen är det väl som jag förstått det hela inte så att reglerna är skrivna i sten. Finns det ingen genbank inom säg 20 mils avstånd kanske man kan få dispens att få ägg skickade till sig istället? Nu är inte jag med i lanthönsklubben men stödjer ändå deras tankar helhjärtat. Hade det bara funnits en norrländsk ras(Hedemora är 50 mil söderut från mig) hade jag nog tagit mig an den med glädje!
Jag håller med dig helt och fullt! Vi har inte bildat genbank för fjällnära för vårt eget höga nöjes skull.
Din önskan om en julklapp i form av en norrländsk lantrashöna har gått i uppfyllelse! Bjurholmshönan har hittats och tillvaratagits nästan precis 50 mil norr om Hedemora! Genbank har bildats. Den presenteras i vinternumret av Hanegället som redan kan vara i medlemmarnas postlådor.
/Jultomten
-
I ett läge med bara 20 besättningar måste prio 1 vara uppförökning. Att gå från 20 till 50 besättningar är fantastiskt bra.
-
Men bevarar men inte Blekingeankan(och alla andra lantraser) UTAN att just se till något specifikt produktionsändamål? Är väl ganska farligt om man i lanthönsklubben skulle börja gå ut med att vissa av de djur som finns inom bevarandet är produktionsdjur? Då är ju risken otroligt stor att folk börjar avla efter ett specifikt ändamål(fler ägg/större ankor) istället för att bevara mångfalden. Är precis det som hänt inom fjällkoavlen enligt mig. Där hade man en gammal lantras som helt och hållet har förändrats till en ren produktionsko och det tror jag inte man vill inom lanthönsklubben. Har själv Fjällkor men själva bevarandet känns som bortblåst. Nu är det mer avelsarbete för att få fram bra produktionsdjur som gäller. Trist enligt mig :(
Sen detta med att kläcka i maskin måste väl ändå vara helt emot allt vad bevarande heter? Visst är det väl ändå så att om man vill ha genbank så finns det djur att få tag på om man bara åker en bit? Sen är det väl som jag förstått det hela inte så att reglerna är skrivna i sten. Finns det ingen genbank inom säg 20 mils avstånd kanske man kan få dispens att få ägg skickade till sig istället? Nu är inte jag med i lanthönsklubben men stödjer ändå deras tankar helhjärtat. Hade det bara funnits en norrländsk ras(Hedemora är 50 mil söderut från mig) hade jag nog tagit mig an den med glädje!
Jag trodde i min enfald att man bevarade just det unika i en specifik lantras? Om en unik detalj är en bra produktion pga kraftigt foder blir min slutsats att just det är värt att slå vakt om.
Att jämföra med Fjällrasens utveckling känns som vulgärargument faktiskt. jag tycker mig ha belägg för at människan förädlat Blekingeankan på ett sätt som knappast uppmärksammats eller tillvaratagits efter dess intåg på fastlandet. Min idé är knappast att vi bör utveckla Blekingeankan till något extremt poduktionsdur, men däremot noga kolla källor och genom ändrad utfordring kanske se vad dess egenskaper egentligen är och försöka måna om att de bibehålls. Det tycker jag är en väsentlig skillnad.
Det har i många år varit ett stort problem att få tag på Blekingeankor. Några få uppfödare har levererat till nya intresserade. Resor på 50 mil och mer har förekommit. Mellansverige helt vitt på kartan.
Varför skulle maskinkläckning vara emot allt bevarande?
Vil man öka antalet genbanker så biter man sig rejält i svansen om man skulle kräva naturruvning. Möjligen ger de en exklusivitetskänsla för den som lyckats komma över ett par djur....?
-
Startade ett nytt ämne om den nya lantrashönan i hönstråden istället så ankdebatten får vara för sig :)
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=146471.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=146471.0)
-
Jag trodde i min enfald att man bevarade just det unika i en specifik lantras?
Och jag trodde tvärt om :) Att man bevarade djurens mångfald och därför inte vill förstärka vissa delar. Om vi tar kojämförelsen igen så är det väl precis samma sak tycker jag. Kor hölls för att man ville få mjölk i norrland. Vissa upptäckte att vissa fjällkor kunde ge ovanligt mycket mjölk och man började avla hårt på dem. Tiden gick och sakta men säkert gjordes en förändring av rasen mot ett produktionsdjur. Är det som jag trodde man ville undvika ska ske med tex blekingeankan hos lanthönsklubben.
-
Upprepar tålmodigt:
Jag är INTE ute efter en förädling av Blekingeankan.
Jag tycker mig ha sett och andra med att dessa djur redan HAR mkt goda egenskaper.
Varför ingen tänkt på detta eller dragit samma slutsatser som mig vet jDäremot tycker jag att det är värt att lyfta fram och fundera på orsaken till det och hur vi kan göra för att BIBEHÅLLA de redan existerande egenskaperna. Det jag och andra sett handlar inte om enstaka väl funkande djur som skall föra slältskapet vidare.
-
Vi har många års statistik för genbankerna. Enligt denna är det inga större skillnader på de tre lantraserna blekingeanka, svensk blå anka och svensk gul anka. Antal djur i genbank väldigt lika 150-180, ruvningsprocenten väldigt lika ca 30 %, värpningen lite bättre för den gula, vikten lite högre för den blå.
-
Med statistik kan man bevisa allt och inget.
Jag vet ju inte hur de gulas och Blås historia ser ut eller hur de reagerar på ett något kraftigare foder. Kanske inte något som man vill skylta med om man prövat?
Jag tycker att det skulle vara intressant med mer kunskap och diskussioner om just ankskötseln i allmännhet.
-
Skulle jag ge mina Ölandshöns ett värpfoder optimerat för att maximera värpningen så skulle jag ju givetvis få fler ägg. Detsamma torde ju gälla ankor. Nu har jag svårt att tro att några av våra lantrasdjur utsatts för ensidigt urval i syfte att höja en viss egenskap. Det viktiga har ju varit en rimlig produktion på det foder man haft tillgängligt. Djur som inte klarat den utfodringen har rensats ut, antingen av mänsklig hand eller genom att de helt enkelt inte klarat av att producera någonting på det foder som erbjudits dem.
Att blekingeankorna har fått fiskrens har nog inte i första hand berott på att det varit ett drivande foder utan för att det varit det foder som har funnits till hands.
/JBF
-
Vill man bevara en ras är det rimligt att låta fodrets näringsinnehåll likna det traditionella.
-
Hmm det är skillnad på foder och avel. Ett djurslag har en grundproduktion denna kan ändras genom avel OM man väljer att AVLA på specifika egenskaper. Enda sättet att att påverka produktionen hos en viss individ är genom miljön dvs fodrets innehåll, värme ljus mm. Jag kan dra en parallell till mjölkkorna som jag jobbat mycket med bla som avbytare där har man avlat hårt på en viss egenskap = mycket mjölk, men om en bonde ger korna foder med låga fodervärden kommer kossan att mjölka mindre. Jag kan dra en parallell mellan två gårdar jag jobbat på där det handlar om samma ras där det i den ena besättningen hade kor som mjölkade max 15 - 20 liter och i den andra kor som toppade på 70 liter, här handlar det om miljön till största del.
Blekingeankan sägs ha hållits på till största delen fiskrens och får man tro, gräs alger mm som den hittat själv, sammantaget är detta en kost väldigt rikt på fett och protein som man aldrig kan komma upp i på vanlig spannmål. Jag kan mycket väl tänka mig att ankorna i Blekinge producerade mer ägg och växte mer/fortare genom den kost de hade där än i en genbank där de ska hållas på minimum för att överleva, det är inte bara VAD de äter som påverkar utan även kvalitet av smältbarhet och mängd. Pellets tex är mest bara värmebehandlad och pressad spannmål där man har kontroll på innehållet. vad är egentligen skillnaden om man nu väljer ett pelleterat foder utan importerad soja mm? för det fanns inte förr? men det viktigaste måste väl ändå vara fodermedlets näringsinnehåll och djurets behov av näringsämnen. Hur vet vi att vi tillgodoser det?
Jag menar inte att man ska överutfodra men vi ska inte vara rädda för att ge lantras djuren bra mat i tillräcklig mängd för att de ska producera på bästa sätt därför att det var så man tänkte förr i den mån man hade råd. Men vi ger inte längre grisen slaktrester eller kaninerna fet mjölk att dricka för att de ska växa bättre. Man hade andra saker att ta till förr som vi i dag har bättre alternativ till. Vi behöver inte hamla träd eller samla aspbark, mata ankorna med fiskrens eller låta smådjuren äta böset efter kor och hästar. Jag tror att den hygieniska aspekten var värre för smådjuren förr än vad bristen av mat var, dessutom tror jag det var hårdare i Norra Sverige än i Södra och det skiljer nog en del i tanke både vad gäller skötsel men också delvis djurslag. Jag tycker inte om känslan att man inte skulle "få" mata sina djur så att de är i gott hull och produktion bara för att de är lantraser, jag skulle aldrig komma på tanken att selektera efter någonting annat än sundhet men jag har väldigt svårt att se att vi skulle förstöra Blekingeankan genom att mata den? Ger man den för mycket mat blir den fet, det gäller alla djur och feta djur producerar dåligt och har dålig fertilitet, jag har så svårt att förstå varför detta är en så stor sak. Det borde vara självklarheter...
Vad gäller ägg så nej det tycker jag inte att man säljer till ngt annat än mat, Det finns för mycket osäkerhet kring ägg, själv skulle jag aldrig köpa avelsägg oavsett fågelsort, genbank eller ej.
-
Nej fy, hur skulle det se ut om det kom fåglar ur ägg. ::)
-
;D ja i text kan allt tolkas hur som helst 8) tänkte väl närmast på rasrenhet och smittspridning, jag vill gärna ha en färdig individ att se och bilda uppfattning om när jag köper ngt (:)
-
Upprepar tålmodigt:
Jag är INTE ute efter en förädling av Blekingeankan.
Men även om inte DU är ute efter en förädling så är risken stor att andra börjar förädla ankorna och spara ankor som värper bäst på ett högproteinfoder. Då riskerar nog ankorna att gå samma öde som fjällkorna. Därmed inte sagt att de som jobbat med fjällkorna gjort ett dåligt jobb! All heder åt dem som lyckats förvandla en norrländsk ko till en riktigt bra mjölkko. Men jag tycker inte de gjort ett bra bevarandearbete. :( Sen är det ju upp till var och en vad man tycker är viktigast. En bra produktionsras eller en väl bevarad gammal allmogeras.
Upptäckte nu precis också att det visst bildats en ny förening för fjällkor också då jag läste ronnys inlägg här ovan! Hoppas innerligen att det inte blir nån sådan utbrytning bland ankorna. Även om jag förstår varför vissa startar en ny förening med inriktning mot bevarande hos fjällkon istället. Men det är nog inte bra i längden att det blir sånt då det bara riskerar att det blir två svaga föreningar. Men kanske var i grevens tid då det inte finns många fjällkor kvar som ej är förädlade.
-
Det skulle aldrig falla mig in att bilda en ny förening för Blekingeankorna eller att försöka skapa en än mer specialicerad ras. Jag ville väcka tankar eftersom jag gått occh funderat och är glad för att åtminstonde några som läst här lr på andra ställen resonerat om just det jag funderat på och gett mig något tillbaka i ny kunskap och nya infallsvinklar.
Jag tror mig knappast stå för någon ny sanning men tankarna har gnagt ett bra tag och jag tror inte att vare sig Blekingeankor, andra ankor eller SLK har något att förlora på lite öppen diskussion och erfarenhetsutbyte.
Tack för intressanta kunskaper och synpunkter :)
-
Och jag trodde tvärt om :) Att man bevarade djurens mångfald och därför inte vill förstärka vissa delar.
Lantraserna är anpassade till specifikt den "torva" dom ursprungligen kommit ifrån...
Det finns "kustfår" och skogsfår, en Hedemora har antagligen andra egenskaper än en Blommehöna osv...
Att försöka hålla djuren under förutsättningar som liknar de som dom levde under "förr" är en viktig del i bevarandet tror jag, om några 100 år kanske Klövsjöfåren som bor i Skåne har anpassats till att bli "Slättfår";)
Om Blekingeankan levt på väldigt proteinrik kost som fisk kanske en mer snål utfodring med säd ändrar dess anpassning till sin ursprungliga "torva" även om det inte korsas in andra raser?
Mvh
Charlotte
-
För min del tror jag Blekingeankan blev som den blev för man hade ett vinnande koncept: Jag tror det var ankorna som hängde på från början och nyttjade fiskrens, likt hunden kan ha följt människans kökkenmöddingar och blitt tamhunden.
När de sen började tas in över vintern, har jag svårt att tänka urvalet gjordes med kriteriet "vi tar de så olika som möjligt", snarare produktionsurval.
-
Tack Tinna.m och Charlotte för tankar som jag delar och som har med denna saken att göra. Tror mig inte sitta med sanningenmen att det inte gör det minsta att man försökersig på att förstå bättre vilka djur vi har idag och varför.
Om inte människan gjort ett urval under generationer för att öka sin välfärd, hade dessa djur lagt en kull och sen var det bra. Självklart har man upptäckt olika sätt att höja produktionen. Lika självklart ska man försöka efterlikna torvan om man vil bevara dem. Jag har själv sett hr väl dessa Blekingeankor svarar på ett bättre foder. Kanske gäller det även den Gula ankan? Den sades ju förr vara en mer utpräglad värpare.
Alline:
Blekingeankan bevaras i SLK och det räcker för mig. Du får nog tids nog vädra din negativa syn på Sv Kulturhönsföreningen. Här handlar det om Blekingeakans produktion. Egentligen tycker jag att man kunnat bevara dessa höns i SLK med eftersom det i min värld är två sidor av samma mynt. Namnet är väl valt för att INTE kopplas med lantraserna. Förr Allmogekon har ju tagit tilvara även djur som inte faller inom et snävt "har funnits här sen hedenhös"-sätt att se på saker. Det finns många saker att slå vakt om med Kulturhönsen precis som med lanthönsen.
-
Ja även om jag bara har haft Blekingeankor sedan i somras så har jag märkt att Blekingeankor växer möe snabbare än Myskankor. Så ett lite kraftigare foder än till de andra ankorna skulle vara bra. Om 5 besättningar prövar det i 2 år så kan man ju gemföra hur ungar etc blir.
-
Ja även om jag bara har haft Blekingeankor sedan i somras så har jag märkt att Blekingeankor växer möe snabbare än Myskankor. Så ett lite kraftigare foder än till de andra ankorna skulle vara bra. Om 5 besättningar prövar det i 2 år så kan man ju gemföra hur ungar etc blir.
En tanke kan ju iofs vara att de växer snabbare på ett enklare foder just för att de tål den typen av utfodring väldigt bra och är anpassade till det. Tex så växer mina Dala-Pälsfår bättre än en bekants köttrasdjur när vi har haft dem på samma typ av bete utan kraftfoder. Däremot fortsätter hans köttrasdjur att växa under lägre tid och blir tillsist större, men de första månaderna är Dala-Pälsfårens tillväxt snabbare. Sen blir de ju också väldigt feta om man skulle ge dem kraftfoder, men jag tycker inte det är ett tecken på anpassning till ett sånt foder, snarare tvärt om.
Sen funderar jag på hur mycket fiskrens Blekingeankorna åt egentligen. Känns ju som att fiskargubbarna troligtvis slängde ut renset i havet och då borde väldigt många andra djur ha slagits om maten. Kanske är det så att de växer så bra på ett proteinfoder idag beror på att de är anpassade till ett liv i ständig jakt på föda och att när de då fick tag på något gott så var kroppen tvingad att verkligen ta till sig det. Det tror jag personligen mer på.
-
Ja så kan det ju vara.
Men visst värper Blekigeankorna mycket? För i Lantraser 98 så står det ju att ankorna värper mer än hönsen. Men då ka man ju fundera på vad det var för höns också.
-
Sen funderar jag på hur mycket fiskrens Blekingeankorna åt egentligen. Känns ju som att fiskargubbarna troligtvis slängde ut renset i havet och då borde väldigt många andra djur ha slagits om maten. Kanske är det så att de växer så bra på ett proteinfoder idag beror på att de är anpassade till ett liv i ständig jakt på föda och att när de då fick tag på något gott så var kroppen tvingad att verkligen ta till sig det. Det tror jag personligen mer på.
Vid husbehovsfiske och småskaligt yrkesfiske rensar man fångsten hemma vid bryggan, så det var inte så många andra djur för ankorna att tävla om maten med.
Ankorna var inte dummare än att dom såg till att hålla sig framme när fångsten bereddes och fiskarna var inte dummare än att dom såg nyttan med att ge renset till ankor istället för måsar, flugor, och krabbor åt upp det.
-
Jag är inte helt övertygad om att just blekingeankorna svarar annorlunda än tex svensk blå eller svensk gul anka på ett högproteinrikt foder. Det enda vi har att gå på är genbanksstatistiken och där har vi väldigt blandade fodergivor. Det finns dock ingenting i dessa siffror som pekar på att blekingeankan skulle vara produktivare än de andra båda raserna, snarare tvärtom. Att jämföra med myskanka är inte rättvist, för det är ju inte ens samma art. Men, det vore onekligen ett intressant projekt tex för SLU att göra jämförelser som ett examensarbete för att utröna om blekingeankan svarar annorlunda på ett högproteinrikt foder! Fakta är alltid bättre än spekulationer.
-
Det är ju just det att Blekingeankorna verkar svara bra på drivande foder som jag höjde på ögonbrynen åt. De blev inte vbara feta som allmogefåren tex. De ökade väsentligt i produktion. Har kontakt med andra människor med mångårig ankvana, som gjort samma notis. Även Håkan Hallander noterade ju deras höga produktion.
Min tro (obs tro) är att de även hade tillgång till fiskrenset vintertid och då fick vad de behövde för att kunna producera fler ägg. Man var nog int dummare än att man selekterade mot högre värpning. Detta har människan gjort i alla tider. Hade vi int gjort det, hade våra ankor värpt en kull och sen ruvat.
Jag kan inte uttala mig om andra ankrasers produktionsförmåga, men visst kan det finnas anlag för en bättre produktion än man anar i både den Blå och den Gula svenska ankan. Min avsikt med inlägget är inte att framhäva Blekingeankan jämfört med andra lantankor, utan att lägga fram en tes om dess produktionsegenskaper i förhållande till det vi ser i olika rasbeskrivningar och en tes om varför det kan vara så.
-
Om jag minns rätt så skriver väl Hallander nåt liknande om orusthönsen, men det syns heller inte i nån statistik. Tänkte bara att det kunde vara lite intressant med en mer vetenskaplig undersökning.
-
Spekulationer blir det när vi försöker bilda oss en uppfattning om hur djuren hölls historiskt sett. Det vimlar av sådana spekulationer. De flesta jag läst går dock ut på att djuren historiskt sett fick klara sig på en knapp giva. Ofta mager. Det fanns säkerligen exempel på det. Inte så säker på det när det gäller tex Blekingeankan. SLU kan gärna utföra studier på lanthöns och ankors kapacitet för min del.
Det kanske kan vara så att även orusthönsen fick ett väsentligt kosttillskott i form av fiskrens? Jag är övertygad om att människan gjort vad man kunnat under århundradena för att öka produktionen på sina husdjur inom rimlighetens gränser.
-
Vet inte om detta kan ge något när det gäller produktion av ägg.
Mina fyra blåankor "A" började lägga i månadsskiftet mars/april dom håller på med värpningen tills den ena lägger sej och så den andra och tredje, nu är det bara en kvar som lägger ägg och det gör hon var dag till någon gång i mitten av augusti. (har det upp skrivet ute i ankhuset) Den fjärde ankan ville lägga sej också fast jag plockade bort äggen allt eftersom.
Mina ankor är frigående med ett par dammar, dom har ett förträffligt fodersök och större delen av dagen letas det mat framför allt verkar det som om dom gillar snäckor och mask i dag när snön försvinner fläckvis är dom där och äter grönt och rotar under fjolårsgräs.
Ankorna får under den bara tiden av året en liten giva av enbart helsäd av korn, vete och ärtor. Vintertiden i år har jag fått tag på krossat korn som dom får blandat med helfodret. Nämnas ska att dom följer dagsrytmen.
Om jag summerar ankornas produktion så har dom lagt ett ägg var dag tills dom lagt sej och den fjärde fortsatte lägga till ca. mitten av aug. Nu saknades det något ägg då och då, fast i efterhand så har jag hittat ägg under redena och så vet jag vid förtidigt utsläpp har det varit något ägg som lagts ute. Min bedömning av det höga äggläggande är tillgången på snäckor, mask, insekter mm. och allehanda grönt. Vad man kan tänka på här är att den naturliga födan tryter på begränsad yta eller dåliga marker.
Det här blev en synvinkel från den sv. blåankans produktion av ägg.
hälsn.
Lars
-
Jag har läst många berättelser från Folklivsarkivet om hur man höll och utfodrade husdjuren förr och det är inte spekulationer. Det är mycket intressant. Drank efter hembränning gav man till grisar. Fiskrens har jag också stött på i flera uppteckningar bla från Blekinge skärgård. Grisar, höns och ankor är ju liksom människan allätare. Dom fick nog äta upp det som blev över. Ska försöka ta redan på proteininnehållet i dylikt utskott. Kanske inte så högt som man inbillar sig?
-
Nu är det visserligen kanintarmar men ändå...
http://www.fao.org/ag/aga/agap/frg/conf96.pdf/amici2.pdf (http://www.fao.org/ag/aga/agap/frg/conf96.pdf/amici2.pdf)
-
Intressant Byrackan :)
Engelska är väl kanske int min grej men ska försöka traggla lite även om andemeningen gick att utyda även för mig.....
Blir kanske att utforska sjöarna i närheten för att ordna billigt o bra foder ;)
-
Här har du den maskinöversatt till svenska:
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.fao.org/ag/aga/agap/frg/conf96.pdf/amici2.pdf&prev=/search%3Fq%3Dmuscovy%2Bduck%2Brabbit%26hl%3Dsv%26client%3Dfirefox-a%26hs%3Dk0V%26tbo%3Dd%26rls%3Dorg.mozilla:sv-SE:official&sa=X&ei=Ll7jUImoPMOI4AT0woHYDA&ved=0CDgQ7gEwAQ (http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.fao.org/ag/aga/agap/frg/conf96.pdf/amici2.pdf&prev=/search%3Fq%3Dmuscovy%2Bduck%2Brabbit%26hl%3Dsv%26client%3Dfirefox-a%26hs%3Dk0V%26tbo%3Dd%26rls%3Dorg.mozilla:sv-SE:official&sa=X&ei=Ll7jUImoPMOI4AT0woHYDA&ved=0CDgQ7gEwAQ)