Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: Klingahund skrivet 02 dec-12 kl 20:46
-
Vi har en gammal rörspis/fattigmanskakelugn med sättugnsplattor i eldningsdelen som är fin men behöver restaureras. En av sättplattorna är spruken och luckan är delvis skadad. Vi hart funderar på att riva ut den, sätta i en kasset om det går eller laga den. Men till mina frågor. Är det värt att försöka behålla den ur värmesynpunkt? Finns det sättplattor att köpa?
-
Nu vet jag inte riktigt vad sättugnsplattor är?
Men vi har en rörspis i vårt hus. Vår har inga luckor, såna där mässingsluckor som kakelugnar har och har jag förstått, många rörspisar också (för en rörspis är ju egentligen en kakelugn fast utan kakel, inuti har de ju samma system).
Första året vi bodde i det här huset värmde vi upp hela undervåningen med rörspisen. Av ren envishet (och för att det blev för dyrt) vägrade vi använda elelementen. Vi har en järnspis i köket som vi eldade också. På övervåningen en liten Norrahammarkamin, men den behövde vi sällan använda, värmen steg så bra, letade sig uppför trappan och där sov vi ändå bara.
Har ni haft sotare som kollat den? Det är väl en bra början, men om den fungerar ska man absolut behålla den tycker jag, jag tycker det är en väldigt effektiv värmekälla. Och vad ni gör förstör den inte med kassett, moderna påhitt >:(
-
Och jag tycker tvärt om, sätt i en kassett och spara mängder av ved! Värmen formligen sprutar ut i rummet. Utan luckor försvinner den upp i skorstenen.
-
Och jag tycker tvärt om, sätt i en kassett och spara mängder av ved! Värmen formligen sprutar ut i rummet. Utan luckor försvinner den upp i skorstenen.
Ja det måste ja instämma i .
-
som tidigare skrivits är rörspisen egentligen en kakelugn utan kakel.den lagrar värme ungefär likadant och förbrukar därmed långt mindre ved än en kamin eller braskasett som dessutom kallnar direkt du slutar elda.
sättugnsplattor är jag tveksam till om det nytillverkas men det går att hitta begagnade.
en sättugn var oftast kopplad till en rörspis och eldades genom den för att värma ett intilliggande rum.jag tyckeratt det är värt att leta rätt på en ny/beg platta,besiktiga den så att allt verkligen fungerar och är tätt och använd den.det är en förnämlig värmekälla. den tillhör dessutom huset och bara det kan ju vara värt några renoveringskronor.sättugnsplattor dyker upp ibland på auktioner,i byggnadsvårdsbutikerna och tradera/blocket,du får leta runt.Ulf
-
Jag tror också på att försöka renovera din rörspis och kanske sätta dit luckor. Vad jag har förstått har en bra fungerande rörspis hög verkningsgrad. Tror du ångrar dej om du sätter in en kassett istället.
-
som tidigare skrivits är rörspisen egentligen en kakelugn utan kakel.den lagrar värme ungefär likadant och förbrukar därmed långt mindre ved än en kamin eller braskasett som dessutom kallnar direkt du slutar elda.
sättugnsplattor är jag tveksam till om det nytillverkas men det går att hitta begagnade.
en sättugn var oftast kopplad till en rörspis och eldades genom den för att värma ett intilliggande rum.jag tyckeratt det är värt att leta rätt på en ny/beg platta,besiktiga den så att allt verkligen fungerar och är tätt och använd den.det är en förnämlig värmekälla. den tillhör dessutom huset och bara det kan ju vara värt några renoveringskronor.sättugnsplattor dyker upp ibland på auktioner,i byggnadsvårdsbutikerna och tradera/blocket,du får leta runt.Ulf
Men en rörspis kan vara utan luckor.. Blir mer värme i murstocken med luckor, dvs längre värmelagring. Utan luckor blir det en snabb värme i rummet men som försvinner snabbt också.
Har den inga luckor är det relativt enkelt att låta bygga och montera själv
-
Vår rörspis har inga luckor. Vi funderade ett tag på att sätta dit luckor, sen blev det ju som så att när vi byggde till huset blev det pannrum och vattenburen värme och element i alla rum så nu används (tyvärr lite) rörspisen mest som mysvärme.
Fast jag tyckte allt att vår lagrade värmen riktigt bra, eldade man i den på kvällen var den fortfarande riktigt varm när man la handen mot murstocken morgonen därpå.
-
Hur som helst så borde blir det bättre brinntid med insatsspis .
-
Vad menar du med brinntid?
Du blandar inte ihop rörspis/kakelugn med öppen spis nu? En öppen spis är verkligen att elda för kråkorna. Värmen går rakt fram (och rakt upp) och värmer bara så länge det brinner. Men en rörspis/kakelugn har ju ett system med rökgångar inuti som håller kvar värmen och sen strålar ut den, man behöver inte elda alls länge, eller mycket. Med rätt teknik går det inte åt mycket ved heller. Iaf om det är luckor på den så värmen stannar kvar.
-
Vad menar du med brinntid?
Du blandar inte ihop rörspis/kakelugn med öppen spis nu? En öppen spis är verkligen att elda för kråkorna. Värmen går rakt fram (och rakt upp) och värmer bara så länge det brinner. Men en rörspis/kakelugn har ju ett system med rökgångar inuti som håller kvar värmen och sen strålar ut den, man behöver inte elda alls länge, eller mycket. Med rätt teknik går det inte åt mycket ved heller. Iaf om det är luckor på den så värmen stannar kvar.
Tror med det blandas ihop lite här.. Rörspisar är ju bra grejer.
Fast angående att elda för kråkor i alla öppna spisar köper jag inte. Ok att de inte lagrar någon speciell värme, men värmen när man eldar är mastodonteffektiv i en bra sådan. Snabbt asvarmt, så på rätt ställe så är de skitbra.
-
Både och.. En bra öppen spis kan vara bra, medan en dålig nästan går back värmemässigt. Det hänger på att man kan strypa spjället utan att det ryker in. Eller att den är anpassad så att det inte ryker in även om draget inte är maximerat.
Däremot får man annat från en öppen spis också. Strålningsvärme värmer upp rummet fortare och så får man ju även ljus.
/M
-
Har en rörspis i torpet dit jag flyttat nu. Eldat en gång i den. Är inga luckor på den utan der är som en öppen spis med gnistgaller frampå. Kanske tar något foto en dag och lägger upp. Efter två timmars eld var den fortfarande kall, tyckte mest det var som de öppna spisar jag eldat i. Har bara en vedspis annars i köket som ger svag värme. Och kallt är det, brr.
Kanske gör jag något fel? Det sitter en spak på sidan som jag antar är för spjället. Jag har haft den helt utdragen för inskjuten kom det in rök. Gör jag rätt?
Kanske jag skaffar en gasolvärmare om jag inte lyckas få bättre värme snart.
-
För en kakelugn är en gång är oftast lika med ingen gång och jag antar att rörspisen är liknande. Första eldningen på hösten bör vara en liten brasa så att man sakta vänjer ugnen vid att eldas och även nästa får gärna vara lite mindre. Tredje gången så kan man lägga in fullt och när det blivit kol så stryper man spjället för att hålla kvar värmen bättre. Spjället justeras genom att man känner när det ryker in och sedan öppnar man det mer, det är farligt att ha det för stängt men att ha det "för" öppet leder bara till aningen sämre uppvärmning så välj det senare om du inte är säker på hur öppet det ska vara.
De öppna spisar jag har eldat i lider oftast av att man har ved avsedd för en kakelugn eller spis när man i själva verket bör ha mycket grövre ved som brinner längre, då får man en jämnare värme över en längre tid. Det kanske är samma sak i en rörspis utan luckor?
-
Sen finns det varianter med ett spjäll som bypass förbi sidokanalerna. Man eldar upp draget i skorsten, sen stänger man bypassen.
Jag har även sett varianter med en trelägesfunktion. Öppetbypass, stängd bypass och helt stängd, vilket kan vara lite förvirrande.
Jag har just nu en variant av det kopplad till en järnspis och jag har inte lyckats klura ut hur böfvelen den fungerar.
/M
-
Att sätta in en kasset i en rörspis är en styggelse ! Att elda en kakelugn/rörspis utan luckor med öppet spjäll är amatörmässigt i högsta grad. Det finns innerluckor med glas i så man ser elden. I en rörspis/kakelugn proppar man in fullt med ved,tänder med öppet spjäll,stänger inner luckorna och stryper draget så det brinner lugnt, man stryper sen allt efter som tiden går.När glöden är helt borta stänger man helt å låter ugnen avge värmen under natten.
-
Att sätta in en kasset i en rörspis är en styggelse ! Att elda en kakelugn/rörspis utan luckor med öppet spjäll är amatörmässigt i högsta grad. Det finns innerluckor med glas i så man ser elden. I en rörspis/kakelugn proppar man in fullt med ved,tänder med öppet spjäll,stänger inner luckorna och stryper draget så det brinner lugnt, man stryper sen allt efter som tiden går.När glöden är helt borta stänger man helt å låter ugnen avge värmen under natten.
Instämmer.
Har bott i hus där man satt en liten kamin framför rörspisen, så att man eldar i kaminen men leder röken genom rörspisen. Fult, men antagligen den mest ved-värme-effektiva lösningen.
-
Precis så har jag i torpet jag bor i. Värmen stiger snabbt tack vare kamineldning och värmen lagras samtidigt upp i rörspisen. Funkar himla bra tycker jag men inte så snyggt nej.
-
Instämmer.
Har bott i hus där man satt en liten kamin framför rörspisen, så att man eldar i kaminen men leder röken genom rörspisen. Fult, men antagligen den mest ved-värme-effektiva lösningen.
Jag har sett uppgifter (Teknisk Tidskrift från omkring 1920) om att det var en vanlig lösning i Stockholm under första världskriget. Brist på ved och pga inkallelser var det svårt att få tag i hantverkare för att få en söndereldad kakelugn ommurad, då var en acceptabel nödlösning att ställa en kamin framför den otäta kakelugnen.
-
Om kakelugnen läcker skall den inte eldas i!! Rent av farligt!Finessen med ugnen är ju att lagra värmen .Om kan stoppar i kamin full till brädden blir den snart förstörd och dessutom lär det bli bastu inne innan ugnen är varm å då håller ju inte värmen så länge som det är tänkt.Kaminen får aldrig upp rätt förbrännings temperatur utan ett kraftigt luftöverskott som sänker verkningsgraden genom att kyla istället för att värma.Om man istället stryper kamin kommer den att sota istället. Vitsen med spjället i kakelugnen är att skapa ett litet övertryck pressar ut värmen i teglet.Vilket inte gick för att den läckte,, tillbaka på ruta 1. Däremot fanns under kriget en kamin tillsats till kakelugnarna för att kunna elda koks och antracit som va det enda att få tag i, Zulu var en variant.
-
Jag är i det stora nöjd med min rörspis,eldar sakta och en bra stund gärna med någon större vedbit men inte så att det bara pyr och ryker. Stänger spjället efter eldning men får vänta längre än man tror för annars blir det röklukt fast det tycks ha slocknat. Mitt uppe på min finns en rund ventil för tilluft. Nu ni proffs,hur skall man förhålla sig till denna mässingsventil. Öppen vid starkare eldning eller ?
Spisen är utan luckor,fungerar men kan tänka mig att det är bättre med. Då skall man såklart se upp med pyreldning.
-
Rosett ventilen i toppen,Sommar=öppet! rummet ventileras.Vinter Stängd.
-
Jaha, så det har alltså inte med eldningen att göra,eller rättare så skall den vara stängd vid eldning. Nå det är orsaken till att jag inte förstått meningen med tilluft just där.
-
jätteintressant att läsa era inlägg och tycker också att den mycket bra att elda i men problemet kvarstår med den spräckta "sättugnsplatta" och trasiga luckan. Hur snyggt är det egentligen och dessutom finns det en brandfara.
-
jätteintressant att läsa era inlägg och tycker också att den mycket bra att elda i men problemet kvarstår med den spräckta "sättugnsplatta" och trasiga luckan. Hur snyggt är det egentligen och dessutom finns det en brandfara.
Är det alltså en sån sättungsplatta från front eller sida på en sättugn? En i gjutjärn med massa krumelurer? Gjutjärn går att svetsa, fast jag vet inte hur det håller på eldstäder.
Hur är luckan skadad? Vanliga plåtluckor?
-
Bilder! vi ÄLSKAR bilder här! ;D
-
Vi har en rörspis utan luckor och den är jättebra. Men, den ska inte eldas i som i en öppen spis utan man eldar rejält typ en eller en halv vedkorg med öppet spjäll så det blir bra drag. Kan skjuta spjället lite efter ett tag och när man inte ser någon glöd längre så skjuter jag helt. Då är rörspisen varm och go och håller sig hela dagen eller natten. Så en brasa på morgonen och en på kvällen så är spisen alltid varm. :) Då klarar man sig utan luckor men, kanske kan man skjuta spjället helt tidigare med luckor?
-
Då jag inte vet hur denna platta ser ut eller är monterad kan jag inte ge ett bra svar.Men jag tror! Att det kan vara till utsmyckning som även förekommer så väl i öppna spisar såsom i vedspisarnas närhet. Sättugnar var nått som flitigt nyttjades på äldre boställen,Och som vanligt till fördel för dom av högre rang. Ty skälva eldstaden placerades i det rum där tjänstefolket huserade,Och genom att dom eldade så blev även den andra delen varm som naturligt vis stod i de finare rummen där finfolket slapp hantera detta skitgöra. Huruvida plattan går att svetsa kan diskuteras,enär den utstått för stor hetta genom åren,då kolet i stålet utarmats vilket kan medföra att svetsen och stålet inte förbinder sig,eller att sprickor påvisar brottanvisningar.Men dock värt att prova.Om nu bara putsen i ugnen fallerat så putsas det bara i nytt,eller modärniseras med vermeculit plattor som är avsedd för kaminer som med lätthet sågas till med vanlig såg. Rosetten,,ja Idag har vi en luftvärme pump som värmer på vintern å kyler på sommarn, Förr fanns inte dom möjligheterna, så lite luftombyte behövde även då.
-
Visst kan man elda ugnen utan luckor, men förbränningen och verknings graden försämras. Man kan även bada bastu med dörren öppen,men är inte lika bra.
-
Visst kan man elda ugnen utan luckor, men förbränningen och verknings graden försämras. Man kan även bada bastu med dörren öppen,men är inte lika bra.
Hur blir förbränningen sämre utan luckor?
-
Jo,du släpper in för mycket luft som inte deltar i förbränningen som kyler istället för att värma.Om du stryper spjället med öppna luckor så tar röken den lättare vägen ut i rummet,varvid du öppnar igen och luften forsar in. Om man lyssnar på elden så hör man hur det brinner,och brinner det så det dånar så brinner det för häftigt.
-
Då förstår jag hur du menar och det är ju sant. Så nu var jag tvungen att kolla när jag tände brasan idag först med fullt spjäll och då dånar elden, efter ett par minuter så sköt jag spjället en bit och då brummar elden mer. När jag inte ser några eldslågor mer så kan jag skjuta spjället lite till för att skjuta helt när jag inte ser glöd.
Så med luckor antar jag att jag skulle kunna stänga luckorna och skjuta spjället nästan helt redan efter ett par minuter?
-
Just när man tänder är det enkelt, stänger man spjället för mycket så ryker det in.
Jag brukar ha luckorna stängda men med mycket tilluft och 2/3-dels stängt spjäll tills det är bara glöd, då stänger jag även ytterluckorna och har spjället bara någon centimeter öppet. Sedan är spisen varm ända till morgonen.
-
Även om man har luckor får man inte strypa för mycke! Elden ska ju få så pass så att det brinner med.Där finns ett läge som man måste hitta på sin eldstad,för det som passar hos grannen passar inte hos dig.
-
Gjutjärn går att svetsa, fast jag vet inte hur det håller på eldstäder.
"Färskt" gjutjärn av bra kvalitet går att svetsa om man gör på rätt sätt och svetsaren verkligen är kunnig på området. Men "bränt" gjutjärn som har varit med i en eldstad länge, är ofta omöjligt att svetsa. Likaså är det inte så lätt med gjutjärn av dålig kvalitet som kanske har höga halter av svavel, fosfor och andra olämpliga ämnen, eller som inte är helt rent från slagginneslutningar.
Om det inte går att svetsa så kan det eventuellt vara möjligt att hårdlöda/svetslöda.
-
Glömde ju nämna att luckor och annat roligt finns på Eldkraft.se Skulle va kul å veta om det går att få till sprickorna
-
"Färskt" gjutjärn av bra kvalitet går att svetsa om man gör på rätt sätt och svetsaren verkligen är kunnig på området. Men "bränt" gjutjärn som har varit med i en eldstad länge, är ofta omöjligt att svetsa. Likaså är det inte så lätt med gjutjärn av dålig kvalitet som kanske har höga halter av svavel, fosfor och andra olämpliga ämnen, eller som inte är helt rent från slagginneslutningar.
Om det inte går att svetsa så kan det eventuellt vara möjligt att hårdlöda/svetslöda.
Jo, tänkte på det där med hållbarhet när det blir varmt och börjar röra sig.
Har inte heller förstått riktigt hur ts spis ser ut. Bilder hade varit bra som någon nämnde.
-
Jag sökte efter glasluckor och fann mest till kakelugn med mått 500x500mm. Hade varit snyggt med luckor helt av glas som följer öppningens form. Troligen blir det att beställa hos smed o glasmästare.
-
En fin pjäs :) Jag har sett nånstans på nätet där dom gjorde på beställning,om det va Davidssons?? här va en annan.
http://www.glasluckan.se/ (http://www.glasluckan.se/)
-
Vi har en gammal rörspis som är helt underbar. Ommurad för ett par år sedan efter soteld i gångarna. När vi flyttade in fanns det inga luckor till den. Beställde innerluckor i plåt med hål för luftintaget samt ytterluckor i koppar. Dessa luckor beställde vi hos de som säljer spisar och kaminer. Tror mig minnas att de var relativt dyra. Eldar varje kväll i rörspisen och den är fortfarande varm på morgonen. Men som någon mycket riktigt påpekade att man måste känna sin egen spis. Man kan inte säga hur mycket man skall stänga spjället utan att det ryker in. Det är olika på alla spisar. Man lär sig efter hand. På vår rörspis är det också väderberoende. Eldstaden är stor så man kan ställa långa pinnar upp och då brinner det bättre. Skulle aldrig sätta in en insats i rörspisen.
-
"Färskt" gjutjärn av bra kvalitet går att svetsa om man gör på rätt sätt och svetsaren verkligen är kunnig på området. Men "bränt" gjutjärn som har varit med i en eldstad länge, är ofta omöjligt att svetsa. Likaså är det inte så lätt med gjutjärn av dålig kvalitet som kanske har höga halter av svavel, fosfor och andra olämpliga ämnen, eller som inte är helt rent från slagginneslutningar.
Om det inte går att svetsa så kan det eventuellt vara möjligt att hårdlöda/svetslöda.
Nu har jag gjort ett test bara för det.. Pinnasvets och gjutjärnspinnar från Jula. Söndriga spisdelar från en 100-åring i källaren och en spricka på en likadan i köket.
Svetsa var inga problem och inte heller hållbarheten på sömmen när det var gjort. Men värmen när jag började elda tålde det inte. Hårfin spricka genom svetssömmen och alltså ingen för eldstadsdelar som kräver mekanisk hållbarhet.
Kanske finns det bättre pinnar för ändamålet? Har typ ingen erfarenhet av pinnasvetsning..
Hårdlödning med gasverket kanske ger en segare söm?
-
Nu har jag gjort ett test bara för det.. Pinnasvets och gjutjärnspinnar från Jula. Söndriga spisdelar från en 100-åring i källaren och en spricka på en likadan i köket.
Svetsa var inga problem och inte heller hållbarheten på sömmen när det var gjort. Men värmen när jag började elda tålde det inte. Hårfin spricka genom svetssömmen och alltså ingen för eldstadsdelar som kräver mekanisk hållbarhet.
Kanske finns det bättre pinnar för ändamålet? Har typ ingen erfarenhet av pinnasvetsning..
Hårdlödning med gasverket kanske ger en segare söm?
Skall inte materialet vara förvärmt innan du svetsar? För att förhindra spänningar som ger sprickor
-
Det finns en del pinnsvetselektroder för gjutjärn som inte består av järn utan av nickel eller koppar/nickel-legering. Ett par sådana är Esab G4 och G6 (beteckningar enligt en katalog från 1965, jag vet inte om de heter likadant idag).
Och det finns mycket detaljerade råd om hur man ska använda elektroderna:
Det är viktigt att man slipar upp sprickorna innan svetsning så att fogytorna är "färska" och rena. Det KAN gå att svetsa kallt i synnerhet i tunt gods, men vanligtvis är det bättre att förvärma godset (mellan 100 och 300 grader beroende på bl a vilken sorts gjutjärn det är och vilken av elektrodtyperna som används). Omedelbart efter svetsningen medan fogen är het ska den smidas ut ordentligt (hammare + städ), man svetsar korta sträckor, smider, svetsar en bit till osv. Efter svetsningen ska arbetsstycket få kallna mycket långsamt (t ex inbäddat i träkol). Man bör använda lite lägre ström än för vanliga svetselektroder av samma dimension, de fungerar med både lik- och växelström, elektroden till minus vid likström.
-
Skall inte materialet vara förvärmt innan du svetsar? För att förhindra spänningar som ger sprickor
Inte vet jag. Inte mitt område... Ska jag svetsa spisen medans det är fyr i den?
-
Det finns en del pinnsvetselektroder för gjutjärn som inte består av järn utan av nickel eller koppar/nickel-legering. Ett par sådana är Esab G4 och G6 (beteckningar enligt en katalog från 1965, jag vet inte om de heter likadant idag).
Och det finns mycket detaljerade råd om hur man ska använda elektroderna:
Det är viktigt att man slipar upp sprickorna innan svetsning så att fogytorna är "färska" och rena. Det KAN gå att svetsa kallt i synnerhet i tunt gods, men vanligtvis är det bättre att förvärma godset (mellan 100 och 300 grader beroende på bl a vilken sorts gjutjärn det är och vilken av elektrodtyperna som används). Omedelbart efter svetsningen medan fogen är het ska den smidas ut ordentligt (hammare + städ), man svetsar korta sträckor, smider, svetsar en bit till osv. Efter svetsningen ska arbetsstycket få kallna mycket långsamt (t ex inbäddat i träkol). Man bör använda lite lägre ström än för vanliga svetselektroder av samma dimension, de fungerar med både lik- och växelström, elektroden till minus vid likström.
Går inte att "smida ut" på spisen i köket.. Jo, allt slipades rent. En hälldel, som slagit sig så hällens tjocklek låg ovanför den andra sidan av sprickan ungefär.
-
Svetsning är inte mitt intresseområde,kan hjälpligt men har aldrig fastnat för det så jag kan inte ge något råd i detta. Vill istället fråga om spjället på rörspisen. Jag har eldat mycket i många sorters eldstäder,men har inte varit med rörspis så länge. Som jag skrev tidigare funkar min bra,ryker inte in,har endast någon liten spricka som visar sig ibland och drar ihop sig igen. Det finns endast ett spjäll. det går att dra ut ganska långt. Kan det då vara på hälften utdraget en omkoppling till sidokanalerna eller är det så hely utdraget. Eller, skulle det ha varit ett extra spjäll om den funktionen finns? Den drar i alla fall lika bra med helt resp.halft utdraget spjäll.
-
Går inte att "smida ut" på spisen i köket..
Och det går inte att komma åt att hålla emot med t ex ett tungt slägghuvud, yxa eller liknande på baksidan av fogen under smidningen? Man får såklart smida med en hammare som är sådär 5 gånger lättare än mothållet.
-
Ett sätt jag tillämpat är att bara "knacka det kallt". Alltså knacka med små snabba slag så att det vibrerar under avsvalningen. Är det en längre fog värmer man hela stycket tills det är rött och knackar tills det går att ta på.
-
Inte på den sprickan, men jag ska prova metoden på några trasiga delar.
-
Inte vet jag. Inte mitt område... Ska jag svetsa spisen medans det är fyr i den?
Absolut!! och elda gärna både länge och ordentligt!!
mvh Y
-
Absolut!! och elda gärna både länge och ordentligt!!
mvh Y
Ska prova det. Har nog någon trasig platta att byta med och ha som testobjekt.
-
Jag hittade en gammal jötulkamin med ett par längsgående sprickor i en container, jag svetsade med gj-pinnar "under gång" Det var för typ 5år sen och det håller än :)
Men som sagts tidigare i tråden .. man vet aldrig med gjutjärn!!
mvh Y
-
Gjutjärn ja.Prexis som med fruntimmer,kan hålla länge, ibland spricker det med desamma. ;)
-
gjutjärn kan vara ett lurigt material. har svetsat grenrör till bil som är i gjutjärn,där förvärmer man godset ,svetsar med pinne knackar fogen med en kulhammare och slutligen eftervärmer godset och låter det kallna långsamt borde väll bli något liknande på en kamin eller kamindelar
m.v.h. thomas
-
Man bör också tänka på att bildelar som t ex motorblock och grenrör är tillverkade av gjutjärn av betydligt bättre kvalitet än det gjutjärn som används i kaminer och liknande som inte behöver vara lika pålitligt mot mekaniska påkänningar och vibrationer. Så bli inte förvånad om "bil-gjutjärn" också visar sig mycket lättare att svetsa än annat gjutjärn.
-
har nu läst hela trådenoch kanske ni har nåt tipps till mig, har en rörspis där skorsten går snett genom hallen på övervåningen till skorsten från köket, och det rök in dåligt drag, spjället helöppet, skorsten är fotad invändigt och ser bra ut, jag har luckor men utan hål i, när man äntligen fick fyr så rök det in så fort man öppnade luckorna och det pös lite på sidorna ,det är åtgärdat, tordes inte sova där,den har blivit svart ovanför eldstaden av röken,nu har sotarn stt igen rökgångarna och röken går rätt upp i skorsten, frid och fröjd men muren blir för varm på baksidan mot trä, så nu eldar jag inte alls och tyckte även att jag eldade för kråkorna,vad göra blir så less på skiten, överväger att sätta in kasett, men gångarna är ju igenmurade så då måste väl värmen gå rätt ut eller, lite svårt att beskriva allt, och tycker egentligen inte en kasett passar i ett så gammalt hus, 1800 nåt, köket är från 17-1800
-
Jag har rörspis i mitt hus.
Den är mycket effektiv och bränslesnål.
Det går åt en knapp banankartong björkved på en hel kväll och då är rörspisen så varm att man knappt kan ta i den.
Den håller sedan värmen i nästan ett dygn.
Min rörspis har luckor som på en kakelugn. Det är luckorna som gör rörspisen så bränslesnål. Man kan ha dom stängda och i början öppna två små runda ventiler. När elden tagit sig ordentligt kan man stänga dessa ventiler helt och elden klarar sig fint med springorna runt luckorna.
När elden och glöden slocknat kan man stänga ytterluckorna och skjuta spjället.
Att skjuta spjället är mycket viktigt - annars kallnar rörspisen på några timmar.
Det är också förenat med viss fara att stänga spjället för tidigt - gaser kan gå in i huset istället för ut i skorstenen.
Att elda med luckorna stängda är däremot inte farligt då suget efter syre skapar ett undertryck inne i rörspisen.
Om man vill vara extra ekonomisk med värmen som lagrats i rörspisen kan man ställa sig med näsan en bit ovanför luckorna nära rörspisen. Sedan skjuter man in spjället tills man känner röklukten - och öppnar lite igen tills röklukten inte känns mera. Detta för att inte ventilera ut värmen i slutet av eldningen.
Att elda en rörspis utan luckor tror jag inte har så stor betydelse för att kunna lagra värmen. Det är viktigare att använda spjället på rätt sätt.
Luckorna är mera ett hjälpmedel att få rörspisen att dra så lite ved som möjligt - och ett skydd mot att veden sprätter ut glöd.
Detta kan också sägas om att elda i en kakelugn.
-
har nu läst hela trådenoch kanske ni har nåt tipps till mig, har en rörspis där skorsten går snett genom hallen på övervåningen till skorsten från köket, och det rök in dåligt drag, spjället helöppet, skorsten är fotad invändigt och ser bra ut, jag har luckor men utan hål i, när man äntligen fick fyr så rök det in så fort man öppnade luckorna och det pös lite på sidorna ,det är åtgärdat, tordes inte sova där,den har blivit svart ovanför eldstaden av röken,nu har sotarn stt igen rökgångarna och röken går rätt upp i skorsten, frid och fröjd men muren blir för varm på baksidan mot trä, så nu eldar jag inte alls och tyckte även att jag eldade för kråkorna,vad göra blir så less på skiten, överväger att sätta in kasett, men gångarna är ju igenmurade så då måste väl värmen gå rätt ut eller, lite svårt att beskriva allt, och tycker egentligen inte en kasett passar i ett så gammalt hus, 1800 nåt, köket är från 17-1800
Varför satte sotarn igen rökgångarna? Utan dem blir ju rörspisen som en vanlig öppen spis och värmen lagras inte i kanalerna. Att det ryker in beror ofta på att man inte blivit av med den kalla luften som finns i gångarna. Elda med papper tills draget funkar och därefter med lite fin ved så all kall luft är borta och det är bra drag. Sen kan man lägga in ved till sin brasa.
-
har gjort som du beskrev, men så fort man öppnade luckorna för att tex fylla på så gick röken direkt in i rummet, stog oxåmed näsan över o kollade, i själva eldstaden på bägge sidor var det från början öppningar till rökgångarna ,där stog röken som en kvast ut, undrar ändå om det inte var täppt i nån gång, därför murade sotarn igen, men som sagt det funkar inte ändå, jag har höjt botten med tegelsten och nu eftersom rökgången är rak så går det ju men blir nu för varmt på baksida, det får nog bli en kasett ändå, bruket är oxå väldigt gammalt och poröst, föregående ägare eldade inte pga att det rök in
-
Bruket skall vara poröst enl. vad jag hört.
/M