Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Fordonsdrift => Ämnet startat av: JohnA skrivet 16 nov-12 kl 13:58
-
Alla som tagit hand om ett mopedvrak eller en veteranbil som stått i många år känner till den speciella lukten från bensintanken. Det luktar surt! Terpentin har jag hört talas om men om detta är vad det blir av bensin med tiden vet jag inte. Odugligt som motorbränsle brukar det vara hur som helst.
Men hur lång tid tar det egentligen innan bensinen i en undanställd bil försämras så pass att den gör motorn svårstartad? Jag brukar ha rätt bra cirkulation på både mina fordon och reservdunkar så jag har aldrig känt av någon förvandling. Däremot köpte jag en snöskoter för några år sedan och den hade stått rätt länge. Bensinen luktade ok men motorn gick riktigt skräpigt trots genomgånget tändsystem och efteråt när alla bevis var undanröjda började jag misstänka bensinen...
Nu har jag släpat hem en bil som stått 6-8 år och funderar så klart om bensinen duger att starta på eller om jag riskerar att dra fel slutsatser om uppstarten går dåligt. Jag startar nog den bilen på fräsch bensin för säkerhets skull men det vore ändå intressant att veta NÄR och gärna varför bensin blir dålig.
-
bensinen reagerar med syret i luften.
redan efter ett par månader så kan bensinen vara så pass dålig att känsliga motorer har svårt att starta
se tex på en gräsklippare som ska igång efter vintern
Moppar har juh den iblandade oljan som extra ingrediens.
-
Hej!
Jag har samma åsikt som Du, "Skogsvilde!" Just att starta en gräsklippare med förra årets bensin kan vara svårt, och fick rådet att fylla på ny, vilket jag gjorde, och maskinen startade omedelbart! Men den gamla bensinen slank visst ner i tanken sedan, och det gick bra att köra på den också, när motorn väl startat!
Hälsning! W H
-
Halaj!
Bensin kallas ibland för soppa, och det är just det det är, en soppa av både det ena och det andra, fast mest innehåller det oktan.
Det innehåller bl.a. lättflyktiga ämnen som gör en motor mer lättstartad. Dessa lättflyktiga ämnen förgasas vid en lägre temperatur än t.ex. oktan.
Vinterbensin innehåller mer sådana ämnen än sommarbensin.
Om bensin får sitta i en behållare som inte är gastät dunstar dessa ämnen bort(just för att de är lättflyktiga), och det blir stört omöjligt att kallstarta en motor på det. Får man väl igång maskinen går det dock alldeles utmärkt att köra på det.
//T
-
Min erfarenhet är att bensin åldras mycket olika fort olika gånger, så man kan egentligen inte vara säker på någonting alls. Jag har själv råkat ut för en bil som var omöjlig att starta på bensin som hade stått i tanken ett år, men när den var utdrygad med 5 liter färsk bensin gick det bra. Det finns exempel på snöskotrar som visserligen har startat men som har gått så dåligt att man har befarat något allvarligt fel på motorn, bara för att bensinen var från i fjol. Och så finns det rakt motsatta fall, senast nu i somras när jag var med och startade en Saab 99 som troligen hade stått orörd sedan 1997, den gick både att starta (iofs i sommarklimat) och köra på den gamla bensinen.
Jag tror att bensin åldras långsammare om den får stå i någotsånär konstant temperatur (som den där Saaben som hade tillbringat alla år i ett underjordiskt parkeringsgarage som är nästan fritt från dagliga temperaturväxlingar och där det aldrig blir över +20 grader på sommaren eller under 0 på vintern), än om den t ex befinner sig i tanken på ett fordon som står ute och värms av solen varje dag och kyls av på natten.
-
Min erfarenhet är att bensin åldras mycket olika fort olika gånger, så man kan egentligen inte vara säker på någonting alls. Jag har själv råkat ut för en bil som var omöjlig att starta på bensin som hade stått i tanken ett år, men när den var utdrygad med 5 liter färsk bensin gick det bra. Det finns exempel på snöskotrar som visserligen har startat men som har gått så dåligt att man har befarat något allvarligt fel på motorn, bara för att bensinen var från i fjol. Och så finns det rakt motsatta fall, senast nu i somras när jag var med och startade en Saab 99 som troligen hade stått orörd sedan 1997, den gick både att starta (iofs i sommarklimat) och köra på den gamla bensinen.
Jag tror att bensin åldras långsammare om den får stå i någotsånär konstant temperatur (som den där Saaben som hade tillbringat alla år i ett underjordiskt parkeringsgarage som är nästan fritt från dagliga temperaturväxlingar och där det aldrig blir över +20 grader på sommaren eller under 0 på vintern), än om den t ex befinner sig i tanken på ett fordon som står ute och värms av solen varje dag och kyls av på natten.
Har inte bensinen fått sämre lagringsförmåga sedan 1997 då? Annorlunda blandning för lägre utsläpp eller så?
-
Vad jag vet så har inte bensinens kvalitet ändrats nämnvärt sedan omkring 1990, då raffinaderierna började få rutin på att producera blyfri bensin med användbart oktantal. Som sämst lär bensinen (i Sverige och för den delen hela nordeuropa) ha varit dels i samband med oljekrisen 1973 och dels i mitten av 80-talet.
-
Nja, bland annat har den väll en mindre inblandning av etanol nu för tiden? Vissa förändringar har i alla fall gjorts, även om jag inte har någon aning om ifall det kan påverka lagringsförmågan
-
Etanolinblandningen har funnits sedan slutet av 80-talet, från början bara vintertid och inte konsekvent lika hos alla bensinbolag (allt från 0 till 15 % förekom omkring 1990-1993), den försvann i och med EU-inträdet och kom tillbaks några år senare.
-
Halaj!
Bensin kallas ibland för soppa, och det är just det det är, en soppa av både det ena och det andra, fast mest innehåller det oktan.
Det innehåller bl.a. lättflyktiga ämnen som gör en motor mer lättstartad. Dessa lättflyktiga ämnen förgasas vid en lägre temperatur än t.ex. oktan.
V
//T
;D En seglivad myt från motorismens bardom som tycks leva hur länge som helst. Det finns inget ämne som heter oktan. ;D
-
Hoppsan! Oktan är ett kolväte med 8 kolatomer. Oktan ingår i det vi kallar bensin.
-
Oktan, inte finns? Myt?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oktan (http://sv.wikipedia.org/wiki/Oktan)
Oktan finns, och kommer att finnas så länge det finns kol och väte i universum. Att det skulle vara en myt är ren rappakalja.
-
:-[ Det var mer än jag visste. Däremot så vet jag att begreppet oktantal i bensin är ett mått på bensinen förmåga att motstå självantändning. Som inte har att göra med förekomst av oktan.
-
Japp Ola. Och oktantalet på bensin är det som sjunker först. Som inte har med oktan att göra.... ::) inte alls förvirrande..
-
http://www.preem.se/templates/page____10305.aspx (http://www.preem.se/templates/page____10305.aspx)
Raggarbonden 8)
-
:-[ Det var mer än jag visste. Däremot så vet jag att begreppet oktantal i bensin är ett mått på bensinen förmåga att motstå självantändning. Som inte har att göra med förekomst av oktan.
Riktigt.
Däremot är oktan indirekt inblandat, på så sätt att oktantalet 100 bestäms i en speciell motor med ren isooktan (eg trimetylpentan) som bränsle. Likaså bestäms oktantalet 0 av ren heptan. Man kan då få fram en skala som man kan använda för att bestämma även oktantal betydligt över 100, ungefär som temperatur där smält is bestämmer 0-punkt och kokande vatten 100 grader, men man kan bestämma temperatur på helt vattenfria saker. Jag har för mig att flygplanet DC3 tankades med bensin med oktantal på 125. Etanol ligger också över 100.
För dieselmotorer används något som heter cetantal.
-
:-[ Det var mer än jag visste. Däremot så vet jag att begreppet oktantal i bensin är ett mått på bensinen förmåga att motstå självantändning. Som inte har att göra med förekomst av oktan.
Halaj!
En snubbe som hette Ricardo experimenterade mycket med bränslen i början på 1900-talet:
http://en.wikipedia.org/wiki/Harry_Ricardo (http://en.wikipedia.org/wiki/Harry_Ricardo)
Han byggde en referensmotor med variabelt kompressionsförhållande till sina prov.
Han fann att heptan (sju kolatomer) hade uselt motstånd mot knackning i en motor, medan oktan (åtta kolatomer) hade utmärkt motstånd mot knackning.
Dessa två bränslen blandade han och körde sin motor med, för att få en kvalitetskala för vilket bränsle som helst.
Han gav ren heptan oktantalet 0, och ren oktan oktantalet 100.
Oktantalet är alltså en procentsats.
Så om du tankar 95-oktanig bensin har den alltså samma motstånd mot knackning som en blandning av 5% heptan och 95% oktan.
Bränsle behöver nu, med Ricardos skala, inte innehålla någon oktan för att ha ett oktantal.
Man kan ju köra en spark ignited (vad heter det på svenska?) motor på fotogen, efter uppvärmning.
Fotogen har ett oktantal på 50. Det innebär alltså att Ricardos referensmotor körd med fotogen börjar att knacka vid samma kompressionsförhållande som en 50/50 blanding av heptan och oktan hade gjort.
Kuriosa: heptan säljs i handeln under namnet kemiskt ren bensin.
//T
tillägg: ässhh, jag blev pucktvåa, med nästan dubbelt så många tecken som Edgar
-
Gjorde ett test nyss. o:)
Hittade ett bortglömt stort fat med lite bensin i längst in i verkstaden, säkert 3-6 år gammal soppa.
Tömde ut en pöl med det inomhus.
Tömde ut en pöl med halvfärsk soppa med drygt hälften E85.
Tömde ut en pöl med ny BF95 soppa.
Tände på.
Nya bensinen flammade upp WOOOOFF, fullt blås direkt med meterhöga lågor, de andra 2 var dämpade första sekunden med små 20 cm lågor. Men efter 5-7 sekunder brann de andra lika mycket!
Så den Högst Vetenskapliga Slutsatsen av detta är det som min tidigare erfarenhet har sagt: -Det går utmärkt att köra på 20 år gammal bensin (har testat förr..) men man behöver isf ge en ''rejäl sup'' i insuget med färsk soppa så den varvar upp och kommer igång liksom.. o:)
Alternativt blandar ut det i annan färsk bensin.
Köpte en gång på stenåldern en Zündapp moppe som hade stått helt orörd 7 år i en källare där ägaren hade dött. Jag fick nys om detta & köpte den.
Gick igång på andra kicken och funkade ok. Soppan körde jag upp. Så det är inte alltid den dör. Men jag tror att den gamla blyade bensinen var mycket stabilare än modern ''crackad'' bensin.
-
När det gäller oktantalsbestämningar så bör man komma ihåg att mätmetoden som går ut på att jämföra bränslets knackningsbeständighet under vissa bestämda förhållanden (egentligen finns det två olika mätmetoder, researchmetoden och motormetoden, som ger olika resultat på "vanlig" bensin) egentligen bara fungerar på bensin och andra liknande, mineraloljebaserade bränslen. Andra slags bränslen (t ex gengas, biogas, etanol, metanol) uppför sig på helt annat sätt när det gäller knackningar och det är egentligen ingen mening att tala om oktantal för dem, man kan bara konstatera att t ex gengas och etanol som regel är mycket mer knackningsbeständiga än bensin med oktantal upp till 100.
En egenhet som bara finns hos bensin och knappast hos andra bränslen är att bensin kräver senare tändning vid stort gaspådrag för att undvika knackning. Etanol och gengas beter sig inte på det sättet utan där är idealt tändläge vid ett givet varvtal detsamma oavsett gaspådrag. För gengas varierar det såklart en hel del med hur gasens kvalitet är just för ögonblicket.
-
Så den Högst Vetenskapliga Slutsatsen av detta är det som min tidigare erfarenhet har sagt: -Det går utmärkt att köra på 20 år gammal bensin (har testat förr..) men man behöver isf ge en ''rejäl sup'' i insuget med färsk soppa så den varvar upp och kommer igång liksom.. o:)
Alternativt blandar ut det i annan färsk bensin.
Den gamle mc:n här, behöver tömd förgasare och släppa på "nytt" från tanken, om den så bara stått en månad. Men att soppan i tanken är gammal spelar ingen roll.
Varför?
-
Den gamle mc:n här, behöver tömd förgasare och släppa på "nytt" från tanken, om den så bara stått en månad. Men att soppan i tanken är gammal spelar ingen roll.
Varför?
Vet inte. Min gamle Kawa 750 är likadan, har den stått så måste jag bogsera igång den.
Eller så tar jag vattenkokaren å häller 2 liter vatten på toppen/cylindrarna, då går den ofta igång.
Min teori är att choken inte stänger för tillräckligt, många äldre japanska mc chokar för dåligt och behöver bogsering, en sup i cyl, eller startgas för att komma igång o:)
-
Vet inte. Min gamle Kawa 750 är likadan, har den stått så måste jag bogsera igång den.
Eller så tar jag vattenkokaren å häller 2 liter vatten på toppen/cylindrarna, då går den ofta igång.
Min teori är att choken inte stänger för tillräckligt, många äldre japanska mc chokar för dåligt och behöver bogsering, en sup i cyl, eller startgas för att komma igång o:)
Ja, detta är en Yamaha -85.
-
En sak att komma ihåg med gamla japanska mc är att choken ENDAST fungerar om man inte rör gasen alls. Det är lönlöst att försöka pumpa med gasen under startförsök på en sådan, utan det enda som gäller vid kallstart är full choke och ingen gas alls. Ofta är chokeanordningen gjord så att den ger maximalt fet bränsleblandning bara under ett par sekunder i början av startförsöket och sedan magras blandningen ut (det brukar ske genom att den s k startförgasaren får sitt bränsle från en kammare som är hopkopplad med flottörhuset via ett litet hål). Startar motorn inte på en gång lönar det sig inte att nöta länge på startmotorn utan kör den bara 2-3 sekunder åt gången och vänta minst 10-20 sekunder mellan startförsöken så att nytt bränsle hinner rinna fram till startförgasaren.
Om en sån där motor är kroniskt svårstartad så blir den ofta mycket bättre av en noggrann inställning av ventilspelen, även om det är dyrt och besvärligt att hålla på med shims i olika tjocklekar.
-
Halaj!
En snubbe som hette Ricardo experimenterade mycket med bränslen i början på 1900-talet:
[url]http://en.wikipedia.org/wiki/Harry_Ricardo[/url] ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Harry_Ricardo[/url])
Han byggde en referensmotor med variabelt kompressionsförhållande till sina prov.
Han fann att heptan (sju kolatomer) hade uselt motstånd mot knackning i en motor, medan oktan (åtta kolatomer) hade utmärkt motstånd mot knackning.
Dessa två bränslen blandade han och körde sin motor med, för att få en kvalitetskala för vilket bränsle som helst.
Han gav ren heptan oktantalet 0, och ren oktan oktantalet 100.
Oktantalet är alltså en procentsats.
Så om du tankar 95-oktanig bensin har den alltså samma motstånd mot knackning som en blandning av 5% heptan och 95% oktan.
Bränsle behöver nu, med Ricardos skala, inte innehålla någon oktan för att ha ett oktantal.
Man kan ju köra en spark ignited (vad heter det på svenska?) motor på fotogen, efter uppvärmning.
Fotogen har ett oktantal på 50. Det innebär alltså att Ricardos referensmotor körd med fotogen börjar att knacka vid samma kompressionsförhållande som en 50/50 blanding av heptan och oktan hade gjort.
Kuriosa: heptan säljs i handeln under namnet kemiskt ren bensin.
//T
tillägg: ässhh, jag blev pucktvåa, med nästan dubbelt så många tecken som Edgar
Hmm.. Klingar nåt bekant här!! Är det heptan som används i Zippobensinen?
Har en handvärmare som går på zipposoppa och den är dyyr!! typ 60spänn för 125ml!
Nån som har tips på var man isåfall kan få tag på heptan i literversion och isåfall vilket märke?
Det borde ju i rimlighetens namn gå att få ner priset en hel del tycker man!
mvh Y
-
Halaj1
Jag har köpt heptan på literflaska på Hornbach. Kanske finns det också på Bauhaus?
//T
-
Den gamle mc:n här, behöver tömd förgasare och släppa på "nytt" från tanken, om den så bara stått en månad. Men att soppan i tanken är gammal spelar ingen roll.
Varför?
Förgasaren är otät dvs ett dåligt förvaringskärl för bensin. Bensin gasar och ångar ut ur förgasarens lilla behållare, flottörhuset. Tanken är ofta tät på en hoj.
Det är mycket liten mängd i flottörhuset så man kan bogsera hojen nån km så den förbrukar bensinen som då ersätts med fräsch soppa.
Det rätta är att stänga kranen på hösten och köra förgasarna tomma. Eller dränera med skruven som sitter längst ned på varje flottörhus.
Startgas funkar också. Helst inte i tvåtaktare förstås den smörjs ju oftast av oljan i bensinen.
-
Hej. Jag har sett att det finns en tillsats att köpa för att hälla i bensin som ska lagras. Såg det på en preppersida i USA. Glömt var. Någon som vet något om det?
-
Hej. Jag har sett att det finns en tillsats att köpa för att hälla i bensin som ska lagras. Såg det på en preppersida i USA. Glömt var. Någon som vet något om det?
Det har funnits en del såna tillsatser men de har mest bara varit humbug. Ett problem är att bensin kan ha så pass olika egenskaper beroende på olika råoljekvaliteter, olika processer i raffinaderier osv, att det knappast går att göra en enda tillsats som fungerar oavsett var bensinen kommer ifrån. Det finns också en del grundläggande skillnader mellan amerikansk och europeisk bensin.
Förr i tiden, då svenska försvaret hade många bensindrivna fordon stående i mobförråd, så tankades de med en speciell lagringsbeständig bensin innan förrådsställningen. I bergrum lagrade man "vanlig" blyad bensin som höll sig länge tack vare låg och jämn temperatur. När blyet togs bort i början av 90-talet och försvaret fortfarande använde många gamla motorer som krävde blytillsats, fick man stora problem med lagring av bensin med blyersättning (det var någon kalium- eller kalciumförening), den gav slemmiga, tvålaktiga utfällningar redan efter några månader.
-
Pratar man inte om metantal för gasformiga bränslen?
/M