Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Nöten skrivet 05 jan-07 kl 02:59
-
Hej svejs.
Ny som en oktobersnö här!
Mina funderingar går kors och tvärs om hur vi ska göra i framtiden.
Vi har några ungnöt av mjölkras och även några betäkta tackor.
vi är ense om att utöka för att få lite lönsamhet på vår fritidssysselsättning.
Att bygga nått är ofrånkommligt, frågan är bara vad?!
Ska man bygga nått enkelt kallt lösdriftsvindskydd med halmbädd och utvändig utfodring som kostar nästan nada, eller ska man satsa på ett betydligt dyrare alternativ med kall lösdrift, liggbås och skrapgångar?
Största frågan är nog ändå vilken djurgrupp man ska sattsa på.
Mjölkdjurskalvarna är ju billiga i inköp men har ju ett lågt köttvärde om man vill sälja vid 14-18 månader.
Kjöttdjurskalvar är nog mycket bättre lönsamhet på vid försäljning, men då måste man nog ha amkor för att få tag på dem och dom kostar ju sitt i inköp och drift med foder klövvård mm.För att inte tala om tjuren!!
Hoppas på råd. Grubblar dag ut och dag in, kväll som natt!!!
-
Kjöttdjurskalvar är nog mycket bättre lönsamhet på vid försäljning, men då måste man nog ha amkor för att få tag på dem och dom kostar ju sitt i inköp och drift med foder klövvård mm.För att inte tala om tjuren!!
Du menar väl Dikor inte amkor väl ???
Mvh Rosa
-
Du menar väl Dikor inte amkor väl ???
Mvh Rosa
Ursäkta den obildade men vad är skillnaden?
-
En Amko är en ko som förutom sin egen kalv "ammas" av andra ditsatta kalvar.
Mjölkraser kan användas till det.
En Diko är en ko som bara går med/mjölkas av sin egen kalv.
Köttraser används som dikor.
Mvh Rosa
-
Hej!
Jag kan inte säga vad som ger bäst lösamhet, men det borde inte vara nån omöjlighet att göra en kalkyl på det hela.
Vad det gäller byggnader så skulle jag nog satsa på någon enklare konstruktion, men det beror nog på hur pass stor besättning man har. Ett system med skrapade gångar blir mycket dyrare att bygga, men ströåtgången bli ju mindre...
Lite tips kan du få här: http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/aktuellt_fr_slu/ALU440/ALU440.BAK
-
Du menar väl Dikor inte amkor väl ???
Mvh Rosa
Jo yr i nattmössan som man var så menade jag ju förstås Dikor och inte amkor....
-
Tack för länken det verkade stå mkt intressant där. Det får bli kvällens lektyr. ;)
-
Hej Nöten
Jag kan ju bara säga dig det att kalvar utav mjölkraser blir ju inte på långa när lika köttiga och växer inte lika fort som köttraser gör.
Du får mer kött på köttraserna, gentimot mjölkraserna, med samma mängd foder.
Mvh Halle
-
Ja,det måste finnas en anledning till att det är skillnad på köttraser jämfört med andra... :D
-
Men kalvar av köttras är väl dyra att köpa? Det kostar ju en del att ha en diko som inte producerar nåt annat än en kalv om året... För mig som har mjölkkor, och som är med i KRAV, och alltså måste ge kalvarna helmjölk i 3 månader är det dyrt att föda upp tjurar. Skulle nog nära på skänka bort dem när de är en vecka gamla....
-
Köttraskalvar kan du köpa i två olika "former".
- 6 månaders rena köttraskalvar kostar 5500 och uppåt....
- mjölk/köttras blandning som köps som småkalvar,
och då blir billigare i inköp men bara 50% köttras...
Mvh Rosa
-
varför inte köpa en dräkrig köttrasko för ungefär samma pris som en kalv?
-
Man skall nog fundera över vilka förutsättningar gården har...
Har du mycket naturbetes marker, och mycket hö o ensilage... men inga mängder av spannmål.
då kanske du skulle satsa på lättare typ av nötkreatur..
Tyngre köttraser trampar lätt söder tex strandängar och sedan behöver de ju mer kraftfoder i foderstaten för att komma till sin rätt.
Varför inte ev satsa på stutar av mjölkras...
Om du har narutbetes marker och mycket ensilage...
Köper man dem som avvanda småkalvar så är de ju billiga oftast under 2000kr st sedan kasterar man ett helt gäng så får man ner kostanderna för vetrinären...
de behöver ju lite kraftfoder i början sedan kan de ju ha fri till gång på ba ensilage tex och sedan bete i 2 säsonger... slut gödning bör man ju alltid göra minst 2 månader innan slakt... 1 kg brakrafoder / 100 kg levande vikt...
Viktigast är ju att skicka dem till sakt när de är slaktmogna...
Stutar växer ju saktare... men de behöver inte heller så mycket kraftfoder som man ofta ger köttras och intensiv uppfödda djur...
så har man gott om beten och ensllage så ätr det ju ett alternativ...
och slakta dem på våren å är det bästa betalningen..
Har man däremot fina åkermarks beten och mycket egen spannmål så kan man ju naturligt vis satsa på kött raser...
Men att ha charolais på magra naturbetes marker och köpa allt ktaftfoder på då blir det svårt att få nån ekonomi...
Som stutar passar även fjäll o framför allt rödkullor...
Rödkullan är ju en kombinerad kött o mjölkras precis som de n gamla typen av SRB...
Min rödkulle tjur vägde 436 kg slaktat då han var 3 år... Var ju avels tjur... och han var inte slut gödd- fick inget krafatfoder... slakades i november direkt från "betet"...
-
varför inte köpa en dräkrig köttrasko för ungefär samma pris som en kalv?
Är nog svårt :-\ att hitta en dräktig renrasig köttrasko i bra skick med alla papper i ordning för 5500:-
Dessutom att köpa en dräktig ko blir ju en annan produktionsinriktning som vi pratar om då...
kon kan dessutom mista kalven och då har du ju ingen kalv alls..
kon kan få en kvigkalv och det var ju inte avsikten om man vill föda upp tjurar..
Mvh Rosa
-
Rödkullan är ju en kombinerad kött o mjölkras precis som de n gamla typen av SRB...
Min rödkulle tjur vägde 436 kg slaktat då han var 3 år...
Men man ska komma ihåg/veta att det är ingen "köttras" i modern bemärkelse...
Idag räknas de inte som köttras, utan en köttigare variant av mjölkras.
Höga totalvikter är ju inte intressant.
Då vikter över 400 kg belastas av avdrag på kilopriset!
Och dessutom inte kan klassas som Gourme kött !
Dessutom vill man ju inte ha tjurar i 36 månader...
Mvh Rosa
-
Oh, här händer det grejer. Vad bra att ni diskuterar och ventilerar ni som har lite kött på benen ;)
Vi håller oxå på att fundera i samma banor som nöten. Iaf så vill man ju inte ha djuren ända upp i 36 mån. Det blir för länge.
Att göra dem till stutar har vi funderat på men en del menar att de blir inge lugnare och en del menar att de blir lugnare så vem ska man lita på? Ja man kan ju prova själv iofs. Men som vi ser det nu kan de lika gärna få vara okastrerade. Fördelar nackdelar får ni gärna komma med.
Vi hade tänkt köra ekologiskt, och de får inge kraftfoder. Bara hösilage och grönfoder. Sen så har vi inga strandängar utan hur ska jag beskriva det, det är både skog och slåttesängar som de betar på. Sen hade vi även tänkt slakta på våren. Alltså då åker de iväg till slakteriet. då är de 15-20 mån ev lite mer beronde på när de är födda.
ROSA: Vad innerbär det då man klassas som gorume kött? Extra fint förstår jag men kan du förklara det lite?
-
Eftersom största intäkten kommer från de samlade EU-bidragen så är det ekonomisk dumhet att ha köttdjur överhuvudtaget. Ännu sämre ekonomi blir det om ni slaktar på våren, eftersom det bästa ekonomiska utbytet (den bästa tillväxten sker på betet; på åker, äng och i skog).
Ni får en långsam tillväxt om ni bara föder djuren på grovfoder. Skall ni slakta djuren vid så tidig ålder, 18 månader, så måste ni stressa djuren hårt (=ge dem kraftfoder).
Kan ni föda två djur ( t.ex två fjälldjur) på samma areal (mängd grovfoder) som ni föder ett köttras djur (simmental, charolais, limousin eller liknande) så blir ekonomin betydligt bättre jämförelsevis.
Ni bor i Dorotea som ligger i Västerbottens inland.
Grundregeln för bästa ekonomiska utbyte är då följande:
utrotningshotat djur (1.000 kronor per djurenhet och år)
ekologisk
bara grovfoder (ni kan ju inte odla spannmål själva)
bete i skog och äng
slåtter på vall
lång uppfödningsperiod (kalvar ger inga få djurenheter)
Sök hjälp hos Länsstyrelsens landsbygdsenhet för att få ekonomiskt stöd att nischa in slakten till gourmetrestauranger eller liknande. Nya Landsbygdsprogrammet ger den möjligheten. Djur uppfödda på bara grovfoder har betydligt högre halt av omega 3 fett. Dessutom är köttet smakrikare med längre uppfödningstid än stressat ungnötskött. Kan ni dessutom få tag i fjällras så har ni ytterligare ett plus i ekonomin.
http://www.fjallkon.org/
Betvivlar ni riktigheten i resonemanget eller vill vara säkra på vad ni gör - Tag kontakt med Hushållningssällskapet och be dem göra en driftskalkyl utifrån vad jag här beskrivet och andra alternativ.
-
ROSA: Vad innerbär det då man klassas som gorume kött?
Extra fint förstår jag men kan du förklara det lite?
För konsumenten innebär det att citat:
Just därför har vi samlat vårt finaste nötkött och våra yppersta
delikatesser under Scan Gourmet. På så sätt kan du vara säker
på att maten verkligen är av högsta klass.
Allt nötkött från Scan Gourmet är hängmörat på ett speciellt sätt som gör att köttrådarna bli raka och fina. Efter hängmörningen får
köttet mogna en vecka innan vi förpackar det.
För den som föder upp tjurar som klassar sig som Gourme innebär det 2.50-3 kr mera betalt per kg.
Tjurarna skall väga mellan 275-399 kg. Ha formklassen E till R- och fettklass 2+ till 4.
För att nå dit det är det Köttraserna som gäller (inte Highland C)
mvh Rosa
-
Eftersom största intäkten kommer från de samlade EU-bidragen så är det ekonomisk dumhet att ha köttdjur överhuvudtaget. Ännu sämre ekonomi blir det om ni slaktar på våren, eftersom det bästa ekonomiska utbytet (den bästa tillväxten sker på betet; på åker, äng och i skog).
Att det skulle vara ekonomisk dumhet att ha ekologiska köttrasdjur är inte sant. De ger så pass mycket mer tillbaka på slakten så att dom 1000:- du får extra för utrotningshotade raser tjänas igen direkt.
Detta med vårslakten fungerar om man har ett BRA ensilage att ge djuren under vintern. Dessutom är ju slaktpriset oftast bättre på våren än hösten !
Ni får en långsam tillväxt om ni bara föder djuren på grovfoder. Skall ni slakta djuren vid så tidig ålder, 18 månader, så måste ni stressa djuren hårt (=ge dem kraftfoder).
Man behöver inte alls stressa djuren som du kallar det för ! Ger man slaktdjuren fri tillgång till bra grovfoder och en liten giva kornkross så växer som bra på det. på 18-20 månader bör man då kunna slakta mycket tilltalande djur :)
Kan ni föda två djur ( t.ex två fjälldjur) på samma areal (mängd grovfoder) som ni föder ett köttras djur (simmental, charolais, limousin eller liknande) så blir ekonomin betydligt bättre jämförelsevis.
Detta måste ju vara en dröm !! Men i verkligheten så kommer du inte att kunna föda upp 2 st fjälltjurar på samma mat som en köttrastjur. Plus att de två fjälltjurarna kommer vid 20 månader att vara värda hälften av köttrastjuren till slakt.
Ni bor i Dorotea som ligger i Västerbottens inland.
Grundregeln för bästa ekonomiska utbyte är då följande:
utrotningshotat djur (1.000 kronor per djurenhet och år)
ekologisk
bara grovfoder (ni kan ju inte odla spannmål själva)
bete i skog och äng
slåtter på vall
lång uppfödningsperiod (kalvar ger inga få djurenheter)
Jag säger att det borde bli minst lika bra ekonomi på att göra så här:
ekologisk mark och djurhållning
köttdjur
bra grovfoder
en liten inköpt giva korn
bete på betesmark och återväxt
slåtter på bra skötta vallar
Sök hjälp hos Länsstyrelsens landsbygdsenhet för att få ekonomiskt stöd att nischa in slakten till gourmetrestauranger eller liknande. Nya Landsbygdsprogrammet ger den möjligheten. Djur uppfödda på bara grovfoder har betydligt högre halt av omega 3 fett. Dessutom är köttet smakrikare med längre uppfödningstid än stressat ungnötskött. Kan ni dessutom få tag i fjällras så har ni ytterligare ett plus i ekonomin.
[url]http://www.fjallkon.org/[/url]
Betvivlar ni riktigheten i resonemanget eller vill vara säkra på vad ni gör - Tag kontakt med Hushållningssällskapet och be dem göra en driftskalkyl utifrån vad jag här beskrivet och andra alternativ.
Detta gäller ju även köttdjursraserna !
De får ännu bättre kött om man förlänger uppfödningstiden lite och ger dom grovfoder och bete. De får då precis som du skriver en bättre fettstruktur. Dessutom blir köttet från de ekologiska köttrasdjuren lättare att sälja till gourmetrestauranger än magra fjälldjur pga större och mer tilltalande styckningsdetaljer.
Man kan alltid se saker ur många olika perspektiv. Det gäller bara att välja det man själv trivs bäst med !!
Storbonden :)
-
Det beror nog lite på var man, bor, vilka marker man har, hur extensivt eller intensivt man vill sköta vallarna osv.
Det är möjligt att man under opitimala förhållanden (tidigt skördat ensilage, bra vallar som för det mesta ger hög avkastning, osv, osv) kan få en bättre ekonomi med köttrasdjur. Genomsnittet räknar man nog med att ändå upp till 80% av intäkterna kommer från EU-bidragen vid köttdjursproduktion. En del ligger ännu högre. Det beror också på hur gårdens indivduella förutsättningar är.
Men om djuren skall slaktas på KRAV-slakteri så är det nog för närvarande bara Norrbottensgården i Luleå och Scan i Uppsala att välja på. Kanske det finns något litet som är certifierat. Men jag tycker transporterna fallerar om man skall skickaf rån Dorotea till Luleå.
Men hur som helst. Bäst är att låta någon göra en kalkyl på olika alternativ som baserar sig på den aktuella gårdens förutsättningar.
Bra att du storbonde kom med dina synpunkter.
-
Oj här händer saker minnsan!
kommer att läsa alla inlägg om och om igen för att inte missa nån viktig information!
När jag läste Anders innlägg nickde jag med hela huvudet och tyckte det lät helt naturligt pga vårtat läge som är nästan identiskt med Dollars (jag bor också i västerbottens fjälltrakter.) Sedan kom storbonden in och gjorde att funderationerna började grubbla igen. Men en sak som storbonden har emot sig är priset på köttkalvarna. För en fördel med mjölkkalvar är att dom finns att hämta på ett rimligt avstånd (2-3 mil) från oss och till ett bra pris.
Är det nån som testat legoslakt och fått privatpersoner, hotell eller restauranger att köpa köttet? Är det värt mödan, ligger det ett mervärde i att göra på det viset?
-
Slakteierna gillar inte legoslakt. Norrbottensgården tar 10 spänn + moms per kg.
Swedish Meats tar per djur ungefär detsamma. De mal inte heller köttet. Pga alla som utfodrat med kraftfoder (onaturligt för idisslare) och körde med kadavervarianten (pioner med Galna KO) så måste alla legoslaktade djur (ej kalvar) grovstyckas på slakteriet (ryggmärgen mm måste slitas bort för destruktion).
Detta tyckte Kjell Norrbin i kalix var så olönsamt så han byggde sitt eget slakteri och sin egen köttboda. Han har synnerligen bra lönsamhet på hela sin verksamhet. Men alla är inte som han.
Det beror ju på om du har kunder om legoalkt skall fungera. Du kan ju sätta ett enhetligt pris. Samma pris per kg och strunta i EUROP-klassificeringen.
Problemet med att föda upp djur i inland, fjäll och norr är att folk skjuter så mycket älg. Alltid är det någon som får älgkött här och älgkött därifrån. Men har man köpare så är det inget problem Bara runt och fråga. (Vill du ha ner legoslaktkostnaden så sälj djuren levande (var djuret slaktas och hur och av vem är då ointressant för din del). Ännu så länge får vi äta vårt eget kött.
Att vårslakkt skulle vara bättre än höstslakt är fel. Kilopriset på ensilage/hö/bra ensilage skall då jämföras med kilopriset på bete. Ett högre slaktpris kompenserar på intet sätt det oerhört billigare betet. Ingen sådan kalkyl finns som visar på vårslaktens ekonomiska fördel jämfört med höstslakt. Har man dessutom betesmarker, typ hagar, ängar, branter, skogsbete (där maskiner inte kan ta sig fram) så är fodret nära gratis i jämförelse med skördat foder.
Sedan vill köpare (privatpersoner) inte ha stora djur, varken hel, halv eller kvartar. Köttdjuren är till för industrislakten och inte för privatpersoners årskonsumtion.
Man kan argumentera hit och dit hela tiden. Det ger inte så mycket. Man måste utgå från varje gårds och dess innehavares indivduella situation och sedan ber man någon utomstående göra en jämförande kalkyl. Så får man lite hum i alla fall.
Lycka till hur som helst.
-
Men en sak som storbonden har emot sig är priset på köttkalvarna. För en fördel med mjölkkalvar är att dom finns att hämta på ett rimligt avstånd (2-3 mil) från oss och till ett bra pris.
Köttras tjurarna har bättre ekonomi än mjölkraskalvarna trots de bidrag du kan hämta hem via stut/utrhotade raser.
Det ska vi väl inte ljuga om eller ska vi det ?
Sen är det väl en smaksak vilket djurslag du vill jobba med.
Då kan man väl offra den större vinsten på köttrasdjuren för egen trevnads skull ;)
Mvh Rosa
-
Vi hade tänkt köra ekologiskt, och de får inge kraftfoder. Bara hösilage och grönfoder. Alltså då åker de iväg till slakteriet. då är de 15-20 mån ev lite mer beronde på när de är födda.
Förutsättningar för att lyckas bra med Ekologiska stutar är:
En tillväxt på 850-900 gram per dag.
Och de ska nå en vikt om 300 kg klass O- fett 2+ till 3+
Och naturbeten med miljöstöd.
Slakt vid tidigast 22 mån.
Första sommaren går de inte på bete.
Andra sommaren har man dom på bete.
Den beräknade foderåtgången per stut är:
Ensilage 1450 kg
Bete 1870 kg ts
Spannmål 750 kg
Koncentrat 100 kg
Mineralfoder 23 kg
Mvh Rosa
-
Visst är det så att då man har ekologiskt får man ju inte ge spannmål, eller har jag fattat fel? En viss procent kanske det var som man fick ge men inga mängder iaf.
Sen så tänkte vi köra hösilage är det dumt? Bättre med ensilage? Jo å så hade vi tänkt att de inte skulle vara stutar, alltså okastrerade.... Dumt?
Sen har vi tänkt om och ja behålla dem tills de är omkring 24 mån. Det vi har gjort med småkalvarna nu är att de har ju inte få gått ut på bete i sommar utan de har stått inne å käkat hö och lite kraft, sen till sommaren kommer de att gå ut. Är det så du menar ROSA?
Sen har jag hört, jag har själv ingen erfarenhet av det men det sägs ju att köttraserna är lättare att hantera, de är lugnare än stimmiga mjölkraser ;) Fast vi har ju haft dem som är lugn med mjölkraser också. Sen så har vi en fjälltjur och ja han tar dagen som den kommer. Njuter av livet liksom. Han tycker jag mkt om. Tycker om de andra med de får varsin portion med kel varje dag. Tycker det är viktigt eftersom man ska ha dem på bete sen och om de skulle komma lösa av en händelse, vilket ibland händer då vi har ren som springer genom stängslet och älg. Då är det bra om de kommer när man ropar på dem.
Tack så mkt ROSA för alla dina tips och alla ni andra också. Det är mkt intressant att läsa. Så fortsätt bara. Sen så hoppas jag att jag inte har trampat dig NÖTEN på tårna genom att komma in och ta över tråden lite grann. Men vi verkar ha samma inriktning osv så därför spann jag vidare på denna tråd lite. ;D
-
Visst är det så att då man har ekologiskt får man ju inte ge spannmål, eller har jag fattat fel? En viss procent kanske det var som man fick ge men inga mängder iaf.
Om du ska vara certifierad enligt KRAV gäller följande för slaktdjur
Minst 70% av fodret ska vara grovfoder. Resterande 30% kan vara ex kornkross. Högst 5% av det årliga foderintaget får vara icke KRAV-godkännt. Så det går att ge en del koncentrat också...
-
Om du ska vara certifierad enligt KRAV gäller följande för slaktdjur....
Glöm inte att reglerna för foder o djur då det gäller Ekologiskt o KRAV inte är samma sak !
Mvh Rosa
Visst är det så att då man har ekologiskt får man ju inte ge spannmål, eller har jag fattat fel?
Host....Är jag anklagad för att ha ljugit i tidigare tråd ???
Mvh Rosa
-
Sen så tänkte vi
Hösilage är lättare att fördela om det är kallt. Ensilage kan frysa fast riktigt hårt.
Djuren präglas av brukarnes personlighet. En vänlig och hygglig skötare ger likadana djur.
Charolais (som är en köttras) är kända för att uppträda oberäkneligt. Lugn sedan födseln - sedan totalt vrång.
Hondjur kan vara extemt agressiva om de försvarar sin kalv. Tjurar bryr sig inte om avkomman.
Varje individ har sina egna egenskaper och sätt att vara. Växande tjurar (liksom kvigor) kan ibland vilja testa sin plats i rangordningen. Ibland vill de utmana högsta hönset (=du) om de inte har daglig kontakt så att säga. Alla djur skall handskas med respekt.
Olika individer växer olika också beroende på årstid. Fixera inte vid ålder utan titta mera påhur stor djuret är och om det så är lämpligt att ta det av daga.
-
Oh, nej absolut inte..... Men jag menar att jag har läst det någonstans. Inte att du har skrivit det.
-
Oh, nej absolut inte..... Men jag menar att jag har läst det någonstans. Inte att du har skrivit det.
OK ;D läs inte mera på det stället....det verkar vara ett dåligt ställe...
Mvh Rosa
-
Hösilage är lättare att fördela om det är kallt. Ensilage kan frysa fast riktigt hårt.
Jo det vet jag, men annars är det bättre med ensilage. Bättre näringsmässigt?
Djuren präglas av brukarnes personlighet. En vänlig och hygglig skötare ger likadana djur.
Charolais (som är en köttras) är kända för att uppträda oberäkneligt. Lugn sedan födseln - sedan totalt vrång.
Hondjur kan vara extemt agressiva om de försvarar sin kalv. Tjurar bryr sig inte om avkomman.
Varje individ har sina egna egenskaper och sätt att vara. Växande tjurar (liksom kvigor) kan ibland vilja testa sin plats i rangordningen. Ibland vill de utmana högsta hönset (=du) om de inte har daglig kontakt så att säga. Alla djur skall handskas med respekt.
Olika individer växer olika också beroende på årstid. Fixera inte vid ålder utan titta mera påhur stor djuret är och om det så är lämpligt att ta det av daga.
Nä det har vi ju inte gjort tidigare heller nu den korta stund vi har hållit på. Vi privat slaktade två i höstas men den 3dje som var lika gammal ungefär fick vi behålla eftersom den var mkt mindre än de två andra. Nu 3 mån senare har han vuxit på sig mkt mer. Så det är sant som du säger man ska ju inte titta på åldern för mkt utan hur djuret ser ut i sig.
-
OK ;D läs inte mera på det stället....det verkar vara ett dåligt ställe...
Mvh Rosa
*Skrattar högt för mig själv* Ja det var nog kanske inge vidare ställe ;)
-
Sen så tänkte vi köra hösilage är det dumt? Bättre med ensilage Bättre näringsmässigt?
Problemet med hösilage är ju att det ofta har så väldigt dålig kvalite både näringsmässigt och hygienmässigt.
Dvs svårt att hitta bra hösilage, och få vill ju hålla på med det just därför....
Ensilaget är ju ett säkrare kort och dessutom finns överallt... :)
mvh Rosa
-
Problemet med hösilage är ju att det ofta har så väldigt dålig kvalite både näringsmässigt och hygienmässigt.
Hygienmässigt för vem? Kossorna? Vet inte om jag har sagt det tidigare eller om jag bara har tänkt själv i mitt huvud, men iaf så ska vi ha dem på kall lösdrift. De kommer att kunna gå ut och in som dom vill och fodret kommer att finnas ute.
Dvs svårt att hitta bra hösilage, och få vill ju hålla på med det just därför....
Ensilaget är ju ett säkrare kort och dessutom finns överallt... :)
mvh Rosa
Vi slår allt vårt hö själv då vi även har hästar sen tidigare. Vi lejer endast bort självaste balning och plastningen.
Tycker du att det är smartare att gå över till ensilage helt och hållet till nötdjuren? Hö kommer vi fortfarande ändå att fixa just pga hästarna.
-
Hygienmässigt för vem? Kossorna?
Ja hygienkvaliten på fodret..dvs sporer och svampar i fodret:
Hösilage är mycket torrare än ensilage som du vet, och ensilerar därför inte lika bra. Vilket ger sporer och mögelsvampar fina chanser att etablera sig i balarna...
Tycker du att det är smartare att gå över till ensilage helt och hållet till nötdjuren?
Hö kommer vi fortfarande ändå att fixa just pga hästarna.
Till tjurar så är det ju enklast att bara ge ensilage.
Förutsättningar för att lyckas bra med Ekologiska betestjurar är:
Kalvar födda på hösten.
Bete första sommaren.
Slakt därpåföljande vår då priset är bra.
Ingen andra sommar alltså...
En tillväxt på 900-1200 gram per dag.
Och de ska nå en vikt om 275-300 kg
Slakt vid tidigast 17-18 mån.
Den beräknade foderåtgången per betestjur är:
Ensilage 1130 kg ts
Bete 974 kg ts
Spannmål 1351 kg
Koncentrat 50 kg
Mineralfoder 24 kg
Mvh Rosa
-
Jo det vet jag, men annars är det bättre med ensilage. Bättre näringsmässigt?
Det beror på vilken filosofi man har.
Det beror på vilken ekonomi man har eller vill ha.
Antingen kan man försöka hålla sig så nära djurens naturliga födointag som möjligt. Nu är visserligen dessa domesticerade och manipulerade och förstörda på det ena och andra sättet men mycket av grunden är kvar.
Ur en ekonomisk aspekt försöker många ta fram ett foder som liknar ganska så spätt betesgräs. Det innehåller hög halt av protein och beroende lite på tidpunkt också mycket energi och mycket hormoner.
Nu är ju naturens så ordnad och anpassad att den här skjutsen behöver idisslarna under en kort period efter en hård vinter, där de ätit de specialiserat sig på - lågenergirik celullollsa.
Att ge dem den här typen av foder under hela deras uppväxt är något som jag anser är helt fel. Att kompensera upp svagare foder med kraftfoder likaså. Fullständigt vansinne enligt min filosofi.
>:( >:( >:(
Nu blir garanterat många ilsk. Men det är ingen vits att bemöta min filosofi med en annan filosofi. Då får ni hellre betrakta mig som extremist (men ej terorist) och jag betraktar er som något annat.
Föda som människor kan äta kan jag aldrig tänka mig att ge till djur. Vi har fortfarande svält och transporter är något som föröder hela vårt klot. Idisslare är varelser som specialiserat sig (genom sina fyra magar) på att omvandla svårsmält föda (som vi enmagade inte kan nyttja alls). Idisslarna är fantastiska. Att ge dem föda till deras tarmsystem (utan att använda sig av deras fyra magar och idisslande förmåga) är så snurrigt att jag saknar ord.
Så normalt skulle djuren få hö, ganska så sent skördat, om man nu vill gå efter deras biologiska utvecklingsprocess under hundratusentals år. Vill man nu manipulera efter vår ekonomiska tideräkning där pengarna skall omsättas snabbt och rulla in fort så kan man ju använda sig av normalskördat hö (enligt det synsätt som rådde för normalskördat för en femton år sedan cirkus).
Sedan är det efter ens eget rymliga samvete hur mycket man vill manipulera.
Att ensilage skulle vara fritt från sporer är dock fel. I vissa kantoner i vissa dalgångar i Österrike (kanske även Schweiz) får det inte förekomma en enda gård som har ensilage. Alla är tvugna att använda sig av hö. Detta på grund av förekomsten av sporer i just ensilage. Sporerna förstör möjligheten att tillverka emmentahlerost.
Är det för mycket sporer i fodret så följer dessa med mjölken och saboterar osttillverkningen (det blir överjäsning och osten får varken den form eller smak man vill ha) . I vårt land, Sverige, utvecklades också av nöd, förmågan att lagra mjölk (=ost) till vinterns födobehov.
Så efter denna idé-tänkande text så åter till frågan.
Är ensilaget näringsmässigt bättre än hösilage?
Skillnaden mellan ensilage och hösilage är mängden vatten. Så är gräset slaget vid samma tidpunkt så är det exakt samma näringsinnehåll per hektar!
Eftersom hösilaget har torkat mer (dvs mer vatten försvunnit upp i luften) så är hösilaget betydligt mera näringsrikt än ensilaget per kilo!
Skulle det vara hö så blir det ytterligare lite mer näringsrikt per kilo.
Men som framgår av de olika inläggen så har ni att välja mellan eko och eko.
Så Rosas teoretiska kalkyl är en variant. Har man rätt tjurmaterial (genetiskt och födelsedatum) och får dem att äta 974 kg ts på bete och rätt mängd av den andra födan
och skickar till slakteriet när maten är slut så ger det antagligen det bästa ekonomiska resultatet om man jämför med andra ekonomiska kalkyler som har mindre betestid eller mera betestid, på den plats där Rosa har sina djur.
Själv får jag samma pris per kilo oavsett vilken tid på året djuret slaktas. Inget onaturligt foder typ spannmål eller koncentrat får mina djur heller. Och om en tjur får gå två eller tre sommrar på bete bekymrar mig inte. Han är vacker att titta på och trevlig att umgås med. När den har vuxit sig storleksmässigt tämligen färdig så äter den mest underhållsfoder och utan att ha räknat alltför strikt så tror jag att värdet i form av ekologisk djurenhet totalt sett ger mer EU-pengar än vad fodret kostar under den extratid han lever.
-
Hamnar vi inte lite på sidan om trådens ämne nu ?
Ursprungsfrågan i tråden var ju:
citat "vi är ense om att utöka för att få lite lönsamhet på vår fritidssysselsättning"
Vill man få det så är inte vägen dit halvsvälta djur med stora skallar o stora horn
som måste äta flera år för att växa >:( >:( >:(
Så upplever jag din filosofi i praktiken...
(jag får väl skriva det nu, när du just skrivit din åsikt om dem som inte delar din)
Jag har dessutom aldrig sagt att ensilage skulle vara "fritt" från sporer !
-Utan jag skrev att att det är mycket svårare att få till ett hösilage som inte ger sporerna (klostridier) o bakterier (Listeria) en bättre miljö att växa i.
Hösilage brukar vara av sämre kvalite än ensilage skrev jag.
-Och syftade då givetvis på att folk brukar göra hösilage att det sämsta förvuxna gräset de har sent på hösten :-\ och sedan sälja det...
Och tillsist....
Så Rosas teoretiska kalkyl är en variant ???
Den är väl i så fall inte mer "teoretisk" än din variant ....
/Rosa
-
Amkor och kalvar av köttdjur eller inköpta mjölkdjurskalvar?
var huvudtråden.
Sedan blir det ju alltid utvecklingar som svar på frågor. Så blir det ju i alla trådar.
Du skrev faktiskt:
Problemet med hösilage är ju att det ofta har så väldigt dålig kvalite både näringsmässigt och hygienmässigt.
Näringsmässiga kvaliten har jag redogjort i tidigare inlägg. Låt oss då titta på den "hygieniska kvalitén". Man vill undvika jäst, mögel, klostrider och listeria. Jäst och mögel är något som ofta uppträder på ytan. Idisslarna tål detta tämligen bra när det är i små kvantiteter, så det kan vi lämna åt sidan.
Nu är gränsen flytande mellan hösilage och ensilage. Men frågan gällde mer en allmän och ganska ytlig diskussion om skillnaden mellan hösilage och ensilage. Då kan man ju tränga djupare in. Låt oss göra en obetylig och snabb djupdykning i en aspekt.
"Det finns inga absoluta gränser för vad som är ensilage och vad som är hösilage, men då ts-halten överstiger ca 50 % brukar fodret kallas för hösilage." SLU (Lantbruksuniversitetet)
Vill man inte ha klostrider i sitt ensilage handlar det därför om att man måste skapa en miljö där inte klostridier kan växa. Detta görs genom att man håller grödan ren, förtorknar och skapar förutsättningar för en snabb pH-sänkning.
För att gynna mjölksyrabakterierna bör grödan förtorkas. Hur mycket den ska förtorkas beror på flera olika faktorer som t ex pressvattenrisker och om grödan ska ensileras hackad eller skuren. Normalt rekommenderas 40-60 % ts-halt i balar, direktskördat-50 % ts i tornsilor (torrast i botten) och 28-35 % i plansilor. Anledningen till detta är att man vill undvika onödiga pressvattenförluster i plansilo och tornsilor och maximera kapaciteten i balpressarna. Dessutom vet man av erfarenhet att mjölksyrabakterierna gynnas på bekostnad av klostridier när ts-halten går över 30 % i hackade grödor. I skurna grödor bör däremot ts-halten vara över 40 % eftersom omblandningen blir sämre och fermentationen långsammare i långstråiga grödor.
Eftersom hösilaget har högre halt torrsubstans än ensilage blir inte mjölksyrajäsningen så stor. Därför är en syrefri miljö av yttersta vikt för att bra resultat. Andelen torrsubstans i hösilaget är också viktigt för hösilagets kvalitet. Den optimala torrsubstanshalten ligger mellan 50 och 65 %.
Klostridiernas tillväxt ökar vid hög lagringstemperatur. låg TS - halt, lågt sockerinnehåll (vattenlösliga kolhydrater; WSC) och hög buffertkapasitet i grödan men även genom en försenad täckning och dåligt skydd mot luftinträngning (Mc Donald et al., 1991).
Höga sporhalter i ensilage kommer huvudsakligen från jordinblandning eller om sporbemängd stallgödsel följt med grödan vid skörden. Sporhalten på växande gröda är däremot normalt ganska låg och bör inte utgöra något stort problem.
Bete är därför bättre än all annan form av födointag.
Så ur hygienisk kvalitetstänkande skall man alltid låta djuren beta så mycket som möjligt.
Eftersom sporer i huvudsak kommer från jorden och spormängd gödsel så skall man undvika att få in jord (dåligt plattad mark, sorkhögar) och gödsel som är spridd på åkern och inte förmultnad på ett naturligt sätt. (Men sådant är faktiskt självklarheter).
Då är vi inne på skördemetoder och brukningssätt och här finns en djungel av information.
Jag utgår att man skördar efter bästa förmåga.
Det är trist att höra att i dina trakter eller din erfarenhet är
att folk brukar göra hösilage att det sämsta förvuxna gräset de har sent på hösten och sedan sälja det..
Bevare mig väl för sådant folk. Jag har aldrig hört talas om detta och i mina trakter förekommer det verkligen inte sådana skumraskmetoder. Skulle någon göra något sådant en enda gång så skulle han/hon aldrig få sälja något foder mer.
Det är rätt att frågeställningen var
citat "vi är ense om att utöka för att få lite lönsamhet på vår fritidssysselsättning"
Jag tolkade detta som att man har marker och maskiner och vill och kan använda dessa för att få bättre ekonomi på "fritidssysselsättningen". Inte att man skulle bli heltidslantbrukare.
Din foderstat är en teoretisk och professionell beskrivning. (Det var inte negativt syftat från min sida). Den var bara på en annan nivå (mer utförlig och avancerad än min). Jag håller mig på en mera allmän nivå och det är svårt att göra jämförelser mellan olika nivåer.
Utan att redovisa siffror (då jag tycker att man måste utgå från den egna gårdens förutsättningar som bas och göra jämförelser på samma nivå) så vidhåller jag att en förbättrad ekonomi baseras bäst på hur man kan utnyttja EU-bidragen, förädling och finna nisch-kanaler vid försäljning än att fortsätta i de gamla hjulspårdsrekommendationer som som pågått i samma tappning sedan andra världskrigets slut.
(Förädling kan vara rökt hjärta eller torkat kött. man kan få likartad eller tom godare smak än renköttet.)
De hanliga indivderna av "bos mutus" har stora skallar och stora horn. (det var en bild på en sådan och de tillhör inte släktet nötboskap). De ser ut så.
Mina djur har alltid fri tillgång till foder. Däremot ger jag dem inte kadavermjöl eller annat foder som är främmande för deras art.
-
Kom väl lite utanför ämnet nu, men jag blir lite nyfiken.
Anders: Hur mycket mjölkar en fjällko som bara får grovfoder?
På Nya Zeeland där jag jobbade på en stpr mjölkgård, så levde korna i princip bara på bete. De hade en Holstein-besättning, och många individer blev ganska magra, även om jag inte direkt tror att de led av det. De mjölkade naturligtvis MYCKET mindre än vad vanliga svenska kor gör, men de Nya Zeelänska bönderna är mer intresserade av hur mycket mjölk de kan producera per hektar mark, inte per ko.
Nu behöver de visserligen inte investera i några byggnader för sina djur och behöver inte lagra så mycket foder till vintern, så de låter koantalet bli exakt så stort som arealen tillåter.
Det är tur för de svensak bönderna att det är långt till Nya Zeeland, för de kan producera mjölk väldigt mycket billigare än vad vi kan här i Sveige...
-
De hanliga indivderna av "bos mutus" har stora skallar och stora horn. (det var en bild på en sådan och de tillhör inte släktet nötboskap). De ser ut så.
Mina djur har alltid fri tillgång till foder. Däremot ger jag dem inte kadavermjöl eller annat foder som är främmande för deras art.
Det var inte din bild jag syftade på Anders .....
jag ser skillnad på en jak o en fjäll ;D
Mina djur är inte svältfödda heller och de har aldrig ätit kadavermjöl !
/Rosa
-
Näringsmässiga kvaliten har jag redogjort i tidigare inlägg. Låt oss då titta på den "hygieniska kvalitén". Man vill undvika jäst, mögel, klostrider och listeria. Jäst och mögel är något som ofta uppträder på ytan. Idisslarna tål detta tämligen bra när det är i små kvantiteter, så det kan vi lämna åt sidan.
Nu är gränsen flytande mellan hösilage och ensilage. Men frågan gällde mer en allmän och ganska ytlig diskussion om skillnaden mellan hösilage och ensilage. Då kan man ju tränga djupare in. Låt oss göra en obetylig och snabb djupdykning i en aspekt.
"Det finns inga absoluta gränser för vad som är ensilage och vad som är hösilage, men då ts-halten överstiger ca 50 % brukar fodret kallas för hösilage." SLU (Lantbruksuniversitetet)
Däremot ger jag dem inte kadavermjöl eller annat foder som är främmande för deras art.
Nu har du väl lite fel iaf !
Att du "redogort" för näringsinnehållet i ensilage jämfört med hösilage tidigare i tråden låter ju fint ::)
MEN den gängse normen för ensilage är att det ska innehålla spätt gräs som inte gått i blommning. Ett näringsrikt och finbladigt foder. Ensilaget kan vara olika förtorkat men kallas iaf alltid för ensilage.
Näringsinnehållet mäts alltid per kgts (kilo torrsubstans) och då har ensilaget ett högt innehåll om det är bra kvalite och hösilage ett lägre innehåll.
Hösilage var ett begrepp som kom till av att hästägare och andra med begränsade lagringsmöjligheter ville ensilera sitt HÖ.
Hö är mer utvuxet än ensilage och tas när höet precis gått i blomning (man kan se fröställningen). Hö är redan vid skördetillfället torrare i strukturen och innehåller mindre socker. Hösilaget torkas sen lite mer än ensilaget och pressas sen.
Problemet med hösilaget är ju att det är torrare och sockerfattigare vilket gör att felaktiga bakterier och mögelsporer kan sätta igång och jäsa vilt. Detta ger värme i balen som bränner fast proteinerna i fodret och gör dom mycket svårlösliga för våmmen.
Hösilage har genom detta oftast ett sämre näringsinnehåll eftersom det är skördat senare. Hösilaget har hög andel torrsubstans per kilo.
Hösilaget har alltså ett sämre näringsinnehåll är ensilage och oftast mer tveksam kvalite.
Trevligt att du bor i en sån otroligt trevlig trakt där ingen säljer sitt senast skördade ensi/hösilage till andra :)
Men annars i landet så är det nog så att man sparar det bästa fodret till sina egna djur och säljer överskottsfodret som man kan avvara till andra !
Säd är en bra kost för kor och ger en mycket bra miljö i våmmen på korna.
Varför du sprider osanningar om oss som ger våra kor en bra och balanserad kost förstår jag inte om du inte bara är ute efter att förtala oss. Att vi skulle använda kadavermjöl och andra konstiga tillsatser är FEL. Dagen kraftfoder innehåller bara naturliga ingredienser som korna mår bra av. Speciellt de ekologiska foder som vi ekologiska bönder köper !
Storbonden :)
-
Nu har du väl lite fel iaf !
MEN den gängse normen för ensilage är att det ska innehålla spätt gräs som inte gått i blommning. Ett näringsrikt och finbladigt foder. Ensilaget kan vara olika förtorkat men kallas iaf alltid för ensilage. Att vi skulle använda kadavermjöl och andra konstiga tillsatser är FEL.
Jag skrev att jag inte använder kadavermjöl och inte heller foder som djuren som art naturligen inte är utvecklade för att konsumera. Jag är jag och du/ni är du/ni. De begreppen kan inte blandas ihop och om jag gjort detta så har det inte varit meningen.
Vad ni använder för foder är upp till ert samvete och förstånd. De eventuella problem och följdverkningar som beror på ert användande av ert foder till djuren är ert ansvar. Inte mitt.
Jag kan bara berätta om hur jag gör och varför jag inte gör si och så och varför jag inte utfodrar med foderslag som är onaturliga för djuren. Om det sedan uppfattas som en indirekt kritik av er kan inte jag rå för.
Om du berättar för en skara konstgödsel/giftbesprutande bönder om hur du brukar din gård ekologiskt och också ger en förklaring till varför du inte giftbesprutar och konstgödslar så kommer åhörarna att uppfatta som att du indirekt kritiserar dom. Ändå följer de lagens alla bokstäver och menar att de producerar mat på bra och riktigt sätt och har en god ekonomi av detta.
Du och Rosa och kanske någon mer angriper ju mig för mitt "mera ekologiska" och "mera djuretiska" (eller extrema eller vad man nu vill kalla det) sätt att se på djur och ekologi.
Avel och förädling är nog bra i sig om den användsförnuftigt. Som exempel kan vi dock hitta mängde med mjölkkor som är så förädlade och framavlade och kastar iväg så mycket mjölk att de inte täcka sitt näringsbehov med stråfoder. Stråfodret ges då i så minimala mängder för att förhindra våmsår. Protein och energi (och var det kommer ifrån verkan man inte bry sig det ringaste om) måste ges i form av koncentrat för att förhindra för kraftig avmagring.
Det spelar ingen roll om det är ekolgioska kor och ekologiskt foder eller inte. För min del är förfarandet främmande.
Om vi då återgår till vad som kallas hösilage och ensilage så måste vi använda oss av det som är officiellt eller någorlunda auktoritativt.
SLU (Sverige Lantbruksuniversitet) säger
http://hippocampus.slu.se/fragorsvar/arkiv.cfm?Call=fragorsvar&PageAction=1&id=18
Hösilage är ett namn som har kommit till i efterhand för sådant ensilage som har höga torrsubstanshalter (ts-halter). Det finns inga absoluta gränser för vad som är ensilage och vad som är hösilage, men då ts-halten överstiger ca 50 % brukar fodret kallas för hösilage.
Det finns också en mängd producenter av hösilage.
http://www.hastnet.se/hastnet/kategori/utrustning.php?aid=74
Om du går in och läser vad de indivduellt säger om hösilage och produktionen därav så framgår att det rör sig om torrsubstanshalter över 50% när man klassificerar ensilaget som hösilage.
SVA http://www.sva.se/dokument/stdmall.html?id=562&searchstring=h%F6silage&visaarkiv=1
Vid ts-halter över 60% sker praktiskt taget ingen produktion av syror. Sådant foder kallas ibland, hösilage och kan liknas vid ett ofullständigt torkat hö som förvaras under relativt gastäta förhållanden.
den som vill kan ju fråga producenter av ensilage och hösilage och som har egna kor vad som är skillnaden, t.ex.
http://www.backslantbruk.se/3.html
Men eftersom skörden sker när den sker och vädret kan ändra sig snabbt så kan foder som var tänkt som ensilage bli hö och tvärtom. Olika partier kan ha olika torrsubstanshalt.
Ska man ha fodret till "köttdjur" (liknande) så har jag inte hittat någon som inte förespråkar annat än den högre halten av torrsubstans på ensilaget (=hösilage) av just ekonomiska skäl.
Näringsinnehållet mäts självklart per kg torrsubstans. Torrt hö har en vattenhalt på 16% och en torrsubstanshalt på 84%.
Ensilage har däremot en varierande vattenhalt på mellan 25 och 80% och en torrsubstanshalt som varierar mellan 20 och 75%.
http://ensilagenytt.se/vad_ar_ts.htm
Jag har aldrig hört talas om någon som provtager varje enskild bal med avseende på ts-halt och vattenhalt, oavsett om det är egenproducerat eller inköpt. Det är ett medeltal och som du ser så varierar medeltalet väsentligt.
Med hösilage (liksom med hö) får man därför också en bättre koll vad man ger djuren. Utan att man behöver provtaga in absurdum.
För egen del tycker jag den här diskussion är för djuplodande. Jag föredrar hösilage (ensilage med högre tshalt än 50%) eftersom den inte är frusen. Frusen ensilage försöker jag undvika.
-
Om man inte har byggnader utan bara bete då? Finns det någon lönsamhet i att köpa in spädkalvar på våren (från mjölkbesättning?) och ha dem på bete över sommaren och sedan slakta dem som mellankalv(?) på hösten?
Eller är det bättre att bygga lösdriftsstall på marken och utfodra dem över vintern också?
-
Gorme klass är väl bara köttraser som platsar och unga sådana som vuxit snabbt...
Kanske inte direkt alternativarens ordinarie tankesätt.
men
Det jag vill tala om är ju att beroende på gårdens förutsättningar så kan man ju välja inriktning och ras...
sedasn är det ju viktigt att tareda på vilka kriterier som just ditt slakteri betalar för...
Vi slaktade ju vår tjur hemma... det blev fullt i frysen...
-
Gorme klass är väl bara köttraser som platsar och unga sådana som vuxit snabbt...
Kanske inte direkt alternativarens ordinarie tankesätt.
men
De behöver inte växa snabbt och inte vara unga för att klassa sig som Gourme !
Flera av mina avelstjurar har gått i Gourme och de har varken vuxit snabbt eller varit unga....
Men du vad är en alternativares ordinarie tankesätt..
-får alternativare inte ha köttraser ?
-vid vilken ålder ska alternativare slakta sina djur ?
utan att mista "alternativare stämpeln"
Mvh Rosa "som blev nyfiken nu"
-
Finns det någon lönsamhet i att köpa in spädkalvar på våren (från mjölkbesättning?) och ha dem på bete över sommaren och sedan slakta dem som mellankalv(?) på hösten?
Men du glömde det viktigaste ska du äta dem själv eller skicka dem till slakteri ???
Mellankalv
är ju den absolut intensivaste uppfödningsformen man kan hålla på med.
Kalvarna ska väga 300 kg levande vid slakttidpunkten 8 månader
och då väga 140-150 kg slaktade klass 0 el 0-.
Det betyder att dom måste växa minst 1200 g per dag !
För att lyckas med det måste dom äta fri tillgång av ett kraftfoder
som har ett högt innehåll av högvärdigt protein + bra grovfoder.
Att föda upp mellankalvar utan ligghall låter som en dålig ide...
Vart ska man ha fodertråget med den fria tillgången på kraftfoder ?
Regn o dåligt väder tar väldigt på dem, tillväxten blir dålig och risk för lunginflamation ökar.
Mvh Rosa
-
Nej det kanske inte är en så bra ide ?
Kalvar har väl lätt för att få diarré och sånt när de går utan mamman, har jag fått för mig.