Alternativ.nu
Djur => Andra husdjur => Ämnet startat av: Tösen skrivet 28 okt-12 kl 00:02
-
Ikväll hittade jag min älsklingskatt överkörd. Bara några meter från tomten på vägkanten låg hon. Jag satt i bilen på väg till jobbet när jag fick se det lilla knytet. Vet inte hur många gånger jag hann tänka nej, nej, nej innan jag hade stannat, backat, gått ur och konstaterat att det var hon. Kände igen henne genom halsbandet. Det såg ut som hon dött omedelbart av ett kraftigt slag mot huvudet. Hade matat katterna bara någon timme tidigare, och nu var hon stelfrusen. Min lilla misse :(
Hon var en helt underbar liten katta som alltid, alltid höll mig sällskap i stallet, satt nöjt ihopkurad på hästryggen medan jag mockade. Mötte upp på gårdsplanen och likt en hund hälsade med tassarna uppe i knät.
Jag kommer inbilla mig att jag fortfarande hör hennes bjällra , jag vet att det kommer vara så.
Jag och sambon grävde ner henne och vi konstaterade att det var tur att inte tjälen slagit till än. Jag planterade en ljung över henne.
Till minne av Lovis som bara blev 2 år
-
Det gör alltid lika ont. .
-
Vet hur det känns :'( . Bär minnet av Lovis i ditt hjärta!
-
Vet hur du känner dig . Kram
-
Kram...
(Samma sak hände min hund för tre veckor sedan...enda trösten är att hon inte hann lida)
-
Åh...har varit där jag med...*många* ggr...
Vissa kommer en lite närmre...Missan hörde jag i flera månader efteråt o hur hon hoppade upp i sängen o la sig på sin plats över mina ben. Tror att det var hennes sätt att säga adjö...
*KRAM*!
-
Tack för fint stöd. Det hela blev knappast bättre av att vi idag fick lov att flytta henne, vi var minst sagt i obalans igår och tänkte oss inte för när vi grävde ner henne en 10 meter från vår brunn.. smart :-\ Så idag blev det en andra liten jordfästning.. suck säger jag bara
-
En sådan vacker, röd liten kattflicka. Bra att du hade halsband på henne, men reflexhalsband är ännu bättre. Helst ska det ha säkerhetslås som katten kan rycka upp om den fastnar i något. Men det hjälper ju inte alltid det heller. Jag känner med er i sorgen.
-
Lilla söta missetasse, så tråkigt! Sänder er tusen tröstekramar....lilltjejen är dock där vid din sida, och den där bjällran lär du höra emellanåt, lite som en påminnelse att jag är här, jag är kvar.
Bär henne i ditt hjärta............kramar till er!
-
Tröstkram!
-
Man lär sig aldrig och sorgen är alltid unik. Men vakra minnen kan ibland hjälpa... /Tt
-
Oj, en sån fin kisse med svansen om framtassarna! :D Din sorg nu är ändå bevis för att den du förlorat var värdefull och jättefin. :-*
Man vänjer sig aldrig. :'( :'( :'( (Och tur är väl det ...)
-
Beklagar :'( :'(
Var med om samma sak för ett år sedan.
Den synen var det värsta jag sett. Han låg också påvägkanten. Kände igen honom på de vita tassarna.
Det var Travelerhorses katt, men jag älskade honom inte mindre för det. :(
Skickar massa styrkekramar
-
Värdelöst. Jag gav upp efter 6 katter. :(
-
Usch, det är så hemskt! Känner verkligen med er.
-
Styrkekram. Det är hemskt och fruktansvärt och jag lider så med er! Det var längesedan vi var med om samma sak, vår första katt, vi fick honom i 'bröllopspresent' som vi i ungdomligt oförstånd lät gå ut när vi bodde mitt inne i samhället, en dag ringde de, han hade nummer på halsbandet och sa att han var påkörd. Jag var alldeles i från mig länge länge. Sedan hade vi bara innekatter tills vi flyttade till landet, långt från stora vägar.
Men de kan dö ändå, i somras fick vi åka akut till veterinären med lilla Sparta som dog av något fel på njurarna som förgiftade henne (eller hur de nu förklarade, vi var lite upprivna).
Hon var väldigt fin er fina Lovis och hon fick ett fint liv. Kanske kan ni hjälpa en liten hemlös katt för att hedra hennes minne nu?
-
Beklagar sorgen :(
För det är ju en riktig sorg för en familjemedlem som är borta.
Hon verkade ju vara helmysig så det är riktigt sorgligt ;(
Har en 7årig gumma är som är min bebis. Allt skulle bli fel utan henne. Hör ju hit.
Förslaget om att du ska ta dig an en hemlös kisse är bra tycker jag.
Är många som behöver ett kärleksfullt hem.
-
Vi har tre katter här hemma så just nu känns det inte aktuellt med en ny, men när den dagen kommer så ska vi absolut hjälpa en hemlös liten rackare:)
Är det bara jag som är lite fjantig av mig och tänder ljus när saknaden tränger sig på?
-
Men lilla vännen, vad fin hon var! Skickar massa önksningar att hon ska få det bra dit hon är påväg nu!
Jag vet hur det känns att förlora en kattvän, bara grät och grät och grät den gången, saknar honom fortfarande över många många år senare och folk fattar ingenting, tycker att att man ska skärpa sig för det var ju bara en katt!
Vad kan jag göra nu för honom? Ingenting annat än att önska och be att han får det bra vart än han har hamnat nu, och göra vad jag kan för att andra katter ska få det bättre. Så kan ni göra också.