Alternativ.nu
Djur => Höns => Höns: Raser => Ämnet startat av: Henrik Penrik Filivilivenrik skrivet 27 jan-09 kl 21:27
-
Jag har en tupp av rasen Bohus-Dals svarthöns och jag är jättenöjd. Han har starka tuppinstinkter: så fort han ser mat så kluckar han så hönorna ska komma och äta, han parar sig flera gånger om dagen, står och håller utkik medan hönorna äter, och ett par gånger har jag sett honom lägga sig ner och, vad jag förstått, visat vad han har tyckt var bra värpställen (dock ute på tomten och inte i reden). Han gal lagom mycket.
Han har vid sju månaders ålder blivit ganska tam; han äter ur handen och man kan ställa sig precis bredvid honom utan att han blir rädd och springer iväg. Han har aldrig någonsin visat minsta tecken på aggresivitet mot människor.
Ett annat särdrag är att han gillar att flyga upp på höga platser och gala. Han är smidig och ganska bra på att flyga upp på relativt svårtillgängliga platser.
Sedan tycker jag att han verkar lite intelligentare än hönorna. Han tyckts till exempel ha lättare att fatta att man ska gå runt nätet och inte igenom det.
Den enda nackdelen är att hönorna mobbade honom i början när vi fick honom. Detta kan ha att göra med att rasen är lite mer timid och tillbakadragen än andra, men har förmodligen minst lika mycket att göra med att han var ung, fysiskt mindre, ny, hade annorlunda färg, och att hönorna är av en ovanligt "rasistisk" sort. Nu är han accepterad, men tycks fortfarande inte riktigt bestämma i flocken. Men men, det är fortfarande ett par månader tills han är helt fullvuxen!
-
Han verkar kunna bli en bra tupp. Har han koll på faror också? De tuppar jag har haft och behållit som vuxna tuppar i flocken har alltid varnat hönsen så fort nåt händer, förutom att de letat mat åt dem.
Varför har du en Bohus-Dalstupp men inga hönor till honom?
Har du genbanksintyg på honom?
-
Jag har tre blommehönor och en blommetupp, kläckta i våras, väldigt trevliga, de började lägga ägg när de var fem månader gamla, la väldigt mycket i början, nu är det lite si och så, kanske fem ägg i veckan på tre höns... förhoppningsvis blir det bättre i vår. De måste väl få vila lite de också.
Men de är vackra att se på och trevliga att ha att göra med, tuppen sköter sitt jobb bra, han är lite mer hetlevrad än den vita leghornstuppen, men har aldrig varit elak mot någon.
Armand, det är inte säkert att dina hönor någonsin låter tuppen 'bestämma', det gjorde inte våra lohmann trots att deras plymouth rock tupp var ett år äldre än dem, de kom bra överens och han lockade dem till mat, parade sig med dem och varnade mot faror, beskyddade dem mot höken två gånger. Men hönorna gjorde ändå mest som de ville... upplevde att det var de som bestämde vad de ville göra och han följde bara med...
-
Han verkar kunna bli en bra tupp. Har han koll på faror också? De tuppar jag har haft och behållit som vuxna tuppar i flocken har alltid varnat hönsen så fort nåt händer, förutom att de letat mat åt dem.
Varför har du en Bohus-Dalstupp men inga hönor till honom?
Har du genbanksintyg på honom?
Jadå. Så fort han ser en fågelsilhuett på himlen ger han upp ett läte som bäst kan beskrivas som ett litet vrål. En gång flög en hel fågelflock förbi på låg höjd, och då blev det inget litet vrål.
Vi började med att köpa hönor, sen efter ett tag kom vi på att vi kanske skulle ha tupp också. Vi letade, hittade den här tuppen, och den verkade bra.
Gebanksbetyg är på gång, men de som utfärdar det är så sega att vi inte har fått det än.
Armand, det är inte säkert att dina hönor någonsin låter tuppen 'bestämma', det gjorde inte våra lohmann trots att deras plymouth rock tupp var ett år äldre än dem, de kom bra överens och han lockade dem till mat, parade sig med dem och varnade mot faror, beskyddade dem mot höken två gånger. Men hönorna gjorde ändå mest som de ville... upplevde att det var de som bestämde vad de ville göra och han följde bara med...
Okej, men jag hoppas tuppen blir glad ändå! :)
-
Våra bruna Lohman gick och plockade halsfjädrarna på en av våra tuppar! >:( Lite tjära på där de hackade så slutade dem...
Men nu har de börjat gå och dra i våran faverollekorsnings skägg istället! Och han bara står där lugnt och snällt och låter dem slita i skägget sitt... Dumma bråktanter! :'( Än så länge har han kvar skägget i alla fall...
Är riktigt less på deras beteénde... Tur att de inte är så många kvar nu och att de värper så stora fina ägg! ;D ::) Ska kläcka fram de finaste brunaste äggen i sommar så får vi se vad det blir för något... Förhoppningsvis något trevligare än dessa i alla fall... Sedan får de som vi har kvar gå tills de trillar av pinn.
Våra vita är inte alls lika som de bruna, fruktansvärt mycket snällare. Förstår fortfarande inte varför det kan vara sådana skillnader... Varför har man egentligen döpt båda sorterna till "Lohman" när de verkar så olika i både beteénde och utseende? ??? De vita är slankare i kroppen och flyger bättre, har mycket större kam.. Söta lappar! :-[ Medan de bruna är mer kraftiga och flyger inte alls lika gärna (i alla fall våra)
Hur gjorde man när man tog fram dem? Det lär ju inte vara samma djur man korsat för att få fram de olika sorterna? (vit och brun)
-
Jag förstår inte att alla har så dålig erfarenhet av brun lohmann, våra är väldigt snälla, har aldrig hackat efter någon, de är lite olika sinsemellan, från Vera som är så blyg så hon mest går undan när någon tittar på henne, till Nadja som gärna bestämmer över alla, men det gör hon utan hack, hon bara tittar lite strängt om de inte gör som hon säger... och så de andra tre däremellan med varsina personligheter...
Inga av mina hönor hackas, men om någon skulle börja göra det så inte tror jag att det är lohmannhönorna, snarare blommehönorna i så fall, som verkar vara lite hårdare till sättet. De nyps hårdare när jag matar dem ur händerna också, det är sällan lohmannhönorna 'biter' mig.
Armand, våran Rocky hade det jättebra med sina hönor, nu vilar han i frid i frysboxen, han fick vika på foten i höstas när vi behöll två av de yngre tupparna istället, han var dum mot de nya hönorna så han blev uppsagd...
-
Men Linkoso och Rakadero, jag vill höra om lantraser! Inte om värphybrider!
-
sorry... fast jag skrev ju om blommehönsen också...
-
han blev uppsagd...
Tuppsagd? Vi funderar hur som helst på att nacka Lohmanhönorna när de har sinat och skaffa svarthönor.
Sorry Vurre för off topic, men jag var tvungen att få med tuppsagd.
-
Men Linkoso och Rakadero, jag vill höra om lantraser! Inte om värphybrider!
Haha, förlåt! :-[
-
Hejsan. Kul att du vill bevara gotlandshönan!
Jag funderade själv i den "banan", när jag ville skaffa höns. Så läste jag bla. om Gotland men så dök "Kinda" upp och eftersom jag bor i Kinda blev det dä. Det var lättare också att skaffa dem än gotlänningarna.
Mina Kinda har en stark ruvdrift, de tycker om att leta mat (vill inte ha så mycket serverat ) tupparna tar mycket väl hand om hönorna de matar dem och ligger gärna själva i redet! Det är jätteroligt att sitta själv i hönsgården och titta på dem, de har alla sina personligheter. Har du gått med i svenska lanthönsklubben? För det är väl höns med genbank du ska köpa? Så att du själv driver en liten egen genbank (och får ett litet bidrag för). Jag såg i det senaste nummret av våran tidning finns det en annons om Gotlandshöns på Gotland, det kanske är därifrån du ska köpa ?(Åsa Wallin Hejde) Lycka till! ;D ;D
-
VILL inte dina kindahöns att du matar dem? Häftiga höns...
Vi har inte gått med i lantrasklubben och är tveksamma till genbank, se annan tråd här bland kackeltrådarna. Vi gillar bevarandetanken men tycker det är svårt att få information om regelverket liksom motiv till en del regler, så genbank har just nu inte så hög prioritet.
Hur mycket värper kindahönsen? Och vad väger slaktkropparna?
-
Jo de äter ur händerna men de tycker inte så mycket om "hönsfodret" som jag har köpt, de letar hellre och tycker om viltfågelfrön och matrester..... :-[Jag tycker det är synd att det klankas ned på genbanksystemet, jag tycker det är enkelt och det är STOR efterfrågan efter GENBANKSDJUR!
Mina höns lever ett naturligt hönsliv, vill de ruva så får dem det vill de bara kackla så får dem det!
Jag har själv inte behöft slakta några djur än så jag vet inte "hur de då väger som slaktkropp" men när de är levande så är det mellan 1,5-2.5 hönan väger mindre än tuppen! De ska värpa ca 150 ägg per år, (när de ej ruvar)
-
En sak jag undrar över är hur många ägg man får av lantraser? I tabeller kan man emellanåt se siffror på 150 eller 180 ägg per år för olika raser. Det säger ju en del, men jag vill veta mer. Hur påverkar hönans ålder hennes värpintensitet? De där siffrorna, är det ett snitt för alla höns där en del ruvar, är det per höna som ruvar eller räknat snitt för hönor som inte ruvar?
Om en höna genomsnittligt ska värpa 180 ägg/år, värper hon då ett ägg om dan i ett halvår och vilar halva året?
Ni som har erfarenheter av olika lantraser, vilka erfarenheter har ni?
-
Hur ska man tänka om man vill ha genbank? Jag har antagit att man skaffar sig några höns och en tupp med genbanksintyg och sen ansöker man om genbank och för att få det ska man helst inte ha några andra höns men om man har det skall genbankshönsen hållas isolerade från andra raser under avelsperioden.
I diskussionen om ägg och ILT i en närbelägen tråd har inte lantrasklubben riktigt kunnat förklara varför man inte får byta ägg för att ruva under egna höns, men jag börjar misstänka att det bland annat kan handla om gener.
Men om man inte får skaffa in nya djur genom att skaffa ägg och kläcka dem hemma utan genbanksansvariges tillstånd i syfte att hålla generna samlade, vilka restriktioner gäller när man skaffar djur över åtta veckor? Är det också något man måste ha tillstånd till? Är det genbanksansvarige som bestämmer vilka djur man ska ha i sin genbank?
Tyvärr är lantrasklubben svår att få info från. Man riskerar utskällning när man vill veta hur och varför, men är här någon som kan tala om för mig om jag är på rätt spår?
Jag föredrar nämligen att veta vad jag ger mig in på innan, om man nu skulle kunna bidra till bevarandet.
-
vilka restriktioner gäller när man skaffar djur över åtta veckor? Är det också något man måste ha tillstånd till? Är det genbanksansvarige som bestämmer vilka djur man ska ha i sin genbank?
Du bestämmer vilka djur du ska köpa och ha i din besättning men du måste följa reglerna.
Några regler ang. avelsdjur:
Rasernas egenskaper och yttre variation skall bevaras inom uppgjord rasram.
Djur med egenskap som misstänks härröra från annan ras (sentida inkorsning) skall ej användas som avelsdjur. Har "rasrena" djur gett sådan avkomma får de ej vidare användas i avel.
Djur som visat tecken på sjukdom som kan vara ärftligt betingad skall ej användas i avel.
Vid tydliga tecken på inavelsdepression skall något/några avelsdjur bytas ut.
Naturruvning ska prioriteras framför maskinkläckning. Om maskinkläckning förekommer skall genbanksägg kläckas separat.
Endast djur utan missbildningar skall användas i avel.
-
Du bestämmer vilka djur du ska köpa och ha i din besättning men du måste följa reglerna.
Några regler ang. avelsdjur:
Rasernas egenskaper och yttre variation skall bevaras inom uppgjord rasram. Klart syfte
Djur med egenskap som misstänks härröra från annan ras (sentida inkorsning) skall ej användas som avelsdjur. Har "rasrena" djur gett sådan avkomma får de ej vidare användas i avel. Klart syfte
Djur som visat tecken på sjukdom som kan vara ärftligt betingad skall ej användas i avel. Klart syfte
Vid tydliga tecken på inavelsdepression skall något/några avelsdjur bytas ut. Klart syfte, men jag skulle nog byta innan tecknen blir alltför tydliga
Naturruvning ska prioriteras framför maskinkläckning. Om maskinkläckning förekommer skall genbanksägg kläckas separat. OK att prioritera naturruvning, men oklart för mig när det är OK att maskinruva. Frågan om att köpa för att ruva under egen höna besvaras inte
Endast djur utan missbildningar skall användas i avel. Självklart
Det där har jag inga större problem med, men jag undrar fortfarande över hur man ska tänka kring det genetiska och varför det finns ett så stort motstånd mot att köpa ägg när man tydligen får köpa levande djur utan restriktioner.
-
Läs Ronnys svar i maratontråden.
Det verkar inte alls förbjudet att köpa ägg utan mer som att man ska tala om innan man gör det så att det inte sker äggbyten hej villt. Jag kan se en anledning till detta och det är precis som någon skrev i den tråden att om man upptäcker ett allvarligt fel i någon besättning och alla byter ägg med alla så kommer det felet vara spritt i hela populationen och därav vill man ha kontroll över bytena. Det är trots allt mycket enklare att byta ägg per post än att åka runt och fysiskt köpa djuren. Om jag tolkat det hela rätt så kan man altså frächa upp genbeståndet i sin flock genom att köpa ägg då och då efter kontakt med genbanksansvarige.
Någon mer kunnig än jag får gärna tala om ifall jag har rätt i mitt antagande.
-
Jo, jag har läst Ronnys svar och håller på att fundera på det.
Så du Gamina tror att man från genbankshåll anser att risken för att blanda allt genmaterial inte är så stor så länge man får hålla sig till att köpa levande djur, men att risken för utarmning av genbanken/spridning av defekter skulle öka i så hög grad om man fick fria händer när det gäller ägghandel att man har restriktioner för ägghandel men alltså inte för handel med levande djur?
-
Ja det finns ju en självhämmande effekt i att åka iväg och köpa djur. Det blir iallafall för mig många mil för att få tag i ett djur från närmaste genbanksbesättning. Varje mil kostar ganska mycket att köra om man räknar i bränsle, försäkring, och reparationer så då är någon hundring i proto ett väldigt lågt pris vilket gör det enklare att bytesavla in absurdum.
-
Ring o prata med den genbanksansvariga om du skulle kunna köpa ägg och få dem skickade för att sen lägga dem under hönan!
-
Ja det finns ju en självhämmande effekt i att åka iväg och köpa djur. Det blir iallafall för mig många mil för att få tag i ett djur från närmaste genbanksbesättning. Varje mil kostar ganska mycket att köra om man räknar i bränsle, försäkring, och reparationer så då är någon hundring i proto ett väldigt lågt pris vilket gör det enklare att bytesavla in absurdum.
Jovisst gör det det, men jag undrar om det är det som är anledningen till regeln.
Jag funderar också över hur man bäst sätter ihop en genbanksflock. Jag är inte intresserad av nån absurd bytesavel men det skulle vara intressant att höra lite om hur man ska tänka. Jag kan få tag på höns+tupp som är syskon i vet inte hur många generationer. Ska jag använda dem i avel, eller ska jag försöka få tag på djur som inte är lika nära släkt? T ex låta hönorna vara nära släkt men hitta en tupp som inte är det?
Om det nu inte är bra att alla byter gener med varandra, rimlig tanke, är det då istället bra att avla på nära släktingar i hur många generationer som helst och framför allt, är det en bra tanke att börja en genbank på det viset? Jag funderar och funderar och undrar om det finns nån som kan genbankshöns som skulle vilja dela med sig av sina kunskaper.
-
Lantrashönsen är mycket tåliga mot inavel.
Detta pga att inavel redan har förekommit och denna inavel har "rensat" bort de skadliga gener som framkommer vid inavel. Det brukar kallas purging.
Mitt råd är att starta med djur som inte är nära släkt för att sedan inte ta in några nya djur förrens man ser tecken på att det behövs.
Tänk på att tex gotlandshönan kommer från endast 2 st flockar, ölandshönan kommer från 1 st flock osv...
-
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=48168.msg462733#msg462733 (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=48168.msg462733#msg462733)
Det är säljaren som är ansvarig för att avkomman är som den skall och det är säljaren som utfärdar genbanksbevis. Därför måste det vara säljaren och inte köparen som besiktigar avkomman. Då får man den självhämmande effekten eftersom det kräver ett besök på plats, men det tycker jag bara är bra.
-
Lantrashönsen är mycket tåliga mot inavel.
Detta pga att inavel redan har förekommit och denna inavel har "rensat" bort de skadliga gener som framkommer vid inavel. Det brukar kallas purging.
Mitt råd är att starta med djur som inte är nära släkt för att sedan inte ta in några nya djur förrens man ser tecken på att det behövs.
Tänk på att tex gotlandshönan kommer från endast 2 st flockar, ölandshönan kommer från 1 st flock osv...
Alla höns, ankor, gäss, vakltar mm är väldigt tåliga mot inavel. Man kan avla på samma djur ända tills man ser att befruktningen drastiskt minskar, då är det dags att ta in nåt djur med nytt blod.
-
Ja det finns ju en självhämmande effekt i att åka iväg och köpa djur. Det blir iallafall för mig många mil för att få tag i ett djur från närmaste genbanksbesättning. Varje mil kostar ganska mycket att köra om man räknar i bränsle, försäkring, och reparationer så då är någon hundring i proto ett väldigt lågt pris vilket gör det enklare att bytesavla in absurdum.
Kan man inte helt enkelt förbjuda folk att skicka genbanksägg till varandra, och kräva att köparen ska hämta äggen på plats, som med djur?
-
Kan man inte helt enkelt förbjuda folk att skicka genbanksägg till varandra, och kräva att köparen ska hämta äggen på plats, som med djur?
För att det skall fungera bra med genbanksägg måste säljaren besiktiga kycklingarna på plats efter att de är kläckta. Rimligen betalas tiden för detta samt reskostnaden av köparen.
-
För att det skall fungera bra med genbanksägg måste säljaren besiktiga kycklingarna på plats efter att de är kläckta. Rimligen betalas tiden för detta samt reskostnaden av köparen.
Som det stod i ditt inlägg i den andra tråden, som du länkade till? Ja, jag tycker det låter vettigt. Av vad jag har läst på detta forum så måste jag sälla mig till skaran som inte förstår varför det inte skulle gå att göra på det viset.
-
Vad jag förstår av diverse inlägg går det redan att göra så, fast det verkar inte finnas nedskrivet (?) och inte många vet om det. Jag tycker i alla fall det verkar bra.
-
Det är en lösning men frågan är varför säljaren ska besiktiga avkomman om äggen säljs till redan befintlig genbank. Ägaren av den genbanken ska ju själv kunna avgöra ifall djuren är korrekta efter rasbeskrivningen. Det blir lite tårta på tårta och man stoppar försäljning av ägg över långa avstånd. Det går säkert bra i delar av landet men när man kommer ut i obygderna så blir avstånden direkt väldigt långa.
Om det är som jag uppfattat det så räcker det med att man tar kontakt med genbanksansvarige och kommer överrens om att det är vettigt att köpa kläckägg så existerar egentligen inte problemet på någon front idag.
-
Det är en lösning men frågan är varför säljaren ska besiktiga avkomman om äggen säljs till redan befintlig genbank. Ägaren av den genbanken ska ju själv kunna avgöra ifall djuren är korrekta efter rasbeskrivningen.
Det kanske är lite mycket begärt av en nybliven hönsägare att ha full koll på hur just hans ras "ska" se ut och bete sig?
Om det är som jag uppfattat det så räcker det med att man tar kontakt med genbanksansvarige och kommer överrens om att det är vettigt att köpa kläckägg så existerar egentligen inte problemet på någon front idag.
Visst, sålänge inte kraven för att komma till en sådan överenskommelse är orimliga. Men det vet jag ingenting om.
-
Det är en lösning men frågan är varför säljaren ska besiktiga avkomman om äggen säljs till redan befintlig genbank. Ägaren av den genbanken ska ju själv kunna avgöra ifall djuren är korrekta efter rasbeskrivningen. Det blir lite tårta på tårta och man stoppar försäljning av ägg över långa avstånd. Det går säkert bra i delar av landet men när man kommer ut i obygderna så blir avstånden direkt väldigt långa.
Det kanske är min tur att bli konservativ. ;)
Jag har ju erfarenhet från gotlandskaniner och där är det av naturliga skäl inte aktuellt att skicka ägg, men det har inte hindrat att det finns genbanksbesättningar över hela landet. Jag tror faktiskt inte avståndet mellan säljare och köpare är något jätteproblem.
Sedan är det det där med genbanksintygen. Jag skulle inte vilja utfärda genbanksintyg för djur som jag aldrig har sett.
-
Jag kan ju bara tala för mig själv. Jag fick köra uppåt 20 mil enkel väg för att hämta mina höns. Visst det är överkomligt men sammtidigt blir det en heldags utflykt vilket kanske säljaren inte är så pigg på. Skulle jag köpa ägg nerifrån Skåne så talar vi helt plötsligt om helgutflykt.
Med dagens teknik så är det ju bara att fota eller filma avkomman och maila bilder. Givetvis ska inte äggsäljaren skriva intyg "in blanco". Det går ju att fuska vid ett sådant tillfälle men vill man kan man ju fuska ändå genom att ta ett annat djur som stämmer in på intyget om man nu är så korkad så man vill fuska. Det hoppas jag dock verkligen att ingen gör.
Nu är vi dock återigen inne på spekulationsstadiet vilket ju i annan tråd har visat sig leda väldigt fel så jag tror jag bryter den här delen av diskutionen här tills ett ev. klargörande kommer.
-
Jag funderar på hur ska man tänka genetiskt.
Tanken med genbank är att bevara gener.
Lantrashönsen har antagligen en smal genetisk bredd, eftersom de härstammar från enstaka flockar.
Det är inte bra för lantraserna att man blandar alla djurs gener med alla andra, det utarmar det genetiska materialet.
MEN: hur ska man göra för att bredda det genetiska materialet? För det skulle väl vara bra? Finns det olika linjer av lantraser, ska dessa hållas separata eller ska man sätta samman en ny flock med djur från olika linjer och sen avla på den i tjugo år? Eller börja med säg tre höns och en tupp från fyra olika besättningar och sen avla fram en egen flock om 10-15 djur och ha dessa i tio år?
Nån som kan det där med lantrasgenetik?
-
Läs Ronnys svar i maratontråden.
Det verkar inte alls förbjudet att köpa ägg utan mer som att man ska tala om innan man gör det så att det inte sker äggbyten hej villt. Jag kan se en anledning till detta och det är precis som någon skrev i den tråden att om man upptäcker ett allvarligt fel i någon besättning och alla byter ägg med alla så kommer det felet vara spritt i hela populationen och därav vill man ha kontroll över bytena. Det är trots allt mycket enklare att byta ägg per post än att åka runt och fysiskt köpa djuren. Om jag tolkat det hela rätt så kan man altså frächa upp genbeståndet i sin flock genom att köpa ägg då och då efter kontakt med genbanksansvarige.
Någon mer kunnig än jag får gärna tala om ifall jag har rätt i mitt antagande.
Jag fick blankt "NEJ" av genbanksansvarig för Svarthöns när jag ville köpa ägg. Vi har en del raser och jag är VÄLDIGT emot att köpa in levande djur .. Men även om jag förklarade detta, så hävdade han att det inte går att skriva in dessa kycklingar i genbanken....
Men visst hade det varit mycket bättre om man då och då kunde byta ägg med varandra. För genbank eller inte.... så behövs det ju nytt blod! De som borr i norr har en "sort" och vi i söder en.... Men men...
-
Jag fick blankt "NEJ" av genbanksansvarig för Svarthöns när jag ville köpa ägg. Vi har en del raser och jag är VÄLDIGT emot att köpa in levande djur .. Men även om jag förklarade detta, så hävdade han att det inte går att skriva in dessa kycklingar i genbanken....
Men visst hade det varit mycket bättre om man då och då kunde byta ägg med varandra. För genbank eller inte.... så behövs det ju nytt blod! De som borr i norr har en "sort" och vi i söder en.... Men men...
Varför skulle det inte gå att skriva in dem? Kunde han förklara det? Eftersom du redan har genbank antar jag att du kan utfärda intyg för andra som kläcks hemma hos dig, liksom den genbanken du köper från skriver ut för de som kläcks där. Så varför skulle det inte gå?
-
Varför skulle det inte gå att skriva in dem? Kunde han förklara det? Eftersom du redan har genbank antar jag att du kan utfärda intyg för andra som kläcks hemma hos dig, liksom den genbanken du köper från skriver ut för de som kläcks där. Så varför skulle det inte gå?
Fick inget bra svar... Jag är som du, ifrågasätter och det är inte alltid populärt. Många niger och bockar och får stora skälvan om de inte lyder alla regler som finns (gäller inte bara genbank!!!)
Det är många av genbankens regler som jag tycker är konstiga och säger emot sig själva...
Jag har inte genbank ännu, men är på gång. Ville höra mig för först vad som gällde med ägg, men som sagt det blev blankt nej. Så nu har jag rullat 20x2 mil för att köpa en tupp och en höna.
Men nu ska man ju besegra nästa problem, att få "anläggningen" godkänd, eftersom jag har fler raser. Eller först ska jag få kontraktet hemskickat.... ;D
-
Vilka av genbanksreglerna är konstiga och säger emot varandra? Jag har läst denna allmännt negativa svepande formulering många gånger. Jag tycker att har man kritik, ska man kunna formulera den om man menar att bli tagen på alllvar.
Tycker att det är trist med det gnälliga sätt som diskusssioner om SLK och genbankstanken förts i många trådar. Klart att en del av oss som står bakom reglerna till slut inte orkar vara tysta. Dessa allmännt svepande kommentarer ovan, är ett exempel.
Jag tycker att reglerna i mångt och mycket är bra. Jag har varit delaktig i att utforma dem. Jag skulle kunna tänka mig - om antalet besättningar vore fler - att ställa kravet att man bara ska få hålla en ras/art. Inte av elakhet, men för att vi faktiskt ska kunna 100%igt säkertbevara dessa djur till eftervärlden utan inkorsning. För mig och de flesta genbanksbesättningar är detta en självklarhet. Vi håller en ras/art och gör det medvetet eftersom vi förstår vitsen, vill visa att vi menar allvar och det är mycket enklare!! Det uppfattas i våra kretsar som seriöst.
Det finns en egocentrering i dagens samhälle som är tydlig. I denna fråga gäller kanske inte först och främst att ta hänsyn till vad en enstaka människa tycker/känner/vill. Snarare får man underordna sina egotankar det kollektiva beslut som genbanksbestämmelserna är, om man vill deltaga. Annars står det ju var och en fritt att hålla djur utan genbank. Perfekt. De som inte gillar bestämmelserna kan väl göra det.
Eftersom jag har fräckheten att säga min mening (not mainstream here......) kan jag säga att jag inte generellt är en ja-sägare/överhetstroende, har rätt många får i hagen och tror mig veta att det finns fler med min inställning i klubben.
-
Vilka av genbanksreglerna är konstiga och säger emot varandra? Jag har läst denna allmännt negativa svepande formulering många gånger. Jag tycker att har man kritik, ska man kunna formulera den om man menar att bli tagen på alllvar.
Tycker att det är trist med det gnälliga sätt som diskusssioner om SLK och genbankstanken förts i många trådar. Klart att en del av oss som står bakom reglerna till slut inte orkar vara tysta. Dessa allmännt svepande kommentarer ovan, är ett exempel.
Jag tycker att reglerna i mångt och mycket är bra. Jag har varit delaktig i att utforma dem. Jag skulle kunna tänka mig - om antalet besättningar vore fler - att ställa kravet att man bara ska få hålla en ras/art. Inte av elakhet, men för att vi faktiskt ska kunna 100%igt säkertbevara dessa djur till eftervärlden utan inkorsning. För mig och de flesta genbanksbesättningar är detta en självklarhet. Vi håller en ras/art och gör det medvetet eftersom vi förstår vitsen, vill visa att vi menar allvar och det är mycket enklare!! Det uppfattas i våra kretsar som seriöst.
Det finns en egocentrering i dagens samhälle som är tydlig. I denna fråga gäller kanske inte först och främst att ta hänsyn till vad en enstaka människa tycker/känner/vill. Snarare får man underordna sina egotankar det kollektiva beslut som genbanksbestämmelserna är, om man vill deltaga. Annars står det ju var och en fritt att hålla djur utan genbank. Perfekt. De som inte gillar bestämmelserna kan väl göra det.
Eftersom jag har fräckheten att säga min mening (not mainstream here......) kan jag säga att jag inte generellt är en ja-sägare/överhetstroende, har rätt många får i hagen och tror mig veta att det finns fler med min inställning i klubben.
Jag tror att du och jag har diskuterat färdigt detta i en annan tråd. Så jag väljer att inte gfortsätta.
-
Regler hit och regler dit. Vissa (till ex jag) tycker att det är bra andra tycker att regler är till för att ändras, men det får stå för var och en. Det jag fastnat för och tycker är intressant i den här tråden (och andra) är den här inavelsfruktan som så många lider av. Många har verkligen hakat upp sig på att det är så få djur av varje "ras" som tillvara tagits.
Om man tittar på den genetiska variationen är det mycket större variation på lanrashönsen, kaninerna, gässen, korna osv än de konventionella raserna. Trots de beklämmande lilla antalet tillvaratagna djuren. En sak som jag tycker väldigt ofta glöms bort och negligeras i diskutionen är att man inte tänker på hur alla dessa "riktiga"raser har uppkommit, varesig de gäller en höna ,katt eller storboskap. De är ju tillverkade och väldigt ofta är det som founder ett muterat djur som någon tyckt varit spännande och sedan avlat, inavlat och korsningsavlat med sig själv och sin avkomma tills man fått en stabil stam som alla uppvisar samma utseende, egenskaper. Detta leder naturligtvis till att det är en mycket smal genetisk variation vi talar om och då får stammen vara hur många tusen eller miljoner djur det vill. De är ändå samma lilla genuppsättning i dem alla. Så därför kan jag helt klart förstå att de djuren skulle vara känsligare för inavel, sjukdomsutbrott mm eftersom alla djur ser likadana ut på insidan. Om någon liten genetisk vartiation skulle uppkomma slås de djuren i en perfekt sportodlarvärld ut eftersom de har en felfärgad fjäder eller fel formad kropp, kam, storlek eller annat som kan sticka ut i sammanhanget. Men lantraserna är aldrig avlade för att vara likadana och grundmaterialet på de århundraden som varit före oss var väldigt varierande, det är ju därför de spretar åt olika håll och samma ras rentav kan se ganska olika ut mellan två olika flockar.
Skulle det bli mycket enklare att skicka ägg kors och tvärs genom landet utan någon reel orsak skulle det med all sannorlikhet leda till att folk bytte djur med varandra med ljusets hastighet och helt plötsligt finns det bara en enda stor skål där allas genuppsättningar ser likadan ut. Nu när det är jobbigar och besvärligare för folk att byta in nya djur kan de olika stammarna utvecklas i lugn och ro med sina olikheter intakta. Blir det då någon linje som uppvisar fel som inte ska vara finns det felet troligen isolerat i den linjen och inte i alla som skulle bli fallet om alla fick byta in och ut djur (läs ägg) okontrollerat.
-
Regler hit och regler dit. Vissa (till ex jag) tycker att det är bra andra tycker att regler är till för att ändras, men det får stå för var och en. Det jag fastnat för och tycker är intressant i den här tråden (och andra) är den här inavelsfruktan som så många lider av. Många har verkligen hakat upp sig på att det är så få djur av varje "ras" som tillvara tagits.
Om man tittar på den genetiska variationen är det mycket större variation på lanrashönsen, kaninerna, gässen, korna osv än de konventionella raserna. Trots de beklämmande lilla antalet tillvaratagna djuren. En sak som jag tycker väldigt ofta glöms bort och negligeras i diskutionen är att man inte tänker på hur alla dessa "riktiga"raser har uppkommit, varesig de gäller en höna ,katt eller storboskap. De är ju tillverkade och väldigt ofta är det som founder ett muterat djur som någon tyckt varit spännande och sedan avlat, inavlat och korsningsavlat med sig själv och sin avkomma tills man fått en stabil stam som alla uppvisar samma utseende, egenskaper. Detta leder naturligtvis till att det är en mycket smal genetisk variation vi talar om och då får stammen vara hur många tusen eller miljoner djur det vill. De är ändå samma lilla genuppsättning i dem alla. Så därför kan jag helt klart förstå att de djuren skulle vara känsligare för inavel, sjukdomsutbrott mm eftersom alla djur ser likadana ut på insidan. Om någon liten genetisk vartiation skulle uppkomma slås de djuren i en perfekt sportodlarvärld ut eftersom de har en felfärgad fjäder eller fel formad kropp, kam, storlek eller annat som kan sticka ut i sammanhanget. Men lantraserna är aldrig avlade för att vara likadana och grundmaterialet på de århundraden som varit före oss var väldigt varierande, det är ju därför de spretar åt olika håll och samma ras rentav kan se ganska olika ut mellan två olika flockar.
Skulle det bli mycket enklare att skicka ägg kors och tvärs genom landet utan någon reel orsak skulle det med all sannorlikhet leda till att folk bytte djur med varandra med ljusets hastighet och helt plötsligt finns det bara en enda stor skål där allas genuppsättningar ser likadan ut. Nu när det är jobbigar och besvärligare för folk att byta in nya djur kan de olika stammarna utvecklas i lugn och ro med sina olikheter intakta. Blir det då någon linje som uppvisar fel som inte ska vara finns det felet troligen isolerat i den linjen och inte i alla som skulle bli fallet om alla fick byta in och ut djur (läs ägg) okontrollerat.
Bra skrivet! Håller med dej... men samtidigt inte.... :)
När jag skriver att det ska gå att byta ägg, så menar jag inte att man ska kunna byta ägg hur som helst. Givetvis måste det vara under kontrollerade former. Man ska ansöka om detta och genbanksansvarig ska kolla upp både köpare och säljare för att se så allt är grönt. Sen kan man ju maila bilder när kycklingarna är kläckta.... så man har ganska bra kännedom om hur resultatet blev.
För precis som du skriver så har alla "sin egna" lilla genbank där hemma, men jag tror det skulle vara bra för rasen att "blandas" med givetvis sin egen ras men med någon annans blod. Det står ju att det är positivt att byta tupp ibland... och då gör man ju det på ett smidigt sätt.
Det här med sjukdomar och smitta... om man någongång varit med om skräcken, för sina egna eller någon annans djur, att de kan vara smittade med te.x ILT. Då vill man inte utsätta sig för det igen, då lovar man och svär att aldrig köpa in levande djur igen.... Du förstår säkert hur jag tänker. 8)
Inavel har jag inte så många åsikter om, då vare sig höns eller ankor är speciellt känsliga för det. Är man bara ärlig och uppmärksam så tror jag inte att det är något problem... men som sagt, lite nytt blod i ens grupp skadar ju inte.... trots att de har samma gen grunder.
Alla de regler som finns när det handlar om genbanken är bra, men man kan ju alltid titta igenom saker och diskutera om det finns något man kan förändra till det bättre. Man ska alltid lyssna på vad folk har att säga och inte tro att man redan har det bästa, för då är man körd i botten. När man varit med i en förening i många år kan man lätt bli lite hemmablind... man kör på som man alltid har gjort (jag säger inte att det är något fel idet, men det vara bra att ta in information och åsikter utifrån.) Jag har själv varit med i föreningar och vet hur det är :)
-
Ingemar
Jag har äntligen fått tillgång till reglerna för genbank och det som står där är egentligen allmänt sunt förnuft om hur man håller djur. Efter att ha läst reglerna så återstår ett par frågetecken för mig.
1. Vad en 1 m hög tät vägg i en säker avelsanläggning är. Ja ghar tidigare frågat om detta och fått svar från en SLK ansvarig att inget sådant behövs.
2. Detta äggbytarförbud. Jag läste reglerna flera gånger men kan itnen hitta något förbud mot att byta ägg. Det nämns tom i reglerna på ett ställe anågende äggbyte men då inte i negativa ordalag.
Jag måste bara få tillägga
Vad lätt allt blev när man äntligen fick information och inte behövde gissa längre ;D
Storky1
Jag tror att vissa skulle vilja ägna sig åt den typ av avel du talar om. De flesta skulle nog dock inte göra det mer än för att på ett säkert sätt få in nytt genmaterial någon enstaka gång. Har man bestämmt att äggbyte får ske efter kontakt med genbanksansvarige så borde man kunna stoppa den typen av riskavlande.
Allmänt.
Jag har fått ett meddelande från genbanksansvarige att det finns belägg för att endel Gotlandshöns tidigare har haft viss benbefjädring. Mina höns kanske ändå är rasrena och ingen blir lyckligare än jag ifall det är så. Jag har idag 6 st höns och alla i olika färger. Kan jag avla på allesammans så borde jag kunna få till en riktigt färgglad flock :D.
-
Men va kul då är vi ju i grunden ganska överens. Problemet med att släppa för mycket på de restriktiva reglerna är nog att väldigt många lätt skulle kunna falla för frestelsen att utnyttja det till max. Det är ju så kul med nya färger, eller varianter och snabbt byter man in djur varje år eller till och med flera gånger per år och då är bytes karusellen igång.
Att byta in en ny tupp eller höna någon gång är ju helt Ok och då helst från någons linje som inte är så spridd men som sagt, det är väldigt lätt att det hela går över styr eller att folk i bästa välmening byter djur som andra byter underkläder för att inte tuppen ska få kycklingar med sina barn osv. Som det är nu tar man en kvalificerad risktagning (som oftast går helt obemärkt förbi) när man byter in ett djur och det verkar som en effektiv bromskloss för onödig cirkulation av djur.
Sedan kan det ju i viss fall finns orsaker som gör att tex ägg får skickas särskillt när det gäller de riktigt små raserna tex orusthöns men det är ju en annan sak.
-
Vilka av genbanksreglerna är konstiga och säger emot varandra? Jag har läst denna allmännt negativa svepande formulering många gånger. Jag tycker att har man kritik, ska man kunna formulera den om man menar att bli tagen på alllvar.
Jag undrar över de motstridiga uppgifterna om äggbyte, se tidigare inlägg. Kan du förklara? Det är inte fråga om att kritisiera en regel, jag vill bara förstå. När jag eventuellt har förstått kanske kritiken kommer.
Tycker att det är trist med det gnälliga sätt som diskusssioner om SLK och genbankstanken förts i många trådar. Klart att en del av oss som står bakom reglerna till slut inte orkar vara tysta. Dessa allmännt svepande kommentarer ovan, är ett exempel.
Det är lätt att bli lite gnällig när man inte får svar på sina frågor. Jättebra om du inte vill vara tyst, och eftersom du har kunskaper om tankarna bakom kan du väl förklara?
Jag funderar på hur ska man tänka genetiskt.
Tanken med genbank är att bevara gener.
Lantrashönsen har antagligen en smal genetisk bredd, eftersom de härstammar från enstaka flockar.
Det är inte bra för lantraserna att man blandar alla djurs gener med alla andra, det utarmar det genetiska materialet.
MEN: hur ska man göra för att bredda det genetiska materialet? För det skulle väl vara bra? Finns det olika linjer av lantraser, ska dessa hållas separata eller ska man sätta samman en ny flock med djur från olika linjer och sen avla på den i tjugo år? Eller börja med säg tre höns och en tupp från fyra olika besättningar och sen avla fram en egen flock om 10-15 djur och ha dessa i tio år?
Nån som kan det där med lantrasgenetik?
-
1. Vad en 1 m hög tät vägg i en säker avelsanläggning är. Ja ghar tidigare frågat om detta och fått svar från en SLK ansvarig att inget sådant behövs.
2. Detta äggbytarförbud. Jag läste reglerna flera gånger men kan itnen hitta något förbud mot att byta ägg. Det nämns tom i reglerna på ett ställe anågende äggbyte men då inte i negativa ordalag.
Allmänt.
Jag har fått ett meddelande från genbanksansvarige att det finns belägg för att endel Gotlandshöns tidigare har haft viss benbefjädring. Mina höns kanske ändå är rasrena och ingen blir lyckligare än jag ifall det är så. Jag har idag 6 st höns och alla i olika färger. Kan jag avla på allesammans så borde jag kunna få till en riktigt färgglad flock :D.
Jag blev också lite frågande till varför denna regel med 1m tätvägg tillkommit. I min fantasi såg jag hur en tupp försökte sätta på en höna genom hönsnätet och konstaterade att detta verkade högst osannorlikt ;D.
Det svar jag fick var att det i någon anläggning där det endast varit nät mellan blivit så illa att tuppar på de båda sidorna om näten slagits och någon fastnat med sporren som slitits av och att man då för tupparnas säkerhet kom fram till lösningen med en fast vägg för att inte behöva råka ut för någon liknande igen.
Nä, men egentligen ska alla inköp av nya avelsdjur clearas med genbanksansvarig först tror jag och ägg vill man av de orsaker jag tidigare tagit upp inte skicka. Eftersom man inte kan utfärda genbanksintyg på ett ägg och man inte får ta in djur utan intyg i en genbanksflock blir det lite moment 21.
Kul att det verkar vara helt OK med Gotlänningarna. Djuren kan som sagt vara väldigt variabla och nya varianter kan också poppa upp helt oförklarligt. Döm om min förvåning när jag helt plötsligt fick ullisar efter att inte haft någon ullis i min flock och urprungsbesättningen till min flock inte haft några någonsinn heller. Men genkombinationen mellan tuppen och någon av hönorna gjorde visst så att just den variationen blev synlig fast den inte synts på så många år.
Det kan ju vara likadant med dina befjädrade ben. Det är gener som inte varit synliga på lång tid men just kombinationen av tuppen och någon höna som är mor till de djuren gör att den variationen ploppat upp igen. Visst är det kul ::) ;D ;)
-
Jag fattar inte att det gnälls över att man inte får svar på frågor. Det lättaste är ju att ringa lämplig involverad person och "beta av" sina frågor. Det är ju folk som brinner för samma saker som en själv och de jag pratat med tar sig god tid att svara och ge tips.
Får man inte tydligt nog svar så formulerar man om frågan eller ställer den igen, det är ju betydligt lättare än om man mailat. Missas ett svar där så måste man ju maila igen. Så mitt tips; ring! Lätt som en plätt.
Samma sak med detta att genbanksreglerna är krångliga, det är de inte, men att ställa frågorna HÄR är väl inte det smartaste, ställ dem till genbanksinvolverade så slipper man spekulationer och antagande om olika saker av folk som gissar eller inte har 100 koll.
Vill man påverka ändringar av regler så måste man ju först lämpligen vara medlem och gå på möten för att kunna agera inifrån. Inte kan man som utomstående ställa krav och försöka ändra regler!
-
Lantrashönsen har antagligen en smal genetisk bredd, eftersom de härstammar från enstaka flockar. Det är ju det de faktiskt inte har, tack och lov
Det är inte bra för lantraserna att man blandar alla djurs gener med alla andra, det utarmar det genetiska materialet. Helt riktigt
MEN: hur ska man göra för att bredda det genetiska materialet? För det skulle väl vara bra? Finns det olika linjer av lantraser, ska dessa hållas separata eller ska man sätta samman en ny flock med djur från olika linjer och sen avla på den i tjugo år? Eller börja med säg tre höns och en tupp från fyra olika besättningar och sen avla fram en egen flock om 10-15 djur och ha dessa i tio år? Att bredda det genetiska materialet är nog omöjligt skulle jag säga men målet är att behålla den variation som finns och inte tappa gener på vägen. Det innebär alla flockar bör få avkomma som går vidare och vill man göra ett riktigt värdefullt arbete som ny genbank tar man kontakt med ansvarigt för den ras man vill ha som får se om det finns någon linje som är väldigt underrepresenterad så kan man försöka ta djur därifrån. Att ta tupp och hönor från olika håll är bra (men inte nödvändigt) och sedan är egentligen det bästa man kan göra att inte byta in några djur alls utan avla på det material man har
-
Rashönsen har en stor genetisk variation. Ofta tar man in nått nytt djur ibland eller så har man flera stammar att avla på. Man inavlar också till en stor del och rashönsen tål precis lika mycket inavel som några andra höns gör. Bara för att djuren ser någorlunda lika ut på utsidan gör de de inte på insidan. Mina djur uppvisar en mängd olika variationer inom en och samma ras.
Många av våra rashöns är många tusen år gamla, Dorking finns tex nedskriven redan 54 f.Kr och silkeshönan är ännu äldre. För att överleva så många år och generationer behövs det starka höns. Det blir de för att man avlar på starka och levnadskraftiga djur.
Lantrashönsen uppvisar alla egenskaper som rashönsen har fast i rashönsen är de mer renavlade och man kan mer förutsäga vad man kan få om man skaffar sig den eller den rasen.
Det har aldrig funnits vilda höns i vårt land och de djur som kallas för lantrashöns är importerade djur troligen rashöns som sen har blandats ihop med andra raser och sen "hittats" på isolerade gårdar. Vissa lantrashöns uppvisar väldigt tydliga tecken på att komma från rashöns och vissa är rena kopiorna.
Så oberoende av rastillhörigehet är alla våra höns friska och levnadskraftiga och alla är okänsliga för inavel vad som än skrivs i olika trådar här.
-
Hur okänsliga är höns för inavel egentligen? Kan man köpa en tupp och tio hönor, och sedan låta dem föröka sig hur som haver i all evighet? Gäller detta bara inom en ras, eller mellan raser också?
-
Hur okänsliga är höns för inavel egentligen? Kan man köpa en tupp och tio hönor, och sedan låta dem föröka sig hur som haver i all evighet? Gäller detta bara inom en ras, eller mellan raser också?
Det kan du ända tills du får tomma ägg och det lär ta ett tag. Men när befruktningen blir dålig är det dags att ta in ett nytt djur och sen kan du köra på igen i många år.
-
Jag för min del tycker att reglerna på det stora hela är bra och tämligen självklara. Det enda jag har haft lite problem med är kontakten, vilket ju dock inte beror på föreningen i stort. (har även fått mkt bra bemötande i annat fall)
Vad gäller fast vägg så har jag helt enkelt bara tagit en skiva som nedre del av väggen, istället för nät. Upplever att det fungerar mkt bra!
Har lite funderingar på det här med inavel. Det kan jväl förekomma andra problem än dålig befruktning? På just gotlänningar som ju disskuterats här, så har jag sett väldigt sneda stjärtar i hela flockar. Är inte detta ett tecken på inavel, eller hur ska man se på den saken...? (jag pratar verkligen sneda, så att stjärten varit vinklad i uppemot... kanske 45-70 grader åt sidan?)
-
Alla anlag som de flesta i flocken får är det ju samma gen som ligger bakom. Vissa anlag är bättre och andra är sämre. Hade sned stjärt dykt upp i en flock med rashöns hade man tagit bort de djur som uppvisade det för att få bort det. Men de flesta anlagen kan ju hönsen leva med som sned stjärt och liknande.
Det är på den dåliga befruktningen eller det kan ju även vara så att det är så många dödliga anlag att kycklingarna dör redan i ägget. Så det är väl egentligen inte befruktningen man ska gå efter utan hur många av de befruktade äggen som kläcks.
-
Så det är väl egentligen inte befruktningen man ska gå efter utan hur många av de befruktade äggen som kläcks.
Men dålig kläckning kan ju bero på annat också... Slarvig höna eller problem med äggkläckaren t.ex...
-
Det är ju inte den enskilda kullen som räknas utan när man typ inte får några kycklingar alls av ruvningar som borde ha gett massor med kycklingar.
-
Lantrashönsen uppvisar alla egenskaper som rashönsen har fast i rashönsen är de mer renavlade och man kan mer förutsäga vad man kan få om man skaffar sig den eller den rasen.
Det har aldrig funnits vilda höns i vårt land och de djur som kallas för lantrashöns är importerade djur troligen rashöns som sen har blandats ihop med andra raser och sen "hittats" på isolerade gårdar. Vissa lantrashöns uppvisar väldigt tydliga tecken på att komma från rashöns och vissa är rena kopiorna.
Jag känner dig inte, men är du ute efter att provocera eller visa upp total okunnighet?
Visst. Våra lanthöns har en gång i tiden passerat de gränser landet har idag, precis som dina och mina förfäder. Om det kom in nytt blod för tvåhundra år sedan eller tre tusen senast beroende på vilken av lanthönorna du talar om kan man fundera på. Liksom om de Gotländaska genetiskt är mer släkt med Balternas/ryssarnas gamla lantraser.
Det var länge sedan lanthönsen blev allmännt accepterade, vilket kanske grämer en del okunniga eler hobbyodlare?
Du kan säkerligen med viss genetisk kunskap och idogt arbete renodla en ny "ras" och göra som man alltid gjort när den mänskliga fåfängan ska tillfredsställas - begränsa det genetiska underlaget och renavla en ny ras ur bonnahönsen ;D
-
Jag känner dig inte, men är du ute efter att provocera eller visa upp total okunnighet?
Vad av det hon har skrivit stämmer inte?
Visst. Våra lanthöns har en gång i tiden passerat de gränser landet har idag, precis som dina och mina förfäder. Om det kom in nytt blod för tvåhundra år sedan eller tre tusen senast beroende på vilken av lanthönorna du talar om kan man fundera på. Liksom om de Gotländaska genetiskt är mer släkt med Balternas/ryssarnas gamla lantraser.
... Vilket inte Nettis har sagt emot.
Du kan säkerligen med viss genetisk kunskap och idogt arbete renodla en ny "ras" och göra som man alltid gjort när den mänskliga fåfängan ska tillfredsställas - begränsa det genetiska underlaget och renavla en ny ras ur bonnahönsen
Den mänskliga fåfängan, eller behovet av att överleva (få mer ägg och kött).
-
Jag undrar över de motstridiga uppgifterna om äggbyte, se tidigare inlägg. Kan du förklara? Det är inte fråga om att kritisiera en regel, jag vill bara förstå. När jag eventuellt har förstått kanske kritiken kommer.
Jaadu Vurre. Jag kan försöka. Det står tex i Lanthönsklubbens Avelsplan som antagits av SJV, att naturlig uppfödning ska premieras framför artificiell. Detta för att kunna behålla kontrollen över ruvningsförmågan. Därför ska inte maskinkläckning inom genbanken förekomma. Dock finns undantag.
Man kan kläcka i maskin med den genbanksansvariges medgivande om det handlar om att förenkla spridningen av de mest hotade raserna, tror jag är en rätt hyfsad tolkning. Om dessa har en bra ruvningsförmåga kanske det inte behövs och då kanske man ska undvika.
Det handlar som jag ser det om att ha koll på att de inre egenskaperna bibehålls, tex ruvningsförmågan.
Det handlar också om att det finns många erfarenheter av hönsintresserade med många raser i sina hägn, som kläcker olika raser bredvid varann. Man har vetal sätta gränser för en omfattande handel med ägg inom genbanken, som skulle kunna äventyra rasens fortlevnad.
Läste om en annan forumbesökare i denna tråd som var osäker på sina Gotlandshöns härstamning utifrån yttre tecken som uppkommit och som oroade eftersom de inte kändes igen. Man får gratulera om det nu visar sig att oron var obefogad. Vi vill minimera riskerna för att det skall spridas andra gener i "banken" än de som kommer från ursprungsbesättningen/arna.
Rätt upptagen på dagarna. Därför dröjde svaret.
Kul att läsa den seriösa inavelsdebatten.
-
1. Vad en 1 m hög tät vägg i en säker avelsanläggning är. Ja ghar tidigare frågat om detta och fått svar från en SLK ansvarig att inget sådant behövs.
2. Detta äggbytarförbud. Jag läste reglerna flera gånger men kan itnen hitta något förbud mot att byta ägg. Det nämns tom i reglerna på ett ställe anågende äggbyte men då inte i negativa ordalag.
Jag måste bara få tillägga
Vad lätt allt blev när man äntligen fick information och inte behövde gissa längre
Den som söker skall finna ;D även om också jag vet att det ibland behövs en del envishet. Ingen är ofelbar.
Angående fråga två:
Fick du ett svar som klargjorde något när du läste mitt ovanstående svar 62 till Vurre? Hope so ;D
Angående ettan:
Det är väl en skiva/trävägg/mur eller så istället för en ren nätvägg. Bakgrunden VET jag inte till hundra på varenda regel.
Det finns en grundinställning att det säkraste sättet att veta att rasen får fortsätta vara oblandad är att man har en hushållsflock per genbanksbesättning. Om man av någon anledning vill ha flera raser, skall det vara väldigt säkert uppbyggt. Detta är ju inte regler som uppkommit pga av nån paragrafryttares elakheter, utan av den anledningen att man vill vara så säker det vara går på att det inte sker korsningar inom genbanken.
Tycker också jag att reglerna är enkla, genomtänkta och handlar om sunt bonnförnuft.
-
Det är väl en skiva/trävägg/mur eller så istället för en ren nätvägg. Bakgrunden VET jag inte till hundra på varenda regel.
Det finns en grundinställning att det säkraste sättet att veta att rasen får fortsätta vara oblandad är att man har en hushållsflock per genbanksbesättning. Om man av någon anledning vill ha flera raser, skall det vara väldigt säkert uppbyggt. Detta är ju inte regler som uppkommit pga av nån paragrafryttares elakheter, utan av den anledningen att man vill vara så säker det vara går på att det inte sker korsningar inom genbanken.
Jag blir mer och mer förvirrad angående detta. Jag läste i någon tråd här att man skulle ha dubbla nät mellan olika raser. I reglerna står det en 1 m hög tät vägg (menas det inomhus eller även rastgård?) och genbanksansvarig säger ungefär att det räcker att inte kycklingar kan ta sig ut in ur rastgården altså kycklingnät i enkel uppsättning. Jag har svårt att begripa hur en tupp skulle kunna få till det genom ett kyckling nät men med tanke på att det inom hästaveln har skett väldigt konstiga betäckningar så säger jag inte att det är omöjligt.
En 1 m hög tät vägg runt rastgården skulle milt uttryckt se ganska så konstigt ut förutom att jag inte riktigt kan få in i huvudet hur man skulle få det rent praktiskt funktionellt. Sen är ju frågan om det spelar någon roll vad den andra rasen är för något. I detta fall rör det sig om en icke flygkunnig ras så där kan man hålla bort pilska tuppar med avsevärt mycket lägre säkerhetsbarriär (de hönsen är inte mina).
-
Jag blir mer och mer förvirrad angående detta. Jag läste i någon tråd här att man skulle ha dubbla nät mellan olika raser. I reglerna står det en 1 m hög tät vägg (menas det inomhus eller även rastgård?) och genbanksansvarig säger ungefär att det räcker att inte kycklingar kan ta sig ut in ur rastgården altså kycklingnät i enkel uppsättning. Jag har svårt att begripa hur en tupp skulle kunna få till det genom ett kyckling nät men med tanke på att det inom hästaveln har skett väldigt konstiga betäckningar så säger jag inte att det är omöjligt.
En 1 m hög tät vägg runt rastgården skulle milt uttryckt se ganska så konstigt ut förutom att jag inte riktigt kan få in i huvudet hur man skulle få det rent praktiskt funktionellt. Sen är ju frågan om det spelar någon roll vad den andra rasen är för något. I detta fall rör det sig om en icke flygkunnig ras så där kan man hålla bort pilska tuppar med avsevärt mycket lägre säkerhetsbarriär (de hönsen är inte mina).
Gamina.
Det ska finnas en sluss mellan rasgrupperna. Det betyder hönsfritt område med dubbla nät och vägg en meter upp. Hönsgården skall vara täckt, nätet (finmaskigt kycklingnät) väl förankrat i marken.
Jag kan inte svara för hur den som besiktigar resonerar, men reglerna är till för att vi skall vara säkra på att det inte sker oönskade kotsningar eller att kycklingar springer mellan gårdar.
Själv tycker jag det är väldigt enkelt att hålla min Kindaflock och slippa bekymra mig. Ingen behöver oroa sig här ;D
-
Jag skulle gärna ha min flock hemma men tror inte att grannarna skulle bli så imponerade så då är det bara att hyra in sig på ett annat ställe.
Sluss mellan raserna blir det vid dörrar men i övrigt så kommer de övriga hönsen att gå fritt på gården. Hmm det känns återigen lite svårt att begripa hur man ska göra men jag funderar nog ut någon lösning.